Det är ju inget fel på den

Att spara något ”utifall att” och ”för säkerhetsskull” är otroligt vanligt. Det grundar sig ofta i en rädsla för att prylen faktiskt kan komma till användning i framtiden och att du skulle ångra en utrensning. Du vill undvika känslan av att ha gjort ett dåligt beslut. Saker som sparas av dessa anledningar är ofta dubbletter av olika slag men där bara ett fåtal i praktiken faktiskt används regelbundet.

Ett annat vanligt argument för att behålla saker det egentligen inte finns något konkret behov av är; ”det är ju inget fel på den”. Men bara för att en pryl fortfarande är fullt fungerande så betyder det inte att den per automatik fyller ett behov hos just dig eller att du behöver fortsätta förvara den i ditt hem. Du kan låta den få komma till användning hos någon som har ett behov.

Till och med hemma hos oss hittar vi ibland saker som sparats av dessa anledningar. Nu senast var det bland våra karaffer, tillbringare och mixerskålar. De nedan är de som fanns i vår ägo innan vi rensade.

Alla våra tillbringare, karaffer och mixerskålar innan rensning.


De två likadana vattenkarafferna från Eva Solo används regelbundet, liksom den bredvid i glas som vi använder som vattenkanna och kombinerad mixerskål när vi gör smoothie och motsvarande (lugn, vi brukar inte ha i någon växtnäring i vår ”vattenkanna”). De två som står ytterst på varsin sida har sparats av i våra ögon felaktiga skäl när vi väl rannsakade oss själva.
Den blå karaffen har sparats för att det inte är något fel på den och den ingår i samma serie som hela vårt matporslin. Men vi märker att den knappt kommer till användning då vi hellre använder våra karaffer i glas när det är dags.

Plasttillbringaren/mixerskålen längst till höger fick vi med när vi köpte vår mixerstav för några år sedan. Ett klassiskt fenomen; du behöver en specifik pryl men får flera överflödiga tillbehör med på köpet. Egentligen föredrar vi att inte använda plast i köket och mixar därför oftare i tillbringaren av glas. Mixerskålen har fått vara kvar ”utifall att”, den i glas skulle gå sönder, vara i disken etc. Den utgör egentligen en typ av redundans, det vill säga det finns en alternativ lösning som fungerar minst lika bra.

Efter att ha rannsakat oss själva så rensade vi ut de den blå karaffen och tillbringare/ mixerskålen i plast. Kvar blev uppsättningen nedan i glas där samtliga används regelbundet och vi tycker om dem. Två vattenkaraffer från Eva Solo och en vattenkaraff i glas som främst används som vattenkanna och mixerskål till smoothie  men även som vattenkaraff när så behövs.

Kvarvarande vattenkaraff och kombinerad vattenkaraff/mixerskål/vattenkanna. :)

Flera tankevillor och argument utöver ”utifall att” och ”det är ju inget fel på den”, tar vi upp och skriver kring i vår bok ”Prylbanta – Färre saker, större frihet” som du snart kan låna på ett bibliotek nära dig eller köpa i butik. :)

Vad har du i ditt hem som du sparar ”utifall att ”eller enbart för att det inte är något fel på den?

Äger dina prylar dig?

I minimalistsammanhang hör man ofta olika varianter av uttrycket ”äger dina prylar dig istället för tvärtom?”. Det spontana svaret för de flesta är nog att man inte alls känner sig ägd av sina prylar, men börjar man nysta i det är det trots allt många som är ägda av vissa av sina prylar.

Rent ekonomiskt känner du dig förmodligen inte ägd av dina prylar, om du inte köpt till exempel bilen, mobilen eller liknande på avbetalning. Men genom att du behöver jobba flera timmar i veckan och ytterligare år av livet på grund av just din prylkonsumtion, är du kanske ändå ägd av dem till viss del i ett större perspektiv. :) Fru Minimalist har kunnat gå ner i arbetstid utan att för den delen få lägre livskvalitet, snarare tvärtom, till stor del tack vare minskad onödig konsumtion. Även Herr Minimalist jobbade deltid innan han gick på föräldraledighet i våras.

I inlägget ”Förankrad av prylar i hemmet” skrev vi om att många äldre bor kvar i stora villor efter att barnen flyttat, fyllda till brädden av prylar som gör det övermäktigt att flytta till en mindre bostad. De har fyllt upp sina utrymmen med prylar som de känner trygghet i och skulle ha svårt att göra sig av med såväl fysiskt som psykiskt på grund av den ansenliga mängden. De äldre är en annan generation och har levt i en tid när det snarare rådigt brist än dagens överflöd, och har därav extra svårt att göra sig av med saker. Det får man ha respekt för, men de kan likväl ses som att de är ägda av sina prylar.

Även i det lilla vardagliga kan vi vara ägda av våra prylar. När du gör en utflykt till stranden och har mobil, nycklar och plånbok i väskan. Antingen känner du att någon borde stanna vid strandmadrassen och vakta prylarna, eller också nojar du och kastar övervakande blickar mot väskan medan du badar. Du kan aldrig riktigt slappna av eller vara närvarande i aktiviteten i vattnet på grund av prylarna. 

Samma sak om du är bland en stor mängd folk, på en konsert, ett allmänt midsommarfirande eller en populär turistattraktion. Du känner med handen mot fickan att mobilen ligger kvar. Kollar till handväskan eller jackfickan nu och då att den är stängd eller prylarna ligger där de ska. Du förlorar varje gång liten del av närvaron i aktiviteten för att du är rädd att bli av med prylarna.

Bilen är en vanlig pryl att känna sig ägd av. Både ekonomiskt, tidsmässigt och energimässigt. Besiktning, däckbyte, förvaring, fordonsskatt och diverse service mm. I en storstad även gisslet med trygg parkering. För oss har bilen vi köpte förra hösten, inneburit en stor frihetskänsla och en pryl som vi än så länge sällan känner oss ägd av. Men många känner mer oro och energidränage över sin bil än glädje och frihet. Kanske även för oss när vi befinner oss i en annan livsfas, eller så snart bilen börjar krångla…

I vilka sammanhang äger dina prylar dig? :)

Nojar du över såväl barnens säkerhet som dina prylars när du är på stranden? :)

Vad händer med alla bortskänkta kläder?

Vi handlar allt mer kläder och textilier i Sverige, men hur ska vi hantera det snabbt växande berget av utrensade textilier? Det som allt för ofta hamnar i soporna och bränns. Varje svensk slänger ungefär 8 kilo textil i soporna varje år, och enligt statistik från H&M skulle ca 95 procent av alla kläder som slängs kunnat användas igen eller återvinnas.

En fråga vi får då och då är om det är bra att skänka textilier och kläder till exempelvis våra stora klädkedjor och andra mer eller mindre tvivelaktiga insamlingsaktörer? Tar de verkligen väl hand om den stora mängd plagg och textilier de samlar in? Och vad händer egentligen efter att du lämnat din påse i deras insamlingsbehållare i butiken? Det korta svaret är att det är tveksamt om de i dagsläget tar hand om insamlade textilier på mest önskvärda sätt. Nedan redovisar vi det vi vet om svaret på dessa frågor och vad bolagen själva säger att de gör.

De kedjor som vi vet samlar in textilier, kläder och i vissa fall skor, är; Lindex, H&M (inkl vissa av H&M:s andra butiksmärken), KappAhl, Indiska och Hemtex. Kommentera gärna om du vet någon ytterligare. Sen har även Human Bridge boxar här och var för klädinsamling.

De flesta företag som samlar in kläder och textiler skickar dem vidare till ett företag i Tyskland som heter I:CO/I:Collect. Där sorteras de in i olika kategorier:

  • Användas. Textilier som kan användas igen, säljas second hand eller användas av hjälporganisationer.
  • Omvandlas. Plagg och textilier som kan omvandlas till exempelvis rengöringsdukar och putstrasor som används i industrin.
  • Återvinnas. Återvinning som textilfibrer, som isoleringsmaterial eller stoppning i bilklädslar.
  • Förbrännas. En liten del går vidare till förbränning eller energiåtervinning med ett finare ord.

Vår dotter får ibland vara med och skänka prylar till välgörenhet och som i detta fall en påse textilier.

Lindex har startat ett samarbetar med Myrorna och vissa av de insamlade textilierna får därmed nytt liv genom försäljning i Myrornas butiker.

Att kläder skänks eller säljs på den utländska marknaden kan ju i teorin vara negativt genom att det hämmar lokal produktion och konsumtion. Exempelvis kvinnor i afrikanska länder som livnär sig på att sy kläder men slås ut av att våra västerländska plagg säljs billigare eller skänks.

Det positiva är att det händer mycket inom återvunnet mode nu. Jag är övertygad om att de stora bolagen måste bil tydligare i sin redovisning vad de gör med alla insamlade textilier, samt bli bättre på att återvinna material och faktiskt få dem att bli nya klädesplagg. Det vill säga ge kläder och textilier nytt liv och få ut dem i kretsloppet igen. Tekniken är idag bristfällig gällande återvinningen av textilfibrer och särskilt ur blandmaterial.

Ett svenskt bolag, Re:newcell, har kommit på ett sätt att återvinna textilfibrer ur bomull. De säger sig ha hittat en process där de i stor skala kan utvinna fibrer på ett effektivt sätt och skapa nya textilier av bra kvalitet. Re:newcells process lämpar sig bäst för ren bomull men i framtiden kan de förhoppningsvis även hantera vissa blandmaterial.

Naturvårdsverket har satt upp mål att vi senast 2025 ska ha minskat mängden textilavfall med 60 procent jämfört med år 2015. Samma år ska 90 procent av det insamlade textilavfallet förberedas för återanvändning eller materialåtervinning till nya textilier. Om vi når dessa mål får framtiden utvisa, men det är bra att frågan lyfts och att vi strävar mot bättring.

Värt att notera är att en stor del av all miljöpåverkan i ett plaggs livscykel infaller efter att det lämnat butiken. Se därför till att ta hand om dina kläder på ett hållbart sätt; vädra istället för att tvätta när det är möjligt, ha klädbytardag med vänner, laga, lappa eller sy om.

Gemensamt för kedjornas textilåtervinning är att du vid inlämningen av en påse kläder får en rabattkupong på 50 kr som du kan använda när du handlar för minst 300 kr. Vi har aldrig hämtat ut en sådan kupong eftersom vi ändå undviker nykonsumtion på dessa butiker i största möjliga mån, men behöver du köpa något från just dessa märken i samma veva kan det ju vara en bra idé att skänka en påse textilier för att spara en slant och samtidigt lätta samvetet. :)

Jag är övertygad om att flera av er läsare är mer pålästa och sitter på information som vi missat att ta upp ovan, kommentera och komplettera gärna med information i kommentarsfältet! :)

Vad gör du helst med dina kläder och textilier som av någon anledning inte längre används?

Ett avskalat lager i linneskåpet

Vi brukar säga att leva minimalistiskt är som att skala en lök lager för lager. Plötsligt har du tagit dig under ett nytt lager på löken och ser på saker som tidigare var oumbärliga med nya ögon och kan släppa taget. Ibland blir det väldigt tydlig i praktiken även för oss. Exempelvis när vi rensade linneskåpet en regnig dag förra veckan. Vi kunde nu rensa ut ytterligare 10 blandade bäddtextilier och 6 handdukar, trots att det var minst tredje gången vi rensade i linneskåpet.

Vi tyckte vi rensade rejält förra rensningsomgången i linneskåpet, men det är precis så det är med minimalism. Du blir aldrig helt klar och det är resan och inte målet som räknas. I vårt fall upptäckte vi två saker i samband med rensningen:

  • Dels att det kommit in nya lakan till barnen som de fått i julklapp/födelsedagspresent, som gjorde att vi nu kunde göra oss av med väldigt slitna, ärvda dito, eller helt enkelt överflödiga.
  • Dels att flera av handdukarna vi för några år sedan sparat med klassiska argument som ”om uti fall att”, ”kan vara bra att ha när vi får barn” etc, fortfarande låg mer eller mindre oanvända längst in i linneskåpet.

Vissa lakan och handdukar, de du ser nedan, lade vi ner i det vi kallar för framtidslådan som du kan läsa mer om i inlägget ”Den säkra framtidslådan”. Där lägger vi saker som vi vet kommer till användning inom överskådlig framtid. I detta fall ett par kökshanddukar som kommer bytas ut när befintliga (som ser exakt likadana ut) blir för fläckiga eller går sönder. De är ärvda av Herr Minimalists mormor så viss nostalgi finns kring dessa kökshanddukar i lin med brodyr. Ett påslakan och örngott till barnen som kommer behövas, men just nu klarar vi oss väldigt bra med enbart två uppsättningar till vardera barn. Blir det kräksjuka för båda barnen samtidigt kan vi plocka upp detta bäddset från förrådet, eller så snart något av de vi har går sönder.

Överflödiga kökshanddukar och sänglakan till framtidslådan

Hur många set/uppsättningar med lakan och handdukar behöver man? Den frågan får vi väldigt ofta. Vi skulle vilja svara två set. Ett som är i bruk och ett som du växlar med som är i tvättkorgen/tvättmaskinen/linneskåpet.

Så enkelt är dock sällan svaret och det finns inget direkt ”rätt” antal för alla, utan du måste utgå från just dina eller din familjs behov. Antalet kan bero på tillgång till tvättmaskin och torktumlare, hur ofta du tvättar lakan/handdukar, om du har barn och var de sover, hur du är som person gällande variation, hur mycket förvaring du har, möjligheten att vid eventuell vinterkräk-kris ha beredskap av andra lakan (gästlakan, barnens sängkläder etc).

Vi har tre set med sängkläder till vår dubbelsäng och två uppsättningar handdukar (badlakan + handdukar). När nästa set med sängkläder går sönder så pass mycket att vi inte kan/villl laga det mer, så ersätter vi det inte med något nytt utan växlar de två vi har. Tills vi eventuellt upptäcker att vi har behov av ytterligare uppsättning, men det får framtiden utvisa.

Många hävdar att textilier är förbrukningsvaror och därför villl de slita ut dem och inte rensa ut dem. Å ena sidan ja, å andra sidan nej. Hur många år kan det inte ta att slita ut sängkläder och handdukar? Kan det vara bättre om de kommer till användning frekvent på annat sätt under den tiden? De flesta växlar ändå bara bland favoriterna medan övriga utgör hyllvärmare.

Men vad gör man med utrensade lakan och handdukar? Vi frågade om våra mor- och farföräldrar ville ha några av våra som fortfarande var i gott skick, men för oss överflödiga, i sin sommarstuga. Där har vi noterat att vissa lakan sjunger på sista versen. De tackade ja. Vårt motkrav var att de samtidigt skulle göra sig av med lika många av nuvarande sängkläder. :)

Utrensade sängkläder, några till mor- och farföräldrarnas sommarstuga och några till textilåtervinning.

Kanske finns det någon i din närhet som tar emot textilier och syr andra saker av? Vi gjorde exempelvis torkdukar/tvättlappar av gamla handdukar innan vi fick barn, dessa används dagligen vid blöjbyten.

Föredetta handdukar som numera utgör tvättrasor/torktrasor till barnen.

Alla har inte någon person att skänka till, och vad man kan göra beror såklart även på vad du rensat ut. Vi har exempelvis rensat ut dukar och skänkt till välgörenhetsorganisationer. Lakan och handdukar i hyfsat skicka kan i vissa städer skänkas till katthem, härbergen och kvinnojourer. Flera stora klädkedjor tar emot textilier (och såklart kläder), även fläckiga eller med hål i. Vad som händer med dessa efter att du stoppat dem i insamlingslådan skriver vi om i ett separat inlägg som kommer i helgen eftersom vi får många frågor kring det.

Har vi nu skalat klart alla lager i linneskåpet och tagit oss in till lökens kärna eller kan vi rensa ytterligare bland sängkläder och handdukar? Som vi nämnde är minimalism en resa som inom de flesta rensningsområden fortsätter. Om något år har barnen växt ur spjälsängarna och vi kan rensa ut alla lakan relaterade till det och nya sängkläder gör anspråk på att komma in. Några handdukar kanske sjunger på sista versen och får bli torktrasor och något set med sängkläder till dubbelsängen har kanske rensats ut… Löken fortsätter att skalas. :)

Var kan du skala av ytterligare ett lager av prylar i hemmet?

Reklam nej tack

Vi har varit hemma hos mina föräldrar i Dalarna en del under sommaren och varje söndag anländer en rejäl reklamhög. Det vill säga en stor pappershög med alla tänkbara, och otänkbara reklamblad och reklamtidningar dimper ner i postlådan.

Eftersom vi själva haft en ”Ingen raklam tack”-skylt på dörren så länge jag kan minnas samt avsagt oss diverse direktreklam, glömmer vi liksom bort hur mycket reklam det faktiskt kan röra sig om. Vi blev varse om vilken rejäl bibba det är att ta sig tid att bläddra igenom och fatta beslut kring. På ett år rör det sig om 50 kg direktreklam i mångas brevlådor.

Veckans reklamhög; dags att lägga tid och energi på den. Eller?

Då blev det plötsligt väldigt tydligt och kändes så självklart att inte behöva ta sig an en sådan hög av bland annat följande anledningar:

  • Tid. Det tar tid att gå igenom en sådan mastig hög med papper och tidningar. Även om du inte har en lika enorm hög som på bilden till inlägget, så tar det defacto tid att hantera i hemmet och sedan bära ut den till lämplig plats.
  • Energi. Det blir ytterligare en sak på din mentala to-do-lista när du ska gå igenom reklamhögen och när du slutligen sätter dig så tar beslut kring erbjudanden energi. Som vi skrivit tidigare kan du se det som att du har 100 enheter energi när du vaknar på morgonen, för varje beslut du behöver hantera under dagen minskar dessa enheter med beslutets komplexitet. Vill du verkligen lägga stor del av din dagliga energi på att behöva ta beslut kring mängder med erbjudanden av saker du egentligen inte behöver?
  • Deal. Risken finns att du köper något bara för att det tycks vara en så bra deal. Vissa människor drivs av att göra klipp mer än de funderar på om de egentligen behöver den aktuella prylen eller om de verkligen behöver uppgradera en befintlig sak. Som vi brukar säga; ”Den bästa dealen är den som inte blir av”.
  • Fomo. Du är rädd att gå miste om något (Fomo = Fear of missing out). Tänk om du inte nås av informationen vilken mat som är billigast på vilken butik i närområdet, så kanske andra hinner dit före dig och köpa upp hela partiet! Eller om du missar tjuvstarten på rean i någon klädbutik så andra gör fynd före dig. Hemska tankar för någon som är rädd för Fomo! :)
  • Miljö. Idag när så mycket information kan nå oss digitalt är det synd för naturen att det fortfarande skickas och delas ut så mycket fysisk pappersreklam. Tänk om butikerna inte fick skicka pappersreklam utan var tvungna att använda sig av digitala dito, exempelvis via digitala brevlådor. Vad enkelt det då vore att även snabbt klicka ”avregistrera” med bara ett klick. Och vice versa få klicka för bolag man mot förmodan skulle vilja ha reklam ifrån.

Hur tänker du kring det här med gratisreklam i brevlådan?

Necessär och smink på resande fot

Vi var nyligen ute på en tre veckor lång semester-sejour på olika ställen i Dalarna, det vill säga mina (Fru Minimalists) gamla hemtrakter, samt Gotland. Jag tänkte redovisa vad jag har med mig i min necessär och sminkväska under en sådan resa.

I vårt fall skulle innehållet täcka såväl middag på en fin restaurang, skogsutflykter i Orsa Grönklitt, lugna sommardagar, träning, ett 70-årskalas samt ett barndop. Rent fysiskt så ryms allt i min necessär så sminkväskan, som även i vanliga fall är minimal, lämnades hemma.

Smink. Nedan ser du innehållet under kategorin smink; en mascara, en eyeliner, en pincett och en nagelsax. Den sistnämnda hör kanske inte till smink (?), men helt enkelt för att vid behov kunna fixa mina och barnens naglar. Jag använder väldigt sparsamt med smink året runt och det här är lagom för att känna mig sommarfin även vid högtidligare tillställningar.

Vill du se hela min sminkväska så hittar du den i inlägget ”Färre färger för fejset”. Mina sista flaskor med nagellack rensades ut för ett par månader sedan så nu kör jag helt naturella naglar.

Håret. Jag har långt hår och vill kunna sätta upp håret vid såväl träning, som vardag och fest. Då behöver jag det du ser på bilden nedan. Hårbandet vid träning, ”hårdounten” (en favorit!) för en snygg men superenkel festuppsättning och kam, snoddar och två hårnålar för vardagsfix.

Jag har långt hår men tvättar det bara ca en gång i veckan med schampo, därför har jag inget sådant med i packningen. Vi skulle mellanlanda hos mina föräldrar där jag vet att det finns samt kunde låna av Herr Minimalist. Jag brukar se till att tvätta håret precis innan avresa och direkt efter. Under den här resan tvättade jag håret en gång. Det jag saknar mest på resande fot är en hårtork. För att mitt hår ska hålla sig fräscht behöver håret egentligen torkas med hårtork efter att ha blivit blött, men den har rationaliserats bort i packningen. Jag har tidigare testat konceptet ”no poo”, vilket du kan läsa mer om här och här.

Huden. Även här håller jag det enkelt när vi är på resande fot. Två förpackningar från mitt favoritmärke Maria Åkerberg. Utöver det en deo (jag vet, den är inte ekologiskt, har tyvärr inte hittar någon eko som fungerar för mig som lätt blir varm). I den lilla ”Vanilla”-burken förvarar jag kokosolja och använder som hudkräm men också som sminkborttagning vid behov.

Vid kortare resor brukar jag förvara exempelvis rengöringskräm, ansiktskräm och/eller hurkräm i ett litet linsetui. Det är perfekt då dessa garanterat håller tätt och de tar minimalt med plats. Nu vid en tvåveckorsresa räcker dock inte linsetuierna. Men använder du exempelvis hårvax kan linsetui vara utmärkt för att slippa släpa med hela hårvaxburken.

Vad som inte syns på bilden som var packat vid sidan av necessären men ändå hör dit var tandborste från Humble Brush. Och tandkräm, men just tandkräm glömde vi faktiskt och fick borsta med barnens tandkräm. :) Vi hade även solskyddsfaktor nedpackat till barnen men som hade kunnat användas av oss om det varit stekande sol. Utöver det såg necessärens innehåll ut som ovan.

Vill du få fler tips kring minimalistisk packning så har vi tidigare skrivit inläggen nedan där du hittar våra tips samt ytterligare bra tips bland kommentarerna.
”Minimalistiska packningstips”
”Packa rätt är lätt”

Vilka ”måsten” packar du ner i din necessär under sommarsemestern?

Månadens in och ut juli 2017

Då var det är dags för juli månads balansräkning över vad som införskaffats och rensats ut under månaden. Totalt har vi gjort oss av med 25 och införskaffat 4 saker denna månad.

Parentesen efter respektive sak visar om vi gjort oss av med något (-) eller på ett eller annat sätt fått in en eller flera nya saker (+) i våra liv.

Längst ned skriver vi en motivering eller kommentar kring vissa av de prylar vi köpt eller gjort oss av med under månaden.

Herr Minimalist

  • Meditationskudde (+1)
  • Kalsonger (-1)

Fru Minimalist

  • Sporttop (+1)
  • Sporttop (-1)
  • Foton (-1 stor hög med ca 400 foton) :)

Storasyster Minimalist

  • Skor (+1)
  • Byxor (-8)
  • Bodys (-7)
  • Tröjor (-2)
  • T-shirt (-1)

Lillebror Minimalist

  • Barnvagnsmobil (-2)
  • Leksaker tyg (-2)

Minimalisterna (gemensamt)

  • Pjäxbag (+1)

Kommentarer Herr Minimalist

Eftersom jag är trött på att ofta somna under meditationen på kvällarna införskaffade jag en meditationskudde som är långt ifrån lika skön som vår soffa och dessutom inte erbjuder något ryggstöd. Lite av en chansning men förhoppningsvis värt pengarna och utrymmet.

Kommentarer Fru Minimalist

En viss uppgradering i träningsgarderoben håller på att ske över tid och nu fick en av mina sporttoppar som hade alldeles för många år på nacken lämna hemmet och en ny ersatte. Jag har totalt tre sporttoppar vilket är på gränsen till för få vissa veckor, inte minst på resande fot när man ibland inte har tillgång till tvättmaskin under 1-2 veckor.

Utöver det har jag rensat mängder med foton som du kunde läsa om i inlägget ”Utmanande rensning bland fysiska foton”. Totalt rensades ca 400 stycken ut men vi har räknat det som ”1 hög/set” i statistiken.

Kommentar Storasyster Minimalist

Storasyster Minimalist fick ett par skor som en släkting köpt begagnade på en loppis och som tycks passa i storlek inför hösten. I övrigt har det skett en större utrensning bland hennes ärvda kläder som lillebror i sin tur aldrig kommer ärva av olika anledningar. Bland annat har barnen väldigt olika kroppsform och växer olika fort, de har redan i princip samma storlek trots att storasyster är 2,5 år och lillebror dryga 1 år.

Kommentar Lillebror Minimalist

Lillebror Minimalist har rensat ut barnvagnsmobiler som han inte längre är intresserad av, samt ett par barnleksaker i tyg. :)

Kommentarer Minimalisterna (gemensamt)

Herr Minimalists pappa hade fått nys om att vi använder pjäsbagar till att packa kläder och liknande under semestern och frågade om vi behövde en extra, vilket vi faktiskt gjorde. I övrigt har vi varit på resande fot stor del av månaden och därför inte haft fokus på att rensa hemma.

Utrensade barnvagnsmobiler och tygleksaker.