månadsarkiv: juli 2013

Månadens in och ut juli 2013

För en månaden sedan gjorde vi vår första balansräkning över vad som införskaffats och rensats under månaden efter att ha inspirerats från andra bloggar. Hur det gått under juli månad kan du ta del av nedan. Som ni märker nedan har vi passat på att rensa en hel del under vår semester, inte minst Herr Minimalist som rensat rejält i tekniklådan.

Parentesen efter respektive sak visar om vi gjort oss av med något (-) eller på ett eller annat sätt fått in en flera nya saker (+) i våra liv.

Herr Minimalist

  • Böcker (-3)
  • Gamla likörer (-9)
  • T-shirt (-1)
  • Stationär dator (-1)
  • Putsduk (-1)
  • Dörrstopp (-2)
  • iPhone 4-sladd (-1)
  • Micro-USB-sladd (-1)
  • Bluetooth-adapter (-1)
  • Scart-till-S-Video-adapter (-1)
  • 2xRCA till 3,5 hane-sladd (-1)
  • RCA-kabel (-2)
  • MS Micro SD-kort 2GB (-1)
  • 3,5 stereoförlängningssladd hane/hane (-1)
  • 3,5 stereoförlängningssladd hane/hona (-2)
  • USB-förlängningssladd (-2)
  • S-Video-konverteringssladd (-1)
  • S-Video-sladd (-2)
  • DVI till HDMI-sladd (-2)
  • DVI-sladd (-4)
  • HDMI till VGA-konverter (-2)
  • Förlängningssladd (-1)
  • SCART till 3xRCA med konverter (-1)
  • In-ear-hörlurspuffpar (-4)
  • Iphone 4-bordsställ (-1)
  • Strömsladd (-2)
  • Dokumentsamlare A-Ö (-1)
  • Kalsonger (-1)
  • Vintermometer (-1)

Fru Minimalist

  • Blus/skjorta (+1)
  • Hoodie Norröna (+ 1)
  • Böcker (-4)
  • Jeans (-1)
  • Sneakers (-1)
  • Kokbok (-1)
  • Eltandborste (-1)
  • Parfym (-1)
  • Tröja Peak Performance (-1)
  • Vätskebälte (-1)
  • Örngott (-1)
  • Bh (-2)

Minimalisterna (gemensamt)

  • Sängkuddar (-2)
  • Spegel (-1)
  • Cykelhjälmar (-2)
  • Tygkassar (-2)
  • Pennor (-66)
  • Decilitermått (-3)
  • Krukor (-5)
  • Stekpanna (-2)
  • Burköppnare (-1)
  • Bordsunderlägg (-4)
  • Sushipinnar med fodral (-3)

Totalt har vi gjort oss av med 157 och införskaffat 2 saker denna månad.

Vi kom även på att vi kan använda denna sida som ett sätt att förankra våra köpbeslut genom att kort motivera dessa. Det får bli en vana på månadssammanställningarna framöver med start denna månad.

Fru Minimalist har köpt en skjorta/blus från G-star som är ett steg på vägen mot en minimalistiska garderob samt att få en mer enhetlig garderob som inte är så spretig.

Fru Minimalists nya hoodie från Norröna är ett kvalitetsköp som hon funderat på länge. Den ersätter en Peak Performance-fleecetröja som blivit för liten, och har alla detaljer som en riktigt bra funktionshoodie ska ha. Den kommer att användas vid många olika aktiviteter framöver oavsett årstid.

Badskumt i badrummet

Vi städade ur badrummet här om veckan som ni kanske läst om här. Men efter att ha läst ut en av våra semesterböcker sommaren 2013 behöver vi ta en ny utrensningsomgång, läsa det finstilta på våra produkter samt överväga vad som egentligen är värt att använda. Redan i bokens första stycke fångar författaren och miljöjournalisten Katarina Johansson sina läsare. Så här börjar boken Badskumt – Gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg:

För en tid sedan köpte jag ett nytt cerat. Oliv Naturell, läppbalsam med ekologisk jungfruolja stod det med gröna sirliga bokstäver. Toppen, tänkte jag, det verkar både hälsosamt och miljövänligt. Väl hemma tittade jag lite närmare på innehållsförteckningen. Ett tjugotal obegripliga namn och överst står petrolatum. Det låter inte som olivolja, tänkte jag och började se mig omkring i hemmet. Vi har det i garaget och använder det till att smörja cykelkedjan eller bilmotorn. Knappast så nyttigt att ha på läpparna och kanske dessutom slicka i sig. Jag tittade vidare i badrummet. Vad var det i tvålen, schampot, balsamen, hårfärgen och tandkrämen? Jag upptäckte då att det naturliga mjällschampot med entjära till största delen bestod av hudirriterande skummedel. Den flytande handtvålen med honung saknade honung men innehöll parabener som misstänks kunna spöka med hormonerna. Tandkrämen innehöll ett medel som kan ge blåsor i munnen och ett annat som förgiftar fiskar. Jag kände mig som en grundlurad konsument och en dålig miljövän.

Badskumt är en bok alla borde läsa oavsett ålder och kön. Förhoppningsvis med ett ändrat synsätt, beteende och köpmönster som följd, eller åtminstone en ökad medvetenhet om följderna av sina val och handlingar. Boken borde vara obligatorisk i kittet familjer får med sig hem från BB eller egentligen redan innan man skaffar barn eftersom innehållet i vissa produkter kan försvåra graviditet, skapa hormonrubbningar och fosterskador. Kanske redan i gymnasiet eftersom Katarina Johansson tar upp mycket om kemikaliernas miljöpåverkan.

Vi färgar håret med giftiga och miljöfarliga ämnen och badar våra minstingar i badskum som innehåller starkt allergiframkallande ingredienser. Vi använder parfymer som kan påverka hormonsystemet och solkrämer som kan skada vårt DNA.

Kanske är detta vad vi konsumenter behöver höra för att förstå att det faktiskt är upp till oss själva om det ska ske någon förändring. Det är vi som beslutar vad vi vill köpa och vilka tillverkare och företag vi vill stödja. Att lägga över ansvaret på Läkemedelsverket, Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket eller EU kommer du efter att ha läst boken förstå är lönlöst och ett enkelt sätt att slippa ta ditt ansvar som konsument. Flertalet av de produkter vi (Herr och Fru Minimalist) dagligen använder kommer med största sannolikhet ha ett annat fabrikat vid nästa köp, andra kommer vi sluta använda helt.

Visst görs en del tester av kemikalier och hur dessa påverkas under olika omständigheter, men av de 7 000 ämnen som figurerar i våra vanligaste produkter, vet vi väldigt lite om följderna för naturen eller oss själva på några års sikt eller när flera olika kemikalier blandas.

I Sverige styr våra lagar inte enskilda kemikalier eller ämnen, utan olika produktgrupper. Olika myndigheter ansvarar för olika områden där olika regler gäller. Detta får till följd att ett ämne kan vara godkänt i kosmetika men förbjudet i målarfärg och tvättmedel. Eller att det på en målarfärgsburk måste vara en symbol med en död fisk om det innehåller något miljöfarligt ämne, medan det inte behöver vara någon varning om samma ämne återfinns i en nagellacksflaska. Förvirrande och konsumentförsvårande om något.

Katarina Johansson skriver utan pekpinnar, enkelt, tydligt och hela tiden med glimten i ögat. Boken är full av konkreta tips, får oss att ifrågasätta och ger en känsla av att det går att påverka.

I höst/vinter kommer vi återkoppla till detta inlägg och berätta vilka förändringar vi gjort i vårt liv och badrum efter att vi båda läst boken och hunnit kolla upp alternativa produkter. Tills dess kan vi bara rekommendera dig att läsa boken samt att sedan ge den vidare till en vän.

Detta inlägg är inte sponsrat av vara sig adlibris, Katarina Johansson eller någon annan.

Det svåra valet av välgörenhetsorganisation

Välgörenhetsorganisation eller biståndsorganisation klingar fint och förtroendeingivande, men hur välgörande är dessa organisationer egentligen, vad är deras fokusområde och till vad ger organisationerna egentligen bistånd?

Vi har tidigare skrivit om huruvida man kan skänka bort saker till vem som helst, och liknande fråga ställer vi oss nu, kan vi skänka bort saker till vilken organisation som helst? Vid närmare efterforskning går det att hitta konstigheter hos de flesta större organisationer men inom detta specifika område har det de senaste åren främst riktats kritik mot Röda Korset och Myrorna.

Röda Korsets före detta kommunikationschef dömdes till fem års fängelse för grovt bedrägeri och förskingring år 2010 och organisationen har även fått kritik för att ha högst arvode bland biståndsorganisationer där styrelseordförande och generalsekreterare tjänar omkring en miljon vardera per år. Så sent som i slutet av 2012 fick organisationen kritik för att slänga och bränna fullt funktionella kläder som inte sålts i butikerna, istället för att skänka dem vidare till bättre behövande.

Myrorna har hamnat i blåsväder genom att ta emot ett par hundra långtidsarbetslösa som arbetar utan lön i det så kallade fas 3, där arbetsgivaren får ett bidrag för varje person de tar emot. Myrorna påstås även utnyttja arbetstränande personer som ordinarie arbetskraft, vilket strider mot arbetsförmedlingens riktlinjer. Det ryktas även om att fas 3-personal inte får använda samma toaletter eller fikarum som det fåtaliga antalet fast anställda.

Det stora utbud av välgörenhets- och biståndsorganisationer i kombination med nyheter och rykten som ovan, kan göra valet av gåvomottagare nog så svårt för oss som bara vill att våra inaktuella kläder och saker ska komma till användning alternativt säljas till förmån för dem som behöver hjälp. Därför har vi försökt sammanställa lite kort information om de organisationer vi kommit i kontakt med de senaste året. Vad har de för inriktning, fokus och tanke med sitt insamlingsarbete?

Stadsmissionen. Stockholms Stadsmission är en ideell förening som arbetar för att göra Stockholm till en mänskligare stad för alla, står det på deras hemsida. Stadsmissionen står på tre ben där det ena är social verksamhet som består av ett tjugotal självständiga enheter med verksamhet för barn och unga, familjer, vuxna och äldre i utsatthet. Det andra är sociala företag, där bland annat second hand butikerna ingår samt de café och restauranger som på vissa ställen finns i anslutning till butikerna. Saker och kläder som lämnas in till Stadsmissionen används till de sociala verksamheterna eller säljs i second hand butikerna där behållningen går till Stadsmissionens sociala verksamheter. Stadsmissionens tredje ben är skolverksamhet bestående av folkhögskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, komvux och yrkeshögskola.

Myrorna. Myrorna finns etablerade på ett tjugotal orter runt om i landet och är Sveriges äldsta butikskedja för second hand försäljning. Överskottet från Myrornas second hand butiker går till den kristna organisationen Frälsningsarméns sociala verksamhet. Totalt bedrivs omkring 170 olika verksamheter runt om i landet för att stötta människor som har det svårt, bland annat dagcenter för hemlösa, missbrukare och andra grupper som behöver stöd, samt ett flertal boenden för vård, stöd och behandling.

Röda Korset. Röda korset arbetar till största del med frivilliga som är på plats med hjälpinsatser när en katastrof har skett, men arbetar också förebyggande med katastrofer. Organisationen har stor lokal närvaro vilket gör att de även kan ta hand om, det ofta långa, efterarbetet av katastrofens konsekvenser. Röda Korset har som enda organisation i världen som uppdrag i den internationella humanitära rätten att hjälpa människor som drabbats av krig och konflikt vilket ger hjälporganisationen möjlighet att komma fram där inga andra kan verka. I Sverige hjälper Röda Korset bland annat till med läxläsning och språkträning, anordnar sociala mötesplatser, hjälper papperslösa personer med vård, ger krisstöd samt kurser i första hjälpen.

Erikshjälpen. Erikshjälpen drivs i samarbete med lokala församlingar och föreningar på ett femtiotal orter runt om i landet. Flera av butikerna har egna biståndsprojekt och det kan därför vara intressant att kolla upp vad överskottet från Erikshjälpens verksamhet går till på just din ort. Transporter av kläder och saker till Baltikum är vanligt förekommande. Andra projekt är verksamheten Solrosen som stöttar barn och vuxna där en förälder eller familjemedlem sitter i fängelse. Eller Lilla Erstagården som är ett barnhospice för barn i livets slutskede dit leksaker och andra saker skänks. I utlandet bedrivs bland annat ett skolprojekt med gratis intensivskola för barn i Mali men organisationen delar även ut mat och vatten vid torkkatastrofer samt arbetar förberedande för att göra invånarna bättre rustade att klara nästa torka på egen hand.

Emmaus. Emmaus är en världsomspännande hjälporganisation med nio Emmausgrupper i Sverige som alla drivs som ideella föreningar som är politiskt och religiöst obundna. Emmaus är med och driver eller stödjer flera projekt och har fokus på solidaritetsarbete i kombination med idén om återvinning. Utöver second hand butikerna runt om i landet, som syftar till en hållbar utveckling och återvinning av kläder och prylar, så har Emmaus stort fokus på Afrika. Med hjälp av medel från SIDA skickas kläder och konserver till flyktingläger i Västsahara som är Afrikas sista koloni. I Angola stöds ett demokratiprojekt för att stärka landsbygdens lokala samhälle liksom ett projekt som uppmuntrar ekologisk odling och småböndernas möjligheter till försörjning.

Gemensamt för de flesta organisationerna ovan är att du antingen själv kan lämna in saker och kläder i butikerna, eller om det rör sig om flera kartonger och möbler så kan organisationen i vissa fall åka och hämta gåvorna. En del av organisationerna har även insamlingsbehållare utsatta i större städer eller på återvinningscentraler.

När det handlar om att lämna iväg kläder och saker kan även bekvämlighetsskäl styra vilken organisation som väljs. Alla organisationer finns inte på alla orter och vissa ligger för långt bort för att motivera valet.

Numera väljer vi allt som oftast att ge våra saker och kläder till Stadsmissionen då vi gärna stödjer deras verksamhet samt att de ligger 15 minuter med buss från vår bostad. Även Myrorna får en del då de tar emot ”allt” medan Stadsmissionen enligt vår erfarenhet är mer kräsna. Fru Minimalist har även fått möbler och saker hämtade av Erikshjälpen vid en flytt för ett par år sedan och Herr Minimalist lämnade tidigare en del till Myrorna av bekvämlighetsskäl då de låg närmast hans dåvarande bostad.

Vilka organisationer brukar ni skänka era prylar till och varför? Har vi missat någon grundläggande organisation som ni kan tipsa oss om och finns det ytterligare anledningar att undvika någon av organisationerna ovan?

Ansiktslyftning i badrummet

Tidigare i veckan fick badrumsskåpet och kommoden sig en rejäl omgång och ansiktslyftning. Gång på gång återkommer vi till ämnet proaktiv konsumtion. Allt eftersom vi rensar upptäcker vi områden där vi ägnat oss åt detta utan att vi reflekterat över det.

I vårt badrum förekom tidigare proaktiv konsumtion främst vad gäller hudkräm och ansiktsrengöring, där totalt sju respektive åtta förpackningar slogs om det något begränsade utrymmet. Dessa gör vi nu helt slut på innan vi köper fler.

Vårt eget badrum är visserligen inget jämfört med mina föräldrars, vilka vi besökte här om veckan. Hos dem hittade vi i snitt fem oöppnade förpackningar vardera av hudkräm, schampo, duschtvål och balsam. Dessa totalt 20 förpackningar kommer de att klarar sig på länge, speciellt med tanke på att de ytterst sällan använder hudkräm och ingen av dem längre använder balsam i håret. Känner jag dem rätt kommer förrådet fyllas på långt innan de gjort slut på det de har idag.

Från vårt badrum rensades en eltandborste ut som inte längre används och tre märkesparfymflaskor donerades till Herr Minimalists tacksamma arbetskamrater. I övrigt var det mest halvtomma flaskor med tvål, schampo och liknande som kunde slås ihop alternativt slängas då många inte längre används.

En reflektion från rensningen var hur få produkter vi faktiskt använder dagligen i förhållande till det antalet produkter vi har i förvar. Att förvara någon extra schampoflaska eller hudkräm gör kanske inte så mycket, men med flera dubbletter av precis allt, både sånt du faktiskt använder och sådant du främst förvarar, blir det många förpackningar. Vi har tidigare skrivit om den dolda kostnaden av förvaring, som med många bäckar små plötsligt kan bli ganska hög totalt sett. Detta gäller såklart även för badrummet.

Hur många av alla produkter i ditt badrumsskåp använder du egentligen dagligen och hur mycket utrymme är tilldelat mer eller mindre relevant förvaring?

Makalös koncentration i flygplansstolen

Ett tag trodde jag att det bara var jag som på väg till eller från ett kundbesök alltid hamnade i ett makalöst flow när jag arbetade i flygplansstolen. Jag tillskrev under en tid fenomenet den inspiration och kick som kundbesöket gav. Men efter att försiktigt hört mig för hos ett par kollegor så visade det sig att de ofta upplevde precis samma sak även vid tråkiga och rutinmässiga kundbesök.

Tiden fastspänd i flygplansstolen, isolerad från kollegor, utan internet, diverse notifieringar, telefontäckning och andra distraktioner, verkade skapa en svårslagen koncentration och en effektivitet flera gånger högre än på kontoret. Ett flow helt enkelt.

Jag har ofta upplevt att uppgifter jag planerat att leverera en eller ett par dagar framåt i tiden, till exempel uppföljning från kundmötet, till min förvåning visade sig vara färdiga lagom tills dess att flygplanet satte ned landningsställen på hemmaplan. Samtidigt har jag många gånger upplevt att jag inte producerat någonting av värde trots en intensiv och utmattande dag på kontoret.

Jag har vid flera tillfällen fundera på vad detta beror på. Min slutsats är att alla kreativa ”hjälpmedel” som öppna kontorslandskap och ständig tillgänglighet via chattklienter, email och telefoner med mera i själva verket är ”stjälpmedel”. Det är extremt svårt att få något av större värde och kreativitet gjort med ständiga avbrott i sitt arbete och koncentration.

Jag hittade en artikel med information från forskning av Gloria Mark, professor vid The Department of Informatics at the University of California, med följande intressanta fakta:

  • En vanlig kontorsarbetare byter uppgift efter i snitt 3 minuter och 5 sekunder.
  • En vanlig kontorsarbetare byter projekt efter i snitt 10 minuter och 30 sekunder.
  • Det tar i snitt 23 minuter och 15 sekunder att återkomma till en uppgiften.
  • Hälften av störningarna är externa, hälften gör vi på eget initiativ.

Kombinerat med punkterna nedan blir resultatet rätt skrämmande:

  • Frekventa fokus och uppgiftsbyten leder till högre nivåer av stress, frustration, mental ansträngning, känslan av tidspress och mental arbetsbelastning.
  • Varje byte av fokus konsumerar en del av den begränsade mängd mental energi vi vaknar upp med varje dag och som krävs för att orka ta beslut och få något gjort.

Med risk för att framstå som en kuf eller surgubbe har jag experimenterat med följande åtgärder på jobbet under de sista åren:

Maildisciplin. Jag har numera en betydligt bättre maildiciplin. Ett av mina främsta tips är att stänga av alla former av mailnotifiering och bara kolla mailen några gånger per dag vid förutbestämda tidpunkter. Läs gärna mer om hur jag arbetar härhär och här.

Chatt. Jag stänger ned Skype, vilket är vårt officiella verktyg för snabbkommunikation på jobbet, när jag jobbar med något som kräver koncentration. Detta är inte alltid helt uppskattat hos mina kollegor men otroligt bra för min egen del.

Hörlurar. Numera arbetar jag precis som många av mina kollegor alltid med ett par massiva hörlurar på huvudet. Det är inte alltid jag har musik i dessa men de gör att tröskeln blir lite större för de kollegor som otaliga gånger per dag bara vill säga något roligt och inte inser hur störande det är med konstanta avbrott.

Pomodoro. Även om jag eliminerar all extern distraktion krävs det fortfarande att jag själv är någorlunda disciplinerad och kommer ihåg att ta pauser. Därför använder jag numera Pomodoro-tekniken, vilket gjort riktigt stor skillnad.

Hemmajobb. Minst en, om möjligt två dagar i veckan arbetar jag hemifrån. Det är såklart en lyx som kräver att man har en förstående chef och arbetssituation som tillåter detta, men det gör en enorm skillnad för mitt välbefinnande och effektivitet.

Efter åtgärderna ovan har jag märkt att mitt fokus och effektivitet ökat avsevärt även om det inte når upp till flygplansnivå ännu. Jag kan verkligen förstå till exempel bokförfattare som åker ut till isolerade ”skrivarstugor” för att få något gjort.

Har du några specifika platser där du lätt hamnar i ett flow och får mer gjort än på kontoret? Eller några andra vardagliga tips för att arbeta mer effektivt och ostört?

Hantering av fakturor och kvitton

Även om mängden snigelpost kontinuerligt minskar och ersätts av digitala motsvarigheter så får vi fortfarande en hel del fysiska fakturor, brev, inbjudningar och kort med mera som ska öppnas, behandlas och arkiveras. Eller behöver man verkligen göra det?

Anledningen till att vi tar upp detta är att vi häromdagen fick en jättebra fråga från en bloggläsare som undrade hur vi gör med papper och dokument ur ett minimalistiskt perspektiv, till exempel fakturor, kort och kvitton med mera.

Diverse kort. Detta är nog den intressantaste kategorin eftersom vi tror att det är här ett nytt synsätt kan göra störst skillnad. Idag får vi fysiska kort vid främst större födelsedagsfester, bröllop, dop och tackkort, men även ett fåtal julkort och vykort letar sig framSkulle vi spara alla dessa skulle det över tiden bli otroligt stora mängder. Därför har vi bestämt oss för att temporärt sätta upp dessa på kylskåpet tills tillställningen ägt rum eller tills det kommer nya mer aktuella kort som kan glädja oss. När kortet blir inaktuellt så slänger vi det. Om det är något vi tror vi skulle bli glada av eller ha intresse av i framtiden tar vi ett foto av kortet med mobilkameran och slänger originalet.

Fakturor. Ett beslut som gjort stor skillnad för oss är att endast ha e-fakturor för de räkningar som kommer regelbundet som hyra, el, försäkringar, mobiltelefon med mera, liksom att de betalas genom autogiro. De företag som står för fakturorna är nästan undantagslöst positiva till att slippa skicka fysiska fakturor av både miljömässiga och ekonomiska skäl. En omställning är oftast bara ett kort telefonsamtal eller e-mail bort.

Vid köp där vi av olika anledningar inte vill betala omgående, med exempelvis bankkort eller kontanter, utan väljer alternativet betala mot faktura så har vi en pärm där vi sätter in dessa. Vi rensar pärmen ungefär en gång om året. Fakturor för mindre utlägg som är äldre än ett år slängs, medan fakturor för större inköp som vitvaror, elektronik etc sparas i en pärm tills vidare om det skulle uppstå något krångel framöver. Har vi inte varan kvar längre rensas naturligtvis fakturan ut.

Garantibevis. Dessa sparar vi i en pärm eftersom de vanligtvis är aktuella i flera år. Är garantibeviset i form av ett löst kvitto häftar vi fast det på ett vitt papper och sätter in det i samma pärm. Även garantibevis rensar vi ut årligen och slänger de som inte längre gäller eller där vi inte längre har kvar saken i vår ägo.

Kvitton. Dessa sitter i samma pärm som garantibevisen under en egen flik. Vi sparar kvitton för de inköp där vi eventuellt kan behöva reklamera varan, som inköp av dyrare kläder och elektronik. Vi sparar dessa i totalt tre år, vilket är tiden man har rätt att reklamera en vara enligt Konsumentköplagen. Ungefär en gång om året rensar vi ut kvitton som har mer än tre år på nacken och som inte längre kan användas för att reklamera. Samtidigt rensar vi ur kvitton där vi inte längre har saken i vår ägo.

Ett tag sparade vi kvitton längre än tre år om vi räknade med att sälja saken begagnad på till exempel Blocket men numera har vi insett att i stort sett ingen frågar efter dessa för så pass gamla prylar.

Avtal. Viktiga avtal sparar vi i en pärm så länge avtalet gäller. Är ett avtal mindre viktigt tar vi ett fotografi av detta som vi sparar istället för originalet. Är det avtal som bedöms oviktiga och mer för informations skull slänger vi dem omedelbart. Med största sannolikhet går det att få en kopia på avtalet från leverantören om det någon gång mot förmodan skulle bli nödvändigt.

Bevis. I de fall det rör sig om bevis på kurser, betyg, anställningar eller liknande sparar vi dessa i en pärm. I vissa fall är dessa inscannade för att kunna skickas via e-post. Är det extra viktiga bevis som kan komma till användning känns det säkrare att ha originalet i fysisk form. Vi har i ett tidigare blogginlägg skrivit om hur vi hanterar bevis på diverse olika prestationer i form av diplom och medaljer som ni kan läsa om här.

Som kan konstateras ovan så sparar vi en hel del saker genom att ta kort på dem istället för att spara dem fysiskt. Dessa samlar vi olika mappar som vi skapat i mobilens bildapp, exempelvis mappar som Avtal & bevis, Inbjudningar & tackkort. Det funkar utmärkt för fina inbjudningar och kort som folk har lagt ner energi och kärlek på samt när det gäller diplom och medaljer. Kort och gott dokument som är ”nice to have” men inte ”need to have”.

Tyvärr behöver vi än så länga spara kvitton, avtal och garantier i större utsträckning än vad som är önskvärt på grund av att affären/leverantören inte skulle gå med på att bara visa upp en kamerabild på detta som bevis vid en reklamation. En årlig rensning gör dock att samtliga dessa dokument ryms i ett fåtal pärmar.

Har du något tips på hur vi ytterligare kan effektivisera dokumenthanteringen?

Sommar, stuga och prylar överallt

Många ser en charm i att kliva in i en sommarstuga och slungas bakåt i tiden vad det gäller såväl inredningen som bristen på moderna faciliteter. Men måste sommarstugor alltid präglas av extremt prylöverflöd och gammalt bråte?

Vi har lämnat stan för ett par lata dagar i våra respektive familjers sommarstugor på landet. Långt från stadens ständiga trafikbrus och folkliv. Här hör vi vindens sus i träden, vattnets kluckande mot strandkanten och på sin höjd barn som leker i det svala vattnet eller en traktor som slår en åker. Mitt i detta lugna paradis kan jag inte låta bli att förundras över varför sommarstugor ofta känns sunkiga, slitna och plottriga. Varför har så många en tendens att flytta prylar de inte längre trivs med eller behöver hemma till sitt sommarparadis?

Sommarstuga utsikt

I en sommarstuga lever lever vi ofta under mer lättsamma och kravlösa förhållanden än hemma, med enkla luncher, umgänge kring fikabordet, grillmiddagar, bad och bokläsning. För många en rogivande plats att fly till, långt från jobb, stress, distraktioner och vår mer komplexa vardag. Återvinning i alla ära men här om någonstans borde funktion och enkelhet vara ledorden som präglar stugans inredning och saker. Istället upplever jag att det står mängder med gamla prydnadssaker runt om i stugan, högar med gamla tidningar ligger här och var, klockor där tiden för länge sedan stannat samlar damm tillsammans med gamla mjukisdjur som inte längre får några kramar.

Funktion. Att byta ut fullt funktionella möbler i sin lägenhet eller hus för att sedan fylla ett konkret behov i sin sommarstuga, det är en sak. Men i många fall känns sommarstugan som en enkel flykt för att slippa ta beslut och göra sig av med saker. Det är som att osköna gamla köksstolar, slitna byråer där någon låda inte går att öppna och sängar utan ordentlig madrass hör sommarstugelivet till. Som att det som blivit över vid flyttar, arv med mera och som ingen egentligen ville ha i sitt hem, det har tagits till sommarstugan och för alltid blivit kvar. Att börja prata om att köpa nytt eller byta ut skulle vara en förolämpning mot släkten.

Enkelhet. Livet i sommarstugan ska vara enkelt, kravlöst och lättsamt. Istället fyller vi stugan med prydnadssaker vi inte längre vill ha hemma och diverse loppisfynd. På fönster, hyllor, väggar, spiselhäll och bord, överallt finns dessa prylar. Böckerna vi äntligen rensat ut från huset eller lägenheten får samla damm i ytterligare 20 år i sommarstugans redan till bredden fyllda bokhylla intryckta bland Fem-böcker och Kalle Anka-pocket. Här och var ligger gamla skvallertidningar från 2008 och Allerstidningar med halvlösta korsord. I tv-bänken samlas sällskapsspel som ingen längre spelar tillsammans med gamla videoband som ingen planerar att titta på igen. Det är som att rena ytor blivit bannlysta i våra sommarstugor. Varför nådde begreppen ljust och fräscht aldrig in i sommarstugorna?

Min bild är att ”skiten” flyttas ut till sommarstugan i tron om att textilierna plötsligt kommer bli mjuka och uppskattade om de byter miljö, i hopp om att prylarna plötsligt kommer börja användas på landet där man har så mycket tid, att någon en regnig sommardag kommer vilja läsa någon av böckerna eller bläddra i den gamla skvallertidningen i brist på bättre sysselsättning. Det är fascinerande men för min del bara att gilla läget och njuta av lugnet och utsikten. Ingen av våra föräldrar delar vår minimalistiska filosofi. Istället utgör dessa sommarstugor klockrena skräckexempel på hur vi inte vill ha det.

Hur är det hos er? Har ni sett en trend av sommarstugor som fungerar som ett palliativt vårdhem av möbler och prylar eller är det bara jag som är formad av ljust och fräscht-eran?