månadsarkiv: januari 2014

Utrensning av giftiga kemikalier i badrummet

I somras rekommenderade vi dig att läsa boken Badskumt – Gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg, av författaren och miljöjournalisten Katarina Johansson. För mig blev boken en ögonöppnare och gav mig en rejäl tankeställaren för vad produkterna vi vanemässigt använder dagligdags egentligen kan innehålla och göra med våra kroppar. Det var som att plötsligt se badrumsprodukternas svar på den oftast hemska kött- och djurindustrin.

Sedan dess har jag läst på ytterligare, letat efter alternativa produkter och allt eftersom produkterna tagit slut har vi bytt ut dem mot miljövänligare alternativ. På bilden nedan ser ni några av de produkter som på grund av dess innehåll rensades ut ganska omgående efter att ha läst boken.

badrumsprodukter

Det var dock inte bara rensningen av badrumsprodukter som tog fart, jag och Herr Minimalist började mer och mer ifrågasätta och fundera över hur många olika badrumsprodukter vi egentligen behöver. Herr Minimalist kom fram till att allt han behöver är:

  • Deodorant, tandkräm, schampo, rakgel och hårvax.

Jag (Fru Minimalist) behöver:

  • Deodorant, tandkräm, schampo, balsam, sminkborttagning, ansiktsrengöring, ansiktsvatten, ansiktskräm, hudkräm, mascara och gärna en body scrub.

Dessa produkter har under hösten försökts bytas ut mot miljövänliga varianter. Exempelvis köpte vi deon Dove Pure till oss båda som varken innehåller parabener, alkohol, färgämnen eller parfym. Den passar Herr Minimalist perfekt medan jag gav upp efter ett par månader då jag blev irriterad över att den inte höll mig fräsch en hel dag på jobbet. Jag köpte då en deo från Vichy utan alkohol och parabener och denna fungerar betydligt bättre för mig.

Bodyscruben använder jag istället för tvål i duschen och här har Weleda fått ersätta den tidigare kemikaliefyllda duschtvålen. Head & Schoulders schampo har åkt ut till förmån för ett schampo från märket American Crew. Solkrämen rensades även den ut till förmån för en med färre kemikalier. Mascaran har bytts ut mot en från UNE natural beauty. Sakta men säkert kommer nya, ur kemikalie- och miljösynvinkel, bättre produkter in i vårt badrum. När den sista hudkrämsburken är slut planerar jag att ersätta den med naturlig kokosolja.

Visst kan det vara jobbigt att inse att ens favoritprodukt inte är bra för dig eller för miljön, men samtidigt får du chansen att upptäcka andra bra märken och produkter. Jag har haft hudkrämer från Victoria Secret som favorit länge men nyligen insett att innehållet inte är särskilt bra för varken min hud eller naturen. I likhet med att du bryr dig om vad du stoppar i dig i form av mat känns det även viktigt att fundera över vad du får i dig via huden.

Om du tycker ämnet badrum, kemikalier och miljö är intressant rekommenderar jag för övrigt Ekomorsans blogginlägg här.

Har du några miljövänliga favoritprodukter att tipsa om? Eller är det snarare aktuellt med en utrensning av gamla eller omiljövänliga produkter?

Alla saker har en bestämd plats

Tänk om allting du äger har en och endast en bestämd plats där de hör hemma. Så fort du inte använder saken ifråga lägger du tillbaka den och så fort du behöver den igen vet du exakt var den ligger. Precis som i en segelbåt där all utrustnings existensberättigande och placering bör vara genomtänkt och optimerad.

Precis så har jag och Fru Minimalist valt att hantera våra saker, allt från prylar till kläder, och vi tycker att det är så fantastiskt bra och effektivt att vi vill dela med oss av våra insikter och erfarenheter kring detta. Några av fördelarna vi ser med att var sak har en bestämd plats är följande:

  • Du hittar dina saker. När alltid har en naturlig plats, antingen i hemmet, i en väska eller i en specifik ficka så tenderar färre saker att slarvas bort, förläggas, glömmas kvar, försvinna eller bara vara svåra att hitta.
  • Alla hittar gemensamma saker. Bor du till exempel i ett hushåll med flera personer så tenderar saker att försvinna eller byta plats med jämna mellanrum, men om alla vet exakt var en sak hör hemma och följer detta så slipper ni det problemet och eventuella irritationsmoment som lätt uppstår när saker flyttas runt.
  • Du sparar tid. När du i samma ögonblick som du behöver något vet var du hittar detta så slipper du slösa tid och energi på att leta efter var du lagt exempelvis bilnyckeln, fakturan som ska betalas eller tidningen med receptet du tidigare sparat.
  • Du slipper stressa upp dig. Det kan vara oerhört stressande att inte hitta något, speciellt om det av en eller annan anledning börjar bli ont om tid. Till exempel när du inte hittar din plånbok på väg till jobbet.
  • Du slipper köpa något i onödan. Då dina prylar har ett naturligt och logiskt hem blir det mycket tydligare om du redan äger något du funderar på att införskaffa. Allt från dammsugarpåsar till sportutrustning.
  • Det du har kommer till användning. Då dina saker har ett naturligt och logiskt hem ökar din överblick av vad du äger med följden att det troligen kommer till frekventare användning.
  • Ditt hem upplevs som rent och avplockat. Eftersom rätt plats för något ytterst sällan är på hallbordet, soffbordet, skrivbordet, matbordet eller golvet så tenderar ytor att hållas renare och hemmiljön lugnare.
  • Det blir lättare att städa undan. När varje sak har ett naturligt hem tar det mindre mental energi att städa undan hemma eftersom besluten om var saker ska ta vägen redan är tagna. En bonus är att städningen med största sannolikhet blir mindre tidskrävande och sker frekventare.
  • Du får en skön känsla av kontroll. Nu är inte alla i lika stort behov av kontroll men de flesta mår trots allt bäst av att ha allt från ekonomi, arbets- och privatliv under någorlunda ordning och kontroll.

En undersökning från juni 2013 visar att svenska hushåll i genomsnitt skulle spara 34 timmar per år, det vill säga nästan en hel arbetsvecka, på att ha bättre ordning hemma. Det som anges vara vanligast att inte hitta är nycklar till bilen, hemmet eller cykeln, samt vantar och mössor till sig själv eller barnen. Hushållen tror enligt undersökningen att mest tid går att spara genom att ha bättre ordning i garderoben, en avsedd plats för småsaker i hallen eller ett välorganiserat hemmakontor.

Nackdelen jag ser är att du kan upplevas som lite av ett kontrollfreak av din omgivning. Framför allt av de som inte har viljan eller det mentala fokuset att följa rådet ovan, men vi brukar trösta oss med att det bara handlar om avundsjuka de få gånger vi får kritik. ;)

Vet du var du kan hitta något så fort behov uppstår eller är ditt liv fyllt av ett ständigt letande och vad letar du i så fall oftast efter?

Halvtid med konsumtionsstopp

Det är halvtid för månaden utan konsumtion och än så länge har det inte shoppats något. Det har inte varit särskilt svårt trots stora skyltar och annonser gällande saker som nu efter julklappsinfernot reas ut till ibland halva priset mot för en månad sedan.

Det nya jobbet har tagit mycket tid och när jag väl kommit hem om kvällarna har butikerna utöver mataffärer ändå varit stängda för dagen. Resten av månaden blir nog lite lugnare på jobbfronten men det ska nog inte bli något problem att hålla i plånboken ändå då jag inte ser något akut behov som behöver fyllas.

I början av månaden hade DN en bra artikel på ämnet ”Så får du pengarna att räcka i januari” där ett av de främsta tipsen var i linje med min månadsutmaning.

Ha en ”köpstoppsmånad” där du bara handlar det absolut nödvändigaste. 

Även många av de övriga tipsen i artikeln var bra även om vi, och säkert många av er som läser vår blogg, redan lever enligt de flesta av tipsen varje månad året runt, som att betala räkningar direkt, skippa reashopping, ta med matlåda till jobbet flera dagar i veckan, baka eget bröd och använda mat som redan finns i hemmet.

Trots månadens konsumtionsstopp är saldot på bankkontot lägre än det brukar vara vid den här tidpunkten. Det beror dock endast på att pengarna gått till shopping av eller snarare investering i aktier.

Väskrensning från ett manligt perspektiv

Den som eventuellt trodde att bara kvinnor har en speciell relation till väskor är enligt min mening helt ute och cyklar. Nu för tiden finns det stora mängder män som aldrig skulle ge sig ut på stan utan handväska, även om vi föredrar att kalla den manbag. Detta stämmer, som du säkert redan gissat, även in på mig då jag utöver böcker och teknik har en stark förkärlek till just väskor.

Mina krav på väskor är att de ska vara av hög kvalité, nästan överdrivet praktiska, diskret designade men samtidigt ha någon detalj eller två som gör dem lite spännande. Dessa kriterier har gjort att jag utvecklat en snudd på osund relation till märket Crumpler och över tiden samlat på mig en hel del väskor i jakten på det perfekta setet.

Men hur många väskor behöver jag egentligen? Troligen långt ifrån det antal jag har idag. Därför inventerade jag mina förvaringsutrymmen för en komplett översikt med följande resultat:

  • Ryggsäck (Crumpler 15 Hour Delay) – Används som jobbryggsäck vid resor till och från arbetsplatsen när jag behöver frakta lite mer saker som dator, matlåda eller träningskläder samt som handbagage vid jobbresor. Används cirka fem dagar i veckan.
  • Ryggsäck (Haglöfs Tight Pro Medium) – Används som träningsryggsäck samt som handbagage och dagstursryggsäck vid äventyrligare privatresor. Används cirka två gånger i veckan.
  • Axelväska (Crumpler The Beefy Pocket) – Används som dagstursväska när jag besöker vänner som bor nära eller då jag tar en tur på stan. Lite rymligare och betydligt snyggare än Crumpler Dirty Little Secret nedan. Används cirka två gånger i månaden.
  • Axelväska (Crumpler Dirty Little Secret) – Används som dagstursväska när jag besöker vänner som bor nära eller då jag tar en tur på stan, framförallt under sommaren. Används även som dagstursväska på äventyrligare privatresor. Används cirka två gånger i månaden.
  • Axelväska (Crumpler Crippy Duck Large) – Användes tidigare som datoraxelväska men har ersatts av Crumpler 15 Hour Delay då det är betydligt skönare att bära en dator på båda axlarna. Används i stort sett aldrig.
  • Axelväska (Timbuk2 Messenger Bag) – Användes tidigare som träningsväska men har ersatts av Haglöfs Tight Pro Medium. Används i stort sett aldrig.
  • Resväska (Samsonite Upright X-pression 55) – Används vid kortare och mindre äventyrliga resor båda privat och med jobbet där jag enbart är borta ett par nätter. Fördelen med denna är att den inte behöver checkas in. Används cirka tio gånger per år.
  • Resväska (Samsonite Aeris Spinner 68) – Används vid längre och mindre äventyrliga resor både privat och med jobbet där jag är borta ett flertal nätter. Införskaffades då jag brukade shoppa på mig rätt mycket kläder och elektronik under mina USA-tjänsteresor tidigare, varvid Samsonite Upright Expression 55 inte räckte till. Fördelen med denna är att den är större samt har hårt skal, vilket skyddar innehållet bättre. Används cirka två gånger per år.

Det vill säga totalt nio väskor av vilka jag använder två ofta, fem sällan och ytterligare två i stort sett aldrig. Lite för många enligt min minimalistiska mening, inte minst efter Fru Minimalists väskrensning i höstas.

Så vad händer nu?

Jag skulle kunna klara mig med en ryggsäck och tycker överlägset bäst om Crumplerryggsäcken i vardagen med vill inte använda den på äventyrsresor, som ofta starkt sliter och smutsar ned, utan föredrar istället Haglöfsryggsäcken vid dessa tillfällen. Dessutom är det trevlig att bara kunna rycka den alltid förberedda Haglöfsryggsäcken då jag ska promenera mina fem minuter till gymmet i vårt bostadsområde. Båda får tills vidare vara kvar då jag inte vill ta ett förhastat beslut i min iver att bli klar.

Vad det gäller resväskorna från Samsonite samt vandringsryggsäcken från Fjällräven borde jag i praktiken kunna göra mig av med den stora resväskan. Den används extremt sällan och uppmanar varken till minimalistisk packning eller reseshopping. Jag tar det slutgiltiga beslutet efter min nästa USA-resa i slutet av januari.

Axelväskorna kan jag reducera från fyra till två utan några större betänkligheter. Timbuk2 och Crumpler Crippy Duck får med andra ord en ny ägare inom kort.

Avslutningsvis några ytterligare slutsatser och iakttagelser från min sida:

  • Jag anser mig behöva en fin- och en fuluppsättning ryggsäckar och axelväskor vilket ökar det totala antalet. Jag kanske inte borde vara så rädd om mina saker, men det ligger i min natur.
  • Tanken att hitta en ryggsäck och en axelväska som löser samtliga av mina behov kittlar men är troligen bara en illusion av det perfekta setet. Tills vidare blir det dubbla uppsättningar på grund av olika typer av behov.
  • Listor likt den ovan samt genomtänkta kontrollfrågor gör det mycket enklare att ta beslut vid rensning. Skulle jag enbart gått på känsla hade jag troligen behållt samtliga väskor.

Nu är jag väldigt nyfiken på hur många väskor du har samt hur många du faktiskt använder? Det vore även roligt att veta ifall du tycker jag har för många alternativt saknar någon typ av väska?

Tremånadersregeln – Hur gick det?

I samband med att vi flyttade tillbaka julsakerna till förrådet i helgen passade vi på att ta upp lådan märkt ”7 januari 2014” som vi fyllde i samband med att vi testade tremånadersregeln i höstas. Det vill säga en låda full med saker vilka vi var lite osäkra på huruvida de skulle sparas, säljas, skänkas eller slängas och därför gömde undan under tre månader för att se om vi skulle sakna något.

Innan vi öppnade lådan funderade vi en stund på vad vi lagt i denna men ingen av oss kom ihåg vad den egentligen innehöll, vilket är ett tydligt tecken på att vi varken saknat eller behöver sakerna. Faktum är att ingen av oss ägnat lådan eller dess innehåll en tanke under de tre månader den stått i källaren.

När vi väl öppnade lådan visade den sig framförallt innehålla kläder, vilka vi skänkte till Human Bridge som främst arbetar med bistånd i Afrika (där vi nyligen rest omkring) samt i Östeuropa.

Det enda som vi faktiskt sparade från tremånaderslådan var ett par av Fru Minimalists shorts som får vara kvar i garderoben över sommaren för att behovstestas under rätt säsong, men i övrigt gjorde vi oss av med samtliga kläder på ett eller annat sätt. 

Har du några prylar eller kläder som du sparar ”utifall att” eller för att de ”nog kan vara bra att ha någon gång ändå”? I så fall är kanske tremånaderslådan något för dig? :)

Det perfekta setet

Drömmer du om det perfekta setet? En uppsättning prylar som tillsammans utgör en komplett, perfekt och optimerad enhet. Till exempel en perfekt komponerad garderob, en optimal kombination av bild- och ljudutrustning eller den perfekta uppsättningen köksutrustning?

Drömmer du även om hur enkelt och trevligt livet kommer att vara när det perfekta setet är på plats? Då garderoben är komplett och du äntligen känner dig redo att ta nästa steg i karriären, när bild- och ljudutrustningen är på plats och du äntligen kan bjuda hem vänner på filmkväll eller då köksutrustningen är fullständig och du äntligen kan komma igång med matlagningen på allvar!

Om du känner igen dig i någon av beskrivningarna ovan eller kan applicera samma sätt att tänka på något annat område i ditt liv, så är du troligen precis som de flesta andra människor, mig själv inkluderad. Det verkar finnas en längtan hos de flesta efter att ”sätta setet” det vill säga att bli helt färdigkonsumerad inom ett visst område. Att bli klar.

Vad är då bra med att fokusera på det perfekta setet?

  • Det är roligt att planera och drömma. Även om det är betydligt sundare att finna glädje i livet via annan stimulans än konsumtion så är det roligt att planera och drömma om det perfekta setet.
  • Det ökar chansen för medvetna inköp. Eftersom setet bör vara så komplett, perfekt och optimalt som möjligt så tenderar köpen på vägen mot det perfekta setet att bli mer genomtänkta och av högre kvalitet jämfört med annan mer spontan konsumtion.

Vad är möjligen dåligt med att fokusera på det perfekta setet?

  • Det perfekta setet är en illusion. Du når i praktiken aldrig fram till det perfekta setet under någon längre tid. Så fort du satt setet börjar du fundera på vad som kan bytas ut och optimeras ytterligare.
  • Det finns alltid ett nästa set. Även om du för stunden blir färdig med ett set så finns det alltid ytterligare ett set att planera och drömma om. Du blir helt enkelt aldrig helt klar, precis som med allt annat i livet.
  • Det är en ursäkt för att inte komma igång. Det perfekta setet används ofta som en ursäkt för att inte komma igång med något du borde ta sig för. Till exempel löpträningen du absolut inte kan komma igång med förrän du har ett par nya löparskor, en pulsklocka, löparbyxor och reflexväst.
  • Det rättfärdigar onödigt konsumtion. Ofta klarar du dig utan det kompletta, perfekta och optimala setet. Många delar av setet kommer du i praktiken aldrig att använda eller behöva alternativt så har du faktiskt redan fullgoda prylar som tillfredställer dina behov.

Vilka perfekta set har du identifierat i ditt liv och hur skulle livet bli annorlunda om du färdigställde dem? Och om du faktiskt har färdigställt några set, på vilket sätt blev livet annorlunda?

Pengarna eller livet!

Har du någonsin tänkt på att den lön du får för ditt arbete är ersättning för att du byter bort det dyrbaraste du har, det vill säga din ytterst begränsade livstid? Vad har du egentligen i timlön om du tar med din ”riktiga” arbetstid samt alla ”yrkesrelaterade” kostnader i beräkningen? Skulle ditt shoppingbeteende se annorlunda ut om du vägde alla dina inköp mot livstid istället för kronor?

Dessa frågor är vad författarna Joe Dominguez, Vicki Robin och Monique Tilford resonerar kring i boken Your Money or Your Life, vilken jag läste för ett par år sedan och som totalt förändrade min syn på pengar.

Denna klassiska beräkningsmodellen för timlön efter skatt är följande:

Timlön = Nettolön / Arbetstid

Men vad författarna till boken hävdar är att modellen ovan är felaktig. Istället bör du även:

  • Räkna bort arbetsrelaterade kostnader från nettolönen. Till exempel det faktum att din arbetsplats geografiska placering nödgar dig att äga en bil, köpa ett månadskort på kommunala färdmedel, eller att arbetsplatskulturen tvingar dig att äta på dyr lunchrestaurang varje dag samt äga vissa typer av kläder du inte använder privat.
  • Lägga till de timmar som kommer av arbetet utöver dem du spenderar på själva arbetsplatsen. Till exempel de timmar du lägger på att transportera dig till och från arbetet samt de eventuella extra timmarna du på eget initiativ, och utan ersättning, chippar in då och då för att hinna med allt. Till exempel att läsa mailen på söndagskvällen eller svara i mobilen när du egentligen slutat för dagen.

Det ger en mer korrekt beräkningsmodell:

Timlön = (Nettolön – Arbetsrelaterade kostnader) / (Arbetstid + Arbetsrelaterad tid)

Plötsligt får du en timlön som är betydligt längre. Om du dessutom vänder på begreppet kostnad och istället räknar på vad varje krona kostar dig i tid så blir det riktigt intressant. Plötsligt kostar till exempel en Big Mac & Co inte längre ca 60 kronor utan ca 30 minuter av ditt liv.

Hur skulle din timlön se ut och ditt shoppingbeteende förändras om du tog aspekterna ovan i beaktning?