månadsarkiv: maj 2014

Månadens in och ut maj 2014

Då var det är dags för maj månads balansräkning över vad som införskaffats och rensats ut under månaden. Totalt har vi gjort oss av med 51 och införskaffat 5 saker denna månad.

Parentesen efter respektive sak visar om vi gjort oss av med något (-) eller på ett eller annat sätt fått in en flera nya saker (+) i våra liv.

Längst ned skriver vi oftast en motivering för eventuella inköp samt då och då även en kommentar kring de prylar vi gjort oss av med.

Herr Minimalist

  • Chinos (+1)
  • Bälte (+1)
  • Läderskor (+1)
  • Böcker (-12)
  • Pärm (-1)
  • Game Boy-spel (-1)
  • Innebandyklubba (-1)

Fru Minimalist

  • Träningsbyxor (+1)
  • Träningsstrumpor (+1)
  • Böcker (-8)
  • Sport-bh (-2)
  • Tränings t-shirt (-2)
  • Ljusmanschetter (-2)
  • Klänning (-1)
  • Klistermärkssamling (-1)
  • Dykarboots (-1)
  • Löparjacka (-1)
  • Träningsbyxor (-1)
  • Träningsstrumpor (-1)
  • Blus (-1)
  • Kjol (-1)
  • Kurslitteratur (-1)

Minimalisterna (gemensamt)

  • Silikongrytlappar (-2)
  • Krukor (-2)
  • Teflonstekpanna (-1)
  • Router (-1)
  • Sladd till router (-1)
  • Ungsform (-1)
  • Knivslip (-1)
  • Kastrull (-1)
  • Ånginsats till kastrull (-1)
  • Kastrullock (-1)
  • Glasburk (-1)

Kommentarer Herr Minimalist

Vissa dagar går Herr Minimalist på gatan som en vanlig konsument. Denna månad skaffade jag ett par mörkblå chinos från Peak Performance, ett brunt läderbälte från Hugo Boss och ett par bruna skor från Bugatti. Tanken är att använda läderbältet och läderskorna som ett perfekt set för att få lite variation i en i övrigt noga utvald och enhetlig garderob.

Det slutar aldrig att förvåna mig hur mycket överflödiga saker vi fortfarande har kvar trots intensivt rensande. Denna månad gjorde jag mig av med min gamla slitna innebandyklubba och det galna är att jag trots det fortfarande har två helt oanvända klubbor kvar som jag nu kommer att sälja. Varför hade jag ens tre från början? :)

Kommentarer Fru Minimalist

Ett par träningsbyxor in och ett par ut denna månad och likaså med träningsstrumpor då jag hittat en sorts kompressionsstrumpor som jag gillar vid löpning. Jag håller fortfarande på att rensa såväl i vanliga garderoben som bland träningskläderna och det går sakta men säkert framåt.

Jag hittade min klistermärkssamling (se bild) och passade på att slänga nästan alla klistermärken i samlingen, ett fåtal ska mina syskonbarn få. Jag har innerst inne hoppats att det skulle finnas något värde i denna samling men slutligen insett att de bara är att slänga.

Kommentarer Minimalisterna (gemensamt)

Bostadsrättsföreningen vi bor i beställer två gånger per år containrar som ställs upp på innergården över en helg där du får slänga allt möjligt skrymmande skräp som inte innehåller elektronik. För oss som inte har bil och själva kan åka till återvinningen tar vi alltid chansen att rensa lite extra vid dessa tillfällen. Äntligen blev vi av med teflonstekpannan som vi nu bytt mot en gjutjärnsstekpanna, en sliten ugnsform och några krukor vi inte använder med mera.

Kasta glas i glashus

Vattenglas, ölglas, rödvinsglas, vitvinsglas, shotsglas, champagneglas, whiskeyglas, drinkglas, martiniglas, snapsglas, dessertvinsglas, glögglas och barnglas. Många svenska hem tenderar att husera en stor del av glasen ovan och naturligtvis inte enbart lika många som man är personer i hushållet utan oftast någonstans mellan åtta och tjugofyra identiska glas av varje sort. Men måste det vara så?

Det första du bör fråga dig är ifall vissa av glasen kanske kan användas för flera olika typer av drycker? Hur smakar till exempel det vita vinet om vi måste dricka det ur ett något mindre rödvinsglas och hur skulle middagsgästerna reagera om champagnen serverades ur ett vinglas?

Det andra du bör fråga dig är ifall alla dessa glas fyller ett frekvent och konkret behov eller om du primärt införskaffat många av dem för att du förväntar dig att omgivningen i sin tur förväntar sig att du ska ha dem? Kan det vara så att vissa av glasen i praktiken inte använts på flera år eller till och med aldrig kommit till användning?

Det tredje du bör fråga dig är ifall du verkligen behöver en fullt så stor uppsättning av de glastyper du frekvent använder? Hur många är ni i hushållet, hur ofta har ni någon form av bjudning och hur många är ni oftast vid de tillfällena?

Det sista du bör fråga dig är om din glasuppsättning skulle se annorlunda ut om du hade möjligheten att hyra in glas vid de få tillfällen då dina behov växer utöver det vanliga? Hur många glas skulle du i så fall behöva äga för vardagsbruk?

Den sista frågan låter kanske hypotetisk men i de flesta större städer går det idag att hyra olika typer av glas för 3-4 kronor styck. Det gör inköpet av de 24 champagneglasen, som görs för säkerhets skull, för att man bör ha dem i sin glasuppsättning, helt onödigt. 

Så hur ser det ut hemma hos oss? Jo, även vi har samlat på oss en hel del glas över tiden även om vi även här redan rensat rätt friskt sista året, framför allt i samband med att vi blev sambos:

  • Vattenglas 10
  • Vinglas 12
  • Champagneglas 12
  • Whiskeyglas 4
  • Snapsglas 20
  • Glögglas 6

Idag har vi alltså 32 glas per person i hushållet!

För vår del har vi sakta med säkert och relativt omedvetet samlat på oss de mängder av glas vi har idag. Några har köpts för att användas dagligen, några har vi fått i gåva och andra har vi köpt för ett speciellt tillfälle. Några av glasen används frekvent medan andra står oanvända år ut och år in och väntar på beröring, vilket förmodligen kommer att ske först om eller då vi flyttar till nytt boende, om vi inte hinner rensa ut dem innan dess vill säga.

Att vi har ett stort antal snapsglas beror på att jag (Fru Minimalist) tidigare köpte och samlade på snapsglas som souvenirer vid resor. Ett snapsglas per land eller stad som besöktes. Med nya minimalistiska glasögon på ser det dock ut som att denna typ av glas snart kommer lämna vårt hem.

Vi skulle förmodligen få diska glas för hand om vi hade färre vattenglas och kanske skulle det uppstå något tillfälle då vi blir tvungna att dricka någon dryck ur ett otypiskt glas då och då, om vi bortser från hyralternativt, men det skulle garanterat inte gå någon nöd på oss om vi gjorde oss av med några sorters glas och minskade på antalet. 

Hur många glas har ni per person i hushållet? Och vilken typ av glas kan du tänka dig att göra dig av med om du måste välja minst en glastyp?

Snyggare garderob med Slow Fashion

Idag produceras otroliga mängder kläder och en kläddesigner som tidigare skapade modekollektioner utifrån våra fyra säsonger har nu fått vänja sig vid ett betydligt högre tempo med krav på nyheter varje vecka. Billigt ska det vara också, till ordinarie pris förväntas vi kunna handla ett linne för 49 kronor och en tröja för 149 kr. Redan innan midsommar börjar den första sommarrean och när julhandeln pågår som bäst smygstartar mellandagsrean.

Klädbranschens snabba tempo har givit upphov till uttrycket Fast Fashion. Begreppet sammanfattar hela industrin med slit-och-släng och snabb konsumtion till låga priser. I likhet med att begreppet Fast Food har en motkraft i form av Slow Food, har också Fast Fashion en motsvarighet i form av konceptet Slow Fashion. Om Slow Food är för gourmeter så är Slow Fashion för minimalister. :-)

Medan Fast Fashion är inriktat på vinstmaximering vilket innebär att aspekter som utsläpp av miljöfarliga material och arbetsförhållanden får stå tillbaka, vill anhängare av Slow Fashion vända den här utvecklingen genom att undvika överexploatering av arbetskraft och naturresurser. Leveranstider och produktion har effektiviseras senaste årtionden och naturens ekosystem kan inte återskapa material med samma hastighet som det idag krävs för att snabbt få ut en stor mängd kläder på marknaden. Vi har en obalans i systemet som tär på vår planet.

Slow Fashion kännetecknas däremot av långsiktighet och varaktighet. Tanken är att hållbarhet och medvetenhet ska finnas genom hela ledet hos såväl producent som inköpare och konsument. Att som producent designa och producera kläderna med mindre miljöpåverkan, att som inköpare enbart köpa från tidigare nämnda leverantörer och att som konsument prioritera färre men finare plagg av högre kvalitet.

Jag i egenskap av konsument ser dock Slow Fashion som så mycket mer än att shoppa kvalitativa eller miljövänliga klädesplagg. Det handlar om en förändrad syn på mode och att ha fokus på långsiktighet. Kommer jag vilja och kunna använda den här tröjan eller kjolen även om 3, 5 eller kanske 10 år? Vi kan inte alltid påverka att kroppen förändras eller att ett byte av jobb kräver andra typer av kläder än tidigare, men inför varje nytt köp kan vi göra en behovsanalys och försöka tänka ett par år framåt i tiden istället för att bara se oss i plagget på semesterresan eller helgens fest.

Min uppmaning är att låta Slow Fashion guida dig i din vardag genom och inspirera dig till att:

  • Låta garderobens innehåll bestå av färre plagg av bättre kvalitet som håller längre.
  • Välja plagg som tillverkas under så liten negativ miljöpåverkan som möjligt.
  • Välja plagg som tillverkas under justa omständigheter för alla inblandade människor.
  • Vårda dina kläder så att de håller längre.
  • Handla secondhand och skänk även kläder du rensar ut till secondhand-butiker.
  • Skapa en garderob med en tidlös design som fungerar idag men även framöver.
  • Vara nyfiken och leta information och inspiration om dina kläders ursprung.

Om du tar en kik i din garderob idag, återspeglar den då primärt Slow eller Fast Fashion?

Dyr magasinering av överflödiga prylar

Många har en emotionell relation till sina ägodelar och har därför väldigt svårt att göra sig av med dem även om de inte längre behövs. Därför väljer fler och fler att magasinera stora delar av sina ägodelar i samband med att man till exempel separerar, flyttar ihop, flyttar till mindre boende, flyttar utomlands eller bara börjar få det lite för trångt i bostaden.

I USA har vart tionde hushåll magasinerat saker och förrådsbranschen omsätter, tro det eller ej, mer än hela nöjesindustrin i Hollywood. Magasinering tycks dessutom vara beroendeframkallande och i Sverige visar undersökningar att de som hyr förråd tenderar att göra det under allt längre perioder.

Om du är en av dem som valt att magasinera några av dina tillhörigheter kan det vara en intressant övning att försöka minnas innehållet i förrådet och skriv en lista på alla saker som förvaras där. Om minnet sviker dig kan det vara läge att fundera på om du verkligen borde betala för att förvara saker du inte ens vet om att du äger?

En annan intressant övning är att klura lite på när du använde sakerna i förrådet senast alternativt när du planerar att använda dem. Om du inte kan se att de kommer att komma till användning under överskådlig framtid kanske de skulle vara en annan ägare till större nytta och glädje?

En tredje intressant övning är att räkna ut hur mycket du betalar för förvaringen per år och ställ det i relation till värdet på sakerna du förvarar. När överstiger det ekonomiska kostnaden för förvarningen värdet av prylarna alternativt kostnaden av att införskaffa dem på nytt vid behov?

Kanske kommer du fram till att det inte är värt att betala för att förvara något som uppenbarligen inte är tillräckligt användbart eller omtyckt för att förvaras i ditt hem samt att det är dags att rensa. Att rensa bland magasinerade prylar och möbler bör dessutom vara betydligt lättare än att rensa bland saker i hemmet eftersom du mentalt delvis redan släppt taget om de förstnämnda.

Mitt tips är sammanfattningsvis att göra ett sista besök och ta hem det du verkligen saknat och kommer att använda inom en snar framtid. Sälj, skänk eller släng resten och på så sätt har du eliminerat både den mentala och ekonomiska bördan av att hålla dig med ett andra hem för dina överflödiga prylar!

Har du magasinerat möbler eller prylar någon gång och i så fall i vilket sammanhang?

Ägd – Jakten på ett rikare liv

Två medelålders vita, rika män står på scenen och pratar om att samhället måste ändra sitt konsumtionsmönster innan allt är för sent. De pratar om ekonomi, tillväxt och om hur Sverige blev framgångsrikt ur ett historisk perspektiv. Liksom om skuld, vinstmaximering och om jordens resurser. De pratar om det på ett humoristiskt, igenkännande och ibland överdrivet sätt.

Vi har i helgen varit på föreställningen ”Ägd – Jakten på ett rikare liv” med Henrik Schyffert och Fredrik Lindström som nu spelas på Rival i Stockholm och som till hösten turnerar i hela Sverige. Föreställningen är rapp och omväxlande. Monologer blandas med intima samtal mellan den busigare Schyffert i rosa kostym och den pedagogiska Lindström i syrénfärgad dito.

Med hjälp av diagram, myskoxar och charm får de publiken att förstå att ingenting är billigt eller gratis. Fläskfilén har haft samma kilopris sedan 70-talet för att vi förväntar oss kunna köpa billig fläskfilé, men den kostar i form av dålig djurvård, hemska slaktmetoder och import från tveksamma länder.

De raljerar över svensken som överkonsumerar och lånar allt mer pengar på spekulation om allt högre framtida vinster, men som samtidigt skäms lite och känner skuld över detta leverne. Vi öppnar upp oss och blir allt mer privata på sociala medier och där skapar vi även vårt privata varumärke genom glassiga instagram-bilder och präktiga Facebook-uppdateringar. Samtidigt har vi svenskar två helt tabubelagda ämnen som ingen talar om: Hur mycket vi tjänar och döden.

Barnen har aldrig haft så många leksaker som nu, svensken har aldrig druckit så mycket champagne, och vi har aldrig haft så många amerikanska yrkestitlar på våra svenska företag som nu. Det lätt sarkastiska budskapet lyder: Vi har det gott ställt och det är lite pinsamt och osvenskt att erkänna, men livet är härligt, vi kan inte fortsätta så här i all evighet och borde göra något åt det, men vi gör det sen, nästa år.

Schyffert och Lindström lyckas bra med att göra komik av det de flesta innerst inne redan vet, men kanske inte vill se eller förstå innebörden av på djupet. Det är stor igenkänningsfaktor genom hela föreställningen och i princip 1,5 timme full av skratt.

I våra ögon skrapar dock Schyffert och Lindström bara på ytan av problematiken och kunde vågat gå några steg längre i ifrågasättandet av överflödssamhället, konsumtionshetsen och vad detta i längden kan leda till. Hur kommer det sig att vi kör på när vi vet att alla tidigare ekonomiska bubblor slutat i gigantiska krascher, och varför blir vi inte nöjda av all vår identitetsskapande konsumtion?

Går ”Ägd – Jakten på ett rikare liv” i din stad kan vi hur som helst varmt rekommendera dig att se den. :)

Politik, miljö och minimalism

I Sverige har vi sedan 1919 ett system som innebär att åtta timmars arbetsdag räknas som normalarbetsdag och fram till så sent som 1971 jobbade majoriteten av människorna i Sverige även på lördagar. Hela vår arbetsmarknad är utformad för män och kommer från en tid då kvinnor var hemma och lagade mat, tvättade, städade och tog hand om barnen.

Men idag förväntas båda parter arbeta. Inte minst för att upprätthålla vårt konsumtionssamhälle och strävan efter tillväxt. För hur skulle det se ut om vi istället började jobba mindre och fördelade ut jobben på fler personer? Den frågan ställer sig bloggaren Clara Lindström, mer känd som bloggaren UnderbaraClara, i tv-programmet De obekväma, som handlar om synen på arbete, pengar och konsumtion.

Det är ett jättekonstigt system egentligen, och det här systemet som vi har nu, det fungerar ju inte. Det är lätt att tro att det fungerar för vi lever i det nu, men dels innebär det stor arbetslöshet och dels så kan vi ha ett sådant här system enbart för att vi lever på krita. Vi gör det på lånade pengar men vi lånar också från naturen mer än vi kan betala tillbaka. Så egentligen är det här systemet kört. Det handlar bara om att förmå se det.

Det här systemet bygger inte på några djupa och logiska analyser, utan det bygger på att vi människor inte tänker efter. Utan att vi bara köper premisserna för hur ett lyckat liv ska vara rakt av. För om folk bara börjar ifrågasätta det så skakar samhällsbygget i grunderna.

Eftersom jag (Fru Minimalist) hade tv-förbud under april månad när tv-programmet kom ut har vi inte kunnat se det förrän nu. Om du har 30 minuter över någon kväll framöver kan jag varmt rekommendera dig att se det, programmet börjar lite trevande men blir bara bättre och bättre.

Det är lätt att tänka att frihet handlar om hur mycket pengar man har, men för mig handlar det också mycket om hur lite utgifter man kan ha. Hur lite kan jag leva på? Istället för att tänka hur mycket och hur maxat vill jag ha och hur fett vill jag bo så kan man tänka hur lite kan jag nöja mig med?

Kanske är det dags att downshifta, hoppa av konsumtionskarusellen eller i alla fall fundera över hur lite du kan leva på och ändå känna att du har livskvalitet och är nöjd?

Tv-programmet De obekväma går att se på UR-play fram till 23 oktober 2014.

En halv vit månad

Jag har kommit halvvägs i månadens utmaning att inte dricka alkohol. Än så länge har jag inte utsatts för några tillfällen där mitt val kunnat bli ifrågasatt. Herr Minimalist har druckit vin till ett par middagar hemmavid samtidigt som jag själv har avstått.

Med anledningen av den vita månaden blev jag under förra veckan intervjuad av Sveriges största tidning om droger och nykterhet – Accent Magasin. En av frågorna jag fick var varför jag väljer att avstå alkohol under en månad.

Det finns egentligen fyra olika anledningar till att detta blev månadens utmaning. Det ena är att jag vill se om jag kan förbättra mina träningsresultat genom att utesluta alkohol. Jag har flertalet gånger läst att alkohol försämrar prestation, fysisk utveckling och återhämtning. Det ska bli intressant att se om jag märker någon skillnad under denna månad.

Det andra är den ekonomiska aspekten. Det kostar ju faktiskt en hel del att dricka alkohol, särskilt i samband med restaurangbesök och liknande. Jag räknar inte med att märka någon större skillnad på bankkontot i slutet av månaden men däremot känns det bra mentalt att veta att inga pengar spenderats på alkohol.

Den tredje aspekten som jag är nyfiken på är omgivningens reaktioner. Vilka blickar kommer jag få av vänner och bekanta, kommer någon slänga ur sig en kommentar. I egenskap av tjej i trettioårsåldern räknar jag med att antingen få någon ironisk gliring eller tysta antaganden kring eventuell graviditet.

Och det fjärde som jag är nyfiken på är att se om jag överhuvudtaget kommer sakna att dricka alkohol. Kommer jag känna avund när mina vänner tar ett kallt glas vitt på AW:n och kommer jag sukta efter Herr Minimalist rödvinsglas på fredagskvällen. Detta återstår att se.

Läs gärna hela intervjun med mig i Accent Magasin här.

Ikväll är jag bjuden på en sommarfest som jag dock valt att tacka nej till. Att jag inte dricker alkohol denna månad var en liten bidragande orsak till valet att inte gå, den aspekten hamnade på den negativa sidan när jag övervägde vilket av två evenemang jag skulle välja, då de sammanföll denna kväll. I morgon väntar en AW med tre vänninor, vi får se vad reaktionerna blir på mitt val av dryck eftersom jag alltid väljer vin i vanliga fall.