Författararkiv: Fru Minimalist

Varför konsumerar vi så mycket?

För att kunna bryta mönstret av onödig konsumtion och i slutändan överkonsumtion hjälper det att förstå varför så många konsumerar utan verkliga behov. Som ofta när ett beteende är svårt att förklara logiskt är det känslor istället för rationellt och logiskt tänkande som styr. I detta blogginlägg spånar vi kring varför människor egentligen konsumerar så mycket saker i onödan.

Några av de vanliga förklaringarna vi identifierat är följande:

Shopping som universallösning. Ryggradsreaktionen i vårt samhälle är att de allra flesta problem kan lösas genom konsumtion. När det uppstår ovälkomna eller obehagliga känslor börjar hjärnan fundera på en lösning alternativt ett sätt att smita från tankarna och oftast är det första området som beaktas konsumtion eller distraktion via prylar. Konsumtion används till att behandla symptomen istället för att på riktigt ta tag i obekväma problem och utmaningar.

Emotionella drivkrafter. Konsumtion påverkar oss emotionellt. Shopping ger oss som bekant energi, tröst, hopp, trygghet, mod och andra egenskaper vi människor ofta önskade att vi hade mer av. Men det aktiverar även hjärnans belöningssystem genom att trigga utsöndring av signalsubstansen dopamin, vilket gör att vi upplever ett litet rus av att konsumera. En annan emotionell drivkraft är att våra ständigt ökade förväntningar på morgondagen. Vi har byggt upp ett förväntningssamhälle där vi rusar mot nästa dejt, nästa jobb eller nästa pryl.

Sociala drivkrafter. Vi påverkas mycket av vår närmaste omgivning och dess krav, kultur och förväntningar. De sociala behoven kommer mycket ur behovet av identitet och av att känna tillhörighet till en specifik grupp samt ha hög status inom denna. Ofta är det just de sociala behoven som kan motivera en löjligt hög kostnad till förhållandevis liten praktiskt vinning. Vi vill känna tillhörighet och gemenskap med andra, vilket gör oss mottagliga för vår referensgrupps norm. Det kan låta som något som sker i unga år men ofta sker det även bland vuxna, till exempel i hipsterskulturen eller arbetsplatser med anonyma klädkoder som alla följer.

Kortsiktigt tänkande. Vi tänker sällan långsiktigt varken på ett globalt eller individuellt plan. På global nivå är en förklaring till detta att konsekvenserna för våra konsumtionsvanor sällan får omedelbar påverkan. Eventuella negativa effekter på miljö eller andra människor sker typiskt under längre tidsperioder, via beroendekedjor som inte alltid är intuitiva och ofta på platser vi inte kommer i kontakt med. Även på ett individuellt plan är många omedvetna om vad onödiga prylar i hemmet kan leda till. Vi tänker helt enkelt inte på att varje sak som införskaffas kommer med alla möjliga typer av ekonomiska, tidsrelaterade och mentala kostnader.

Vår natur är något alla borde vara mer rädd om.

Vanor och invanda mönster. Mycket shopping sker likt en dålig vana. Du vet innerst inne att det inte finns nya konkreta behov men trots det besöker du diverse butiker och gallerior några gånger i veckan av ren vana. Typiska tillfällen är butiker du passerar på väg till eller från jobbet eller under lunchen men det kan även röra sig om att du i brist på andra uppslag, regelbundet besöker en galleria på helger istället för att träffa vänner, träna eller ta dig ut i naturen.

Låg tröskel. Idag när en tröja kan vara billigare än en kopp kaffe på café är tröskeln låg till att konsumera. Låga priser får oss att tro att vi gör en bra affär och ger oss en känsla av att vara smarta konsumenter. Det kan till och med upplevas som att vi sparar pengar på att shoppa. Så är naturligtvis inte fallet när vi kommer hem med ännu ett klädesplagg till den redan överfulla garderoben, ännu en överflödig teknisk pryl som kändes rolig i butiken men snabbt faller i glömska eller ytterligare en billig leksak till barnens redan onödigt stora leksakssamling.

Akilleshälar vid konsumtion. De flesta har någon kategori av saker vi gärna shoppar trots att vi egentligen redan har allt vi behöver och lite till. Plötsligt hittar vi argument och orsaker som rättfärdigar ytterligare köp. Till exempel att något är kompatibelt, kompletterar, sticker ut, är unikt, är säsongens variant eller färg eller har en ny teknisk feature. Innerst inne vet vi att ännu en sjal, väska, app, klänning, pysselmaterial, armband, nagellack eller teknisk pryl inte kommer göra oss mer lyckliga, harmoniska och tillfredsställda. Men är det din akilleshäl kommer den kanske ändå lyckas argumentera sig med hem. Våra egna akilleshälar hittar du här. :)

Är det något av ovanstående som får dig att ibland konsumera i onödan eller är det någon helt annat som du identifierat som gör att du faller dit?

Från man-man-försvar till zonförsvar?

Vill och vågar man gå från man-man-försvar till zonförsvar? Det vill säga från två barn där ni kan dela ansvaret och hålla koll på varsin, till tre barn där ni måste agera på ett annat och mer avancerat sätt för att hålla koll på alla småttingar. :)

Vi gillar tanken på tre barn. En lite större familj där barnen har fler personer i sin närhet som ”alltid kommer finnas där”. Våra barn har inga kusiner i samma ålder eller som bor så pass nära att de träffas ofta, vilket gör att vi för barnens skull gärna skulle ge dem fler syskon.

Jag läste någonstans att det blir så många barn i en familj som mamman har syskon. Jag har bara två halvsyskon, som dessutom är väldigt mycket äldre än mig, så jag vet inte riktigt hur det ska räknas. Jag kan snarare känna att jag vill ge barnen flera syskon just för att jag själv aldrig haft det, utan alltid varit enda barnet med på resor och semestrar. Herr Minimalist har en bror som är 1,5 år yngre så ungefär lika tätt som vi har mellan våra barn (16 månader).

Samtidigt gillar vi enkelheten som två barn innebär. Om man nu kan kalla det enkelt med två små barn som inte sover hela nätter, en 2-åring som trotsar och en snart 1-åring som skriker så högt han kan för att få sin ofta oklara vilja igenom.

Här är några fördelar vi ser med två barn istället för tre eller fler:

  • Du klarar dig med en vanlig bil. Har du hyfsat långt mellan barnen så inte alla tre behöver bilbarnstol kan du nog klara dig med en vanlig bil ändå.
  • Ni kan dela upp ansvaret och ta ett barn vardera och på så vis lösa även de jobbigaste situationerna som kan uppstå med två småbarn.
  • Många radhus och villor har tre sovrum.
  • Det räcker med att bo i en fyra för att alla ska få ett eget rum.
  • Förmodligen är det lättare att få barnvakt till två barn än tre.
  • Har du bara något eller ett par år mellan barnen kan de börja med familjeaktiviteter som skidåkning, skridskor etc i samma veva och uppskatta samma typ av semesterresmål. Detta gäller såklart också om du har tre barn tätt, men det är mer ovanligt.
  • Du kan se slutet på alla blöjbyten och den enorma sömnbristen.
  • Billigare rent ekonomiskt, både i vardagen med mat, kläder, fritidsintressen etc men också i vid mer sällanaktiviteter som resor, semestrar, restaurangbesök.
  • Ibland känns det svårt att räcka till avseende tid, energi, engagemang med två barn, hur skulle det då inte kännas med tre?!

I dagsläget med 10 månader med riktigt dålig sömn, känns ett tredje barn inte alls lockande. Dessutom har båda våra barn haft ont i magen, storasyster kolik och lillebror mjölkprotein-allergi, så vi har mycket skrik och vaknätter i bagaget. Men vi har inte blivit tillräckligt avskräckta för att göra oss av med samtliga bebiskläder eller saker. Om än en stor del av det.

Det känns lite sorgligt att vissa livsfaser aldrig mer kommer upplevas. Som att få känna den overkliga men fantastiska känslan av att ha en bebis växande i magen, eller ha en minibebis som somnar i ens famn, eller att se ytterligare en individ utvecklas och växa alldeles för fort.

Storasyster Minimalist sovandes i knät under sin första tågresa.

Vi lever i ett samhälle som blir allt tuffare på många sätt. Å ena sidan kan jag känna att barnen därför kan behöva fler syskon eller motsvarande runt omkring sig. Å andra sidan kan det kännas fel att sätta fler barn till denna hårda värld.

Självklart är vi fullt medvetna om att barn inte bara är något man skaffar eller önskar och så kommer det som ett brev på posten. Det är en ynnest att få möjligheten att bli föräldrar och vi är enormt tacksamma för de två barn vi har. Men vi är förmodligen inte ensamma om att gå i de här tankarna, eller att tidigare ha gått i dem, så;

Hur tänkte eller tänker du när det gäller antalet barn i familjen? :)

Syskonkärlek är att hålla handen när man ska sova.

Digitalisera steg för steg

På 90-talet skrevs och talades det mycket om det papperslösa samhället, allt skulle digitaliseras och det kändes som vi var på väg åt rätt håll. Å ena sidan har det hänt en hel del, fler och fler företag tar betalt för att skicka ut månadsbesked och årsbesked per post, Kivra har gjort entré på markanden med sin digitala brevlåda där över 900 myndigheter och företag finns anslutna.

Å andra sidan har det inte hänt mycket alls. Hur många kan räcka upp handen och säga att de inte hanterar papper så gott som dagligen, och har flera pärmar eller högar med papper där hemma? Och inte bara gamla papper sparade med huskontraktet eller information från 90-talet, utan en hel del papper från det senaste åren.

Någon gång måste vi ändra våra vanor och beteenden för att ta steget mot ett mer digitalt och papperslöst hem och samhälle. Det går inte att förlita sig på att politiker och samhället ska tvinga oss, det kan komma från andra hållet. Det vill säga genom att vi medborgare visar att vi är redo och villiga att ändra vårt beteende.

Läs vår steg för steg-guide nedan och ta ett för dig lämpligt steg i rätt riktning. Eller gärna två.

1. Minska inflödet. Varje år skickas över en miljard fönsterkuvert i Sverige som naturligtvis bidrar med koldioxidutsläpp och annan miljöbelastning. Innehållet hamnar ofta i en hög eller pärm någonstans i hemmet. Omiljövänligt, osmidigt och oekonomiskt. En digital brevlåda och digital post underlättar för användare, avsändare och är positivt för miljön. Kivra och Digimail är två stora aktörer idag där Kivra har flest anslutna företag.

Varje gång du får ett fysiskt brev, fundera och ta reda på om det finns möjlighet att få dem digitalt istället. Det är förmodligen bara en googling bort och tar dig 2 minuter. Vissa anger även på fakturan eller vad brevet nu innehåller, hur du kan göra för att få innehållet digitalt.

2. Rensa ut befintliga papper. Gå igenom dina nuvarande pärmar eller högar med papper och rensa ut så mycket som möjligt. Hur ofta har du tittat på eller historisk sett behövt gå tillbaka till något fysiskt papper du sparat? Våga rensa! Om du är helt ärlig på frågan ovan kan du säkert rensa ut 80 % av dina fysiskt sparade papper. Vill du läsa mer om utrensning av papper, kvitton och dylikt har vi skrivit om det i blogginläggen ”Hantering av fakturor och kvitton” samt ”Den årliga kvittorensningen”.

Två stora högar med utrensade papper.

3. Bestäm var du vill spara dina digitala filer. En digital brevlåda är ett bra ställa att spara de filer och dokument som kommer den vägen, men du kommer garanterat i kontakt med andra dokument där du behöver hitta ett eget sätt att spara dina digitala filer. Här finns alternativ som din dator, extern hårddisk eller en molntjänst. Nackdelen med din dator är begränsad kapacitet och att du riskerar att förlora filerna om datorn går sönder. Vilket leder oss in på en extern hårddisk som både kan fungera som back up men också som en huvudsaklig plats för att spara dina digitala filer. Även här är såklart nackdelen att den kan gå sönder eller försvinna. Molntjänster som Google Drive eller Dropbox gör att du kan komma åt filerna var du än befinner dig och du slipper risken att saken går sönder eller försvinner. Du kan då även komma åt filerna utan din dator om det är önskvärt.

4. Organisering av digitala filer. Om du är osäker på hur du ska organisera dina filer kan du utgå från det system du har i pappersform i exempelvis en pärm idag, om det är ett fungerande system vill säga. Använder du mappar i din inkorg för e-posten kan den också vägleda dig i hur du brukar vilja strukturera dina filer. En grundregel är att inte ha för många mappar, ha hellre en handfull huvudmappar och använd dig därefter av undermappar om du behöver. Några exempel på lämpliga huvudmappar kan vara, ekonomi, bil, avtal, jobb, bostad, barn, recept.

5. Digitalisera befintliga dokument. Det du valde att inte rensa ut under punkt 2 är det bra om du istället kan digitalisera. Likaså så snart ett nytt papper kommer in i ditt hem och som tidigare hade åkt in i en av dina pärmar eller motsvarande. Idag finns det bra appar till mobilen för att snabbt och smidigt scanna dokument som du känner att du måste spara.

Allt ovan kräver visst arbete av dig. Den är en förändringsprocess att inte göra som du tidigare gjort och spara många av de fysiska papper som kommer i din väg. Om du med handling visar att du är redo att ta ett eller flera steg mot minskad pappershantering, ökar chansen att fler hänger på och skapar en positiv spiral. Miljövänligt, smidigt och ekonomiskt.

Vilket är ditt bästa tips för att digitalisera mer och minska pappershanteringen?

Nya eller begagnade barnskor?

Jag lade upp ett par skor från märket Kavat som jag fyndat till Storasyster på Tradera. Väldigt många ifrågasatte det här med att köpa begagnade skor till barn, liksom att barn ärver skor. Att barns kroppar skulle ta skada av att de går i redan använda och ingångna skor.

Jag googlade runt lite men hittade ingen pålitlig källa som styrkte påståendet, men heller inte motsatsen. Det tycks vara tudelat, vissa hävdar att barnen visst kan gå i skor som någon annan gått i eftersom små och förhållandevis lätta barn ändå inte hinner slita på skor i någon större omfattning under den ofta korta period som små barn använder skorna.

Givetvis handlar det inte om att köpa väldigt slitna skor. Barnskor för 1-3 åringar (vår dotter är nyligen fyllda 2 år) används bara under några månader, och i vårt klimat där vädret varierar används sällan samma skor varje dag i flera månader. Barnskor bör med andra ord inte hinna slitas särskilt mycket eller ”gås in”.

Det här var första skorna vi köpte till våra barn, du ser dem i bilden till inlägget. Tidigare har vi haft förmånen att ärva skor från barnens äldre kusiner.

Så här tänker vi när vi köper barnskor second hand eller tar över ärvda skor:

  • Skorna ska se fräscha ut, det vill säga inte ha något stort tydligt slitage.
  • Sulan ska kunna böjas, det vill säga skorna ska inte vara för gamla och ha torkat.
  • Barn under 5 år växer upp till en halv skostorlek varannan månad, de bör inte slita så mycket på skorna.
  • Barn behöver ingen speciell dämpning eller extra stabilitet.

I Sverige använder vi dessutom skor förhållandevis lite. I länder när folk har skor även inomhus och därmed skor på sig stora delar av dygnet blir kraven på skorna viktigare.

Om skorna är i fortsatt bra skick när Storasyster växt ur dem har vi inga problem att låta lillebror ärva dem. För oss är det inte en ekonomisk fråga, det handlar om miljön. Skor som ser bra ut, är mest troligt också okej att ärva eller köpa begagnat, i våra ögon. Något år till tror jag vi kan leta skor begagnat utan problem, men i likhet med att det är svårt att hitta fräscha kläder second hand i större storlekar till barn, gissar jag att det är svårt med skor när de används längre perioder och slits mer.

Hur tänker du när det gäller att köpa barnskor second hand och/eller att ärva barnskor?

Orange kuvertet och andra papper

Här om veckan damp ett varsitt orange kuvert ner i brevlådan hos oss, det vill säga det årliga utskicket från Pensionsmyndigheten. När jag, Fru Minimalist, skulle sätta in det i pärmen upptäckte jag att jag hade

Jag (Fru Minimalist) började jobba när jag var 15 år och har hunnit jobba inom flera olika områden, både statligt och privat, vilket gör att jag utöver det orange kuvertet får utskick från bland annat Fora, Kåpan Pension, AMF, Collector och SPV. Jag har tidigare sparat dessa under en varsin flik i en pärm. Min grundtanke med att spara dessa var att det vore kul att kunna se bakåt i tiden hur summan/pengarna växt från år till år.

Tror du jag har suttit och grottat ner mig i beloppen och jämfört värdenas fluktuation och fascinerats över hur de växt över tid? Lagt in belopp och år i Excel och fått en snyggt stigande graf? Not so much.

Därför bestämde jag mig för att vidta två åtgärder:

1. Skapa ett konto hos Kivra, den digitala brevlådan som över 900 företag, myndigheter och organisationer anslutit sig till.

2. Logga in på minpension.se och kontrollera att beloppen på de senaste årsbeskeden stämmer med beloppen på minpension. Samt att samtliga företag som skickar papperskopior fanns med.

3. Därefter kände jag mig komfortabel med att rensa ut samtliga pensionspapper. Såväl gamla som nya gjorde jag mig av med och på köpet frigjordes nästan en hel pärm.

Jag upplever en stark frihetskänsla när du lyckas digitalisera vissa typer av papper på ett eller annat sätt. Om du inte tycker det är ett problem att sätta in papperskopiorna i en pärm etc, kanske du kan börja digitalisera för miljöns skull istället. För de allra flesta är ju pension något som ligger väldigt långt fram i tiden att börja ta ut. Därmed blir det enorma mängder papper som samlas på hög om allt sparas fram tills bolagen slutar att skicka ut dessa.

När du rensar bland papper, utskick och dokument generellt tycker vi en bra grundregel är att fundera över;

  • Om det finns möjlighet att få dem digitalt istället.
  • Hur ofta du faktiskt tittar på eller historisk sett har behövt gå tillbaka till något fysiskt papper som du sparat eller satt in i en pärm?
  • Våga rensa! Om du är helt ärlig under punkt 2 kan du säkerligen rensa ut 80 % av dina fysiskt sparade papper. Minst.

Hur brukar du göra med papper som har med din pension att göra?

En trång sektor i hemmet

En plats i vårt hem som dagligen skapar frustration och irritation är vår lilla hall. Här samsas alla fyra familjemedlemmars ytterkläder vilket med barn på förskolan vintertid innebär overall, täckbyxor, täckjacka, överdragsbyxor, fleecejacka, regnbyxor, regnjacka. Och så vinterskor och gummistövlar, mössa, vantar och halsduk. Och då har vi bara räknat upp storasysters uppsättning. :) Lillebror har visserligen bara en overall och mössa i dagsläget, men även vi vuxna har både en och två jackor igång så här års när det ena dagen är +5 grader och regn och nästa dag -10 och sol.

Det är lätt hänt att hallen blir en avstjälpningsyta för allt från kläder, skor, väskor och barnvagn, till nycklar, plånbok, mobil och post. Det gäller att utifrån hemmets förutsättningar och dina egna behov skapa ordning och reda så att både du och eventuella gäster möts av ett lugn när ni kliver in i hemmet.

Vi har en liten ”pryl” som ställer till det lite i vår hall. Nämligen vår dubbelbarnvagn eller syskonvagn. Den måste flyttas på för att plocka fram skor liksom när vi ska gå ut med något av barnen. Men då kommer ingen in eller ut genom toalettdörren istället. Så här såg det ut i vår hall innan rensningen (ursäkta suddiga bilder pga mobilkamera och dåligt ljus). Vid fototillfället står jag vid toalettdörren.

Hallen före vår rensning.

För att möjliggöra en förändring krävdes det att vi tittade igenom garderoben som syns till höger i bild ovan. I den förvarar vi främst skor och ytterkläder som inte är i dagligt bruk. Nu fick vi en anledning att gå igenom innehållet grundligt. Resultatet blev att vi hittade två fönster-solskydd till bilen, de vi tidigare flyttade runt i olika hyrbilar, innan vi köpte egen bil i höstas.

Dessutom hittade Herr Minimalist två riktigt gamla träningsskor, som du ser ovan på bilden till blogginlägget. Ett par av skorna har tidigare stått på jobbet för att slippa packa ner gymskor i träningsväskan. Det andra paret kan inte förklaras på annat sätt än att de var en klassisk ”just in case” och ”om utifall att”. I övrigt omfördelade vi saker för att skapa mer plats och ge ett lugnare i tryck i hallen. Så här såg det ut i hallen efter vårt rensningsryck:

Hallen efter vårt rensningsryck.

I vår framtidslåda hade vi lagt en garderobsförvaring som nu fick komma upp och skapa ordning i garderoben. Tyvärr tänkte vi inte på att ta någon förebild i garderoben, men efter att vi rensat, optimerat skolådorna och tagit bort tomma sådana, såg det ut så här:

Övre halvan av garderoben i hallen.

Undre halvan av garderoben i hallen.

Några lärdomar från rensningen i hallen är dels att det alltid finns något nytt att rensa. Livet förändras och förutsättningar ändras vilket gör att saker som tidigare hade en realistisk och verklig anledning att få vara kvar, inte längre kan motiveras. Dels att en viss ordning som fungerade tidigare, inte alltid gör det när saker i omgivningen förändras, som exempelvis fler barn, årstider mm som gjorde att vår tidigare förvaringslösning i hallen och garderoben inte alls var optimal.

Har du någon särskild plats i hemmet som du stör dig på, kanske för att den är stökig, trång, ful eller för att du vill ha den på ett annat sätt men inte kommer dig för att justera?

Tips för ordning och reda i hemmet

Är du en person som tycker om att småstäda och plocka i hemmet för att du vill ha det lugnt och städat och inte tycker om när det ligger saker här och var som egentligen hör hemma någon annanstans? Eller är du en person som inte ens noterar att det hänger en tröja på köksstolen, ligger ett bananskal och står en halvdrucken kall tekopp på vardagsrumsbordet eller ligger en liten tvätthög som ska vikas i ena soffhörnet?

Alla är vi olika när det gäller saker som ovan. Vissa behöver inte ens använda hjärnan när de småplockar och städar i hemmet. När de ska gå in i badrummet för att borsta tänderna så följer tröjan från köket bara med i farten och läggs i tvättkorgen, eller när de passerar vardagsrums-bordet för att gå in i köket och ta en smörgås så tas bananskalet och tekoppen med och slängs respektive ställs i diskmaskinen. Och någonstans däremellan blev den lilla tvätthögen vikt.

Ett grundläggande tips för att hålla ordning i hemmet är att inte ha för mycket onödiga saker, vill du minska på dessa så har du goda förutsättningar genom att läsa och inspireras i denna blogg. :) Utöver att rensa, är nedanstående 3 punkter våra bästa tips för god ordning i hemmet:

  • Gör lite varje dag. Städning är jobbigast och svårast att prioritera när du ser framför dig hur mycket som behöver göras och hur du behöver lägga en hel ledig dag eller kväll på att få ordning i hemmet. Om du småstädar och plockar undan lite varje dag, blir det inte så jobbigt när det är städdag och du egentligen bara behöver dammsuga och dammtorka eftersom det andra redan är gjort. Här hemma ansvarar den som inte lägger barnen för att återställa vardagsrummet från lek- och läsrum till ett lugnt vardagsrum. Det tar bara 2-3 minuter, men är ack så viktigt för att skapa en lugn och harmonisk kväll. Kommer vi ihåg det brukar vi involvera Storasyster i att hjälpa till med undanplockningen innan läggdags.
  • Alla saker har en bestämd plats. Tänk om allting du äger har en och endast en bestämd plats där de hör hemma. Så fort du använt klart saken ifråga lägger du tillbaka den och så fort du behöver den igen vet du exakt var den ligger. När varje sak har ett naturligt hem tar det mindre mental energi att städa undan hemma eftersom besluten om var saker ska ta vägen redan är tagna. En bonus är att plockandet och städandet blir mindre tidskrävande och sker frekventare. När en ny sak kommer in i ditt hem, kom då ihåg att ge den en plats där den hör hemma. Det sparar tid, du hittar dina saker och du slipper onödiga inköp eftersom du har koll på vad som redan finns i hemmet.
  • Planera och gör listor. Det finns många sätt att påminna sig själv om saker du borde göra. En analog eller digital att-göra-lista, post-it-lapp eller lägga fram saken som kräver handling. Den sista metoden kallar vi att-göra-saker kan vara bra när den fungerar, om du nästan snubblar över datorväskan i hallen kommer du ihåg den på väg till jobbet. Problem med att-göra-saker uppstår när det finns obalans mellan ambition och ork alternativt när den inte är prioriterad. Då riskerar den att bli en permanent installation i hemmet. Då är det bättre att du skriver ner det i din lista över saker att göra och planerar in i kalendern när du ska göra det. Tills dess behöver saken inte ligga synlig framme och skapa oordning i hemmet.

Vilket är ditt bästa tips för att hålla hemmet avplockat och i ordning?

Var sak har sin plats. Herr Minimalists återsamlingsplats för dagliga prylar.