Författararkiv: Herr Minimalist

Öppna öglor

Minimalism handlar för oss mycket om att stänga eller eliminera ”öppna öglor”. Det handlar typiskt om fysiska saker och uppgifter som ditt medvetande ofrivilligt fastnar i om de förblir öppna. Har du tillräckligt många öppna öglor skräpandes i bostaden alternativt i huvudet blir du till slut så distraherad eller irriterad att du slutar fungera optimalt i vardagen.

Det kan självklart vara viktiga uppgifter som gång på gång poppar upp i ditt medvetande tills de är åtgärdade, delegerade, aktivt ignorerade alternativt dokumenterade i ett system du litar på. Ett system du vet att du ofta återkommer till, vilket gör att du kan släppa uppgiften mentalt tills vidare utan risk att den förblir glömd tills det är för sent.

Men det kan även vara saker som ligger framme på diverse ytor i hemmet och som faktiskt egentligen hör hemma någon annanstans. Barnleksaker på golvet som ska in in leklådorna, högar med tidningar som ska ned i pappersinsamlingen, kläder som egentligen borde doneras eller en mobil på bordet som ska till återsamlingsplatsen.

Allt du äger, oavsett om det är mentala uppgifter eller fysiska saker, kan ses som öppna öglor. Dessa varierar givetvis i hur mycket de påverkar dig. Vissa är du så van vid att de inte längre påverkar dig speciellt mycket, typiskt enkla rutinuppgifter eller fysiska saker som faktiskt ska stå framme som en bordslampa, prydnadssak eller krukväxt. Andra är betydligt mer störande och påträngande, till exempel ett utspillt glas mjölk på golvet eller insikten att det är dags att söka ett nytt jobb.

Men oavsett hur viktiga dina åtaganden är alternativt hur ändamålsenliga dina prylar är, så kommer de att och ta mer eller mindre mental energi av dig, för någonstans i ditt undermedvetna är du trots allt medveten om dem. Det är därför det är så viktigt att rensa ut det som inte längre är prioriterat eller adderar värde i ditt liv. Och kanske är det människor som precis som vi stör sig lite extra på onödiga öppna öglor som tenderar att attraheras av minimalism. Oavsett om de kommer från ett mentalt eller materiellt perspektiv.

Har du några öppna öglor som du borde eliminera redan idag?

Tillämpar du Paretoeffektivitet?

För oss med ett intresse för minimalism är Paretoprincipen, dvs den klassiska 80/20-regeln, ingenting nytt men visste du att gamla hederliga Vilfredo Pareto även har en spännande och högst relevant effektivitet uppkallad efter sig?

Paretoeffektivitet eller Paretooptimalism om man så vill är ett tillstånd av resursfördelning där det är omöjligt att omfördela en enda resurs så att någon individ får det bättre, utan att göra situationen sämre för någon annan individ.

Ett konkret exempel är en person som äger tre hammare och ger bort två av dessa till två andra personer som inte redan har men behöver varsin hammare. Personen som tidigare hade tre hammare har med största sannolikhet inte fått det sämre medan de personer som tidigare var utan numera har fått det bättre. Världen har med andra ord blivit lite mer Paretoeffektiv.

Vi skulle på skoj kunna säga att nivå ett av minimalism är att tillämpa Paretoprincipen och enbart behålla de 20% av dina saker som tillför 80% av värdet i ditt liv. Nivå två av minimalism är att samtidigt tillämpa Paretoeffektivitet och på ett ansvarsfullt sätt säkerställa att de eliminerade 80 procenten kommer till användning och glädje hos någon annan. Både av miljömässiga och humanitära skäl.

Rent teoretiskt skulle du även kunna tillämpa Paretoeffektivitet på din tid, energi och pengar. Till exempel genom att ägna dig åt volontärarbete samt ge ekonomiska bidrag till diverse hjälporganisationer i lagom omfattning. Men det är överkurs för de flesta.

Hur noga är du med att tillämpa Paretoeffektivitet när du rensar i ditt hem och tillämpar du den på något annat sätt i ditt liv?

Har du stöd för alltför många edge-case?

Inom mjukvarutveckling finns det något som kallas edge-case. Det innebär ett användarfall, det vill säga ett behov, som behöver tillfredsställas extremt sällan. Alternativt ett behov som uppstår för en extremt liten del av användarna av den slutgiltiga produkten.

Om du som mjukvarutvecklare försöker bygga in stöd för alltför många edge-case så tenderar den slutgiltiga produkten att bli komplicerad att underhålla för utvecklarna, svår att bruka för användarna och följaktligen oattraktiv och olönsam på marknaden.

På många sätt är det precis samma sak i vanliga livet, det vill säga om du försöker skapa hårdvarustöd genom att köpa och äga saker för alla dina undantagsfall och specialfall i livet, så kommer ditt hem och liv bli onödigt komplicerat, din ekonomi sämre och din livsglädje troligen lägre.

Ett exempel på ett edge-case är prylar relaterade till högtider som till exempel pepparkaksformar. Även sällananvändningsprylar som jordgubbssnoppare, eller prylar relaterade till specifika säsonger som vinterns långfärdsskridskor eller slalomskidor passar ofta in i kategorin. Dessa går ofta att låna eller hyra istället vid de få tillfällen då behov uppstår.

Vilka edge-case har du byggt in stöd för i ditt liv och hur skulle ditt liv se ut utan dem?

Minimalistiska apptips – Life Cycle (iOS)

Det här är det elfte inlägget i serien Minimalistiska apptips där jag går igenom appar för iOS som tillför mycket nytta i våra liv och som på ett eller annat sätt passar in i vår minimalistiska livsstil.

Den app jag recenserar idag är den relativt nya appen Life Cycle från det svenska bolaget NorthCube. Vad den gör i korta drag är att automatiskt samla in och presentera pajdiagram samt liknande statistik över ungefär vart och med vad du spenderar dygnets, veckans, månadens och årets alla timmar.

Men varför är det intressant?

Jo, för när du får din tid visualiserad på det här sättet så tenderar det att avslöja de små vita vardagliga lögner vi drar för oss själva. Till exempel hur lite eller mycket tid du faktiskt spenderar på jobbet, på gymmet eller i joggingspåret, med shopping eller på Hemnet-safari, i bilen eller på kommunala färdmedel samt hos vänner och bekanta. Appen gör med andra ord dig medveten om hur du i grova drag spenderar ditt liv samt motiverar dig förhoppningsvis att ta ändå bättre vara på livet på både kortare och längre sikt.

I mitt fall håller jag ett extra öga på den tid jag spenderar på öppna förskolan, i lekparker och på spännande dagsturer samt långpromenader, vilka är högt prioriterade aktiviteter under min föräldraledighet med Storasyster Minimalist.

Hur fungerar det rent tekniskt då?

Life Cycle använder mobilmaster och wi-fi för att avgöra din position samt mobilens accelerometer för att avgöra när du promenerar eller utför liknande aktiviteter. Den använder med andra ord inte GPSen och är därför ovanligt batterisnål jämfört med liknande appar som valt att lösa samma utmaning med just GPS.

Första gången du besöker en ny plats kommer Life Cycle att fråga dig var du är samt vad du håller på med, men redan efter ett eller ett par besök har den lärt sig och sköter kategoriseringen automatiskt. När det gäller aktiviteter som promenad, jogga, cykla samt transport med bil, buss, tunnelbana eller motsvarande så träffar den rätt helt på egen hand redan från början.

Life Cycle är även integrerad med Apple Health, FourSquare och Facebook. Integrationen med Apple Health gör det möjligt för den att hämta hem annan information som det antal steg du gått under dagen samt hur du har sovit under natten. Integrationen med FourSquare gör att appen automatiskt föreslår ställen där du nyligen befunnit dig, vilket underlättar kategoriseringen första gången du besöker en ny destination. Integrationen med Facebook gör det möjligt att få statistik över hur mycket tid du spenderar tillsammans med specifika vänner, vilket dock kräver att även de har ett Facebook-konto samt Life Cycle installerad på sin smartphone.

Det här låter ju fantastiskt men har inte appen några svagheter?

Jodå, i dagsläget har den ganska stora problem att hålla isär destinationer som ligger närmare varandra än cirka 200 meter och det finns inget sätt att manuellt bryta isär felkategoriseringar när det gäller plats utan bara när det gäller aktivitet. Den har även en tendens att missa korta ”promenadbesök” på tex ICA eller andra typer av butiker. Är du sjukligt noga med ditt data får du med andra ord dröja sig kvar i butiker extra länge strykandes längs med hyllorna likt en villrådig snattare. Förhoppningvis är båda problemen ovan barnsjukdomar som kommer åtgärdas allt eftersom appen mognar.

Något som Life Cycle däremot troligen aldrig kommer ha möjlighet att göra är att automatiskt fånga detaljer i vardagen som till exempel exakt vad du gör med tiden hemma eller på jobbet. Dock har du redan nu möjlighet att definiera detta manuellt om du har tid och lust.

Vad har jag då lärt mig sedan jag började använda Life Cycle?

Jag spenderar otroliga mängder av dygnets timmar hemma och enligt mina egna preferenser alldeles för lite tid på träning, bloggen samt tillsammans med vänner och ”gamla” familjen. Däremot är jag duktig på att ta vara på min föräldralediga tid och stimulera Storasyster Minimalist och mig själv med dagliga dagsutflykter och liknande aktiviteter.

Life Cycle Screenshots

(1) Exempel på pajdiagram för min dag fram till ca 15:00, (2) Exempel på diagram för den tid jag i snitt spenderar på öppna förskolan, (3) Exempel på pajdiagram för hela min vecka fram tills idag (lördag).

Kommer jag att fortsätta använda Life Cycle när jag börjar jobba igen?

Absolut! Jag har en tendens att vara lite av en arbetsnarkoman och arbeta för långa dagar och ta för korta luncher och fikapauser, vilket går tvärt emot mina nya pappavärderingar. Appen kommer därför att förbli installerad och tydligt visa ifall jag inte lever upp till mina prioriteringar, både på arbetet men även privat. Jag rekommenderar med andra ord appen starkt trots vissa funktionella tillkortakommanden i dagsläget.

Vad känner du, är det intressant för dig med bättre överblick kring hur du spenderar din tid?

Alternativkostnaden

Varje gång du tackar ja till något så tackar du automatiskt nej till mycket annat. Vad du tackar nej till, det vill säga alternativkostnaden, är inte alltid uppenbar då den typiskt gömmer sig i många små transaktioner av tid, fokus och pengar. Dessa minitransaktioner tenderar dock att göra enorm skillnad över längre tidsperioder, vilket innebär att det är viktigt att se dem för vad de är.

Tackar du ja till att köpa en kaffe på vägen till jobbet varje morgon så tackar du över ett års tid automatiskt nej till cirka 8000 kronor att spendera på annat, vilket till exempel motsvarar en stor bit av kostnaden för en utlandsresa.

Tackar du ja till en timme Instagram, Facebook eller motsvarande varje kväll så tackar du automatiskt nej till 365 timmar av annat fokus per år, vilket till exempel motsvarar cirka 50 normalstora och förhoppningsvis utvecklande böcker per år, även om du läser relativt långsamt.

Tackar du ja till ägandeskap för ytterligare ett ansvarsområde på jobbet så tackar du automatiskt nej till möjligheten att göra något annat, till exempel dina högst prioriterade arbetsuppgifter riktigt väl eller bara möjligheten att inte behöva stressa dig igenom arbetsdagarna. 

Minimalism handlar om att göra mer medvetna val kring vad du tackar ja respektive nej till samt vad det leder till på kort men även lång sikt. Det kräver dock att du är på det klara med vad som är viktigt för dig, vilket du sakta men säkert blir genom att uppriktigt och gång på gång fråga dig själv vilket värde olika typer av saker, fokus, åtaganden, relationer och utgifter tillför ditt liv.

Med blicken i backspegeln, har du något exempel på en alternativkostnad du helst varit utan?

Immunförsvar mot konsumtion

Ett immunförsvar har enligt Wikipedia till uppgift att skydda en multicellulär organism från angrepp av patogena mikroorganismer, som bakterier, virus, svampar, protozoer med mera. Utan det skulle vår omvärld snabbt skada eller i värsta fall ta död på oss.

Immunförsvaret är med andra ord något som vi bör vara väldigt tacksamma över och göra vårt bästa för att stärka genom att undvika uppenbara smitthärdar, äta och sova bra samt undvika diverse stresskällor.

Lek nu med tanken att du dagligen utsätts för tusentals andra typer av angrepp från patogena marknadsföringsorganisationer som via reklam i webbläsaren, mobilappar, TV, radio och diverse andra kanaler snabbt bryter ned ditt mentala försvar mot onödig konsumtion i alla dess former. Då vore det väl en god idé att göra sitt bästa för att undvika uppenbara smitthärdar, värdera och prioritera bra och undvika diverse stresskällor?

Min erfarenhet är att fokus på minimalism fungerar lite som ett vaccin och bygger upp ditt mentala immunförsvar mot onödig konsumtion i alla dess former. Jag älskade tidigare i livet att åka in till stan på helgerna och vandra runt i butiker och kunde spendera hela kvällar med att undersöka prylar jag var sugen på att köpa.

Numera är jag i stort sett blind för reklam i tidningar, busskurer och på webben. Jag besöker enbart butiker, oavsett form, om det finns ett nytt konkret behov eller om något existerande behöver bytas ut. Oftast tycker jag dessutom att processen främst är tidsödande och jobbig. När jag väl shoppar är ambitionen alltid kvalitet eftersom min avsikt är att använda sakerna länge och uppskatta dem hela vägen. Jag är med andra ord friskare och har ett starkare immunförsvar än någonsin tidigare. ;)

Den ofrivilligt frånkopplade månaden

Året var 2003 och jag hade snart tagit mig genom halva KTH-studierna och fått nog av att bo hemma hos mina föräldrar. Att bo hemma hade verkat bekvämt och ekonomiskt försvarbart efter 15 månader i försvarsmaktens otacksamma tjänst, men nu två år senare var det verkligen dags att lämna boet. Vad jag dessvärre hade glömt att ordna inför flytten var internet och kabel-TV, vilket jag som novis fick erfara den ”hårda” vägen.

Att tjänsterna ovan tog tid att aktivera vid den tiden och det faktum att smartphonen inte var uppfunnen än innebar att jag stod nästan helt utan någon form av skärmunderhållning i fyra veckor. Något jag såklart bävade inför eftersom jag redan då vant mig vid att alltid ha tillgång till ovannämnda förnödenheter. Därför ställde jag mentalt in mig på den kanske hittills tråkigaste månaden i mitt liv.

En månad senare minns jag hur jag berättade för mina föräldrar att jag haft en av de bästa månaderna i mitt liv. I brist på digital distraktion hade jag tvingats ringa samt träffa både nya och gamla vänner i verkligheten istället för att skicka meddelanden över ICQ, och hade därmed en av mitt livs mest socialt intensiva månader. Jag hade läst hela sju skönlitterära böcker och låg för ovanlighetens skull helt i fas med studierna på KTH. Jag hade trots medfödda nattugglepreferenser snittat åtta timmars sömn per natt, tränat mer än någonsin och dessutom haft gott om tid att planera vardagen, laga nyttig mat och tänka över mina värderingar och prioriteringar i livet.

Jag minns att det var med delade känslor jag tog emot beskedet att återigen ha tillgång till kabel-TV och internet, och lovade mig själv att i största möjliga utsträckning fortsätta leva som jag gjort de senaste fyra veckorna. Snart spenderades dock kvällar och helger trots det framför TV:n och datorn igen. Den digitalt frånkopplade, men till livet betydligt mer uppkopplade månaden var snabbt glömd.

Det var lustigt nog först ganska precis tio år senare när vi startat vår minimalistiska resa och började experimentera med att eliminera onödiga fokus och distraktioner som jag kom ihåg och inspirerades av episoden igen.

Hur skulle ditt liv förändras om du blev ofrivilligt digitalt frånkopplad i en månad? Vad skulle du lägga mer av din tid på?