Författararkiv: Herr Minimalist

Brutal rensning av olästa böcker

Min närmast emotionella relation till böcker gör dessa till en av mina akilleshälar när det gäller både konsumtion och rensning. Men i helgen valde jag att ta mig i kragen och göra ytterligare en rensning efter insikten att en stor del av böckerna numera är helt inaktuella trots ett flertal rensningar i både dåtid och närtid.

Sist jag tokrensade i bokhyllan utgick jag från att olästa böcker bör och kommer att läsas så småningom. Efter att under flera års tid föredragit att köpa nya för mig mer aktuella e-böcker till min Kindle istället för att plocka ut äldre fysiska böcker ur bokhyllan, insåg jag att majoriteten av dessa kommer förbli olästa.

Min taktik denna gång var därför att först dela upp alla böcker i två högar, dem jag läst och dem jag inte läst. Därefter delade jag upp de lästa böckerna två högar, dem jag vill läsa igen och dem jag inte vill läsa igen. När det gäller de olästa böckerna så delade jag upp även dem i två högar, dem jag fortfarande är sugen på att läsa och dem jag numera inte har något intresse av. Totalt blev det fyra kategorier där jag inte gjorde någon skillnad på skön- och facklitteratur:

  1. Lästa men fortfarande intressanta böcker – Böcker som jag haft stor behållning av och gärna tar del av igen. Typiskt favoritböcker samt fakta-, referens- och kokböcker.
  2. Lästa och numera ointressanta böcker – Böcker som jag inte vill ta del av igen. Typiskt böcker som inte gjort något större intryck samt all skönlitterär litteratur.
  3. Olästa men fortfarande intressanta böcker – Böcker jag fortfarande är sugen på att läsa men av olika skäl inte prioriterat ännu alternativt ens lagt märke till i bokhyllan.
  4. Olästa och numera ointressanta böcker – Böcker jag inte längre har intresse av att läsa. Typiskt på grund av skiftande intressen över tid.

Hur gick det då? Bokhyllan visade sig vara mer eller mindre proppfull med inaktuella intressen. Av mina initialt 77 kvarvarande böcker så åkte totalt 44 ut där fördelningen enligt modellen ovan såg ut enligt följande:

  1. Lästa men fortfarande intressanta böcker = 23 st
  2. Lästa och numera ointressanta böcker = 11 st
  3. Olästa men fortfarande intressanta böcker = 10 st
  4. Olästa och numera ointressanta böcker = 33 st

Boven var som i så många andra fall proaktiv konsumtion av i detta fall böcker. Om vi räknar med att varje bok kostat i snitt 150 kronor, vilket är fullt rimligt med tanke på att jag föredrar inbundna böcker, så har min proaktiva bokkonsumtion kostat mig ganska precis 5000 kr. Med tanke på det låga andrahandsvärdet på böcker (oavsett fräschör) valde jag helt enkelt att packa ned dem i en flyttlåda och kånka över dessa 44 böcker till närmsta Stadsmission.

Även om jag var lite obekväm med att rensa ut helt nya olästa böcker så var det superskönt att bli av med dem. Alternativet att låta dem fortsätta ta upp plats i vårt hem samt orsaka mig dåligt samvete varje gång jag ser dem var egentligen inte ett alternativ. Speciellt om de nu kan komma till glädje hos en ny ägare. Något som för övrigt underlättade rensningsprocessen var att ta ett foto på samt dokumentera titlarna på de olästa böckerna jag gjorde mig av med. Kanske inte ett helt logiskt men väldigt effektivt i mitt fall. :)

Hur ser du på olästa böcker; vill du ge dem en chans innan du kan göra dig av med dem eller åker de ut så fort det inte längre finns intresse?

Att konsumera som nationella insatsstyrkan

Hur skulle ditt liv se ut om du konsumerade som nationella insatsstyrkan? Vi talar såklart inte om hur ditt liv skulle se ut om du började intressera dig för benhölster, kevlarvästar och nattkikare utan istället om hur din shopping skulle se ut om du angrep den på samma sätt som de löser sina uppdrag.

  • Skulle du besöka gallerian eller webbshoppen utan att ha behovet och målet klart?
  • Skulle du starta utan att först ha gjort din hemläxa kring alternativ och priser?
  • Skulle du spontant flanera runt mellan diverse butiker eller produktkategorier?
  • Skulle du dröja dig kvar i gallerian eller webbshoppen efter att uppdraget är slutfört?

Nä, det trodde vi inte heller så om lönehelg normalt innebär shopping för dig se då till att först säkerställa behovet, exekvera effektivt och raskt återvända till högre prioriterade aktiviteter som att spendera kvalitetstid med familj och vänner! GO GO GO! :)

Gästminimalister berättar: Jonas

I serien gästminimalister berättar ger vi våra läsare och bloggrannar möjlighet att med sina egna ord beskriva och inspirera med sin minimalistiska resa.

Nedan hittar du Jonas rörande och inspirerande berättelse om hur han efter en lång tid av alltför många åtaganden och högt tempo gick in i väggen och hur han hittade tillbaka till ett balanserat liv med hjälp av bland annat minimalism.

Jag är en man i drygt 40 års åldern. 3 barn, skild sen några år tillbaka. Alltid haft massa projekt på gång, tyckt det varit kul! Allt från renovera båtar till hus, ha stall med hästar, odlingar osv. Inte för pengars skull, utan mera haft ett driv att åstadkomma saker.

För drygt 10 år sedan startade jag ett företag. Började anställa folk efterhand. Där någonstans slutade jag med projekt för egen del, utan hjälpte folk med renoveringar av deras hus, deras projekt. Alltid haft svårt att säga nej, både för att jag inte ville missa något kul, men även för att jag inte ville göra någon besviken, att inte ställa upp.

Livet gick på högvarv! Ju mer jag jobbade, desto mer energi fick jag. Förstått nu i efterhand att hjärnan var boostad med fullt av adrenalin som ger en energikick. Men efter några år så gick det som det gick. Blev semester. Kroppen värkte lite varstans. Tog en restresa tillsammans med min då 14 årige son. Väl framme kunde jag bara hålla mig vaken 2-3 timmar åt gången. Där i mellan sov jag ett par timmar, sen sov jag hela nätterna när det äntligen blev kväll. Efter semestern var det fortfarande så. Mådde pyton med massa ångest och trötthet. Vart hade all energi tagit vägen?

Efter ytterligare en månad orkade jag till slut ta mig till en läkare. Berättade hur jag mådde och om min livssituation. Hon tittade mig i ögonen och frågade ”Har du aldrig hört talas om utbrändhet?” Vadå jag?? Jag har ju alltid hållit på så här. ”Jo, men du är inte 20 år längre” :)

Blev en lång resa tillbaka. Jag var ju tvungen att jobba 25% ändå på grund av mina anställda. Ville inte avskeda dem på grund av att jag var sjuk. Väldigt tacksam, de ställde upp till hundra för mig. Tänkte att jag är väl tillbaka om ett par månader max. Det tog ett år innan jag kunde vara vaken 8 timmar i sträck.

Under det året lärde jag känna mig själv mycket bättre. Märkte hur enormt mycket energi vissa personer och även saker sög av mig. När energireserven är så ytterst liten, så behövdes det så lite för att den skulle ta slut och jag somnade. Även minnet försämrades kraftigt.

I samband med minnet nästan försvann fick jag skriva upp allt som skulle göras. Då blev jag medveten om hur mycket bollar jag hade runt om mig. Allt från tvätt och handla till att betala ut löner. Listorna var långa.

Där någonstans började mitt minimalistiska liv. Jag hade inget val.

När jag efter det åkte hem till folk för att räkna på jobb, vad de ville bygga om hemma, så märkte jag hur jag hade tappat lusten. Jag undrade i mitt huvud, ”Vill ni verkligen detta? Har ni inte det bra som ni har det?” Efter ett år ringer de igen, nytt kök, sen nästa år, nytt badrum osv. Sen beklagar de efter ett par år över att de är så skuldsatta på sina hus och att de inte får låna mer. Kände att jag inte längre ville vara en del i detta. Det är inte på det här sättet man blir lycklig. Inte bestående i varje fall.

Har lagt ner mitt företag nu. Jobbar nu som anställd chef istället. Mina före detta anställda följde med och vi jobbar fortfarande tillsammans. Känns otroligt bra att släppa alla tidigare krav jag själv och andra satte på mig.

Hittade den här bloggen i samband med att jag sökte efter mindfulness. Jag mediterar regelbundet numera. Känner efter hur jag mår. Inte förrän jag stannat upp som jag verkligen noterar det. Tittar in här med jämna mellanrum för att få inspiration, bekräftelse från likasinnade och få energi.

Haha mina barn skrattar åt mig, i mina strävanden på att minska saker. Hur det rensas upp i garderober, i kök osv. Men jag märker också att de faktiskt anammat det. De kommer med urvuxna kläder som jag sen skickar till bättre behövande eller alternativt second hand. Tror de ser att deras pappa mår så mycket bättre nu. Är mera närvarande.

Så, det var lite om mig. Ifall någon är mitt i att vara utbränd vill jag bara säga, så som du mår nu kommer du inte må resten av ditt liv. Det kommer bli bra. Låt det ta den tiden det behöver. Lär dig lyssna på dig själv. Hitta ditt sätt att känna lugn. Minimalism är definitivt ett sätt för mig att hitta ett lugn. Kanske fungerar det för dig med? :)

Om du är intresserad av att medverka som gästminimalist på bloggen så hittar du all information om hur du går till väga här.

Dina hyllvärmare orsakar indirekt andras nykonsumtion

Har du tänkt på att allt du äger men i praktiken inte behöver riskerar att indirekt leda till någon annans nykonsumtion, vilket i sin tur resulterar i helt onödig och negativ miljöpåverkan?

Om du istället för att låta dessa prylar vila i dina förvaringsutrymmen väljer att sälja eller skänka dem vidare till bättre behövande så hade de nya ägarna inte behövt köpa nyproducerade prylar till ett högre pris. Och om du mot all förmodan skulle ha gjort en felbedömning kring dina behov kan du alltid köpa tillbaka motsvarande pryl begagnat igen alternativt hyra eller låna vid enstaka behov.

Risken är med andra ord ganska liten, och uppsidan är för alla inblandade stor. Du har möjlighet att frigöra låst kapital vid en eventuell försäljning samt mental energi och ytor i hemmet. Den som du säljer eller ger bort prylen till får ett konkret behov löst och sparar pengar. Moder jord slipper ytterligare misshandel i form av den negativa miljöpåverkan nyproduktion av ytterligare prylar oftast leder till. En solklar win-win-win med andra ord och ett bra exempel på praktiserad paretoeffektivitet.

Vad har du i dina lådor, garderober och andra förvaringsutrymmen som inte du men någon annan kan behöva, och hur kan du se till att prylen på bästa sätt kommer ut i kretsloppet igen?

Öppna öglor

Minimalism handlar för oss mycket om att stänga eller eliminera ”öppna öglor”. Det handlar typiskt om fysiska saker och uppgifter som ditt medvetande ofrivilligt fastnar i om de förblir öppna. Har du tillräckligt många öppna öglor skräpandes i bostaden alternativt i huvudet blir du till slut så distraherad eller irriterad att du slutar fungera optimalt i vardagen.

Det kan självklart vara viktiga uppgifter som gång på gång poppar upp i ditt medvetande tills de är åtgärdade, delegerade, aktivt ignorerade alternativt dokumenterade i ett system du litar på. Ett system du vet att du ofta återkommer till, vilket gör att du kan släppa uppgiften mentalt tills vidare utan risk att den förblir glömd tills det är för sent.

Men det kan även vara saker som ligger framme på diverse ytor i hemmet och som faktiskt egentligen hör hemma någon annanstans. Barnleksaker på golvet som ska in in leklådorna, högar med tidningar som ska ned i pappersinsamlingen, kläder som egentligen borde doneras eller en mobil på bordet som ska till återsamlingsplatsen.

Allt du äger, oavsett om det är mentala uppgifter eller fysiska saker, kan ses som öppna öglor. Dessa varierar givetvis i hur mycket de påverkar dig. Vissa är du så van vid att de inte längre påverkar dig speciellt mycket, typiskt enkla rutinuppgifter eller fysiska saker som faktiskt ska stå framme som en bordslampa, prydnadssak eller krukväxt. Andra är betydligt mer störande och påträngande, till exempel ett utspillt glas mjölk på golvet eller insikten att det är dags att söka ett nytt jobb.

Men oavsett hur viktiga dina åtaganden är alternativt hur ändamålsenliga dina prylar är, så kommer de att och ta mer eller mindre mental energi av dig, för någonstans i ditt undermedvetna är du trots allt medveten om dem. Det är därför det är så viktigt att rensa ut det som inte längre är prioriterat eller adderar värde i ditt liv. Och kanske är det människor som precis som vi stör sig lite extra på onödiga öppna öglor som tenderar att attraheras av minimalism. Oavsett om de kommer från ett mentalt eller materiellt perspektiv.

Har du några öppna öglor som du borde eliminera redan idag?

Tillämpar du Paretoeffektivitet?

För oss med ett intresse för minimalism är Paretoprincipen, dvs den klassiska 80/20-regeln, ingenting nytt men visste du att gamla hederliga Vilfredo Pareto även har en spännande och högst relevant effektivitet uppkallad efter sig?

Paretoeffektivitet eller Paretooptimalism om man så vill är ett tillstånd av resursfördelning där det är omöjligt att omfördela en enda resurs så att någon individ får det bättre, utan att göra situationen sämre för någon annan individ.

Ett konkret exempel är en person som äger tre hammare och ger bort två av dessa till två andra personer som inte redan har men behöver varsin hammare. Personen som tidigare hade tre hammare har med största sannolikhet inte fått det sämre medan de personer som tidigare var utan numera har fått det bättre. Världen har med andra ord blivit lite mer Paretoeffektiv.

Vi skulle på skoj kunna säga att nivå ett av minimalism är att tillämpa Paretoprincipen och enbart behålla de 20% av dina saker som tillför 80% av värdet i ditt liv. Nivå två av minimalism är att samtidigt tillämpa Paretoeffektivitet och på ett ansvarsfullt sätt säkerställa att de eliminerade 80 procenten kommer till användning och glädje hos någon annan. Både av miljömässiga och humanitära skäl.

Rent teoretiskt skulle du även kunna tillämpa Paretoeffektivitet på din tid, energi och pengar. Till exempel genom att ägna dig åt volontärarbete samt ge ekonomiska bidrag till diverse hjälporganisationer i lagom omfattning. Men det är överkurs för de flesta.

Hur noga är du med att tillämpa Paretoeffektivitet när du rensar i ditt hem och tillämpar du den på något annat sätt i ditt liv?

Har du stöd för alltför många edge-case?

Inom mjukvarutveckling finns det något som kallas edge-case. Det innebär ett användarfall, det vill säga ett behov, som behöver tillfredsställas extremt sällan. Alternativt ett behov som uppstår för en extremt liten del av användarna av den slutgiltiga produkten.

Om du som mjukvarutvecklare försöker bygga in stöd för alltför många edge-case så tenderar den slutgiltiga produkten att bli komplicerad att underhålla för utvecklarna, svår att bruka för användarna och följaktligen oattraktiv och olönsam på marknaden.

På många sätt är det precis samma sak i vanliga livet, det vill säga om du försöker skapa hårdvarustöd genom att köpa och äga saker för alla dina undantagsfall och specialfall i livet, så kommer ditt hem och liv bli onödigt komplicerat, din ekonomi sämre och din livsglädje troligen lägre.

Ett exempel på ett edge-case är prylar relaterade till högtider som till exempel pepparkaksformar. Även sällananvändningsprylar som jordgubbssnoppare, eller prylar relaterade till specifika säsonger som vinterns långfärdsskridskor eller slalomskidor passar ofta in i kategorin. Dessa går ofta att låna eller hyra istället vid de få tillfällen då behov uppstår.

Vilka edge-case har du byggt in stöd för i ditt liv och hur skulle ditt liv se ut utan dem?