Kategoriarkiv: Barn

Känslosam rensning bland barnkläderna

Jag har återigen börjat rensa bland barnkläderna. Det är en känslosam process. En process där det tredje barnets kläder och saker rensas ut. Det där tredje barnet som med största sannolikhet aldrig kommer att komma.

Rensningen har pågått i perioder, den senaste i samband med flytten till hus i höstas. Nu är det favoriterna bland barnkläder som är kvar i storlekarna upp till två år. Det känns så definitivt att släppa taget om dessa. Som att man sätter ner foten kring beslutet att det inte blir fler barn. För hade man trott att sannolikheten var högre för att det skulle bli ett barn till, än det motsatta, då hade ju de där fina plaggen i varje storlek fått vara kvar i väntan på ett syskon.

Men nu rensas det här hemma och jag tror det är ”slutrensningen” av bebiskläder och de minsta barnkläderna. Då jag inför flytten sorterade allt i olika påsar och märkte upp med storlek, är det ordning och reda. Så jag betar mig egentligen bara igenom påse för påse, storlek för storlek. Och fattar slutligt beslut om var och ett av plaggen genom att lägga i fyra högar, på bilden nedan syns inte alla plagg, men många av dem:

Uppifrån till vänster:
Sälja. Finare klänningar som jag ska prova att lämna till en second hand-butik i närområdet att sälja på kommission.
Skänka. Skänker till tre olika ”ändamål”, mer om det nedan.
Spara. Tre stycken bodys sparas som minne.
Slänga. Eller snarare återvinna, vilket vi gör med väldigt fläckiga och trasiga barnkläder.

Högen med spara blev som synes bara tre bodys, samtliga ärvda av barnens kusiner. En som båda barnen åkt hem i från BB, och så en varsin som vi föräldrar kände lite extra för. Kanske rensas de också ut tillslut men just nu fick de vara kvar.

Största högen blir helt klart skänka. Många plagg kommer skänkas till en välgörenhets-organisation i kommunen, och några pojkkläder i större storlek till en grannpojke. Övriga plagg skänker jag till en blivande mamma. Och just det var helt avgörande i min rensning och underlättade enormt att jag hittade en konkret person som uppskattade och ville ha kläderna. För vi har ingen nära vän eller släkting som väntar barn har behov av bebiskläder.

Den här personen träffade jag för ett par veckor sedan när vi sålde en spjälsäng genom en lokal FB-sida. Hon bor i ett närliggande område och skulle få sitt andra barn som var en sladdis. När jag satt där på golvet bland högar av barnkläder med tårar rinnande längs kinderna, kom jag att tänka på henne och skickade iväg ett meddelande där jag frågade om hon behövde något annat än spjälsängen, som exempelvis barnkläder för första två åren.

Och det ville hon jättegärna ha. I princip allt utom klänningarna då de väntar en pojke. Plötsligt kändes det otroligt mycket lättare att rensa. Så ett tips om du också har svårt att rensa bland barnkläderna är att hitta en specifik person som har behov av dem. För mig spelade det ingen roll att det var en person jag inte direkt känner.

I min rensningsprocess funderade jag kring om det här med att rensa bebis- och barnkläder är känsligare för tjejer än killar. Herr Minimalist känner inte alls samma starka känslor kring det som jag. Samtidigt som han inte haft samma längtan efter ett tredje barn heller, utan sedan andra barnet kom varit nöjd med det. Nu övar jag mig också i att vara nöjd med det. Och att rensa bland bebiskläderna och gör oss av med dem är en del av den processen och övningen.

Hur känner du inför rensning av bebis- och barnkläder?
Tror du också det är känsligare för en mamma än en pappa eller är det andra saker som spelar in?

Minimalistiskt barnkalas

Här om helgen hade vi barnkalas för storasyster som fyllde 4 år. Barnkalas kan ju vara en riktig mardröm för minimalistföräldrar ;) massa nya småpryttlar som tar sig in i hemmet i all välmening, men väldigt sällan behovsstyrda sådana. För hur ska 5-10 barn med föräldrar veta vad som går hem hos just ditt barn, att det inte redan finns en sådan bland barnets ca 500 leksaker (genomsnitt för ett svenskt barn), och sedan hitta det inom rimlig presentbudget.

Det är en näst intill omöjlig ekvation, vilket resulterar många onödiga presenter. Onödiga för miljön, onödiga pengar för föräldrarna och onödiga ytterligare prylar för barnet. Det tycks vara flera föräldrar som upplever det här och vi har fått många önskemål om att skriva hur man kan tänka kring just barnkalas. Så här kommer lite inspo!

Vi var tydliga redan på inbjudan om hur vi tänkte. Vi skrev att vi gärna köpte en större present mot att föräldrarna swishade 40 kr. Vissa kan säkert ha invändningar mot att det då känns som att man ”betalar” för att gå på kalaset, men jag tror de allra flesta med barn i kalasålder tycker det är ganska skönt att ”komma undan” genom att bara swisha pengar. Det skulle jag tycka utifrån egna erfarenheter kring hur svårt det är att hitta en lämplig present, inom barnkalasbudget till halvbekanta förskolekompisar för tredje kalashelgen i rad. Typ :) .

Ett bra alternativ till att skriva som vi gjorde är att ange mer specifikt vad barnet (och ni föräldrar ;) ) önskar. Något i stil med; ”Här hemma leker vi ofta med lego, ritar och pysslar, samt tycker om att läsa böcker. Så presenter i dessa kategorier går alltid hem, nytt eller begagnat spelar ingen roll.”

Alla föräldrar swishade pengar, och de kommentarer som kom var enbart positiva. Men kanske vågade de inte annat ;) Vad köpte vi då för present? Jo, det som stått högst upp på storasysters önskelista sedan i höstas, nämligen pärlor, pärlplattor och tråd till pärlhalsband. Kitet du ser nedan i bild. Pengarna räckte även till en påse med bokstavs-pärlor som hon fick samtidigt.

4-årskalas. 8 barn. 1 present.

På kalaset var det totalt åtta barn och de flesta i 4-årsåldern, både tjejer och killar. Vi valde att inte ha uppstyrda lekar då barnen ändå är så pass små. Här kommer några andra punkter kring upplägget och vad vi bjöd på under kalaset:

  • De flesta barn hade med sig någon teckning i ”present” när de kom, det var gulligt.
  • När alla kommit bjöd vi på diverse blandad uppskuren frukt att grunda barnen med.
  • Därefter öppnades paketet och vi hade fri lek.
  • Sen serverades glasståg med hallon mm, ”nyttiga” chokladbollar och några kakor, se nedan.
  • Vi skippade saft och bjöd på vatten med jordgubbar (gott!) och citronvatten istället.
  • Avslutningsvis hade vi fiskdamm där påsarna innehöll ett par godisbitar, en fruktrem och en karta med klistermärken.
  • Därefter fortsatte kalaset med en stunds fri lek innan hemgång.

Glasståg. Sista vagnen är gjord av mjölkproteinfri-glass (havrebaserad glass) toppen med bakverk som lätt kan anpassas utifrån allergier etc.

När vi på kvällen frågade storasyster vad som var det bästa med födelsedagen blev svaret ”Att mina kompisar kom på kalaset och att jag fick pärlor av mina kompisar”. Och då konkurrerade paketet ändå med en radiostyrd bil som hon fått av oss föräldrar på morgonen. :) Återigen kom presentpåsarna i tyg som vi hade till julklappar till användning, och det känns mer och mer självklart att fasa ut presentpapper/inslagspapper.

Vad är ditt bästa tips för att slippa få onödiga presenter till barnen vid kalas? Har du några generella bra tips kring upplägg och aktiviteter vid barnkalas?

Vill du läsa om andra barnkalas vi ordnat för barnen så hittar du dem här:
Barnkalas utan tillsatt socker
1-årskalas med återvinningstema

Långsiktig sänglösning till barnen

Drygt fem månader efter inflytt i huset har vi äntligen landet i vilken barnsäng vi vill ha och börjat skapa ett barnrum till barnen. Men oj vad vi har velat och vänt och vridigt för att komma fram till hur vi vill ha det för att hitta något vi tror ska fungera såväl idag som på lång sikt.

Vi var länge inne på att köpa barnen varsin dagbädd som kan bäddas ut och bli en dubbelsäng, vilket skulle vara bra för såväl gäster, som senare i livet när barnen vill ha varsitt rum. Vi insåg dock att barnens rum inte skulle rymma två sådana på ett bra sätt, och tänkte därför köpa en till att börja med som alltid kunde vara utbäddad som dubbelsäng. Vi var så nära att vi till och med lagt en Hemnes i kundkorgen hos Ikea (ja i webbutiken alltså :) ). Sen ändrade vi oss.

Ledorden för blivande barnrummet är långsiktigt, enkelt och mysigt. Det vi köper och gör nu är avsikten att barnen ska kunna ha väldigt länge, oavsett om det gäller val av väggfärg, lampa, säng och andra eventuella möbler.

Men vi tar velandet av barnsäng från början och ger er några förutsättningar vid valet;

  • Barnen har sedan födseln fram till idag sovit i vårt sovrum i varsin spjälsäng med bovetemadrass. I lägenheten hade vi spjälsängarna ställda mot varandra som en dubbelsäng medan det i huset såg ut som på bilden högst upp i inlägget.
  • Vi vill att barnen ska dela rum då båda barnen kräver att en vuxen är kvar i rummet tills de somnat och en förälder behöver kunna lägga två barn. Det skiljer bara 16 månader mellan våra barn, så de har samma dygnsrytm och vi tycker läggningar tillsammans fungerar ok.
  • Barnrummet är ca 10 kvm och det blir väldigt trångt med två 80 eller 90-sängar har vi märkt. Dels genom att mäta men också eftersom rummet fungerat som gästrum med två resårmadrasser sedan vi köpte ny säng efter flytten.
  • Lillebror som blir 3 år i sommar har aldrig sovit en hel natt. Vi behöver ha en tillräckligt stor säng så att vi kan lägga oss bredvid honom och själva sova en hel natt i hans säng. Det i kombination med att vi vill ha en långsiktig lösning gjorde att växasäng gick bort.

Sängbygge pågår…

Efter flera månaders velande, mätande och optimerande, ja egentligen till och från sedan flytten, så landade vi tillslut i den lösning som vi egentligen varit inne på sedan i somras – en familjevåningssäng. Det vill säga en våningssäng där den nedre bädden är bredare vilket gör att fler personer kan sova där, men även att stegen upp lutar och blir mer lik en trapp.

Efter att ha tittat på och provlegat 4-5 sängmodeller, föll valet på en av de högre varianterna då den uppfyllde flest av våra krav. Vi kan ha riktig resårmadrass i nedre bädden, det blir inte för trångt eller klaustrofobiskt för en vuxen. Samt att den känns kvalitativ och rejäl. Dessutom kan vi, när barnen vill ha varsitt rum, göra om den till två enkelsängar, en 120 säng och en 90 säng. Vi tror att den här sängen passar just vår familjs behov, krav och förutsättningar bäst.

Det färdiga resultatet efter att ha byggt upp en 117 kg tung familjevåningssäng, ser du nedan. Vi tänker fortsätta ha majoriteten av barnens leksaker i vardagsrummet på nedre plan, men rummet ska kompletteras med en fåtölj, samt en liten bokhylla som flyttar upp från vardagsrummet. Vi får återkomma med bilder när sovrummet lever upp även till ledorden enkelt och mysigt. :)

Barnens nya sänglösning. Rullskyddet i nedre bädden fick vi av en granne med äldre barn.

Vad som hände med resårmadrasserna som låg i gästrummet innan det blev barnrum som du ser nedan? De får leva vidare hos min syster som köpt hus och bli gästsäng där istället. Vi har en bäddsoffa som köptes av förra husägarna till våra gäster. Och spjälsängarna med bovetemadrasser som barnen sovit i hittills tänkte vi sälja.

Vilket är ditt bästa tips för att få ett barnrum mysigt?

Minimalistiskt och avskalat gästrum blir nu ett barnrum.

Det fick barnen i julklapp

Förra året fick våra barn inga julklappar av oss föräldrar. Helt enkelt för att vi inte tyckte de hade behov av något. Och de fick fortfarande julklappar av mor- och farföräldrar vilket vi tyckte räckte.

Nu är de snart 4 år respektive 2,5 år och vi upplevde att det fanns ett större behov av saker, liksom fler önskemål från barnens sida (framför allt storasysters).

Bland annat bor vi nära bostadsområdets pulkabacken och då har vi märkt att en pulka på två barn varit för lite i den här åldern. En snowracer/bob stod högt upp på storasysters önskelista.

Generellt hade vi fokus på utomhusaktivitet bland årets julklappar. Så detta fick barnen av oss föräldrar i år:

  • Snowracer/bob
  • Skridskor till båda barnen (second hand-köpta på loppis i höstas)
  • Hjälm till Storasyster
  • Stjärtlappar till båda barnen

Vi vill gärna att barnen ska vara utomhus och röra på sig, liksom få testa på olika sporter. Vi uppmuntrar gärna detta genom att ge den typen av saker i julklapp.

Utöver detta fick de av sina kusiner och mor- och farföräldrar; loppsfyndade böcker, ärvd utklädningsdräkt och Plus Plus. Även det sistnämnda var något som storasyster pratat mycket om och önskat sig då de har det på förskolan. Och vi själva har en försmak för ”open ended toys” vilket Plus Plus faller in under. Och hittills har det varit väldigt poppis hos båda barnen, liksom hos oss vuxna. ;)

På julaftons morgon fick barnen också en varsin pysseltidning med klistermärken att sysselsätta sig med. Jag är själv uppväxt med att få en tidning som tomten lämnat vid sängen på morgonen och vill gärna fortsätta den traditionen till våra barn. ;)

Alla julklappar som gick att slå in i presentpåsar i tyg valde vi att göra det med. Du ser dem på bilden högst upp i blogginlägget tillsammans med vår rumsgran. Påsarna kommer från Sytt på Nytt och det finns även ändå mer juliga varianter. När man som vi firar jul i två omgångar, har flera av tygpåsarna redan hunnit användas två gånger. Och de kommer fram igen i januari när storasyster fyller år. Nu är presentpapper/inslagspapper ett minne blott. ;) 

Årets julklapp var ju det återvunna plagget, och bland barnens julklappar var det 50% som var second hand (köpt eller ärvt). Det går åt rätt håll! :)

Vi föräldrar gav inte varandra några julklappar. Men i Fru Minimalists släkt spelades julklappsspelet där julklappen ska bestå av förbrukningsvaror för 100-150 kr.

Vilken av julklapparna blev mest uppskattad hos er? Hade ni några begagnade julklappar under granen?

Funderingar kring hållbara alternativ

Jag har några olika hållbarhetsfrågor som jag återkommande funderat och googlat kring de senaste månaderna. Då och då ploppar liknande tankar upp, ibland får det mig att googla, diskuterar potentiella alternativ och för- och nackdelar med Herr Minimalist, och ibland låter jag bara tankarna flyga fritt kring ämnet.

Så varför inte låta tankarna flyga vidare ut i ett blogginlägg? Kanske sitter någon av er kloka läsare på ytterligare svar eller vägledning. Det handlar om tre hållbarare alternativ och huruvida de verkligen är så hållbara som de utger sig för att vara, och för- och nackdelar kring att konsumera dessa för att genomföra en förändring.

Lådcykel. Jag har i flera år varit sugen på en lådcykel. I förra bostaden var det enkelt att låta bli då en lådcykel inte kunde förvaras på lämpligt sätt, samt att vi hade gångavstånd till matbutik, bibliotek, stor lekpark, utomhusbad mm. Men sedan flytten har frågan aktualiserats igen, nu ligger motsvarande utflykter på sådär halvlångt avstånd, 2-5 km. För långt för att gärna promenera och för långt för barnen att cykla bredvid närmsta åren (i alla fall fram och tillbaka). Men för kort för att det ska kännas bra att ta bilen. Vi hyrde lådcykel i somras (vilket du kan läsa om här) och jag tror att den skulle användas här med barnen närmsta 5-7 åren.

Frågan är hur mycket vi behöver använda lådcykel för att motivera ett köp? Hur många mil skulle bilen behöva stå till förmån för lådcykeln, för att täcka vad en lådcykel ”kostar” i miljöbelastning att producera?

Här susar vi fram på en hyrd lådcykel. Bild från sommaren 2018.

Solceller. Är miljökostnaden för att producera solceller högre än miljövinsten av att ha solceller på vårt eget tak? Och hur skaffar vi solceller som gör sig bra på vårat tak? Den förstnämnda frågan har jag verkligen grubblat på, dvs kommer det verkligen vara en fördel för miljön att skaffa solceller. Som så ofta är man sällan först i världen med att fundera och undra över något :) så svaret på den här frågan gick faktiskt att hitta hos Naturskyddsföreningen bland deras frågor och svar om solceller:

”Jag har hört att det går åt mer energi att tillverka solceller än vad de kan generera?”
”Detta är en gammal myt som inte stämmer alls längre. Energiåterbetalningstiden, det vill säga den tid det tar för solcellen att tjäna in den energi som gått åt under tillverkningsfasen, varierar oftast idag mellan 1 till omkring 4 år. Detta för moduler som kadmiumtellurid, CIGS, amorft kisel, multikristallint kisel och monokristallint kisel. Där kadmiumtellurid har lägst energiåterbetalningstid och monokristallint kisel har högst.”

Vissa kan kombinera ett takbyte med att lägga solcells-takpannor. Men för vår del som medvetet köpt ett hyfsat nytt hus (10 år) med låga energivärden är inte det aktuellt. Till elen har vi valt fossilfri elleverantör, men kanske är nästa steg solceller på taket?

Elbil. En annan fråga jag grubblar kring är om det är bättre att vi fortsätter köra runt med vår fossil-bil tills den blir skruttig, istället för att köpa eller börja leasa en nyare elbil? Sett ur ett livscykelperspektiv har jag uppfattat att det fortfarande är bättre att använda en redan producerad bil (?). Men om man däremot jämför två sprillans nya bilars hela livscykel så är elbilen det bättre valet, trots att den kräver mer miljöresurser vid tillverkningen än en vanlig bil.

Samtidigt kan jag tycka att det finns ett signalvärde i att någon i ett bostadsområde vågar visa vägen och gå föra och skaffa såväl elbil som solceller på taket, för att få andra att vakna upp och ta ett (ytterligare) steg i positiv miljöriktning, oavsett var på trappan de befinner sig just nu.

Tänk att ha en elbil där i carporten.

Koldioxidmärkning. Sen skulle jag slutligen, vilket hör ihop med allt ovan, ha någon slags mätenhet och märkning likt jämförelsepris, som gjorde olika alternativ jämförbara med varandra. Det vill säga att det blev obligatoriskt att koldioxidmärka sina produkter. Vissa restauranger i framkant har ju börjat med det, Max Hamburgare är ett exempel (vet dock inte om informationen framgår även ute i restaurangen då jag inte ätit där på länge?) och här finns jämförelser från Livsmedelsverket över mängden utsläpp olika slags livsmedel ger. Men jag vill ha samma sak på alla produkter till konsumenter (och kanske tjänster).

Där har ni frågor och funderingar som hållit mig vaken om nätterna senaste veckorna. Har ni några funderingar, input, tips eller svar att ge får ni gärna kommentera nedan. Eller tycker ni jag är helkonstig som ens har dessa funderingar? ;)

Julrensningen med barnen

I helgen tog vi snacket med barnen om att rensa inför jul. Vi pratade om att jultomten kanske kan ha med sig några nya saker vid jul, och att vi därför behöver göra plats för dessa genom att rensa bort leksaker vi faktiskt inte använder. Liksom att det finns andra barn som inte får några julklappar, som skulle kunna få något vi inte längre behöver.

När jag berättat vad vi skulle göra var storasyster snabb med att säga ”Ja, men då kan vi rensa ut lillebrors leksaker”. En klassiker – rensa ut andras saker är alltid lättare än ens egna. =D Likaså var det plötsligt flera leksaker som blev väldigt populära, trots att de inte använts nämnvärt de senaste månaderna. Nåväl, några saker kunde de enas om att rensa ut.

Böcker var enklast att släppa taget om, där hade vi en del som de växt ifrån och någon som gått sönder. Utöver det kunde ett fåtal bebisleksaker och ett pussel få lämna hemmet tyckte storasyster som var mest drivande i rensningen.

Nedan ser du det mesta av det som rensades ut (förutom pusslet), totalt elva saker. Vilket var bra med tanke på att vi rensade ganska rejält bland leksaker inför flytten till huset i augusti. Högst upp i inlägget är en bild från utrensningen av leksaker och böcker som rensades ut inför flytten. Så att barnen kunde släppa taget om ytterligare elva saker nu några månader senare var klart godkänt, även om det fanns ett par leksaker ytterligare som hade rensningspotential om vi förlädrar fått bestämma. ;)

Barnens utrensade saker inför jul.

Vi vuxna försökte föregå med gott exempel genom att rensa i lådan med julsaker som vi plockade fram i samma veva i helgen. Det är ju ett utmärkt tillfälle att fundera över vilka julsaker du faktiskt gillar nu när du plockar fram dem. Vilka blir alltid liggandes kvar i jullådan år efter år? Vilka tvekar du kring att ställa fram? Och vilka tar du mest fram för andras skull? Kanske kan du släppa taget och prylbanta bland julsakerna och låta några av dem få chans att bli riktiga favoriter hemma hos någon annan. ;)

Har du lyckats få barnen att rensa bland leksakerna innan det kommer påfyllning vid jul? Och har du rensat i din egen låda med julsaker?

5 tips för en hållbarare jul

Jag tycker verkligen om julen; pyssel, bak, mys och ljus mitt under den mörkaste delen av året. Konsumtionshetsen tar avspark med Black Friday nu i slutet av november och sedan pågår köphetsen fram till jul. För att pausa och hämta andan några dagar och sedan ta nya tag under mellandagsrean. Hela den konsumtionsorgien skulle jag mer än gärna vara utan.

För varje år känns den mer och mer sjuk. Vad håller vi på med? Vi konsumerar och reser som aldrig förr, samtidigt som vi jobbar, stressar och förstör vår egen bostad (planeten). När kommer vi vakna upp och inse att det inte är värt det? Vi blir inte lyckligare av ytterligare en ny tröja eller väska, den senaste modellen av bil eller mobil. Den miljövänligaste konsumtionen är den som inte blir av och lycka börjar inom dig själv.

Som motreaktion mot detta kommer nedan 5 tips för en lite mer hållbar jul:

  • Julpynta secondhand. Så här års svämmar det över av julpynt i second hand-butiker och på loppisar. Varför inte göra ett besök där innan du köper en ny adventsstjärna eller pynt till julgranen? Eller fråga mor- och farföräldrarna om de verkligen använder allt julpyssel de har i jullådan.
  • Skippa julpappret. Känns inte julpapper och inslagspapper väldigt 90-tal? ;) Slå in paketen i sånt du har hemma istället; tidningspapper, spetsdukar, tapetstuvar etc. Eller varför inte sy presentpåsar av tyg som du kan använda om och om igen? Presentpåsarna på bilden nedan kommer från Sytt på Nytt. De är gjorda av tyg köpt på Erikshjälpen och vi kommer använda fen varje jul framöver, och såklart även vid födelsedagar. Återbrukat när det är som bäst! :)

Presentpåsar i återvunnet tyg att slå in julklapparna i. År efter åt.

  • Hållbara julklappar. Köp årets julklapp – ett återvunnet plagg! Eller tänk åtminstone kvalitet före kvantitet, och fundera om saken kommer ha en lång livslängd utifrån design och material. Kan den ärvas eller på annat sätt leva vidare när behovet ändras? Förbrukningsvaror (se bilden högst upp i inlägget) och upplevelser är bättre val av julklappar; som besök på museum, djurparker, lekland eller andra aktiviteter i närområdet. Presentpåsarna ovan av återbrukat tyg är också ett förslag på mer hållbara julklappar med lång livslängd, och kan såklart sys själv av den händiga.
  • Ha #skraltundergranen. Med den varma sommaren i åtanke och FN:s klimatrapport på det, hoppas jag att allt fler hakar på trenden och hashtagen #skraltundergranen. Att helt enkelt visa upp en minimalistisk och minimerad julklappsskörd under granen i år. I bästa fall är granen dessutom ekologisk och hållbart pyntad. :)
  • Julpyssla naturligt. Under våra skogspromenader med barnen har vi plockat kottar som vi planerar att julpyssla med i helgen. För visst känns det märkligt att vi importerar och köper kottar och kvistar i butiker, när det finns mängder av dylikt utanför dörren? Även pepparkakshjärtan planerar vi att baka och hänga upp som julpynt i hemmet. Kottarna nedan ”slog ut” när jag torkade dem i ugnen på 100-150 grader i knappt 2h.

Kottar från skogen i vårt villaområde.

Den här veckan är det en månad kvar till julafton, det är med andra ord hög tid att fundera över hur du kan göra den här julen lite mer grön och hållbar än de tidigare. Likaså kommer garanterat flera tillfällen uppstå att faktiskt prata med kollegor, vänner och familj om det här med klimatet och konsumtionen. Vi måste våga prata om det, vädra vår oro men också inspirera andra och visa på alternativ till mer hållbara val.

Vad är ditt bästa tips för en mer hållbar jul?