Kategoriarkiv: Barn

18 somrar tillsammans

De flesta som har barn kan skriva under på att tiden går snabbare sedan man fick barn. Å ena sidan kan det upplevas som att livet stannar upp, vissa aktiviteter sätts på hold under småbarnsåren, och helt nya tar stor plats. Men dagarna summeras fort till månader som blir till år som plötsligt springer iväg!

Det här är Lillebrors andra sommar i minimalistfamiljen och Storasysters tredje. Tredje!? Var tar åren vägen, vi skulle ju bo utanför stan, i villaområde och ha trädgård redan när hon var liten bebis, nu är hon snart en stor (ok allt är relativt) tjej. :)

Rent krasst har vi förmodligen bara omkring 18 somrar att uppleva tillsammans från det att barnen föds. Jag upplever redan att de somrarna går väldigt fort. Var tog våra tre somrar med Storasyster vägen? Har vi verkligen tagit vara på dem på bästa sätt?

Det har redan gått ett år sedan den här bilden togs. Storasyster i ena handen och Lillebror på armen.

Om somrarna går fort nu, hur fort ska de inte gå när barnen är mer självständiga och har egna aktiviteter och agendor att ta hänsyn till? Jag inser att jag vill kunna ta långa sommarlov med barnen för att njuta maximalt tillsammans. Inte jobba hårt in i det sista, ta 4 veckors mer eller mindre intensiv semester och sedan på’et igen. De senaste tre somrarna har någon av oss varit föräldraledig, så vi har haft ganska långa somrar tillsammans. Och jag har jobbat deltid det senaste halvåret. Ändå känner jag att jag måste bli bättre på att ta vara på tiden med barnen, medan de är just barn.

Vad jag önskar göra mer tillsammans med barnen dessa 18 somrar:

  • Tid tillsammans. Jag vill prioritera att vi tar oss tid att vara långlediga tillsammans. Det behöver inte nödvändigtvis ske på sommaren, men för oss vuxna är det enklast att ta sammanhängande långledighet under sommarmånaderna, och dessutom är det oftast trevligare väder för utflykter.
  • Vara utomhus. Vi tycker om att vara utomhus och vill vara det ändå mer. Kanske beror det delvis på att vår lilla 2a på 60 kvm snabbt känns trång när hela familjen är hemma en hel dag. Äta frukost utomhus eller take away-middag i parken, fjällvandra eller gå i skogen, besöka nya lekparker, hänga i släktingars villaträdgårdar eller i vänners sommarstuga.
  • Göra något nytt. Att våga testa nya saker ger allt som oftast mer energi än det tar. Samt ger nya minnen och upplevelser som utvecklar familjen tillsammans. I år blir det en stuga i Orsa Grönklitt för vår del, nästa år kanske barnen är redo för enklare fjällvandring eller en traditionell svensk nöjespark.
  • Vara närvarande. Vara här och nu med barnen. Inte fastna bakom låtsaslivet i skärmen. Det är inte helt enkelt alla gånger, men jag vill och får anledning att öva varje dag. Och det du gör mer av blir du sakta men säkert bättre på. Jag vill njuta av det lilla, se barnen upptäcka livet och allt det vackra som finns omkring oss, för barn är otroligt bra på att se vackra saker i vardagen som vi vuxna tar för givet.
  • Involvera barnen. När barnen blir större och har åsikter om vad de vill att vi ska göra, vill vi kunna säga – Ja det gör vi! Inte känna att tidsbrist, pengabrist eller vårt redan späckade semesterschema stoppar deras initiativ. Vi vill få barnen delaktiga i planeringen i vad vi ska göra tillsammans. Må så vara att de bara får två lämpliga alternativ att välja bland. :)

Även om det å ena sidan känns avlägset nu, så vet jag att dagen om 15, 18 eller 20 somrar kommer komma fortare än jag själv önskar. Dagen då barnen har egna sommarplaner och inte längre vill vara med och planera vår gemensamma sommar längre. Dagen då vi använt upp våra gemensamma somrar. Dagen då vi bara har minnena från somrarna med barnen kvar. Minnena av hur vi gjorde det allra bästa och mesta med våra somrar tillsammans.

Vad vill du göra mer av under dina somrar med barnen?

En hållbar garderob är inte perfekt

Under vår- och sommar är det många som rensar i garderoben. Ett projekt som är högst lämpligt de semesterdagar då regnet smattrar mot fönsterrutorna. När du väl rensat garderoben och tagit något eller flera steg mot en mer minimalistisk garderob så kommer en ny utmaning. Nämligen att förvalta nystarten och behålla garderoben minimalistisk.

Det gäller att vara på sin vakt för att inte falla tillbaka i gamla hjulspår, slentrianshoppa och konsumera kortsiktigt, slå till på reaplagg bara för att de är billiga eller på annat sätt komma hem med kläder som får spendera större delen av sin livstid instängda i en garderob eller byrålåda.

Många förknippar hållbarhet när det gäller kläder med skuldkänslor och dåligt samvete. Kanske har man sett filmen ”The true cost”, läst boken ”Modeslavar” eller något tidningsartikel på ämnet som öppnat ögonen för att någon annan betalar väldigt dyrt för att du ska kunna köpa billiga kläder.

Fundera kring vad du redan gör bra på området. Kanske brukar du laga plagg istället för att köpa nytt utan att du tänker att det är en hållbarhetshandling. Kanske har ett par gamla jeans blivit shorts eller en jeansväska. Kanske ärver eller köper du barnkläder second hand. Hur kan nästa steg se ut för att ta det ett steg längre?

Lappade och lagade barnkläder och byxor omsydda till shorts.

Var snäll mot dig själv även om du faller tillbaka in i gamla konsumtionsmönster. Mångas konsumtionsmönster och shoppingvanorna har tagit tid att forma och kan behöva tid att bytas ut mot ett nya beteenden och vanor. Dra lärdom när du gör mindre bra val och se det positiva i att du nu blivit medveten och uppmärksam på ditt beteende. En hållbar garderob bygger på medvetenhet, eftertanke och långsiktighet. Kvalitet bör gå före kvantitet, och hållbarhet och minskad miljöpåverkan bör gå före prislapp och en kortvarig dopaminkick.

En viktig aspekt för att skapa dig en långsiktigt hållbar garderob är att ha med sig är att det inte handlar om att skaffa dig den perfekta garderoben. Det finns inget recept att följa till punkt och pricka för att det ska bli optimalt och få bästa möjliga resultat. Självklart beror det på vem du är och vilket liv du lever. Som med minimalism generellt ska garderoben vara behovsstyrd och hjälpa dig i din vardag.

Att minimera inköpen av nya kläder, skor och accessoarer besparar dig tid, energi, fokus och inte minst pengar, men kanske framför allt belastas miljön mindre. Förr eller senare kommer förmodligen behov uppstå av att köpa kläder och fylla på i garderoben. Oavsett när, var eller hur ett behov av att köpa ett specifikt plagg uppstår, så är det bra att då ha värderingar och krav för den nya garderoben klara.

Hitta dina ”krav” som ett plagg behöver uppnå för att rättfärdiga köp och förtjäna en plats i just din garderob. Kanske kikar du på andrahandsmarknadens utbud först? Har krav på färger, material, prisnivå eller klädmärkets transparens gällande produktion och kemikalier? Fundera på om du kan se dig själv bära plagget även om 5 år?

Mer om en hållbar garderob och utrensning av kläder kommer du kunna läsa i vår bok ”Prylbanta – Färre saker, större frihet” som kommer ut 2017-09-29.

Vad gör du för att göra din eller dina barns garderob mer hållbar?

Barnkalas utan tillsatt socker

I helgen hade vi barnkalas för lillebror som fyllt ett år. Vi hade bestämt oss för testa att ha ett sockerfritt kalas den här gången. Eftersom vi får en hel del frågor när det gäller kalas och presenter tänkte vi skriva lite hur vi tänker i stort men med lillebrors kalas som utgångspunkt.

Bakgrunden till att vi ville hålla kalaset sockerfritt var, förutom att vi försöker låta bli tillsatt socker till våra egna barn, att vi på storasysters kalas i vintras, hade stora mängder sötsaker. Jag tror vi räknade till sju sorters kakor och utöver det glasståg/marängsviss. Visserligen åt våra barn mest grädde och banan, men vi föräldrar blev lite äcklade av allt sött. Redan samma kväll pratade vi om att ha ett sockerfritt barnkalas nästa gång det var dags.

Ett gäng hembakade kakor, glutenfria mandelmassa- och nougatkakor, glutenfria kokostoppar samt rullrån.

Vad bjöd vi då på när kalaset var sockerfritt? Vi hade kalaset på eftermiddagen och bjöd på:

  • Fruktsallad med vispad grädde. Jordgubbar, kiwi, melon, banan och äpple. Vi blandade ihop allt i två stora bålskålar. Har du kräsna gäster kan du ju dela upp frukten och låta dem blanda sin egen fruktsallad. :) I vispgrädden hade vi haft i lite vaniljpulver (inte vaniljsocker).

  • Chokladbollar. Så kallade ”nyttiga chokladbollar” eller ”raw food bollar” som är chokladbollar där dadlar ersätter sockret. Dadlar, havregryn, mandelmjöl, kakao, kokosfett och lite svagt kaffe som mixas och sedan rullade i riven kokos.

  • Kokostoppar, en med kakao och en utan, båda recepten från Cecilia Folkesson Naturlig mat och hälsa . Båda blev riktigt goda tyckte vi, någon gäst tyckte de med choklad var lite torra och osöta (surprise!). Kanske beror det på vilken nivå på sött kroppen är van vid? Nästa gång ska vi testa att ha i kanel i de utan kakao och även doppa dem i smält mörk choklad.

  • Scones och kex med flera olika sorts ostar och mjukost. Här frångick vi sockerfriheten och serverade även marmelad som tillbehör.

  • Te, kaffe, mjölk och smaksatt vatten fanns att dricka.

Vi upplevde inga stora negativa konsekvenser av vårt sockerfria kalas. Några rynkanden på näsan när vi berättade om det, och någon kommenterade att ”vanliga kokostoppar är godare”, men i övrigt höll gästerna sig artiga till vårt experiment. Allt utom scones och kex var glutenfritt.

Jag vet att många bjuder på vattenmelontårta när de ska ha sockerfria kalas, men jag har lite svårt för kombinationen vattenmelon och grädde. Kanske har någon läsare testat det eller har något annat bra tips på något ”tårtaktigt” men fortfarande sockerfritt?

Kommer vi ha alltid ha kalas utan tillsatt socker framgent? Förmodligen inte helt sockerfria, men vi vill inte tillbaka till sockerstinna kalas. Sockerbantade kalas kan nog vara en gyllene medelväg där vi hittar några favoritkakor utan tillsatt socker, men även bjuder på frukt med glass eller glasståg likt det storasyster haft på sina båda kalas som du ser på bild nedan.

Glasståg på storasysters 1-årskalas för 1,5 år sedan.

Presenter är ju också ett gissel när det kommer till barnkalas. Då vi bara bjöd de närmaste i släkten skrev vi följande textsnutt på kalasinbjudan vi skickade ut via mejl:

På A:s önskelista står kläder till höstens förskolestart (storlek 86 eller 92). Annars leks det mycket med duplo här hemma, och det är alltid välkommet med en slant till hans sparkonto som kan växa och bli till en större present när han själv vuxit sig större.

När man skriver något liknande är det bra att räkna med att alla inte kommer följa presentrådet, men man kan ändå känna att man gjort vad man kunde. Att bara vara passivt tyst och efteråt beklaga sig över att barnen fick billiga onödiga plastleksaker, känns inte helt rättvist eftersom dels väldigt mycket av leksakerna i en leksaksbutik är just billiga onödiga plastleksaker. Och dels dina släktingar inte är tankeläsare eller per automatik vet hur just era behov ser ut. Våga vara tydlig för att styra inköpen dit du vill.

Den bästa leksaken lillebror fick? Det var nog lådan med briojärnväg som han fick ärva från sina äldre kusiner. Det vill säga bästa presenten var helt enkelt begagnade leksaker. Det blir inte en bättre present för att den är sprillans ny från butiken. Det känns kul att släktingar vågar ge presenter som sticker ut från ”normen” men som de vet att vi föräldrar och barnen uppskattar. Det vill säga våga tänka mer på mottagarna (och kanske miljön) än på omgivningens reaktion.

Totalt fick lillebror åtta presenter, cirka en från varje närvarande familj. Utöver ovanstående var det kläder, böcker och duplo. Så ganska likt det vi önskade. Än så länge får inte barnen några födelsedagspresenter eller julklappar från oss föräldrar. Eftersom de är så små är det inget de reflekterar över. Vi sätter hellre över en slant till deras sparkonto än köper någon pryl.

Kläder till lillebror och en av t-shirtarna är till storasyster för att syskonmatcha. :)

Hade vi bott större än vi gör idag så att barnen haft ett eget barnrum, hade vi gärna önskat oss någon större leksak eller möbel. Antingen genom att be några i släkten gå ihop eller genom att köpa tillsammans med oss. Kanske kan vi göra så i framtiden.

Vill du läsa om storasysters 1-årskalas med återvinningstema förra året så hittar du det här.

Har du någon erfarenhet att dela med dig av kring sockerfria barnkalas? Eller tips kring hur du gör för att minska antalet presenter?

Rensa barnkläder steg för steg

Kristi himmelsfärd betyder flera dagars ledigt för de flesta. Det betyder också extra mycket tid att rensa där hemma och extra mycket tid för andra att köpa eller hämta dina utrensade saker. I det här blogginlägget tänkte vi fokusera på hur du kan rensa ut och skapa ordning bland barnkläderna.

Vår upplevelse är att den stora mängden barnkläder är den största boven som gör att det skapas oreda och kaos bland barnkläderna. Både bland de som är i bruk men också bland de som växts ur men av någon anledning sparas. Genom att ta bort plagg som barnet inte tycker om, växt ur, är i fel säsong eller som barnet har onödigt många likartade av, blir det lättare att skapa ordning, men framför allt enklare att fortsätta hålla ordning bland barnkläderna.

Så hur bör man gå tillväga när man vill rensa bland barnkläderna?

1. Välj ditt rensningsområde. Barnkläder är brett, bara du vet hur mycket tid och energi du har, det vill säga vad du mäktar med vid just detta rensningstillfälle. Alla barnens kläder som är urväxta? Enbart ytterkläder och skor? En eller ett par klädstorlekar?

Storasysters barnkläder i storlek 92. 

2. Plocka fram alla. Oavsett hur du avgränsar ditt område i steg 1 så plocka fram samtliga från just den kategorin barnkläder. Japp, även de som ligger i källaren ska fram nu, liksom de du stoppat undan i någon annan familjemedlems garderob i brist på bättre plats.3. Rensa enligt de 4 s:en. Lägg alla barnkläder i någon av de fyra kategorierna Spara, Sälja, Skänka och Slänga. Vilken av dessa högar som barnkläder just du rensar bland bör hamna i beror på flera faktorer; vilken kategori barnkläder du valt att rensa, om det är kläder barnen växt ur, om det finns önskemål om syskon i närtid. Det sistnämnda dilemmat har vi skrivit om i inläggen ”Från man-man-försvar till zonförsvar? och ”Använda Blocket som förråd”.

Även hur pass nostalgisk du är påverkar. I vårt inlägg ”Saker vi sparar till barnen” berättade vi att vi inte planerar att spara några bebiskläder eller de första skorna från våra barn. Vi ser en större fördel i att dessa kommer till användning av någon annan här och nu, än att vi förvarar och sparar dem i en låda i 30-35 årstid tills det kanske eventuellt kan tänkas komma barnbarn. Vill du ändå spara ett par plagg av ren nostalgi så lägg dessa i din egen eller barnens nostalgilåda.

Har du barnkläder och skrymmande ytterkläder i fint skick av dyrare märken, kan Blocket, Tradera och lokala köp- och säljsidor för barngrejer på exempelvis Facebook vara bra kanaler för att sälja kläderna. Att skänka bort barnkläder ska dock inte underskattas, till vänner, släktingar eller främlingar. Du blir snabbt av med det du rensat ut och sparar tid och energi. Samtidigt som någon annan blir väldigt glad. Vissa skänker pengar till välgörenhet, du kanske kan bidra genom att skänka barnkläder.

4. Ordning och reda i barngarderoben. När själva rensningen i de olika högarna är avklarad kanske vissa kläder hamnat i högen Spara och ska tillbaka i barngarderoben. Om du i steg 2 plockat fram alla och sedan rensat, bör det nu uppstått utrymme att lägga tillbaka barnkläderna i.Upplever du att det snabbt blir kaos bland barnkläderna? Kan du göra strukturen på något annat sätt för att undvika det? Vi visade tidigare hur vi rullar ihop Storasysters kläder med en överdel och underdel redan när tvätten viks ihop. Kanske fungerar det för dig eller så behöver du hitta en annan struktur för just din familj. Som vi skrev i inledningen av inlägget, i majoriteten av fallen beror oordningen på att mängden barnkläder är för många för utrymmet. Och även för många för behoven. När hade barnet ingenting att ta på sig till förskolan senast? ;)

Veckans klädkombinationer för förskolan ligger redo att tas i bruk.

5. Planera aktiviteter. För att du inte ska ha massa kassar med barnkläder som egentligen ska skänkas, slängas (återvinnas) och säljas ståendes i hemmet, behöver du boka in i kalendern hur du tar dessa till nästa steg. Är priset för att sälja värd mödan? Fundera vilka som är dina nästa steg och boka upp aktiviteterna i kalendern eller skriv ner i to-do-listan.

När det gäller sparandet av urväxta barnkläder för att det var dina eller barnets favoritplagg, så fundera en extra gång om du verkligen behöver spara själva plagget. Förmodligen har du foton när barnet bär plaggen, kan det räcka att spara fotona och låta dem bli minnena av plaggen?

Lillebror Minimalist ett par dagar gammal i en randig favorit.

Om dina barn är äldre vid det här laget och du själv har sparat deras bebiskläder och barnkläder, så fråga dem huruvida de skulle vilja ha dessa om de får barn i framtiden. Det kan också vara värt att fundera på om du vill att dina barn ska känna sig tvingade att använda eller spara bebiskläder bara för att du sparat dem i alla dessa år…

Har du mycket barnkläder sparade eller hur har du resonerat kring dessa?

Lycka till med rensningen, oavsett vad du väljer att rensa den här Kristi himmelsfärds helgen!

Du klarar dig med en

Ett par jeans, sneakers och vantar. En kökskniv, handväska och häftapparat. Om du bara äger en enda så får det hos de flesta många intressanta konsekvenser.

Utöver den positiva miljöaspekten och humanaspekten i att det bara behöver produceras en, samt den tid och mentala energi du generellt sparar när du har färre prylar att ta hand om, så händer det en del andra intressanta saker med dina prioriteringar.

Den lösning du väljer kommer nämligen med hög sannolikhet att passa dina behov ovanligt bra, vara av högre kvalitet samt vara mer omtyckt. Du kommer troligen även ta bättre hand om den, använda den oftare och omedelbart märka om den behöver lagas eller bytas ut.

Några saker vi bara har en av i hemmet där det är vanligt med flera är följande:

  • Jeans. Herr Minimalist har bara ett par jeans. När de slitits ut och blivit hål som inte längre går att laga diskret köper han ett par nya i liknande modell.
  • Klocka. Vi har en klocka som samtidigt fungerar som snygg inredningsdetalj i hemmet. Du ser den på bilden längst ner i inlägget. Givetvis har vi även klockor på våra mobiler, men enbart en vanlig klocka i hemmet.
  • Dator. Vi har en gemensam dator. Ibland saknar vi att ha en varsin, men inte tillräckligt ofta för att motivera ett köp.
  • Pumps och festskor. Fru Minimalist har ett par svarta pumps som kan fungera som såväl festskor som finare skor på kontoret.
  • Stekspade. Den enda stekspade vi har är i rostfritt och är såväl kvalitativ som omtyckt.

Vad har du enbart en av i hemmet och vad skulle du kunna rensa ut för att enbart ha den mest omtyckta och bästa varianten kvar? :)

En gemensam dator, en klocka som även är en prydnadssak och en kvalitativ och rejäl stekspade.

Från man-man-försvar till zonförsvar?

Vill och vågar man gå från man-man-försvar till zonförsvar? Det vill säga från två barn där ni kan dela ansvaret och hålla koll på varsin, till tre barn där ni måste agera på ett annat och mer avancerat sätt för att hålla koll på alla småttingar. :)

Vi gillar tanken på tre barn. En lite större familj där barnen har fler personer i sin närhet som ”alltid kommer finnas där”. Våra barn har inga kusiner i samma ålder eller som bor så pass nära att de träffas ofta, vilket gör att vi för barnens skull gärna skulle ge dem fler syskon.

Jag läste någonstans att det blir så många barn i en familj som mamman har syskon. Jag har bara två halvsyskon, som dessutom är väldigt mycket äldre än mig, så jag vet inte riktigt hur det ska räknas. Jag kan snarare känna att jag vill ge barnen flera syskon just för att jag själv aldrig haft det, utan alltid varit enda barnet med på resor och semestrar. Herr Minimalist har en bror som är 1,5 år yngre så ungefär lika tätt som vi har mellan våra barn (16 månader).

Samtidigt gillar vi enkelheten som två barn innebär. Om man nu kan kalla det enkelt med två små barn som inte sover hela nätter, en 2-åring som trotsar och en snart 1-åring som skriker så högt han kan för att få sin ofta oklara vilja igenom.

Här är några fördelar vi ser med två barn istället för tre eller fler:

  • Du klarar dig med en vanlig bil. Har du hyfsat långt mellan barnen så inte alla tre behöver bilbarnstol kan du nog klara dig med en vanlig bil ändå.
  • Ni kan dela upp ansvaret och ta ett barn vardera och på så vis lösa även de jobbigaste situationerna som kan uppstå med två småbarn.
  • Många radhus och villor har tre sovrum.
  • Det räcker med att bo i en fyra för att alla ska få ett eget rum.
  • Förmodligen är det lättare att få barnvakt till två barn än tre.
  • Har du bara något eller ett par år mellan barnen kan de börja med familjeaktiviteter som skidåkning, skridskor etc i samma veva och uppskatta samma typ av semesterresmål. Detta gäller såklart också om du har tre barn tätt, men det är mer ovanligt.
  • Du kan se slutet på alla blöjbyten och den enorma sömnbristen.
  • Billigare rent ekonomiskt, både i vardagen med mat, kläder, fritidsintressen etc men också i vid mer sällanaktiviteter som resor, semestrar, restaurangbesök.
  • Ibland känns det svårt att räcka till avseende tid, energi, engagemang med två barn, hur skulle det då inte kännas med tre?!

I dagsläget med 10 månader med riktigt dålig sömn, känns ett tredje barn inte alls lockande. Dessutom har båda våra barn haft ont i magen, storasyster kolik och lillebror mjölkprotein-allergi, så vi har mycket skrik och vaknätter i bagaget. Men vi har inte blivit tillräckligt avskräckta för att göra oss av med samtliga bebiskläder eller saker. Om än en stor del av det.

Det känns lite sorgligt att vissa livsfaser aldrig mer kommer upplevas. Som att få känna den overkliga men fantastiska känslan av att ha en bebis växande i magen, eller ha en minibebis som somnar i ens famn, eller att se ytterligare en individ utvecklas och växa alldeles för fort.

Storasyster Minimalist sovandes i knät under sin första tågresa.

Vi lever i ett samhälle som blir allt tuffare på många sätt. Å ena sidan kan jag känna att barnen därför kan behöva fler syskon eller motsvarande runt omkring sig. Å andra sidan kan det kännas fel att sätta fler barn till denna hårda värld.

Självklart är vi fullt medvetna om att barn inte bara är något man skaffar eller önskar och så kommer det som ett brev på posten. Det är en ynnest att få möjligheten att bli föräldrar och vi är enormt tacksamma för de två barn vi har. Men vi är förmodligen inte ensamma om att gå i de här tankarna, eller att tidigare ha gått i dem, så;

Hur tänkte eller tänker du när det gäller antalet barn i familjen? :)

Syskonkärlek är att hålla handen när man ska sova.

Nya eller begagnade barnskor?

Jag lade upp ett par skor från märket Kavat som jag fyndat till Storasyster på Tradera. Väldigt många ifrågasatte det här med att köpa begagnade skor till barn, liksom att barn ärver skor. Att barns kroppar skulle ta skada av att de går i redan använda och ingångna skor.

Jag googlade runt lite men hittade ingen pålitlig källa som styrkte påståendet, men heller inte motsatsen. Det tycks vara tudelat, vissa hävdar att barnen visst kan gå i skor som någon annan gått i eftersom små och förhållandevis lätta barn ändå inte hinner slita på skor i någon större omfattning under den ofta korta period som små barn använder skorna.

Givetvis handlar det inte om att köpa väldigt slitna skor. Barnskor för 1-3 åringar (vår dotter är nyligen fyllda 2 år) används bara under några månader, och i vårt klimat där vädret varierar används sällan samma skor varje dag i flera månader. Barnskor bör med andra ord inte hinna slitas särskilt mycket eller ”gås in”.

Det här var första skorna vi köpte till våra barn, du ser dem i bilden till inlägget. Tidigare har vi haft förmånen att ärva skor från barnens äldre kusiner.

Så här tänker vi när vi köper barnskor second hand eller tar över ärvda skor:

  • Skorna ska se fräscha ut, det vill säga inte ha något stort tydligt slitage.
  • Sulan ska kunna böjas, det vill säga skorna ska inte vara för gamla och ha torkat.
  • Barn under 5 år växer upp till en halv skostorlek varannan månad, de bör inte slita så mycket på skorna.
  • Barn behöver ingen speciell dämpning eller extra stabilitet.

I Sverige använder vi dessutom skor förhållandevis lite. I länder när folk har skor även inomhus och därmed skor på sig stora delar av dygnet blir kraven på skorna viktigare.

Om skorna är i fortsatt bra skick när Storasyster växt ur dem har vi inga problem att låta lillebror ärva dem. För oss är det inte en ekonomisk fråga, det handlar om miljön. Skor som ser bra ut, är mest troligt också okej att ärva eller köpa begagnat, i våra ögon. Något år till tror jag vi kan leta skor begagnat utan problem, men i likhet med att det är svårt att hitta fräscha kläder second hand i större storlekar till barn, gissar jag att det är svårt med skor när de används längre perioder och slits mer.

Hur tänker du när det gäller att köpa barnskor second hand och/eller att ärva barnskor?