Kategoriarkiv: Barn

Frågor om huset – barn, trygghet och förväntningar

Här kommer det sista av tre fråge-inlägg kring vårt husköp där vi besvarar alla de frågor som kommit via blogg, Instagram och stories. I det här inlägget kommer vi fokusera på frågor som rör barnen, vad får de för leksaker i trädgården, kommer de fortsätta dela rum och vad vi ser fram emot ur barnens synvinkel?

Vad kommer ni ha för sysselsättning och leksaker för barnen i trädgården?

Storassyster har sedan hon förstod att vi kommer flytta till huset sagt att hon vill ha en studsmatta, samt bollar i olika storlekar. ;) Mamman vill även ha ett fotbollsmål till bollarna, så det kommer det också att bli.

Gungställning, klätterställning, lekstuga skippar vi. Åtminstone initialt. Vi får nyttja gungställningar etc i områdets lekparker istället. 50 meter från huset finns en sandlåda, så det behöver vi inte ha själva.

Idag har vi en kommunal plaskdamm i en stor lekpark 10 minuters promenad från lägenheten. Kanske vill man ha någon form av plaskpool om sommaren blir varm nu när vi kommer spendera mer tid hemmavid om somrarna. Finns det någon plaskpool som är bättre ur kemikaliesynvinkel med tanke på att de oftast är i mjukplast? Tipsa oss gärna nedan i så fall.

Bra tomt med plats för mycket lek.

Kommer barnen få varsitt rum eller fortsätta sova tillsammans?

Vi planerar att göra ett lugnt barnsovrum med sängar, böcker och dova färger. Samt ett kombinerat lekrum och gästrum med mer färg och blandade leksaker.

De får dela rum men kommer få nya (eller bättre begagnade) sängar. Vi vill att en förälder ska kunna lägga båda barnen samtidigt och våra barn vill att vi är kvar i rummet tills de somnat, därav får de fortsätta dela rum. Vi har inte bestämt om det blir två barnsängar, två vanliga 90-madrasser eller någon form av våningssäng etc, men vi behöver byta ut spjälsängarna vi har nu då barnen vuxit ur dem. Även om barnen alltid somnar bredvid varandra så sover de i praktiken bara ett par timmar tillsammans innan lillebror vaknar och kommer över till vår säng.

Barnens dubbelspjälsäng bestående av två ikea-sängar som vi satt ihop.

Vad ser barnen mest fram emot?

Förutom studsmattan så ser de fram emot att ha en trädgård att bara springa ut på. Nu när de är 2 år respektive 3,5 år så märker vi att de har mycket spring i benen som de inte riktigt får utlopp för i vår lilla lägenhet. Och vi föräldrar är inte alltid sugna på att packa ihop oss och göra (ännu en) utflykt till lekparken på kvällen. Så lättillgängligheten till utomhuslek tror jag de ser fram emot, även om de kanske inte uttryckt det precis så själva. ;)

Sen har ett par av våra närmaste vänner med barn i samma ålder köpt bostad i samma område, endast 5 minuters promenad från vårt hus. Så barnen ser fram emot att ha nära till varandra och inte som idag, 10 minuter med bil eller 15 minuter med buss emellan.

Vad kommer barnen att sakna?

Jag tror de kommer sakna våra två stora närliggande lekparker varav en har en plaskdamm. Några förskolevänner kommer också saknas initialt, liksom förskolepedagoger. Men vi önskade flytta innan barnen blev äldre och fått nära vänner i området, vilket vi tror vi gör precis på håret nu.

Kommer ni göra färre utflykter med barnen till naturen och skogen nu när ni köpt hus?

Hmm…å ena sidan ja. Jag tror att vi kommer vara nöjdare med att ta det lugnt hemma. Inte känna att vi behöver göra en utflykt. Vilket jag verkligen ser fram emot! Och å andra sidan nej. För vi kommer nu bo på gångavstånd från skogen, vi pratar bara 200-300 meter bort från en stor svampskog. Intresset för att göra skogsutflykter kommer inte att avta och nu när tröskeln är lägre så borde det kunna bli att vi hänger där mer.

Man flyttar ju ofta till hus för barnens skull, vad ser ni fram emot mest utifrån den synvinkeln?

Ja, men visst är det så. Hade vi inte haft barn hade vi gärna bott i lägenhet mer centralt. Som vi skrev i något tidigare inlägg så skämtar vi redan om att vi kanske flyttar tillbaka till vårt lägenhetsområde när barnen flyttat hemifrån. Men nu är det en livsfas på 10-20 år som vi verkligen ser fram emot att bo i hus, mycket för barnens skull.

Jag ser mest fram emot tomten/trädgården. Att kunna öppna dörren så är helgen gjord. Vi behöver inte köra projekt utflykt till lekplats varje ledig dag. Samma sak på sommaren, att bara kunna vara ledig hemma och känna att det räcker. Att inte behöver projektleda utflykter varje dag man är hemma på sommaren.

Men också barnvänligheten i området. Jag hoppas att det finns andra barn i våra barns ålder att leka med så de får närhet till vänner. Tanken på att de kan lära känna barn i husen bredvid och i framtiden blir ett litet gäng som håller ihop, går i och till skolan tillsammans kan göra mig tårögd. Att få ge sina barn det, det ser jag fram emot.

Hur tänker ni kring val av förskola, inriktning etc?

Våra barn går på en Montessori-förskola i dagsläget, vilket passat dem båda väldigt bra. Någon sådan inrikting finns inte i vårt kommande bostadsområde. Vi har en kommunal förskola och en privat att välja på som ligger närmast vårt hus, vi får se vilken av dem det blir, men ingen av dem har någon speciell inriktning etc.

Nu sätter vi punkt för omgångarna med frågestunder kring husköpet. Vi flyttar in i huset i slutet av augusti och vi kommer säkerligen få anledning att återkomma till och skriva mer specifikt om flytten, renovering, barnrum eller kanske trädgården i andra inlägg i framtiden.

Spara pengar till barnen

I de tidigare inläggen kring investeringar har jag främst fokuserat på hur jag hanterar mitt eget sparande. Men vi har även ett sparande till barnen i form av deras barnbidrag som jag sköter. Just nu när vi bor så litet och billigt har vi valt att spara hela barnbidraget, hur det blir i framgent med högre boendekostnader och större barn som är dyrare i drift får framtiden utvisa.

Här kommer 7 tips och tankar kring barnsparande utifrån hur vi själva gör:

  • Tid. När det gäller sparande till barn så har det oftast gåvan som stavas tid. Väljer du att spara hela barnbidraget i 18 år och har en genomsnittlig årlig avkastning på 7 procent, kommer du (eller barnet) att ha drygt en halv miljon kronor på barnets 18-årsdag (schhyyy, säg inte detta till dina barn ;) ).
  • Risktagande. När tidshorisonten är lång kan man ta högre risk än om pengarna kommer att behövas i närtid. Därför har vi allt barnsparande i framför allt aktiefonder men också i aktier, inget på vanligt sparkonto eller i räntefonder.
  • Relatera. De aktier vi köper är aktier som vi tror att barnen själva kommer kunna relatera till som bolag eller utifrån tjänsten/produkten. Detta gör vi för att i framtiden kunna prata om aktier och försöka skapa en relation till och förståelse för investeringar.
  • Utdelningar. Jag försöker även ha med ett par aktier som ger 3-4 % utdelning varje år. Med bra direktavkastning får kontot automatiskt en liten extra påfyllning att investera varje år.
  • Automatisering. Även om investeringar är roligt så vill jag inte göra tidskrävande, manuell handpåläggning varje gång barnbidraget kommer. Insättningar varje månad i ca 18 års tid ger över 200 köptillfällen och därmed väldigt många beslut. Med automatisk överföring från lönekontot och automatiskt månadssparande i fonder kan jag lägga mindre tid och energi på beslutsfattande och bearbetning av ny information, och ändå få pengarna att växa. 
  • ISK. Vi sparar i ett ISK men det går lika bra (kanske bättre?) i den snarlika sparformen Kapitalförsäkring. Fördelen med det sistnämnda är att man kan ange barn som förmånstagare vid dödsfall. Nu med vårt ISK i mitt namn så skulle barnen ärva pengarna direkt eftersom jag och Herr Minimalist inte är gifta.
  • Gemensamt. Vi har ett gemensamt ISK till båda barnen för att undvika att pengarna växer olika som de kan göra om man har ett konto till vardera barn. Att ISK står på mig gör att barnen inte automatiskt får tillgång till eller övertar sparandet när de blir myndiga utan vi kan styra det utifrån behov. Det kan ju skilja väldigt mycket när man väljer att exempelvis studera, flytta hemifrån eller ta körkort etc (behöver man ens körkort om 15-20 år ;) ).

När barnen blir äldre tänker jag att vi ska prata kring ekonomi, sparande och pengar med dem. Jag tycker det är ett ämne som är tråkigt tabubelagt i Sverige och att det verkar pratas för lite om privatekonomi i skolan. Trots att det genomsyrar hela samhället och kan påverka våra liv och framtid så otroligt mycket. Men något slags ansvar har väl även vi föräldrar att försöka lära barnen att ha respekt för pengar.

Hur har du tänkt kring ditt/dina barns sparande?

Kom ihåg att investeringar i värdepapper alltid är förenade med risk och därför kan satsade pengar gå förlorade. Det beskrivna ovan är helt och hållet hur vi (eller snarare jag ;) ) valt att lägga upp våra barns sparande.

Nya tider väntar

Så kom då dagen då det plötsligt hände – vi köpte större bostad! Och två dagar senare sålde vi vår egen lägenhet. Tror inte riktigt vi själva förstått vad som hänt denna vecka och vad detta innebär, trots att vi mentalt har letat hus ett tag och även hade förberett vår lägenhet för försäljning. Ändå känns det chockartat när det väl blev verklighet. Och samtidigt känns det så självklart utifrån den livsfas vi är och hur vi önskar att våra barn ska få växa upp.

Vi kommer få anledning att återkomma till huset och flytten i flera inlägg framöver. I detta inlägg tänkte vi fokusera på att visa hur vi förvandlade vår 2 r o k på 60 kvm där vi bor med våra två barn, till att representera en bostad som passar för en singel eller ett par utan barn.

Så här kommer bilder på hur vår lägenhet såg ut på förra helgens visning. Inte en tillstymmelse till att det utöver oss vuxna även bor två barn här, åtminstone inte på ytan. ;) Högst upp i inlägget ser du en planritning om du vill se hur lägenheten disponeras.

Innan visningen fick vi kommentarer från vänner och bekanta att ”ni som har så lite prylar behöver väl inte fixa så mycket inför visning”. Men bor man som vi med två barn i en liten lägenhet och ska ”trolla bort” barnen ur bostaden så blir det en del att plocka bort. Framför allt skrymmande saker som barnsängar, skötbord, barnstolar, barnvagn liksom en del leksaker. Utöver de saker man ändå plockar bort som torkställning och diverse ytterkläder mm.

Många pimpar numera sina lägenheter maximalt med uppdukade bord och kanelbullar på balkongen, men vi valde att hålla lägenheten hyfsat minimalistisk. Vi lånade lite prydnadssaker från vänner, exempelvis alla tre kuddar på sängen. Liksom de fina grytlapparna och grytvanten. När samma vänner hade visning på sin lägenhet för ett par veckor sedan lånade de ett sängöverkast av oss. Så bra att låna saker av varandra istället för att köpa! :)

För att det inte skulle bli för alldeles för tomt i den del av vårt sovrum där barnens båda sängar normalt står, så ställde vi dit deras bokhylla/leksakshylla. Men vi tog bort barnböckerna och satte på tillhörande locken på lådorna med leksaker. Du ser hur det blev på bilden ovan.

Samma helg som vi sålde lägenheten blommade körsbärsträden som bäst på innergården. Den här tiden på året när buskar och träd slår ut är vår innergård verkligen en oas. Området heter Fristaden och det är verkligen en fristad som känns långt bort från biltrafikens, bussarnas och tunnelbanans brus samt centrumets kommers, trots att allt det där ligger bara 1 minuts promenad från vårt hus.

Vi flyttar inte förrän till hösten så först ska vi njuta av en sista sommar i dessa kvarter. Det är vemodigt att lämna området då jag (Fru Minimalist) bott här 8,5 år och Herr Minimalist ett par år färre. Vi skämtar redan nu om att vi kommer flytta tillbaka hit om 20-30 år. :) Läget är utmärkt och Fristaden i Solna gör skäl för sitt namn.

Vi kommer som sagt skriva mer om huset vi köpt längre fram liksom om hela grejen att flytta till hus och samtidigt vara minimalist. Men för att ge lite basinformation om vad vi köpt; det är en villa, den är byggd 2007, är 135 kvm stor och ligger i norrort ca 40 minuter från centralen.

Vad skulle du vilja läsa om när vi skriver om huset, flytten och längre fram, livet som minimalist i hus?

Barnens dubbelsäng

Varje gång barnens dubbelspjälsäng syns i bild på vårt Instagramkonto så får vi mycket frågor kring den, så jag tänkte därför berätta lite kort om den och hur den kom till.

Eftersom vi bor i en tvåa har vi bara ett sovrum där alla oftast sover. Lillebror har varit ett barn som aldrig sovit bra. Han har fortfarande inte haft en hel natts sömn i sitt liv snart 2-åriga liv. Standard har varit 5-10 uppvak nattetid. Varje natt. I snart 2-års tid.

När han var 1 år bestämde vi oss för att testa en förändring i hopp om att han skulle sova bättre genom att känna närhet till och trygghet med storasyster. Istället för att barnen sov i varsin spjälsäng så byggde vi ihop dem och skapade en dubbelspjälsäng.

Barnens dubbelspjälsäng bestående av två ikea-sängar som vi satt ihop.

Spjälsängarna är två stycken modell Hensvik från Ikea, den ena har vi ärvt av barnens kusiner och den andra har vi köpt på Blocket. Vi tog bort spjälorna på en av sidorna på respektive spjälsäng och satte buntband längst ner vid sängbenen så de inte kunde åka isär.

I mitten mellan sängarna är det två plankor med en liten glipa och eftersom våra barn rör sig mycket på natten lade vi ett dubbelvikt badlakan under barnens båda madrasser och över plankorna. På så vis skapar handduken ett mjukare skydd mot de hårda plankorna och eliminerar glipan.

Om någon noterar att både spjälsängsskydd och sängkläder är likadana så är det inte för att vi är perfektionister som vi har det så, utan sängkläderna är ärvda från två av barnens kusiner (olika familjer), och ena spjälsängsskyddet är ärvt medan det andra är köpt på Tradera. Kan även erkänna att den andra uppsättningen sängkläder vi har till barnen inte är likadana. ;)

Hur förändringen påverkade lillebrors sömn? Tyvärr blev det ingen omedelbar skillnad, men successivt har han sovit längre stunder i sin egen säng och kommer numera vanligtvis till vår säng efter midnatt. Det har varit förvånansvärt lite bråk mellan barnen vid läggdags. Ibland kastas det något mjukisdjur eller napp på varandra men generellt har det fungerat väldigt bra att somna bredvid varandra. Våra barn vill att vi är kvar i rummet tills de somnar och då ligger en av oss helt enkelt i vår dubbelsäng och läser/surfar etc.

Ofta när vi sedan går och lägger oss har barnen rört på sig i sömnen (eller lillebror vaknat till) och ligger då betydligt närmre varandra än de gjorde när de somnade. Jag inbillar mig att det är omedvetet relationsbyggande att barnens sover bredvid varandra.

Madrasserna i dubbelspjälsängen är bovetemadrasser. Ett budgetalternativ för den som vill ha en ekologisk madrass i spjälsängen. Vår största utmaning är att storasyster snart växer ur spjälsängen på längden och att vi inte får in någon större barnsäng i vårt sovrum. Men det är kanske ett tecken på att vi snart borde börja röra på oss och flytta från våra 2 r o k. ;)

Har du gjort någon smart lösning gällande sängar i ert eget eller barnens sovrum?

Använd second hand-marknaden som förråd

Här om dagen när jag vabbade passade jag på att rensa ut barnkläder som lillebror växt ur. Eftersom det är oklart huruvida vi kommer försöka skaffa fler barn i framtiden känns det bättre om dessa kläder kommer till användning hos någon annan nu, än att de ska ligga i en låda hos oss på obestämd tid. Skulle vi få ett tredje barn i framtiden kan vi köpa kläderna second hand.

Det här tillvägagångssättet kallar vi att använda second hand-marknaden som externt förråd. När du inte behöver något under en längre tid eller på obestämd framtid, så säljer du helt enkelt sakerna direkt. Skulle behov uppstå igen i framtiden så införskaffar du en begagnad men fullgod lösning igen. Detta fungerar såklart allra bäst för saker som du inte är så noga med, men gör också att saker kommer i omlopp medan de fortfarande är aktuella.

Hur många har inte fått lådor av mor- och farföräldrar med gamla leksaker och kläder från sin egen barndom, där stor del av det som sparats, av olika anledningar inte kunnat användas? Kanske för att kläder tappat i elasticitet, blivit förstörda av fukt, att man numera vet att vissa plastleksaker är giftiga och därför inte vill att ens barn ska leka med dem, med mera.

Tänk om alla dessa saker som förvarats i ibland 30-års tid, hade fått komma till användning medan de fortfarande var aktuella och fräscha. Då hade andra familjer sluppit köpa nyproducerade varor (för dina hyllvärmare kan ju orsaka andras nykonsumtion). Istället för att vänta och vänta på att det någon dag ska komma ett lämpligt barnbarn som kanske, eventuellt kan ha eller leka med vissa av sakerna.

Är det värt att förvara något i flera decennium för att få uppleva några enstaka tillfällen då ens barn eller barnbarn bär något jag själv en gång burit? Eller för att de ska få åka samma barnvagn, samma pulka eller leka med samma dockhus. Är det inte bättre att saker kommer till användning här och nu tills de slitits ut?

Behöver jag säga att våra eventuella framtida barnbarn inte kommer bära plagg som deras föräldrar (dvs våra barn) hade när de var små. Eller få åka samma cykel etc. ;)

Hur tänker du kring det ovanstående och kan du tänka dig att använda second hand-marknaden som externt förråd?

Storasyster i samma pulka som jag åkte i som barn och som mina föräldrar sparat.

Schismer i minimalisthemmet

Vi har haft turen att vi båda är intresserade av minimalism och en enklare livsstil. Så ser det inte ut i alla familjer. Men även hos oss finns det vissa meningsskiljaktigheter gällande om saker ska rensas ut eller få vara kvar, samt hur vi ska ha det i hemmet. Här tänkte vi dela med oss av ett par konkreta områden där vi tycker olika.

Diskbänken. Fru Minimalist skulle gärna ha en helt avplockad diskbänk. För några år sedan tog vi bort vårt bestickställ och det har vi inte ångrat en dag, majoriteten av alla bestick diskas ändå i diskmaskinen. Men att inte heller ha något diskställ och ställa det som diskas undan för hand på en kökshandduk och sedan plocka in det i skåpen, det går Herr Minimalist inte med på. Han motiverar det med att vi har för mycket som diskas för hand nu under småbarnsåren, i och med att vi valt att inte ha flera uppsättningar av varken bestick, tallrik eller flaskor etc till barnen. Så diskstället i hörnet får stå kvar tills vidare.

Böcker. Herr Minimalist vill spara betydligt fler böcker trots att han numera köper 9/10 böcker som e-bok. Medan Fru Minimalist i perioder haft så lite som 10 böcker sparade. Här är det nog tur att vi har regeln ”rör inte någon annans saker” (om man inte uttryckligen bett om det såklart). Men Fru Minimalist drömmer om ett hus där vi bara får plats med en minimal bokhylla. Tilläggas kan att Fru Minimalist älskar att läsa fysiska böcker, men inte har något behov av att äga dem. Likaså skulle böckerna kunnat få stå bakochfram som vi tidigare skrev om i inlägget här, för att det ger ett visuellt lugn, men det vägrar Herr Minimalist. :)

Var sak har sin plats. Herr Minimalists återsamlingsplats för dagliga prylar.

Att-göra-saker. Fru Minimalist kan tycka att det är en utmärkt idé att lägga fram saker som behöver kommas ihåg, medan Herr Minimalist är all-in på att ha informationen digitalt. Ska vi komma ihåg att ta med påsen till second hand när vi lämnar hemmet så ställer Fru Minimalist den framför dörren samma morgon för att komma ihåg. Herr Minimalist hade lagt in det i sin to-do-lista. Problem med synliga att-göra-saker uppstår när det finns en obalans mellan ambition och ork, alternativt då en att-göra-sak helt enkelt inte är prioriterad och blir en permanent installation. Vill du läsa mer om detta har vi skrivit om det i inlägget ”Varning för permanenta att-göra-saker”.

Morgonstäda. Vi har det allt som oftast undanplockat på golv och ytor här hemma, undantaget barnens saker när barnen är hemma. Ytterligare ett undantag är när Fru Minimalist har lämningen av barnen på förskolan. Även om vi inte lämnar barnen jättetidigt på förskolan (08:30-08:45) så är det så pass intensivt att städa undan det barnen hunnit dra fram (leksaker, böcker, soffkuddar) inte prioriteras där och då. Mer än av Herr Minimalist. När han har lämningen plockas det undan och städas innan de beger sig iväg till förskolan. Men så kommer han inte till förskolan förrän tidigast kl 09 heller… ;) Eftersom vi bor så litet förvaras alla leksaker i vardagsrummet som är det rum man ser direkt när man kliver in i bostaden. Förmodligen skulle detta inte alls vara störande i ett barnrum eller kanske bara en större bostad.

Nu har vi delat med oss av våra schismer här i minimalisthemmet, och är nyfikna på om ni har några liknande områden eller tillfällen där oenighet uppstår om och om igen relaterat till minimalism? :)

Minimering av skolkataloger

När tittade du i dina skolkataloger senast? För mig var det flera år sedan. Till stor del för att de legat nerpackade i min nostalgilåda i källaren, men mest för att jag inte känt någon önskan eller något behov av att titta i dem.

Dock tog mina 12 skolkataloger upp en stor del av nostalgilådans utrymme samt för stor del av dess vikt med sina ganska precis 4 kg skolkataloger.

Det var därför en lättnad och frihetskänsla på flera sätt när jag bestämde mig för att klippa ut enbart min egen klass i respektive skolkatalog/årskull och slänga resten. De där andra klasserna (läs killarna ;) ) jag hade stort intresse av då, finns inget intresse av nu.

Till vänster kvarvarande urklippta bilder, till höger högen med skolkataloger.

Visst kan man tycka att det som ligger undangömt i lådor i källaren och inte märks i vardagen inte är så viktigt att rensa bland. Men man ska inte underskatta de positiva känslor det kan innebära att släppa taget om den här typen av saker. Och det kan vara lite som med digitalt överflöd, det är inte alltid det märks i vardagen, men medvetenheten kring att det finns där, kan ändå ligga och gnaga långt bak i det omedvetna. ;)

Kanske släpper jag även taget om bilderna på min egen klass framgent, eller digitaliserar dem. Men tills vidare kändes det lagom att spara i nostalgilådan. Jag har många positiva minnen från skoltiden, men inte några andra foton än dessa som direkt påminner om skoltiden eller om personerna jag upplevde den livsfasen tillsammans med. Kanske är det annorlunda för ungdomar idag som kan ta bilder med mobilen i tid och otid på klasskamrater.

Har du dina skolkataloger kvar?