Kategoriarkiv: Barn

Funderingar kring hållbara alternativ

Jag har några olika hållbarhetsfrågor som jag återkommande funderat och googlat kring de senaste månaderna. Då och då ploppar liknande tankar upp, ibland får det mig att googla, diskuterar potentiella alternativ och för- och nackdelar med Herr Minimalist, och ibland låter jag bara tankarna flyga fritt kring ämnet.

Så varför inte låta tankarna flyga vidare ut i ett blogginlägg? Kanske sitter någon av er kloka läsare på ytterligare svar eller vägledning. Det handlar om tre hållbarare alternativ och huruvida de verkligen är så hållbara som de utger sig för att vara, och för- och nackdelar kring att konsumera dessa för att genomföra en förändring.

Lådcykel. Jag har i flera år varit sugen på en lådcykel. I förra bostaden var det enkelt att låta bli då en lådcykel inte kunde förvaras på lämpligt sätt, samt att vi hade gångavstånd till matbutik, bibliotek, stor lekpark, utomhusbad mm. Men sedan flytten har frågan aktualiserats igen, nu ligger motsvarande utflykter på sådär halvlångt avstånd, 2-5 km. För långt för att gärna promenera och för långt för barnen att cykla bredvid närmsta åren (i alla fall fram och tillbaka). Men för kort för att det ska kännas bra att ta bilen. Vi hyrde lådcykel i somras (vilket du kan läsa om här) och jag tror att den skulle användas här med barnen närmsta 5-7 åren.

Frågan är hur mycket vi behöver använda lådcykel för att motivera ett köp? Hur många mil skulle bilen behöva stå till förmån för lådcykeln, för att täcka vad en lådcykel ”kostar” i miljöbelastning att producera?

Här susar vi fram på en hyrd lådcykel. Bild från sommaren 2018.

Solceller. Är miljökostnaden för att producera solceller högre än miljövinsten av att ha solceller på vårt eget tak? Och hur skaffar vi solceller som gör sig bra på vårat tak? Den förstnämnda frågan har jag verkligen grubblat på, dvs kommer det verkligen vara en fördel för miljön att skaffa solceller. Som så ofta är man sällan först i världen med att fundera och undra över något :) så svaret på den här frågan gick faktiskt att hitta hos Naturskyddsföreningen bland deras frågor och svar om solceller:

”Jag har hört att det går åt mer energi att tillverka solceller än vad de kan generera?”
”Detta är en gammal myt som inte stämmer alls längre. Energiåterbetalningstiden, det vill säga den tid det tar för solcellen att tjäna in den energi som gått åt under tillverkningsfasen, varierar oftast idag mellan 1 till omkring 4 år. Detta för moduler som kadmiumtellurid, CIGS, amorft kisel, multikristallint kisel och monokristallint kisel. Där kadmiumtellurid har lägst energiåterbetalningstid och monokristallint kisel har högst.”

Vissa kan kombinera ett takbyte med att lägga solcells-takpannor. Men för vår del som medvetet köpt ett hyfsat nytt hus (10 år) med låga energivärden är inte det aktuellt. Till elen har vi valt fossilfri elleverantör, men kanske är nästa steg solceller på taket?

Elbil. En annan fråga jag grubblar kring är om det är bättre att vi fortsätter köra runt med vår fossil-bil tills den blir skruttig, istället för att köpa eller börja leasa en nyare elbil? Sett ur ett livscykelperspektiv har jag uppfattat att det fortfarande är bättre att använda en redan producerad bil (?). Men om man däremot jämför två sprillans nya bilars hela livscykel så är elbilen det bättre valet, trots att den kräver mer miljöresurser vid tillverkningen än en vanlig bil.

Samtidigt kan jag tycka att det finns ett signalvärde i att någon i ett bostadsområde vågar visa vägen och gå föra och skaffa såväl elbil som solceller på taket, för att få andra att vakna upp och ta ett (ytterligare) steg i positiv miljöriktning, oavsett var på trappan de befinner sig just nu.

Tänk att ha en elbil där i carporten.

Koldioxidmärkning. Sen skulle jag slutligen, vilket hör ihop med allt ovan, ha någon slags mätenhet och märkning likt jämförelsepris, som gjorde olika alternativ jämförbara med varandra. Det vill säga att det blev obligatoriskt att koldioxidmärka sina produkter. Vissa restauranger i framkant har ju börjat med det, Max Hamburgare är ett exempel (vet dock inte om informationen framgår även ute i restaurangen då jag inte ätit där på länge?) och här finns jämförelser från Livsmedelsverket över mängden utsläpp olika slags livsmedel ger. Men jag vill ha samma sak på alla produkter till konsumenter (och kanske tjänster).

Där har ni frågor och funderingar som hållit mig vaken om nätterna senaste veckorna. Har ni några funderingar, input, tips eller svar att ge får ni gärna kommentera nedan. Eller tycker ni jag är helkonstig som ens har dessa funderingar? ;)

Julrensningen med barnen

I helgen tog vi snacket med barnen om att rensa inför jul. Vi pratade om att jultomten kanske kan ha med sig några nya saker vid jul, och att vi därför behöver göra plats för dessa genom att rensa bort leksaker vi faktiskt inte använder. Liksom att det finns andra barn som inte får några julklappar, som skulle kunna få något vi inte längre behöver.

När jag berättat vad vi skulle göra var storasyster snabb med att säga ”Ja, men då kan vi rensa ut lillebrors leksaker”. En klassiker – rensa ut andras saker är alltid lättare än ens egna. =D Likaså var det plötsligt flera leksaker som blev väldigt populära, trots att de inte använts nämnvärt de senaste månaderna. Nåväl, några saker kunde de enas om att rensa ut.

Böcker var enklast att släppa taget om, där hade vi en del som de växt ifrån och någon som gått sönder. Utöver det kunde ett fåtal bebisleksaker och ett pussel få lämna hemmet tyckte storasyster som var mest drivande i rensningen.

Nedan ser du det mesta av det som rensades ut (förutom pusslet), totalt elva saker. Vilket var bra med tanke på att vi rensade ganska rejält bland leksaker inför flytten till huset i augusti. Högst upp i inlägget är en bild från utrensningen av leksaker och böcker som rensades ut inför flytten. Så att barnen kunde släppa taget om ytterligare elva saker nu några månader senare var klart godkänt, även om det fanns ett par leksaker ytterligare som hade rensningspotential om vi förlädrar fått bestämma. ;)

Barnens utrensade saker inför jul.

Vi vuxna försökte föregå med gott exempel genom att rensa i lådan med julsaker som vi plockade fram i samma veva i helgen. Det är ju ett utmärkt tillfälle att fundera över vilka julsaker du faktiskt gillar nu när du plockar fram dem. Vilka blir alltid liggandes kvar i jullådan år efter år? Vilka tvekar du kring att ställa fram? Och vilka tar du mest fram för andras skull? Kanske kan du släppa taget och prylbanta bland julsakerna och låta några av dem få chans att bli riktiga favoriter hemma hos någon annan. ;)

Har du lyckats få barnen att rensa bland leksakerna innan det kommer påfyllning vid jul? Och har du rensat i din egen låda med julsaker?

5 tips för en hållbarare jul

Jag tycker verkligen om julen; pyssel, bak, mys och ljus mitt under den mörkaste delen av året. Konsumtionshetsen tar avspark med Black Friday nu i slutet av november och sedan pågår köphetsen fram till jul. För att pausa och hämta andan några dagar och sedan ta nya tag under mellandagsrean. Hela den konsumtionsorgien skulle jag mer än gärna vara utan.

För varje år känns den mer och mer sjuk. Vad håller vi på med? Vi konsumerar och reser som aldrig förr, samtidigt som vi jobbar, stressar och förstör vår egen bostad (planeten). När kommer vi vakna upp och inse att det inte är värt det? Vi blir inte lyckligare av ytterligare en ny tröja eller väska, den senaste modellen av bil eller mobil. Den miljövänligaste konsumtionen är den som inte blir av och lycka börjar inom dig själv.

Som motreaktion mot detta kommer nedan 5 tips för en lite mer hållbar jul:

  • Julpynta secondhand. Så här års svämmar det över av julpynt i second hand-butiker och på loppisar. Varför inte göra ett besök där innan du köper en ny adventsstjärna eller pynt till julgranen? Eller fråga mor- och farföräldrarna om de verkligen använder allt julpyssel de har i jullådan.
  • Skippa julpappret. Känns inte julpapper och inslagspapper väldigt 90-tal? ;) Slå in paketen i sånt du har hemma istället; tidningspapper, spetsdukar, tapetstuvar etc. Eller varför inte sy presentpåsar av tyg som du kan använda om och om igen? Presentpåsarna på bilden nedan kommer från Sytt på Nytt. De är gjorda av tyg köpt på Erikshjälpen och vi kommer använda fen varje jul framöver, och såklart även vid födelsedagar. Återbrukat när det är som bäst! :)

Presentpåsar i återvunnet tyg att slå in julklapparna i. År efter åt.

  • Hållbara julklappar. Köp årets julklapp – ett återvunnet plagg! Eller tänk åtminstone kvalitet före kvantitet, och fundera om saken kommer ha en lång livslängd utifrån design och material. Kan den ärvas eller på annat sätt leva vidare när behovet ändras? Förbrukningsvaror (se bilden högst upp i inlägget) och upplevelser är bättre val av julklappar; som besök på museum, djurparker, lekland eller andra aktiviteter i närområdet. Presentpåsarna ovan av återbrukat tyg är också ett förslag på mer hållbara julklappar med lång livslängd, och kan såklart sys själv av den händiga.
  • Ha #skraltundergranen. Med den varma sommaren i åtanke och FN:s klimatrapport på det, hoppas jag att allt fler hakar på trenden och hashtagen #skraltundergranen. Att helt enkelt visa upp en minimalistisk och minimerad julklappsskörd under granen i år. I bästa fall är granen dessutom ekologisk och hållbart pyntad. :)
  • Julpyssla naturligt. Under våra skogspromenader med barnen har vi plockat kottar som vi planerar att julpyssla med i helgen. För visst känns det märkligt att vi importerar och köper kottar och kvistar i butiker, när det finns mängder av dylikt utanför dörren? Även pepparkakshjärtan planerar vi att baka och hänga upp som julpynt i hemmet. Kottarna nedan ”slog ut” när jag torkade dem i ugnen på 100-150 grader i knappt 2h.

Kottar från skogen i vårt villaområde.

Den här veckan är det en månad kvar till julafton, det är med andra ord hög tid att fundera över hur du kan göra den här julen lite mer grön och hållbar än de tidigare. Likaså kommer garanterat flera tillfällen uppstå att faktiskt prata med kollegor, vänner och familj om det här med klimatet och konsumtionen. Vi måste våga prata om det, vädra vår oro men också inspirera andra och visa på alternativ till mer hållbara val.

Vad är ditt bästa tips för en mer hållbar jul?

Hyra är det nya äga

I samarbete med Hyber.

Är du liksom vi småbarnsföräldrar med för lite tid och stundtals låg energinivå? Har du också barn som växer snabbt? Eller vill du göra miljön en tjänst och konsumera mindre? Svarar du ja på något av detta så kan Hyber vara något för dig. :)

Hyber är en tjänst där du hyr kvalitetskläder till barnen istället för att behöva köpa och äga för dyra pengar. Du slipper helt enkelt lägga tid på att köpa barnens olika ytterkläder (och även andra mellanlager) som behövs de olika säsongerna.

En regnjacka på bevakning på Tradera, en regnbyxa på rea, skalkläder i nätbutiken och så jämföra vinteroveraller som håller både vind, regn och snö ute, är varm och andas. Till ett bra pris. För att sedan förvara alla kläder ett par år tills du får ändan ur att sälja eller syskon kan ärva. Om det råkar passa i storlek för årstiden. Och färgen accepteras av barnet. Och hålla tummarna att barnet inte plötsligt växer ur plaggen mitt under pågående säsong.

Tänk att slippa allt det där. ;)

Som vi ser det är den stora uppsidan med Hyber att det sparar tid, energi, öppnar upp för flexibilitet samt känns bra ur miljösynvinkel. Vårt alternativ hade varit att lägga tid och energi på att köpa motsvarande kläder second hand. Försöka hitta en bra färg som både storasyster och sedan lillebror kan tänka sig att ärva och hålla tummarna att lillebror nästa år vid den här tidpunkten har den storlek storasyster har nu.

Med Hyber får du byta kläder till en ny storlek när som helst under säsongen om barnet växt ur dem. Likaså kan du låta barn vara barn och behöver inte oroa dig för revor, fläckar eller slitage. För Hyber tar hand om lagning, tvätt och rekonditionering av plaggen innan de kommer till en ny ägare. Lite som en försäkring.

För oss är Hyber inte den billigaste lösningen, åtminstone inte så länge vi köper second hand och barnen kan ärva av varandra (men det är ju inte alltid det timar storleksmässigt i rätt säsong). Däremot är det en otrolig besparing tids- och energimässigt. Vi beställde klädpaketet Hyber GO och hade två dagar senare en komplett uppsättning höst- och vinterkläder till båda barnen; skaljacka, skalbyxor, vinteroverall och en otroligt mjuk och skön hoodie för milda höstdagar eller som lager på lager under övriga kläder (se översta bilden i inlägget).

Så vill du spara tid och energi, få lite bättre miljösamvete samt ha flexibiliteten att byta storlek (eller färg) under året så är Hyber en utmärkt tjänst. De har bara kvalitativa kläder från Isbjörn samt från Polarn & Pyret. Vi har aldrig tidigare testat plagg från Isbjörn utan mest ärvda eller second hand-köpta Polarn & Pyret-plagg. Men kan efter att ha använt hoodien, skalbyxor och skaljacka ett par veckor konstatera att de är funktions-, passforms- och kvalitetmässigt de bästa plagg våra barn har haft. Dessutom gillar jag att välja färg då jag föredrar starka färger på barnens jackor och overaller så de syns. En bonus är att man med dessa ytterplagg slippa klibbiga galonställ och ändå håller barnen sig torra oavsett väder! :)

Just nu får du 10 % rabatt när du använder koden Minimalisterna och väljer paketet Isbjörn 365  (rabatten gäller fram till 4/11-2018). Med det heltäckande paketet blir barnen kitade för alla tänkbara uteaktiviteter för hela året. Kanske kan det vara en lämplig hållbar julklapp om int annat? Våga testa Hyber och se hur det är att få kvalitetsbarnkläder men att slippa lägga tid på att köpa, förvara och äga. :)

Har du testat Hyber? Skulle du kunna tänka dig att hyra andra typer av kläder istället för att äga dem?

Detta inlägg är ett samarbete med Hyber.

Lillebror i härligt gröna kläder från Hyber.

Dags att prata julklappar med släkten

Om mindre än två månader stundar årets konsumtionshögtid nummer ett – julen. När det är som mörkast ska vi utöver julavslutningar, glöggfikor, luciafiranden, julfester och lussebakande klämma in en massa onödig shopping också. Eller? ;)

Även om det kan kännas avlägset så är det hög tid att fundera kring hur du och din familj och kanske släkt, vill ha det med julklappar och julfirande i år. Helt enkelt för att kunna kommunicera och förbereda alla på att den här julen kanske inte blir som alla andra jular. Det är dags att tänka hållbart kring julfirandet, hållbart för dig och hållbarare för planeten.

Nu var det ett par år sedan vi tog det där snacket och ändrade upplägg från stora höger med inslagna prylar som bytte ägare. Till att istället köpa en julklapp av förbrukningskaraktär för ca 100 kr och någon variant av julklappsspelet som fördelar ut julklapparna. För bara för att julen är en högtid med konsumtionsdrivna traditioner, förväntningar och känslor, så råder det inte undantagstillstånd att släppa sina värderingar. Vi tycker att konsumtion fortfarande ska utgå från behov, dina egna och mottagarens.

Men barnen, de måste väl ändå få julklappar!? Våra barn fick inte julklappar av oss föräldrar förra året. Det tyckte många var mycket konstigt (det skrevs t o m en tidningsartikel om det). Våra barn var då 1,5 samt 3 år, och vi tyckte helt enkelt inte att de behövde fler saker än de redan hade. Och de fick ju ett par julklappar från mor- och farföräldrar.

Julklappar till barnen från mor- och farföräldrar julen 2017.

Hur gör man då om man vill ha en hyfsat minimalistisk jul och vad kan man göra åt mor- och farföräldrar som gärna köper både två och tre julklappar till barnen? Vi tycker att man ska våga vara tydlig och kommunicera sina preferenser. Hjälp din omgivning att hitta alternativa lösningar som ligger i linje med dina värderingar genom att ge konkreta förslag. Kanske kan du erbjuda dig att avlasta släktingar och få göra inköpen till barnen åt dem? ;) Och om du inte får med dig släkten på en minimalistisk jul i år, så har du åtminstone sått ett frö.

När det gäller julen så kom ihåg att det främst handlar om att umgås med människor man älskar, och inte att byta prylar med varandra. Bland det finaste du kan ge en annan människa är faktiskt din tid samt fulla närvaro och uppmärksamhet.

Jag vill gärna passa på att tipsa om en intervju med oss i Leva & Bo igår där du också kan läsa om våra bästa tips kring en minimalistisk jul. Där kan du få ytterligare tips kring hur du kan tänka kring julklappar, julpynt och givmilda släktingar. :) Intervjun hittar du här.

Vad är dina bästa tips kring minimalistiskt och mer hållbart julfirande?

Att hantera sin klimatångest

Efter förra veckans inlägg där jag skrev om att det inte räcker att vi källsorterar, skippar engångsartiklar och byter till LED-lampor samt gav 10 tips på saker du kan göra för klimatet, så är nog en naturlig följdfråga om jag har klimatångest.

Och ja, de senaste månaderna har klimatångesten kommit smygandes. Det händer då och då att jag gråter över att fler inte tycks bry sig eller är beredda att ändra sin livsstil. Inte ens vissa personer i vår egen närhet. Kan det vara en generationsfråga? Eller är den en klassfråga? Stora delar av samhället är så fokuserad på vinst, mer och större, på bekostnad av andra människor, djur, natur och planeten. Men mest försöker jag fokuserar på vad lilla jag kan göra och vad jag kan inspirera andra att göra.

För samtidigt träffar jag många människor både i jobbet och privat som vill leva hållbart och försöker göra skillnad utifrån sina förutsättningar. Så även om det är frustrerande att det sker så lite på samhällsnivå, politiskt och att stora företag står för majoriteten av utsläppen, så består såväl samhället, politiker och företag av individer och enskilda personer som tillsammans kan göra skillnad. Om tillräckligt många börjar agera annorlunda blir det nya beteendet den rådande kulturen. Och jag upplever att klimat och miljö får allt större plats i tidningar och debatter, och att fler tycks bli medvetna om problematiken.

Hur hanterar jag min klimatångest?

Jag försöker ta in information som är positiv och fokusera på vad jag kan göra. När du väl förstått att vi är i ett kritiskt läge, då behöver du inte ta in mer information om alla klimatkatastrofer som sker, om hur kort tid vi har kvar (är det 10, 20 eller 30 år?). Boosta istället med positiva exempel och aktiviteter för att inte bli paralyserad av rädsla. Jag läser eller ser fortfarande inte på nyheter, det ger mig inget positivt. Istället går jag med och följer nätverk som exempelvis nystartade initiativet Klimatklubben på Instagram  som ser möjligheter.

I veckan lånade jag en bok på biblioteket som du ser nedan och som jag hoppas kan vara upplyftande och ge konkreta tips kring hur man kan tänka och leva mer hållbart. Jag gillar att få mer koll och få fler tips på hur vi kan göra mer aktiva, hållbara val på kort och lång sikt. Men jag behöver inte ytterligare info eller koll på exakt hur illa det är ställt.

En hoppfull bok. Hoppas jag. :)

Jag tänker på att jag vill kunna se mina barn i ögonen när de växer upp och säga att vi faktiskt gjorde aktiva val för att leva mer hållbart. Att vi inte köpte nya bilar, flög hej vilt, shoppade okontrollerat eller åt kött till vardags. Vi försökte faktiskt utifrån våra förutsättningar, informationen här och nu, och vår livsstil leva mer hållbart. Vi gjorde ibland misstag, frånsteg våra värderingar och var inte perfekta, men vi gjorde vårt bästa. Och jag kan förklara för dem vad vi valde och vad vi valde bort.

Vi började 2013 spara pengar till en resa till Nya Zeeland dit vi tänkt åka med barnen innan äldsta barnet börjar förskoleklass. Eventuellt göra det som vår bröllopsresa. I år är dock första året som vi börjat tveka på om vi kommer genomföra den resan. Framtiden får utvisa men i dagsläget känns det helt enkelt inte lika roligt och lockande som det gjorde tidigare.

Jag har även bytt jobb under hösten som vissa av er kanske sett på Instagram. Ett jobb där jag är involverad i hållbarhetsfrågor och som jag kan cykla till på 10-15 minuter. Jag kanske får utveckla och återkomma till jobbytet i ett framtida inlägg.

Hur gör du för att hantera din klimatångest? Har du gjort någon förändring i tankar eller handling på senare tid?

Nya Zeeland, detta fantastiskt vackra land!

10 saker du kan göra för klimatet

Är svenskarna schizofrena? Å ena sidan ser vi oss själva som ett naturälskande och miljömedvetet folk. Vi har en progressiv klimatlagstiftning, är ett av tre länder med klimatlag och med ambitiösa mål som fossilfri transportsektor år 2030 och fossilfritt land år 2045. Samtidigt som vi ligger som topp fem på listan över länder som flyger mest och bland dem med störst ekologiskt fotavtryck.

Skogsbränder, värmerekord och skördekris. Årets sommar har satt klimatet och hållbarhet i fokus och förståelsen har ökat för att det inte är någonting som sker i periferin eller i framtiden, utan här och nu i Sverige. Det här är ett blogginlägg om vad du kan göra för klimatet. För att förändringar måste ske är numera ett faktum.

Visst är det jättebra att vi minimerar matsvinnet, sänker inomhustemperaturen, källsorterar, skippar engångsartiklar, byter till LED-lampor, använder tygkassar och klimatkompenserar våra flygresor. Men det är inte de åtgärderna som räddar planeten. Det är inte där de stora vinsterna för klimatet finns. Tyvärr. Jag lovar dig, jag önskar också att det vore så enkelt.

En enda flygresa kan ”radera” 20 år av nitiskt källsorterande. En enda flygresa t o r till Thailand släpper ut motsvarande 2,2 ton koldioxid, vilket motsvarar det en vanlig bil släpper ut under ett helt år. Vi behöver komma ner till ca 1 (!) ton koldioxid om året per person för att klara klimatförändringarna. Då förstår ni att vi har lite att jobba med.

Men vad kan man göra då? Det finns massor som till en början kanske ter sig som stora uppoffringar, men som för många redan är vardag och det kan de bli för dig med. Här kommer 10 tips på vad du kan göra för leva mer hållbart på riktigt:

1. Minimera flygandet. Bland det viktigaste du kan göra är att ändra dina flyg(o)vanor, såväl privat som i tjänsten. Boka in webbmöten istället för att alltid träffas fysiskt, och välj närmare resmål till den årliga semestern. Låt flygresor vara något riktigt speciellt och lyxigt. Precis som det var för bara 20 år sedan. Det bästa är förstås att skippa flyget helt. Det finns massor av vackra platser att upptäcka utan att sätta sig i flygstolen. Och du, få saker varar för evigt, det kanske kommer gå att flyga med gott samvete i framtiden med fossilfritt flygbränsle.

2. Minska bilåkande. Det handlar inte främst om vilket bränsle du använder, utan om vilken bil du har. Vi kan inte köpa miljövänliga bilar i tron om att vi då kan förbruka mer energi med gott samvete. Se bilen som den bekväma lyx det egentligen är och välj mer miljövänliga alternativ som tåg, buss och cykel så ofta du kan. Kanske kan du jobba hemifrån en dag i veckan med argumentet att det är bättre för miljön (och din stressnivå)? Skjutsar du barnen till aktiviteter, förskola/skola, kan föräldrar turas om att promenera med barnen eller kan ni samåka?

3. Ät mer vegetariskt. Köttets negativa miljöpåverkan är framför allt att nötkreatur släpper ut stora mängder metan, som är en ännu värre klimatgas än koldioxid. Köttproduktion kräver också stora insatser av vatten, konstgödning och foder, och är ett ineffektivt sätt att föda en stor befolkning. Ät vegetariskt och lite fisk som grund och lyxa till det med svenskt naturbeteskött vid festligare tillfällen om du måste.

4. Köp förnybar energi. Genom att köpa förnybar energi får du en lägre klimatpåverkan eftersom den inte tillför någon ny koldioxid till atmosfären när den används. Det kan låta mäckigt att behöva byta exempelvis elbolag, men idag kan du göra det på en kvart. Du är en googling bort från att ha förnybar el och/eller uppvärmning du med.

Vår natur är något alla borde vara mer rädd om.

5. Konsumera mindre. Vi stressar och jobbar hårt för att få pengar att konsumera kläder och prylar. Och sen har vi svårt att göra oss av med sakerna som tar vår tid, pengar och energi. Och inte blev vi lyckligare av det heller. I vår bok Prylbanta har vi flera tips på hur du steg för steg kan identifiera om du verkligen har ett konkret behov att konsumera, så du inte gör det av slentrian, stress, tröst, belöning, (o)vana, sociala normer etc. Mode måste bli långsiktigt och mer hållbart, så kallat slow fashion.

6. Handla second hand. Köp plagg och saker som någon annan inte kan ha eller har tröttnat på och låt dina saker som inte används hitta nya ägare. Byt, skänk eller sälj saker du inte använder. Det kan krävas lite tålamod att handla second hand men vinningen är lägre kostnad och mindre miljöpåverkan. När du förlänger livslängden på plagg sparas energi, kemikalier och vatten. Och du, barn bryr sig inte om huruvida något saknar butikslapp eller originalkartong.

7. Stressa mindre. När vi blir stressade börjar minsta möjliga motståndens lag att gälla och vi tar genvägar. Vi tar bilen när vi rent avståndsmässigt skulle kunna gå eller cykla. Vi steker färdiga köttbullar och snabbmakaroner för att vi inte har energi eller tid att bryta vanor och laga en ny vegetarisk middag. Och vi stresshoppar mindre genomtänkta saker i ett försök att dämpa stressen. Eller flyger långt bort för att äntligen kunna koppla av och varva ner så långt bort från vardagen som möjligt. Stress är inte bra för den som vill ha en hållbar livsstil. Eller för klimatet.

8. Var mer förnöjsam. I dagens samhälle drillas vi tidigt i att inte vara nöjda, att sträva efter mer och bättre. Konsumera mera, resa mer, göra mera. Valfriheten och möjligheten att göra ”allt”, i kombination med att vi kan se vad andra har och gör via sociala medier, skapar en missnöjdhet med det man har. För man kan alltid ha mer och bättre. Men det går att träna sig i att vara nöjd med det man har istället för att sukta efter det man inte har. Långsiktig lycka är något du skapa inom dig, inte med yttre attribut eller upplevelser. Blir du mer förnöjsam med det du har, kommer din klimatpåverkan man största sannolikhet att minska.

9. Inspirera andra. Den samhällsförändring och livsstilsförändring vi behöver göra de kommande åren tycks skrämma väldigt många vilket gör att vi inte pratar om det. Politiker vågar knappt ta i frågan av rädsla för beslut som inskränker individens frihet. Vi behöver fler inspiratörer och förebilder på individnivå, och fler som pratar om vad man kan göra och vad man själv gör. Inte minst för att politiker ska förstå att vi som samhälle är beredda att göra den förändring som behövs för att våra barn och barnbarn ska ha en planet att bo på, men att vi då behöver hjälp med strukturförändringar i samhället.

10. Skaffa färre barn. Studier från Lunds universitet visar att låta bli att skaffa barn är den enskilt största uppoffringen du kan göra för klimatet. Större än att avstå flyg-, bilresor eller kött. När något så grundläggande som reproduktion betraktas som en klimatfara, då är det en allvarlig signal om hur ohållbar vår livsstil är. Visst är barn källan till lycka hos många, så även hos oss, men vem säger att fler barn skulle leda till större lycka? Vi kan helt enkelt låta bli att skaffa så många barn, och som i punkt åtta, vara mer förnöjsamma.

Illustration från studien om att färre barn är bättre för klimatet.

Men var ska man börja då? Precis som med minimalism och prylbantning tycker vi man ska börja där tröskeln känns hyfsat låg eller där du har ett visst engagemang och motivation. Gillar du matlagning kanske vegetarisk och ekologisk mat känns som en rolig utmaning. Har du nyss blivit förälder kan du kanske köpa mer second hand, ekologiskt och stressa mindre. Behöver du se över din hälsa kanske du kan tänka dig att låta bilen stå oftare och äta mer grönt. Det kan också vara ekonomin som är på väg åt fel håll och att du därav väljer att shoppa mindre, köpa second hand, vara mer förnöjsam och låta bilen stå oftare. Självklart beror det även på var du befinner dig på hållbarhetstrappan idag, både praktiskt och mentalt.

Ytterligare ett sätt att angripa punkterna på är att testa under en månad. En vegetarisk månad. En bilfri månad. En shoppingfri månad, osv. Kanske lyckas du etablera nya vanor och inser att det inte var så svårt.

Vad gör vi, Minimalisterna? Vi som reste till Rhodos så sent som i våras och då och då nämner längtan efter ett tredje barn. Det kommer jag ta upp i ett framtida blogginlägg med utgångspunkt i våra 10 tips ovan.

Vilken av de 10 punkterna gör du idag och vilken skulle du kunna bli bättre på eller angripa här näst? Har du något ytterligare väsentlig punkt som du tycker jag glömt?