Kategoriarkiv: Barn

10 saker du kan göra för klimatet

Är svenskarna schizofrena? Å ena sidan ser vi oss själva som ett naturälskande och miljömedvetet folk. Vi har en progressiv klimatlagstiftning, är ett av tre länder med klimatlag och med ambitiösa mål som fossilfri transportsektor år 2030 och fossilfritt land år 2045. Samtidigt som vi ligger som topp fem på listan över länder som flyger mest och bland dem med störst ekologiskt fotavtryck.

Skogsbränder, värmerekord och skördekris. Årets sommar har satt klimatet och hållbarhet i fokus och förståelsen har ökat för att det inte är någonting som sker i periferin eller i framtiden, utan här och nu i Sverige. Det här är ett blogginlägg om vad du kan göra för klimatet. För att förändringar måste ske är numera ett faktum.

Visst är det jättebra att vi minimerar matsvinnet, sänker inomhustemperaturen, källsorterar, skippar engångsartiklar, byter till LED-lampor, använder tygkassar och klimatkompenserar våra flygresor. Men det är inte de åtgärderna som räddar planeten. Det är inte där de stora vinsterna för klimatet finns. Tyvärr. Jag lovar dig, jag önskar också att det vore så enkelt.

En enda flygresa kan ”radera” 20 år av nitiskt källsorterande. En enda flygresa t o r till Thailand släpper ut motsvarande 2,2 ton koldioxid, vilket motsvarar det en vanlig bil släpper ut under ett helt år. Vi behöver komma ner till ca 1 (!) ton koldioxid om året per person för att klara klimatförändringarna. Då förstår ni att vi har lite att jobba med.

Men vad kan man göra då? Det finns massor som till en början kanske ter sig som stora uppoffringar, men som för många redan är vardag och det kan de bli för dig med. Här kommer 10 tips på vad du kan göra för leva mer hållbart på riktigt:

1. Minimera flygandet. Bland det viktigaste du kan göra är att ändra dina flyg(o)vanor, såväl privat som i tjänsten. Boka in webbmöten istället för att alltid träffas fysiskt, och välj närmare resmål till den årliga semestern. Låt flygresor vara något riktigt speciellt och lyxigt. Precis som det var för bara 20 år sedan. Det bästa är förstås att skippa flyget helt. Det finns massor av vackra platser att upptäcka utan att sätta sig i flygstolen. Och du, få saker varar för evigt, det kanske kommer gå att flyga med gott samvete i framtiden med fossilfritt flygbränsle.

2. Minska bilåkande. Det handlar inte främst om vilket bränsle du använder, utan om vilken bil du har. Vi kan inte köpa miljövänliga bilar i tron om att vi då kan förbruka mer energi med gott samvete. Se bilen som den bekväma lyx det egentligen är och välj mer miljövänliga alternativ som tåg, buss och cykel så ofta du kan. Kanske kan du jobba hemifrån en dag i veckan med argumentet att det är bättre för miljön (och din stressnivå)? Skjutsar du barnen till aktiviteter, förskola/skola, kan föräldrar turas om att promenera med barnen eller kan ni samåka?

3. Ät mer vegetariskt. Köttets negativa miljöpåverkan är framför allt att nötkreatur släpper ut stora mängder metan, som är en ännu värre klimatgas än koldioxid. Köttproduktion kräver också stora insatser av vatten, konstgödning och foder, och är ett ineffektivt sätt att föda en stor befolkning. Ät vegetariskt och lite fisk som grund och lyxa till det med svenskt naturbeteskött vid festligare tillfällen om du måste.

4. Köp förnybar energi. Genom att köpa förnybar energi får du en lägre klimatpåverkan eftersom den inte tillför någon ny koldioxid till atmosfären när den används. Det kan låta mäckigt att behöva byta exempelvis elbolag, men idag kan du göra det på en kvart. Du är en googling bort från att ha förnybar el och/eller uppvärmning du med.

Vår natur är något alla borde vara mer rädd om.

5. Konsumera mindre. Vi stressar och jobbar hårt för att få pengar att konsumera kläder och prylar. Och sen har vi svårt att göra oss av med sakerna som tar vår tid, pengar och energi. Och inte blev vi lyckligare av det heller. I vår bok Prylbanta har vi flera tips på hur du steg för steg kan identifiera om du verkligen har ett konkret behov att konsumera, så du inte gör det av slentrian, stress, tröst, belöning, (o)vana, sociala normer etc. Mode måste bli långsiktigt och mer hållbart, så kallat slow fashion.

6. Handla second hand. Köp plagg och saker som någon annan inte kan ha eller har tröttnat på och låt dina saker som inte används hitta nya ägare. Byt, skänk eller sälj saker du inte använder. Det kan krävas lite tålamod att handla second hand men vinningen är lägre kostnad och mindre miljöpåverkan. När du förlänger livslängden på plagg sparas energi, kemikalier och vatten. Och du, barn bryr sig inte om huruvida något saknar butikslapp eller originalkartong.

7. Stressa mindre. När vi blir stressade börjar minsta möjliga motståndens lag att gälla och vi tar genvägar. Vi tar bilen när vi rent avståndsmässigt skulle kunna gå eller cykla. Vi steker färdiga köttbullar och snabbmakaroner för att vi inte har energi eller tid att bryta vanor och laga en ny vegetarisk middag. Och vi stresshoppar mindre genomtänkta saker i ett försök att dämpa stressen. Eller flyger långt bort för att äntligen kunna koppla av och varva ner så långt bort från vardagen som möjligt. Stress är inte bra för den som vill ha en hållbar livsstil. Eller för klimatet.

8. Var mer förnöjsam. I dagens samhälle drillas vi tidigt i att inte vara nöjda, att sträva efter mer och bättre. Konsumera mera, resa mer, göra mera. Valfriheten och möjligheten att göra ”allt”, i kombination med att vi kan se vad andra har och gör via sociala medier, skapar en missnöjdhet med det man har. För man kan alltid ha mer och bättre. Men det går att träna sig i att vara nöjd med det man har istället för att sukta efter det man inte har. Långsiktig lycka är något du skapa inom dig, inte med yttre attribut eller upplevelser. Blir du mer förnöjsam med det du har, kommer din klimatpåverkan man största sannolikhet att minska.

9. Inspirera andra. Den samhällsförändring och livsstilsförändring vi behöver göra de kommande åren tycks skrämma väldigt många vilket gör att vi inte pratar om det. Politiker vågar knappt ta i frågan av rädsla för beslut som inskränker individens frihet. Vi behöver fler inspiratörer och förebilder på individnivå, och fler som pratar om vad man kan göra och vad man själv gör. Inte minst för att politiker ska förstå att vi som samhälle är beredda att göra den förändring som behövs för att våra barn och barnbarn ska ha en planet att bo på, men att vi då behöver hjälp med strukturförändringar i samhället.

10. Skaffa färre barn. Studier från Lunds universitet visar att låta bli att skaffa barn är den enskilt största uppoffringen du kan göra för klimatet. Större än att avstå flyg-, bilresor eller kött. När något så grundläggande som reproduktion betraktas som en klimatfara, då är det en allvarlig signal om hur ohållbar vår livsstil är. Visst är barn källan till lycka hos många, så även hos oss, men vem säger att fler barn skulle leda till större lycka? Vi kan helt enkelt låta bli att skaffa så många barn, och som i punkt åtta, vara mer förnöjsamma.

Illustration från studien om att färre barn är bättre för klimatet.

Men var ska man börja då? Precis som med minimalism och prylbantning tycker vi man ska börja där tröskeln känns hyfsat låg eller där du har ett visst engagemang och motivation. Gillar du matlagning kanske vegetarisk och ekologisk mat känns som en rolig utmaning. Har du nyss blivit förälder kan du kanske köpa mer second hand, ekologiskt och stressa mindre. Behöver du se över din hälsa kanske du kan tänka dig att låta bilen stå oftare och äta mer grönt. Det kan också vara ekonomin som är på väg åt fel håll och att du därav väljer att shoppa mindre, köpa second hand, vara mer förnöjsam och låta bilen stå oftare. Självklart beror det även på var du befinner dig på hållbarhetstrappan idag, både praktiskt och mentalt.

Ytterligare ett sätt att angripa punkterna på är att testa under en månad. En vegetarisk månad. En bilfri månad. En shoppingfri månad, osv. Kanske lyckas du etablera nya vanor och inser att det inte var så svårt.

Vad gör vi, Minimalisterna? Vi som reste till Rhodos så sent som i våras och då och då nämner längtan efter ett tredje barn. Det kommer jag ta upp i ett framtida blogginlägg med utgångspunkt i våra 10 tips ovan.

Vilken av de 10 punkterna gör du idag och vilken skulle du kunna bli bättre på eller angripa här näst? Har du något ytterligare väsentlig punkt som du tycker jag glömt?

Trångboddhet ett mentalt tillstånd?

Lagom tills vi nu flyttat till hus och fler kvm så tänkte jag skriva lite om trångboddhet för att peppa er som fortfarande bor lite trängre än medelsvensson, eller er som skulle vilja göra det. ;)

Vi har ju testat på det här med att, i andras ögon, vara trångbodda. Fram tills barnen var drygt 2 år respektive 3,5 år bodde vi i en tvåa på 60 kvm. Men ärligt talat kände vi oss aldrig trångbodda. Vi saknade mest ytterligare ett sovrum då vårt sovrum inte var dimensionera rent syremässigt för fyra sovande personer samt att hela familjen väcktes så fort något av barnen vaknade, vilket blev lite onödigt stökigt med barn som aldrig sover hela nätter.

Men att bo lite trängre har många fördelar. När barnen är små är det skönt att aldrig vara mer än några steg bort när de ropar eller slår sig, att finnas nära såväl dagtid som nattetid. Trångboddhet är också närhet där alla måste ta hänsyn till varandra och hjälpas åt om det ska fungera.

Kan det vara så att trångboddhet snarare är ett mentalt tillstånd än ett fysiskt? Normen kring trångboddhet har med tiden blivit alltmer snäv, eller trång kanske man kan säga: 1947 ansågs en tvåbarnsfamilj bo trångt i mindre än två rum. 1965 var de tvungna att ha minst tre rum. I slutet av 1970-talet åtminstone fyra rum för att inte anses vara trångbodda.

Många, så även vi själva, har tänkt att tonåringar behöver väl ändå få ett eget privat rum att stänga in sig i. Men frågan är till vilket pris? Idag när ytterligare ett rum kan kosta flera hundratusen kan det leda till att föräldrarna får kämpa för att få ihop den nya bostadskalkylen och spendera allt mindre tid hemma i den nya, dyrare bostaden.

Om trångboddheten är ett stort problem ska man såklart försöka göra något åt saken. Men börja med att prylbanta, gå igenom alla grejer och gör er av med överflödiga saker först. Med färre saker att förvara behövs färre förvaringsmöbler. Kanske märker ni i processen att hemmet inte känns lika trångt längre. Eller att befintliga ytor kan omdisponeras.

Vad tycker du om det här med trångboddhet, är det ett problem och måste det lösas med just större bostad?

Barnrummen som försvann

Vi har fått många frågor om barnrummen; hur inreder vi, delar barnen rum, hur förvaras leksaker, hur ser det ut mm. Ja, hur blev det egentligen så här en månad efter inflytt?

Faktum är att barnrummen försvann, typ. :) Vi hade tänkt att ett av sovrummen på övre plan skulle bli sovrum till båda barnen och ett annat lekrum. Vi planerade även att ha en mindre lekdel i ena delen av vardagsrummet nere. Men så blev det inte alls.

Vi började funderade kring lite större frågor; ”vad är våra ledord för hemmet, hur vill vi att bostaden ska kännas?”. Förutom att vi vill att hemmet ska upplevas lugnt och luftigt, så vill vi att det ska kännas barnvänligt. Det var ju trots allt till stor del för barnens skull som vi flyttade till hus. När vi landat i det tog vi ner samtliga barnens leksaker och skapade en större lekhörna i vardagsrummet istället. Barnen vill mestadels vara i närheten av där vi är och då passar det bäst med ett lekrum på nedervåningen. De flesta av våra gäster har också barn och då kan de leka medan vi sitter kvar i köket eller hänger i soffdelen av vardagsrummet.

Så vi har helt enkelt delat upp vardagsrummet i två delar; en del med soffa, soffbord och braskamin mm och en del för alla barnens möbler och leksaker. För att slippa frågor om var saker kommer ifrån i kommentarsfältet så skriver vi ut det i inlägget. Det betyder inte att vi fått alla saker gratis eller är sponsrade. Det vi fått är bordet och två större förvaringskorgar från Babyshop men övrigt är köpt och betalt själva second hand eller nytt.

Så, let’s go husesyn i barnens lekhörna i vardagsrummet! :)

Brio-ugnen till höger i bilden ovan och tillhörande diskbänk köpte vi på Blocket för ett par år sedan. Ugnen hade vi även när vi bodde i lägenheten. Diskbänken köptes samtidigt men visade sig inte få plats på något bra sätt då, så den förvarades i vårt förråd fram tills husflytten.

De två bokhyllorna mot mönstrade väggen är från Ikea, en av den hade vi även i lägenheten och vid flytten köpte vi ytterligare en på Blocket. Vi har satt i lådor i dem för ett lugnare intryck. Där förvaras pussel, pysselböcker, och lite leksaker, men de flesta lådor är i dagsläget tomma.

Bordet och pallarna är som nämnt från babyshop.se. De har blivit poppis bland både våra barn och kompisars barn. Om det inte pysslas vid det så bjuds det på virkat fika (fått från min fd kollega samt köpt på Tradera) eller leks affär med kassapparat (loppisköp) mm.

En dag när barnen kom hem från förskolan satt spökena och fikade. ;)

I vårt hus ekar det mycket, kanske för att vi har det så luftigt ;) så ett par mattor och andra textilier är ett måste. Barnmattan finns på flera ställen, googla ”Matta kids concept edvin skog” så hittar du. Jag gillar att den är dov i färgerna men ändå ser ut som en barnmatta. 

Lektältet och den runda kudden köptes på en loppis i våras. De andra kuddarna är av ekologisk bomull och går att tvätta och finns bland annat här. Lektältet hade vi även i lägenheten och det är väldigt lätt att plocka ihop och lägga undan vilket var smidigt när vi bodde mindre.

Spökena bor vanligtvis i tältet.

Bokhyllan du ser nedan som ser ut som ett hus är från märket Alice & Fox. Jag hade bevakning på Blocket på den hela sommaren men den dök aldrig upp så jag köpte en ny hos Jollyroom.

De stora förvaringskorgarna kommer som nämnt från Babyshop. Den svart-vita som syns på översta bilden är från märket Ferm Living och är i GOTS-certifierad ekologisk bomull, i den förvaras duplo. Den mer färgglada nedan är från Littlephant (älskar mönstret och färgerna!), i den förvaras barnens tågbana. Båda korgarna är mjuka, stabila och känns kvalitativa.

Men vad händer här näst, kommer det se ut som på fotona även framöver?

Nej, inte alls. Vi får förmodligen anledning att återkomma till barnrummet, eller kanske barnrummen (liksom övriga delar av hemmet såklart). Inom de närmsta månaderna kommer vi måla den mönstrade väggen i vardagsrummet vit vilket kommer göra hela rummet lugnare. Likaså är tanken att ha canvastavlor på barnen på den väggen.

När vi sedan gör i ordning ett sovrum till barnen på övre plan (de sover nu i vårt sovrum) med riktig barnsäng mm. Så är planen att vissa av barnens möbler och leksaker som nu är i vardagsrummet ska flytta dit. Förmodligen lektältet, en bokhylla, lite böcker mm.

Är du inredningsintresserad och har något tips utifrån det du ser och läser ovan, så får du gärna kommentera och ge tips! :)

Har du funderat över dina ledord för ditt hem? :)

5 saker att höstrensa

Hösten är i likhet med våren en högsäsong för att prylbanta. Dels för att många vill känna en form av nystart efter semester och lata dagar, men också för att vi börjar spendera mer tid inomhus och det blir tydligare vad mycket saker vi (ofta) har. Här kommer därför 5 tips på saker som är lämpliga att rensa en kylig höstkväll eller regnig höstdag:

  • Tidningar. Har du en hel hög med halvlästa tidningar som blivit liggandes sedan somras? Högar med tidningar och magasin som blir liggandes i väntan på hantering och genomgång fyller ingen direkt funktion i hemmet mer än att skapa oordning. Inga tidningshögar = inget behov av tidningsställ eller tidskriftssamlare. Sparar du dem för att barnen ska kunna klippa ut bilder etc? Spara då ett begränsat antal för detta ändamål.
  • Fritidsutrustning. Har barnen växt ur cyklarna eller inlinesen under året, fiskade ni inte i år heller eller upptäckte att tälta inte var er grej? Sport- och fritidsutrustning är ofta skrymmande och kan vara något som tillhör ditt fantasi-jag och därför blir kvar år efter år. Men här finns även ofta en hel del pengar att få tillbaka som minskar för varje år du prokrastinerar och sparar sakerna utan att använda dem. Igen. Upp med dem på Blocket, skänk bort dem eller lägg en påminnelse i kalendern för att sälja dem under rätt säsong.
  • Kläder. Plagg som är för små eller för stora, som du inte gillar eller som du inte använder har utrensningspotential. Syna klädesplaggen i sömmarna, varför används de inte, är de inte längre ”du” eller var det ett felköp redan från början i hopp om att lägga på dig mer muskler eller gå ner i vikt? Om du verkligen gillar plagget och tror dig komma att använda det kan du sätta ett datum inom överskådlig framtid som deadline, nås inte målet får plagget lämna garderoben då. Är jag osäker brukar jag ”tvinga” mig att använda plagget varje vecka en period. Hittar jag inte tillfällen att använda det eller väljer något annat plagg gång på gång, brukar det vara ett tillräckligt tydligt tecken. ;)

Rensa garderoben med hjälp av de fyra s:en.

  • Barnkläder. Oavsett ålder på barnen känns det alltid som de växer en eller två storlekar under sommaren. För vår del hade båda barnen hoppat upp en klädstorlek och lillebrors fötter två skostorlekar. Det skapade både rotation och utrensning av barnkläder. Då får man chansen att gå igenom allt och rensa bort det som inte behövs. Även om barnen mot förmodan inte växt ur kläder kan du ofta gå igenom och höstrensa de allra somrigaste klänningarna, shortens, solhattarna, uv-plaggen etc.
  • Lakan. Gamla, slitna, omatchande och urblekta sängkläder som aldrig används kan du med gott samvete göra dig av med genom att skänka till kvinnojourer, härbergen, katthem eller liknande. Risken är stor att du bara använder ett par favoriter och resten blir liggandes längst in i skåpet år efter år. När vi gjorde vår första rejäla rensning bland lakan fick vi betydligt mer plats och struktur i linneskåpet.

Tänk på att mycket av dina avlagda saker kan du få en slant för på köp- och säljsajter om du drivs av att se pengarna komma in på kontot. Eller skänk bort på lokala Facebook-sidor för köp- och sälj. Du slipper ha något som bara förvaras och tar plats, och någon annan får möjlighet att fynda något som hen behöver.

Vi har ett skoställ som användes i lägenheten men inte behövs i huset som vi tänkte försöka skänka bort i en lokal FB-grupp. Vi hade kunnat köra det till tippen direkt, men ur miljösynvinkel kändes det inte rätt. Försök att förlänga livslängden på det som redan producerats genom att laga, ändra, skänka eller sälja.

Var väljer du att prylbanta i höst?

Att jobba deltid

Jobba deltid. Det är ett av de bättre val jag gjort. Jag har i grunden mycket energi så visst skulle jag säkert kunna snurra med i ekorrhjulet, lämna hemmet innan barnen vaknat, hämta dem med andan i halsen och skynda hem för att laga en middag som gärna skulle stått på bordet för en halvtimme sedan. Eller som alternativ komma hem till rester från en middag och träffa mina barn två timmar innan läggdags. Stressa i vardagen och sen jäkta på helgen för att hinna allt som inte hanns med i veckan. Men vad är det för liv?

Jag vet att det ser ut så för många, all respekt till er som accepterar eller måste ha det så. Men vi som samhälle borde kunna bättre. Frågar man politiker om vi generellt jobbar för mycket eller för lite i Sverige, så är svaret för lite. Vi borde jobba mer och alla borde jobba heltid.

Samtidigt är arbetsrelaterad stress den främsta orsaken till den lavinartade ökning vi sett av utbrändhet i samhället. Idag tror jag alla känner någon som är eller har varit utmattad. Långa och stressiga arbetsdagar kan av förklarliga skäl även skapa stress i privatlivet. Inte bara för oss vuxna utan också för våra barn.

För två generationer sedan kunde de flesta familjer leva gott på en heltidslön. För en generation sedan var det betydligt vanligare än idag att en i familjen jobbade halvtid. Visst var det en ekonomisk kvinnofälla att inte jobba heltid, men varför skulle mannens prioriteringar bli norm? Vad skulle hända om vi i jämställdhetens anda jobbade 70-80% båda två istället? Få mer tid med familj, vänner, barn och fritidsintressen. Vad sägs om arbetstidsförkortning för alla istället?

Så här ser det oftast ut på Fru Minimalists arbetsplats.

Att jobba deltid handlar inte om att jag inte tycker om mitt jobb. Det handlar om att jag bryr mig snäppet mer om min hälsa, familj och fritid. Och att jag gör ett bättre jobb om jag inte behöver komma med andan i halsen. Jag kommer förmodligen jobba 35 år till, varför inte låta de andra tårtbitarna i livet som familj, träning och återhämtning får ta stor plats nu när livet är som mest intensivt och barnen behöver en som mest? För att sedan fördela om bland tårtbitarna när barnen i större utsträckning klarar sig själva.

Det är lätt att kritisera och tycka att det är ett medelklassprivilegium att gå ner i arbetstid utan att gå ner sig i privatekonomisk oro. Och visst är det till viss del en förmån att ha möjlighet att välja bort heltidsjobb. Men det krävs också aktiva val, medvetna förändringar i livet, en hel del uppoffringar och i många fall stort mod, att gå ner i arbetstid. Inte minst om man jobbar i en storstad eller bransch där snarare ett snabbare ekorrhjul är kutym.

Som ekonomisk trygghetsnarkoman har minskad konsumtion, långsiktigt sparande och låga fasta kostnader varit nyckeln till att jag vågat välja deltid. Jag hämtar barnen som bär kusinernas gamla fleecetröjor, och jag själv har inte köpt en ny tröja på över ett år. Men jag kan hämta barnen utan andan i halsen och låta dem bestämma tempot på promenaden hem. Just nu är det högre prioriterat. Jag kommer förmodligen inte alltid jobba deltid som nu (80 %), exempelvis kan det vara svårt som ny vid jobbyte, men jag kommer alltid sträva efter att göra det på sikt.

Om du önskar jobba färre timmar i veckan är nystarten inför hösten en utmärkt tidpunkt att fundera över vad du kan förändra i livet för att möjliggöra det? Är det kostnader som behöver bli lägre, konsumtionsmönster som behöver brytas, jobb som behöver bytas eller en chef som behöver få ökad förståelse för situationen? Fundera vad som kan vara ett första litet steg.

Vad tycker du, skulle arbetstidsförkortning för alla vara bättre för samhället, eller finns det bättre lösningar och alternativ?

Apropå det här med att jobba deltid och privatekonomi så blev jag intervjuad av Privata Pengar för en tid sedan. Du ser ingressen nedan och hittar intervjun i sin helhet på länken här.

Intervju med mig i Privata Pengar.

Flytten – På plats och i ordning eller?

Vi tänkte avsluta serien med flyttinlägg med en statusuppdatering så här en vecka efter flytten. Hur går det egentligen och har vi kommit på plats? Du som följde flytten på Instastories förra helgen såg kanske att i princip alla flyttkartonger var uppackade dagen efter flytten. Väldigt skönt och en härlig start!

Under flytthelgen hann vi även med att måla en vägg i det som var tänkt som barnen sovrum och ta ner en tapet i hallen nere (med en lånad tapetborttagare med ångplatta). Ytterligare två väggar skulle vi vilja måla om närmsta veckorna och vissa väggar behöver snyggas till efter att förra ägaren tagit ner sina vägghängda tv apparater, hyllor, skåp etc.

Däremot är vi inte på det klara med hur vi vill möblera hemmet vilket gör det svårt att komma på plats. Liksom svårt att se vilka eventuella behov vi har av andra möbler än de vi hade i lägenheten. Men trots att vi inte är i ordning kan vi ju visa lite hur det ser ut och outa våra förvirrade tankar för att få hjälp med lösningar och nya tankar av er kloka läsare. :)

Efter en vecka ser det ut som ovan i vårt sovrum, barnen ville inte alls sova i ett eget rum. De har ju alltid sovit med oss tidigare och så ville de fortsätta ha det. Men det vill inte vi på sikt, men låt gå för första veckorna efter en stor förändring och när allt är nytt för dem. Innan vår egna nya säng kommer om ett par veckor vill vi även måla sovrumsväggen i samma mörkgråa nyans som vi målade i lägenhetens motsvarande vägg i vintras. Och vi vill även ta bort den tapet som är i köket för att göra matplatsen lugnare som du ser på bild nedan.

Bild från visningen, dvs möblerna på bilden är inte våra, men vill visa tapeten.

Men utöver dessa konkreta planer är vi mer veliga. Ska barnens lekrum vara i ett av sovrummen på övre plan eller i det öppna allrummet uppe? Eller ska alla leksaker vara på nedre plan för att barnen just nu ändå mest vill leka där vi är? Ska vi ha ett arbetsrum där man kan stänga dörren om sig när man jobbar? Kan lekrum och arbetsrum kombineras? 

Ska vi ha tv:n i vardagsrummet på nedervåningen så den får en central plats i hemmet, eller ska den vara i allrummet på övervåningen? Här är vi oense om hur vi vill ha det och det påverkar ju möbleringen i båda rummen mycket. Hon vill ha en fåtölj i det tomma hörnet på bilden nedan och tv:n i allrummet uppe. Han vill ha en tv-möbel och tv:n bredvid kakelugnen nere. ;)

Tv på väggen i vardagsrummet eller en mysig fåtölj istället.

Vi är väl medvetna om att hur vi väljer att möblera nu inte behöver vara permanent. Om bara något år kanske barnen gladeligen leker själva i ett rum på övervåningen och på sikt kommer de säkert vilja ha varsitt sovrum. Det är också en av sakerna vi gillade med husets planlösning, att den är dynamisk och det finns möjligheter att ändra över tid. Ett arbetsrum hemma behövs just nu, men kanske inte alls om ett år. Likaså med gästrum. Och om familjen mot förmodan utökas i framtiden finns möjlighet att göra ytterligare ett sovrum på övre plan.

Min första känsla när jag insåg att vi behöver köpa en hel del småsaker till huset var: Nej, inte fler saker bara för att vi flyttar till hus! Men så insåg jag att oavsett om vi hade flyttat till en lite större lägenhet, så hade majoriteten av våra inköp behövts göras. Barnen hade behövt byta ut spjälsängarna, vi hade behövt anpassa förvaringen utifrån nya skåp och garderober, fler lampor behövs när rummen är fler och vissa saker som passade i lägenheten hade kanske inte passat i en annan bostad oavsett vilken. Den insikten var på något sätt en lättnad. :)

Vi har även hunnit med att röja lite i förrådet du ser på bilden ovan. Förra ägaren lämnade nämligen kvar en del skrymmande grejer; arbetsbänk, hyllor, gamla skåp mm som vi nu gjort oss av med. Utöver det lämnade de småburkar med diverse färgslattar, husrengöring, oljor mm (det du ser på hyllan ovanför cyklarna). När flyttfirman hämtat flyttkartongerna vi lånade kommer förrådet kännas mer strukturerat, luftigt och i ordning. Men än finns saker kvar att prylbanta och strukturera här, men det är inte prio just nu.

Vad tycker ni om möbleringen, lekrum uppe eller nere i vardagsrummet? Tv:n centralt i hemmet i vardagsrummet nere eller uppe i allrummet? Behövs ens en arbetsplats med skrivbord för hemmajobb? Erfarenheter och tips mottages tacksamt i kommentarsfältet! :)

Flytten – Prylbanta barnens saker

Barnens saker har vi medvetet valt att prylbanta sent i flyttprocessen eftersom vi ville att de skulle ha något att göra medan vi vuxna flyttpackar om kvällarna. ;) Vi ville även involvera barnen i att prylbanta bland sina egna saker inför flytten. Vi delade upp deras rensning i tre delar som vi tog vid olika tillfällen under en dag; leksaker, böcker respektive pussel.

Vi pratade lite kort om att vi skulle rensa för att de växt ifrån vissa av leksakerna, och för att vi ska flytta. Ikväll fick de vara med och packa ner de kvarvarande leksakerna i en flyttlåda. Och sedan får de vara med och packa upp leksakerna i den nya bostaden när vi kommit på plats.

Barnen har inte jättemycket leksaker, de har det som ryms i bokhyllan du ser nedan i bilden nedan samt en hög pussel som förvaras i vår bokhylla. Den ena röda förvaringslådan nedan innehåller duplo och den andra blandade leksaker och det var den som var i fokus först.

Även Minimalisternas barn har leksaker. Så här kan det se ut hos oss, för att 3 minuter senare vara helt rent på golvet.

  • Barnen lyckades släppa taget om flertalet leksaker som de ansåg var ”bebisleksaker”. Eller framför allt storasyster 3,5 år var väldigt bestämd med vad som var ”bebisleksaker” och vad som var ”storbarnsleksaker”. De utrensade leksakerna skänktes till Stadsmissionen.
  • Senare samma dag tog vi oss an bokhyllan, det vill säga de två övre hyllorna i samma bokhylla. Även här hade storasyster starka åsikter kring vilka böcker som var för bebisar och vilka som var för henne och lillebror.
  • Högen med pussel har växt sig allt större med åren, vilket är naturligt med barn i olika ålder som båda gillar pussel. De flesta pussel är köpta second hand eller ärvda, och nu fick flera återgå till second hand-marknaden via Stadsmissionen. Cirkeln är sluten för vår del. :) Fem pussel lyckades de tillslut släppa taget om.
  • Även bland barnkläder har det rensats, men då av mig (Fru Minimalist). Båda barnen har växt en hel storlek under sommaren känns det som. Tre stora kassar med kläder i storlek 80, 86/92 respektive 98/104 skänktes till Stadsmissionen. Jag hade en tanke om att skänka dem till någon person, men tiden inför flytten har gått fort så det fick bli den ”enkla” vägen.

Några av de leksaker som barnen släppte taget om och prylbantade.

På bilden ovan syns en del av de leksaker och böcker som barnen enkelt kunde släppa taget om och prylbanta bort. En intressant notis från rensningen av barnens leksaker och böcker, var att jag upplevde barnen ha lättare för att släppa taget om vissa saker, än vad jag själv hade om leksaker jag vet att de lekt mycket med som små eller böcker som var favoriter som bebis. Kanske är det för att känslan av varje utrensning av omtyckta bebissaker blir som ytterligare ett steg mot att det inte blir fler barn för oss.

Barnen ärver mycket kläder från sin kusiner och jag ser enormt mycket fram emot att i husets förråd äntligen få ordning på dessa med någon form av lådor som på bilden nedan. Bilden är från ett hus vi var på visning på för ett par år sedan är min inspiration på temat ordning och reda i förrådet. :)

Har du fått dina barn att prylbanta? Eller har de utvecklat starka band till sina leksaker och kära ägodelar? ;)