Kategoriarkiv: Barn

Förskolepyssel och minimalism

En vanlig fråga som vi får på bloggen, instagram och även mejlledes, är hur man gör med alla pysselgrejer som barnen släpar hem från förskolan. Inte minst så här i samband med terminsslut när hela höstens samling av teckningar, skapelser och pyssel kommer hem.

Vi förespråkar helt klart att digitalisera majoriteten av dessa för att kunna bevara dem, minnas dem och kanske ge vidare till barnen (digitalt), men slippa förvara och spara dem fysiskt. För vissa kan detta låta tråkigt, eller läskigt. Att bilderna av barnens skapelser kommer bli liggandes någonstans i myllret av bilder på en hårddisk och aldrig mer tittas på eller ens hittas igen. Men så behöver det absolut inte bli.

Låt oss berätta mer i detalj hur vi gör och hur vi trots att de inte sparas fysiskt, ändå använder, konsumerar och tittar på skapelserna tillsammans.

1. När någon enstaka skapelse kommer in i hemmet löpande under året brukar de sättas upp på kylskåpet under en vecka eller stå synliga i hemmet under högtiden de är gjorda till. Om det är saker som kan användas så används de tills barnen tröttnar på dem, exempelvis halsband. Eller tills de blir onödigt många, då försöker vi få barnen att rensa ut några.

2. När sakerna fått sin uppmärksamhet eller fyllt sitt syfte, lägger vi dem antingen i en utsedd mapp för dessa saker, eller går direkt på punkt 4 nedan. Om det inte redan står namn och år brukar vi skriva till det synligt om det är lämpligt (lätt på teckningar, svårt på halsband).

3. I slutet av terminen/året när vi har en anständig hög med pyssel och förskolealster, gör vi först en rensning. Är det exempelvis 10 teckningar som liknar varandra så sparar vi ett par.

4. Sedan fotar vi de utvalda sakerna. Ibland bara liggandes på ett bord, ibland även när barnen själva håller i grejerna. Vi fotar alltså bara ett urval av alla teckningar och pyssel.

5. Ca 1-3 av alla teckningar per termin sparas i en varsin plastficka som barnen har. Den tänker vi ska finnas i en ”nostalgilåda” när barnen får en sådan. Det blir kanske 20 teckningar i den per barn för hela förskoletiden. Då kan man se hur målningen utvecklas, olika teman de haft etc.

6. Till de foton vi tagit under punkt 4 har vi skapat ett särskilt digitalt fotoalbum till respektive barn där dessa sparas. På så vis kan de förhoppningsvis ta del av dem i framtiden om så önskas.

7. Vi har en vana att 1-2 kvällar i veckan titta på foton och filmer vi tar med kamera och mobil på tv:n tillsammans med barnen. Alla samlas i soffan och så gör vi bildspel över ett tillfälle eller tittar på bilder från när barnen var små. Vid dessa tillfällen kollar vi ibland även på de album vi skapat med barnens pyssel och teckningar, pratar kring dem; vad det föreställer, vem de gjorde dem med etc och återupplever på så vis barnens förskolealster.

Det kan vara en svår balansgång vad man ska göra med barnens förskolepyssel. Vi vill verkligen inte spara en massa skrymmande pyssel eller teckningar som ju i ärlighetens namn inte alltid är jättefina. ;) Och förmodligen skulle vissa ändå gå sönder med åren. Men samtidigt vill vi inte att barnen ska uppleva att det de skapar inte används utan bara slängs så snart det kommer hem.

Mina föräldrar har inte sparat något direkt pyssel från när jag var liten (mer än någon knölig påskkyckling) men däremot stora mängder teckningar som jag själv rensat bland när jag blev vuxen. Att de inte sparat några av de pyssel jag gjort, är inget jag saknat. Däremot hade det varit roligt att se bild på vad man pysslade för något på förskolan på glada 80-talet. ;)

Hur gör eller har du gjort med allt pyssel som barnen tar hem från förskolan eller skapar hemma?

Även barnens diplom och liknande kan ju digitaliseras om man har svårt att bara slänga dem.

Recensioner och boktips

Jag nämnde i ett tidigare blogginlägg att jag i princip helt slutat lyssna på poddar till förmån för ljudböcker. Jag gillar fördjupningen som ljudböcker ofta ger i jämförelse med korta podcasts. Två böcker jag lyssnat på senaste tiden är Hjärnstark och Den digitala barnvakten. Så här i efterhand tycker jag dessa två böcker går in i varandra och kompletterar varandra till innehållet, vilket gjorde att de passade väldigt bra att lyssna på parallellt, och de är väl värda att lyssna på.

Boken Hjärnstark handlar i mångt och mycket om hur du kan påverka och träna din hjärna så att du blir mer stresstålig, mår bättre, får bättre koncentration och blir mer intelligent. Samma fördelar som många får av meditation. I boken förespråkas regelbunden träning som ett av de bästa sätten att uppnå alla fördelar, betydligt bättre hjärngympa än sudoku, korsord och kosttillskott.

Eftersom hjärnan är i ständig förändring och bildar nya hjärnceller och kopplingar, kan varje tanke du tänker förändra din hjärna lite grann. Liksom varje hårt träningspass eller promenad som du tar. Och alla som rör på sig får de här fördelarna, gamla, vuxna och barn. Som småbarnsförälder är det lätt att träningen prioriteras bort, men den här boken får en verkligen att förstå vikten av träning och vardagsmotion för vår hälsas skull, men också för att prestera bättre på jobbet samt bli en bättre förälder.

Boken Den digitala barnvakten å sin sida berättar istället vad som enligt forskning händer med våra barns hjärnor och kroppar när de sitter mycket framför olika skärmar. Hur datorspel och filmer är uppbyggda för att ge kroppen snabb belöning och starka dopaminpåslag, för att hjärnan och kroppen ska skrika efter mer, mer, mer. Bara en liten stund till, bara ett försök till, bara en nivå till. Var inte naiv och tro att speltillverkarna är snälla och vill att dina barn ska lära sig något, de vill bara tjäna pengar och få ditt barn (eller dig) att stanna kvar och spela mer.

Fram till 20-års åldern har vi ungefär 115 000 vakna timmar, vad vi (eller våra barn) gör med dessa kommer forma dem som vuxna. Små barns användning av teknologi kan leda till försenad språklig och motorisk utveckling och äldre barns användning till stillasittande och missbruk. För att få positiva effekter på hälsan bör unga ägna minst 60 minuter per dag åt pulshöjande motion och träning. Idag är det bara 44 procent av killarna och 22 procent av tjejerna som når den nivån.

Boken försöker inte moralisera, vara bakåtsträvande eller skambelägga föräldrar, utan vill baserat på fakta tydliggöra hur vi kan balansera tekniken och ta till oss allt det goda den kan tillföra, men samtidigt minimera riskerna. För även om man som förälder har en positiv syn på skärmar, så kan vi inte komma ifrån att depressiva tillstånd blir allt vanliga bland barn och ungdomar, att stillasittande leder till hälsoproblem, att sömnsvårigheter har krupit ner i åldrarna, att koncentrationsproblem är vardag i förskolor och skolor i större utsträckning än för bara 10-20 år sedan. För 10 år sedan kunde barn hålla fokus i 12 sekunder, idag är det 8. För en guldfisk är det 9 sekunder. Fråga mig inte hur det har kontrollerats. ;)

Börjar du förstå hur böckerna hänger ihop? Den ena berättar hur du med träning kan optimera hjärnan och kroppen. Hur du kan minska stressen, öka koncentrationen och få bättre sömnkvalitet med hjälp av träning. Den andra om hur skärmar gör att hjärnan ”programmeras” om på ett negativt sätt, hur skärmtiden ökar på bekostnad av att barn rör sig allt mindre, och hur ökad skärmtid kopplas ihop med sämre sömn och försämrad koncentrationsförmåga.

Jag lyssnade på böckerna parallellt då Hjärnstark efter några timmar blev lite ”mastig” och forskningstung i mina öron. Då lättade jag upp med Den digitala barnvakten och upptäckte vad bra de var att lyssna på dem parallellt för att upptäcka oväntade kopplingar mellan böckerna.

Vill du lyssna på dessa böcker så finns de hos Nextory där du fortfarande får 30 dagars gratis lyssning om du anger koden Minimalisterna på länken här. Erbjudande gäller nya medlemmar/nya e-postadresser och går att säga upp när som helst utan kostnad.

Har du läst eller lyssnat på någon av böckerna ovan och vad tyckte du i så fall?

Detta inlägg är inte ett samarbete med Nextory utan publicerat för att jag vill tipsa om två böcker som jag tycker är väldigt bra. Däremot hade vi ett samarbete med Nextory i början av december som du kan läsa mer om här.

Våra barn får inga julklappar

När vi skrev på Instagram om att våra barn inte får några julklappar av oss föräldrar på julafton, och inte heller några adventsklappar eller liknande, fick vi väldigt många kommentarer. Allt från positiva hejarop till att det var snålt mm. Norges största kvinnomagasin KK Magazine fångade upp vårt ställningstagande och intervjuade oss kring varför vi valt att inte ge våra barn julklappar och hur vi ser på konsumtionshetsen kring jul, artikeln hittar du här.

Svenskarna lägger mest pengar av alla nordiska länder på julen. Varför är vi så besatta av att konsumera? Vi tycks ha skapat en kultur där julen handlar mer om materiell kapprustning än det som egentligen borde vara viktigast, dvs kvalitetstid tillsammans med dem man älskar. Idag när tid är en bristvara och alla ständigt distraherar sig med diverse skärmar så borde just kvalitetstid räknas som något av det finaste man kan ge.

Nedan utvecklar vi resonemanget kring varför vi valt att inte ge julklappar till våra barn. Vi upplever att fler än man tror i smyg önskar att även de och deras närmaste skulle våga genomföra en liknande förändring. Vi hoppas inspirera andra till en sundare inställning till prylar och gåvor genom att vara öppna med hur vi tänker.

Behöver inget. Vår filosofi är att införskaffa prylar baserat på konkreta behov, och vi menar att våra barn i hög utsträckning redan har allt de behöver materiellt sett för att utvecklas, vara harmoniska och klara vardagen. Visst har de färre leksaker än genomsnittsbarnen i Sverige, och de skulle absolut inte tacka nej till fler leksaker, men vi har valt att inte äga allt. Mer är väldigt sällan bättre när man nått en kritisk massa.

Får julklappar av andra. De får ändå julklappar av mor- och farföräldrar och kusiner. På själva julafton får de 2-4 julklappar vardera. Och sedan lika många igen när vi firar jul med andra delen av släkten i mellandagarna. Vi försöker vara tydliga och bara önska böcker och leksaker eller pyssel som vi tror går hem hos barnen, och helst kvalitativa och giftfria.

Två second hand-fyndade pussel från Stadsmissionen.

Sprida ut julen. Våra barn fick en varsin ”julklapp” av oss på Lucia, de fick ett varsitt pussel inhandlat på Stadsmissionen för 20 kr/styck. Dels för att slippa koncentrera allt kring julafton, men mest för att lillebror firade 1,5 år den dagen och som uppmuntran för att båda barnen varit med i förskolans luciatåg.

Inte koll på givare. Våra barn är fortfarande så pass små (3 respektive 1,5 år) att de inte reflekterar över vem som ger vad eller att de inte får julklappar från alla som närvarar vid julfirandet. Vad vi märkt tycker de inte att det är märkligt att de inte får något från oss.

Kommer vi köpa julklappar till barnen när de blir äldre? Ja, det kommer vi med största sannolikhet att göra, men med ambitionen att minimera gåvor i form av onödiga prylar, till fördel för sådant barnen verkligen behöver samt upplevelser och liknande. Kanske var detta sista julen vi kunde låta bli att köpa julklappar till våra barn, det återstår att se.

Kan du tänka dig att låta bli att köpa julklappar till dina barn? Eller att köpa begagnade julklappar?

Årets julklapp 2018

Årets julklapp år 2017 blev ju en elcykel. Hur många det nu är som i realiteten ger så pass dyra julklappar till varandra, men ändock. Jag hoppas i alla fall att de som får eller köper en elcykel verkligen använder den så att det inte blir den populäraste prylen på Blocket nästa år. ;)

För som vanligt var årets julklapp en pryl. Vi ser dock fram emot året då TID blir årets julklapp. Tid med varandra, tid med andra, tid med sina barn och andras barn. Vi är nog alla överens om att prylar inte är något som det råder brist på varken hos barn eller vuxna. Däremot har många brist på tid. Barn har brist på tid med andra vuxna, vi brist på tid med vår partner, liksom med vänner och andra vi tycker om.

Egentligen handlar det ju inte om verklig tidsbrist, utan om prioriteringar och värderingar. Alla har lika många timmar till förfogande varje vecka, sen är det upp till var och en och välja vad man väljer att använda den till. Men vi tänker sällan på alternativkostnaden (som du kan läsa mer om i vår bok), att varje gång du tackar ja till något så tackar du automatiskt nej till mycket annat. Och våra ekorrhjul och fullspäckade scheman tar sig uttryck i upplevd brist på tid.

År 2008 blev årets julklapp inte en pryl utan en upplevelse. Vi hoppas att årets julklapp 10 år senare, dvs nästa år, blir tid.

Byta till sig julklappar

Att köpa begagnade julklappar till sina barn finns det flera småbarnsfamiljer som gör, det är ju väldigt få små barn som bryr sig om huruvida julklapparna är begagnade eller sprillans nya. Men om man vill ta det steget längre i sin strävan mot att vara miljövänlig och minimera utgifterna, så är att byta till sig julklappar nästa steg att ta.

En barndomsvän till mig berättade för ett par veckor sedan att hon redan bytt till sig alla julklappar till barnen, och samtidigt blivit av med leksaker deras egna barn inte använde. Jag blev nyfiken och ville höra mer, och idén var så bra att jag vill sprida den och tipsa er läsare!

Det började med att min väns syster ringde och berättade att hennes son skulle sälja leksaker för att spara ihop pengar till ett specifikt lego, och undrade därför om min vän som har yngre barn ville köpa exempelvis sonens bilbana. Min vän lovade att få återkomma, och kom samtidigt på att de hade köpt ett alldeles för avancerat teknik-lego till sin dotter på en loppis i somras. Hon frågade då om de kunde byta teknik-legot mot bilbanan, vilket båda tyckte var en bra idé. Win-win!

Samtidigt började min vän rensa bland barnens leksaker och hittade då en Pippi-käpphäst från en tid när hennes barn var Pippi-tokiga, vilket var länge sedan. Hästen stod nu bara i ett hörn och såg ledsen ut. ;) Dock kom hon på att en nära väns dotter är inne i en Pippi-period just nu, så hon frågade således om de ville ha Pippi-hästen. Vilket den vännen gärna kunde tänka sig, men frågade om det var något som min väns barn ville ha i gengäld?

Efter lite diskussion kring vilken typ av lekar barnen brukar leka och vad som fanns att byta mot, så kom de fram till att en leksaksdammsugare kunde vara lämplig då barnen leker mycket lekar kring bo i hus, laga mat, fixa hemma etc just nu.

Genom rensning och några sms så var båda barnens julklappar fixade, samtidigt som andras barns julklappar också fixades. Helt gratis. Och allt i utbyte mot befintliga leksaker som redan fanns i hemmen men som inte användes. Win-Win-Win! Och en in – en ut.

De leksaker som byttes bort från alla inblandade kommer med största sannolikhet få mer uppskattning hos de nya ägarna. Och du vet väl vad en pryl allra helst vill? Jo, nämligen komma till användning så mycket som möjligt för det ändamål den är avsedd för, under så lång tid som möjligt. Mer om detta kan du läsa i inlägget ”Om jag vore en pryl”.

Kanske har du någon vän som du kan byta till dig barnens julklappar med? Eller lägga upp i mammagruppen eller i lokala Köpa/Sälja/Byta-grupper på Facebook? Du kan ju både erbjuda specifika saker ni rensat ut och efterlysa något du tror att dina barn skulle gilla eller behöver.

Inför jul när nya leksaker ofta kommer in i hemmet är det utmärkt tillfälle att prata med sina barn om att rensa bland leksakerna för att göra plats för de nya som tomten kommer med. Själva har vi hittills inte givit våra barn julklappar utan tyckt det räckt med de de fått från mor- och farföräldrar, men snart börjar barnen bli så medvetna att vi får fundera på hur vi ska göra.

Kan du tänka dig att byta till dig barnens julklappar? Vad av barnens grejer kan du i så fall rensa ut och erbjuda till någon annans barn? :)

Minimalistiska åtgärder i hemmet

Som många av er läsare vet bor vi fyra personer på 60 kvm som utgörs av 2 rum och kök. Egentligen behöver vi inte fler kvadratmeter, däremot vore det skönt med ytterligare ett rum där barnen skulle kunna sova och förvara sina kläder och kanske även endel leksaker.

Tyvärr är planlösningen inte lämplig för att bygga ett till rum, däremot har vi gjort två saker annorlunda jämfört med hur vi hade valt att ha det i hemmet om vi haft fler rum och kvadratmeter. Dessa två tänkte vi beskriva nedan:

Sovrummet – Två dubbelsängar

Vi har två dubbelsängar i vårt. sovrummet. Den ena är vår egen vuxensäng, och den andra är barnens som utgörs av två spjälsängar där vi tagit bort två ”spjälsängssidor”, satt ihop sängarnas ben med buntband och lagt en tjock handduk i mitten för att det inte ska bli så hårt.

Där barnens säng nu står stod tidigare en hög byrå full med kläder, stor del har rensats ut och viss del har flyttat ut i vardagsrummet som du kan läsa om längre ned.

Sovrummet sett från sovrumsdörren.

Barnens dubbelsäng, två ihopsatta spjälsängar från Ikea där sidorna tagits bort.

Vuxensängen är köpt på Blocket för snart tio år sedan. Barnens spjälsängar är begagnade, den ena ärvd och den andra köpt på Blocket. Likaså spjälsängsskydden som är likadana, det ena ärvde vi, det andra köpte vi på Tradera. Sängkläderna är båda ärvda från barnens äldre kusiner, och att de matchar vårt eget bäddset är bara en trevlig slump då vårt eget fanns innan barn. Barnen sover på varsin bovetemadrass vilket du kan läsa mer om här.

Tyvärr kan vi inte ha en fullång barnsäng, då skulle det inte gå att öppna eller stänga sovrumsdörren, så en normal våningssäng är inte möjlig. Barnen har ett varsitt gosedjur, de som sitter i sängarna på bilden ovan. Det är faktiskt de enda riktiga gosedjur de äger. De har några väldigt små mjuka leksaksdjur som ligger i leksakslådan.

När vi visade sovrummet på instagram tidigare fick vi kommentarer att det var synd om barnen eller oss som inte hade något privatliv. Tilläggas kan att lägenheten har fler rum än sovrummet att vistas i när barnen sover ;) och lillebror ändå sover stor del av natten i vår säng. Vi ser det positiva i att vi då hämtar honom tre steg bort i mörkret. :)

Vardagsrummet – Förvaring istället för tv-bänk

Vi har valt bort tv-bänk till förmån för två byråer med en glasskiva ovanpå. Glasskivan ger en lite mer vardagsrum- och tv-möbel-känsla, än klädförvaring som byråerna de facto utgör. Här förvaras kläder som inte hängs i garderoben, underkläder samt alla barnens kläder. Kanske inte det vi hade haft i ett vardagsrum om vi bott större, men det fungerar väldigt bra. :)

Nu har vi sedan länge rensat ut alla dvd-filmer, cd-skivor och dylikt, samt har ingen digital-box (?), dvd-spelare eller liknande till tv:n. Så den tv-bänk vi tidigare hade men sålde på Blocket (vilket du kan läsa om här) var ändå förhållandevis tom och innehöll mest diverse andra elektronikprylar som sladdar, laddare, kablar etc. Även stor del av det har rensats ut.

Byråer med glasskiva ovanpå istället för klassisk tv-bänk.

Tv:n är än så länge kvar, men den dag vi flyttar kanske den åker ut helt eller åtminstone inte får sådan central plats i hemmet.

Vardagsrummet fungerar även som ett extra sovrum när exempelvis barnens mormor är på besök. Då åker den exklusiva gästsängen i form av en hög luftmadrass fram. ;) Likaså i perioder när barnen varit sjuka eller sovit extremt dåligt och någon av oss vuxna behövt få en hyfsat ostörd natt. Det som blir bäst för flest, får då vara parollen. :)

De här två åtgärderna som vi vidtagit är kanske inte så revolutionerande i sig, men det handlar om att våga tänka nytt, annorlunda och lösningsorienterat. Samt att våga rensa ut saker som inte längre får eller förtjänar fysisk plats i hemmet. :)

Har du gjort någon speciallösning i hemmet? Dela gärna med dig i kommentarerna!

Ordning och reda bland leksakerna

I Sverige har barn 3-5 år i genomsnitt 500 leksaker var, utan att räkna varje lego/duplo bit för sig. Medan barnen är små är det sällan alla dessa leksaker håller till på deras eventuella egna rum. Snarare är leksakerna i gemensamma utrymmen som vardagsrum och kök, till både fasa och trygghet för föräldrarna.

Det är lätt att störa sig på alla dessa leksaker som ligger framme och stökar till hemmet överallt, och att samtidigt inte göra något åt det utan acceptera att det nu under småbarnsåren är stökigt. Det finns kanske varken tid eller energi, eller också har man inte skapat förutsättningar för ordning och reda.

Om vi som bor i en tvåa hade ett synsätt som tillät att våra barns leksaker ständigt låg utspridda i hemmet, skulle vi aldrig få ro i sinnet. Vi behöver få ett lugnt och ”vuxet” hem att röra oss i den timmen som är kvar på dygnet när barnen sover och gärna även en stund på morgonen.

Våra barn är som de flesta andras; de drar ut olika leksaker och lämnar kvar dem där de befann sig när de plötsligt bytte fokus eller tröttnade. Nu bor vi bara på 60 kvm så leksakerna kommer inte så långt bort, mer än när lillebror släpper ner något från balkongen, men vi har gjort aktiva val för att undvika permanent leksaksstök. Vi ser inte stök som normen i en småbarnsfamilj. Om barn inte lär sig plocka undan efter sig och hålla ordning hemma, när ska de då lära sig det?

Så här kan det se ut hos oss, för att 3 minuter senare vara helt rent på golvet och alla leksaker på sin plats.

Våra tips och det vi själva aktivt gjort för att ha ordning och reda bland leksakerna är:

  • Begränsa antalet leksaker in. Begränsa inflödet genom att tänka till innan vid kalas och andra högtider. Finns det något barnet faktiskt behöver som ni kan önska? Någon typ av leksak du hellre ser att barnet får? Eller kan flera personer gå ihop och köpa något större så att det blir två rejäla saker in istället för tio små? Själva köper vi än så länge inga presenter till våra barn vid födelsedagar och jul.
  • Rensa regelbundet. Gör dig av med barnsaker allt eftersom barnen växer ifrån, slutar använda och leka med det; allt från nappflaskor och babyskydd, till leksaker och gåvagnar. Vill ni skaffa syskon? Kanske kan någon ni känner låna och därmed förvara en tid, eller ställ ner i förrådet/källaren så får du färre saker som skapar oordning i hemmet i vardagen. Dina hyllvärmare orsakar indirekt andras nykonsumtion, som vi skrivit om här. :)

Tågbanan är en av leksakerna vi roterar och behöver på så vis inte ta plats i lägenheten varje vecka.

  • Rotera leksaker. Lägg undan leksaker och rotera för variation. Våra två största ”set” med leksaker är duplo samt en tågbana i trä, se bild ovan. Tågbanan har vi i förrådet och tar bara fram någon vecka per månad. Då leker båda barnen intensivt med den, men så snart de tröttnat tar vi ner den i förrådet igen. Samma sak med böcker, vissa böcker tar vi bort en period, där är det oftast vi föräldrar som tröttnar snarare än barnen. :)
  • Äg inte allt. Vi lånar böcker på biblioteket, på så sätt slipper vi äga många egna böcker men kan ändå ha stor variation som följer barnens utveckling. Tidigare hyrde vi leksaker genom företaget Bundling (som tyvärr inte finns kvar). Vi har lånat barnskor av vänners barn och lånade ut vårt babygym när Storasyster växt ifrån det och innan lillebror växt i det.

Lånade böcker från biblioteket där vi är stammisar.

  • Skapa snabbstädad förvaring. Skapa förutsättningar för att hemmet ska vara lättstädat och enkelt för barnen att hjälpa till. Vi har alla barnens leksaker (utom tågbanan) i bokhyllan på bilden nedan. Barnen vet att böckerna står på ena hyllan och diverse stora leksaker på hyllan bredvid. Att den ena röda lådan innehåller allt duplo och den andra alla småleksaker. Samt att pussel förvaras i leksaksugnen/spisen. Har du fler saker att hålla reda på och sortera kan du göra bilder på var olika leksaker ska förvaras, exempelvis bilder på bilar, målargrejer, dockor etc. Om barnen är äldre kan du skriva orden på det som ska förvaras och sätta upp lappar på respektive hylla/låda etc.
  • Involvera barnen. Varje kväll innan vi påbörjar ”nattningsprocessen” plockar vi gemensamt undan de leksaker som ligger framme. Vi uppmanar barnen att hjälpa till och de gör det oftast bra, ibland bara litegrann och ibland busar de mest runt som barn i 1-3 årsåldern gör. Genom att visa att vi plockar undan medan barnen är vakna finns det en pedagogisk funktion. Att de inte kommer ut till ett undanplockat hem morgonen efter. Det är ingen ”städfe” som lägger allt på sin rätta plats medan man sover, utan det gör man själv.

Med det sagt så får du ha det stökigt hemma. Inte minst om du har småbarn. Du kanske till och med tror att du mår bra av det, fast de flesta gör det inte vilket märks först när de testar motsatsen. ;) Eller så har du gjort ett aktivt val att prioritera viktigare delar i livet och föräldraskapet.

Visst finns det kvällar då vi knappt mäktar med att plocka undan alla utspridda leksaker. Och både änglatofflor och dammråttor förökar sig i farligt snabb takt när man bor 4 personer på liten yta varav två är hemma stor del av dygnet (föräldraledighet). Men vi har skapat rutiner och förutsättningar för att snabbt och enkelt skapa ordning, och försöker uppfostra våra barn att göra detsamma. Den av oss som inte lägger barnen ansvarar för att ”återställa” och plocka undan kläder och eventuella barngrejer, så att lekrummet åter förvandlas till ett vardagsrum.

För dig som har svårt att motivera att plocka och skapa ordning varje dag, så tänk på att du slipper lägga lång tid på att städa senare i veckan. Att dammsuga och dammtorka ett hem med färre leksaker och där allt ligger på sin rätta plats går förvånansvärt fort!

Vad tycker du om det här med att barns leksaker gör hemmet stökigt? Eller har du några tips på hur du håller ordning och reda på barnsakerna?