Kategoriarkiv: Barn

Hyra är det nya äga

I samarbete med Hyber.

Är du liksom vi småbarnsföräldrar med för lite tid och stundtals låg energinivå? Har du också barn som växer snabbt? Eller vill du göra miljön en tjänst och konsumera mindre? Svarar du ja på något av detta så kan Hyber vara något för dig. :)

Hyber är en tjänst där du hyr kvalitetskläder till barnen istället för att behöva köpa och äga för dyra pengar. Du slipper helt enkelt lägga tid på att köpa barnens olika ytterkläder (och även andra mellanlager) som behövs de olika säsongerna.

En regnjacka på bevakning på Tradera, en regnbyxa på rea, skalkläder i nätbutiken och så jämföra vinteroveraller som håller både vind, regn och snö ute, är varm och andas. Till ett bra pris. För att sedan förvara alla kläder ett par år tills du får ändan ur att sälja eller syskon kan ärva. Om det råkar passa i storlek för årstiden. Och färgen accepteras av barnet. Och hålla tummarna att barnet inte plötsligt växer ur plaggen mitt under pågående säsong.

Tänk att slippa allt det där. ;)

Som vi ser det är den stora uppsidan med Hyber att det sparar tid, energi, öppnar upp för flexibilitet samt känns bra ur miljösynvinkel. Vårt alternativ hade varit att lägga tid och energi på att köpa motsvarande kläder second hand. Försöka hitta en bra färg som både storasyster och sedan lillebror kan tänka sig att ärva och hålla tummarna att lillebror nästa år vid den här tidpunkten har den storlek storasyster har nu.

Med Hyber får du byta kläder till en ny storlek när som helst under säsongen om barnet växt ur dem. Likaså kan du låta barn vara barn och behöver inte oroa dig för revor, fläckar eller slitage. För Hyber tar hand om lagning, tvätt och rekonditionering av plaggen innan de kommer till en ny ägare. Lite som en försäkring.

För oss är Hyber inte den billigaste lösningen, åtminstone inte så länge vi köper second hand och barnen kan ärva av varandra (men det är ju inte alltid det timar storleksmässigt i rätt säsong). Däremot är det en otrolig besparing tids- och energimässigt. Vi beställde klädpaketet Hyber GO och hade två dagar senare en komplett uppsättning höst- och vinterkläder till båda barnen; skaljacka, skalbyxor, vinteroverall och en otroligt mjuk och skön hoodie för milda höstdagar eller som lager på lager under övriga kläder (se översta bilden i inlägget).

Så vill du spara tid och energi, få lite bättre miljösamvete samt ha flexibiliteten att byta storlek (eller färg) under året så är Hyber en utmärkt tjänst. De har bara kvalitativa kläder från Isbjörn samt från Polarn & Pyret. Vi har aldrig tidigare testat plagg från Isbjörn utan mest ärvda eller second hand-köpta Polarn & Pyret-plagg. Men kan efter att ha använt hoodien, skalbyxor och skaljacka ett par veckor konstatera att de är funktions-, passforms- och kvalitetmässigt de bästa plagg våra barn har haft. Dessutom gillar jag att välja färg då jag föredrar starka färger på barnens jackor och overaller så de syns. En bonus är att man med dessa ytterplagg slippa klibbiga galonställ och ändå håller barnen sig torra oavsett väder! :)

Just nu får du 10 % rabatt när du använder koden Minimalisterna och väljer paketet Isbjörn 365  (rabatten gäller fram till 4/11-2018). Med det heltäckande paketet blir barnen kitade för alla tänkbara uteaktiviteter för hela året. Kanske kan det vara en lämplig hållbar julklapp om int annat? Våga testa Hyber och se hur det är att få kvalitetsbarnkläder men att slippa lägga tid på att köpa, förvara och äga. :)

Har du testat Hyber? Skulle du kunna tänka dig att hyra andra typer av kläder istället för att äga dem?

Detta inlägg är ett samarbete med Hyber.

Lillebror i härligt gröna kläder från Hyber.

Dags att prata julklappar med släkten

Om mindre än två månader stundar årets konsumtionshögtid nummer ett – julen. När det är som mörkast ska vi utöver julavslutningar, glöggfikor, luciafiranden, julfester och lussebakande klämma in en massa onödig shopping också. Eller? ;)

Även om det kan kännas avlägset så är det hög tid att fundera kring hur du och din familj och kanske släkt, vill ha det med julklappar och julfirande i år. Helt enkelt för att kunna kommunicera och förbereda alla på att den här julen kanske inte blir som alla andra jular. Det är dags att tänka hållbart kring julfirandet, hållbart för dig och hållbarare för planeten.

Nu var det ett par år sedan vi tog det där snacket och ändrade upplägg från stora höger med inslagna prylar som bytte ägare. Till att istället köpa en julklapp av förbrukningskaraktär för ca 100 kr och någon variant av julklappsspelet som fördelar ut julklapparna. För bara för att julen är en högtid med konsumtionsdrivna traditioner, förväntningar och känslor, så råder det inte undantagstillstånd att släppa sina värderingar. Vi tycker att konsumtion fortfarande ska utgå från behov, dina egna och mottagarens.

Men barnen, de måste väl ändå få julklappar!? Våra barn fick inte julklappar av oss föräldrar förra året. Det tyckte många var mycket konstigt (det skrevs t o m en tidningsartikel om det). Våra barn var då 1,5 samt 3 år, och vi tyckte helt enkelt inte att de behövde fler saker än de redan hade. Och de fick ju ett par julklappar från mor- och farföräldrar.

Julklappar till barnen från mor- och farföräldrar julen 2017.

Hur gör man då om man vill ha en hyfsat minimalistisk jul och vad kan man göra åt mor- och farföräldrar som gärna köper både två och tre julklappar till barnen? Vi tycker att man ska våga vara tydlig och kommunicera sina preferenser. Hjälp din omgivning att hitta alternativa lösningar som ligger i linje med dina värderingar genom att ge konkreta förslag. Kanske kan du erbjuda dig att avlasta släktingar och få göra inköpen till barnen åt dem? ;) Och om du inte får med dig släkten på en minimalistisk jul i år, så har du åtminstone sått ett frö.

När det gäller julen så kom ihåg att det främst handlar om att umgås med människor man älskar, och inte att byta prylar med varandra. Bland det finaste du kan ge en annan människa är faktiskt din tid samt fulla närvaro och uppmärksamhet.

Jag vill gärna passa på att tipsa om en intervju med oss i Leva & Bo igår där du också kan läsa om våra bästa tips kring en minimalistisk jul. Där kan du få ytterligare tips kring hur du kan tänka kring julklappar, julpynt och givmilda släktingar. :) Intervjun hittar du här.

Vad är dina bästa tips kring minimalistiskt och mer hållbart julfirande?

Att hantera sin klimatångest

Efter förra veckans inlägg där jag skrev om att det inte räcker att vi källsorterar, skippar engångsartiklar och byter till LED-lampor samt gav 10 tips på saker du kan göra för klimatet, så är nog en naturlig följdfråga om jag har klimatångest.

Och ja, de senaste månaderna har klimatångesten kommit smygandes. Det händer då och då att jag gråter över att fler inte tycks bry sig eller är beredda att ändra sin livsstil. Inte ens vissa personer i vår egen närhet. Kan det vara en generationsfråga? Eller är den en klassfråga? Stora delar av samhället är så fokuserad på vinst, mer och större, på bekostnad av andra människor, djur, natur och planeten. Men mest försöker jag fokuserar på vad lilla jag kan göra och vad jag kan inspirera andra att göra.

För samtidigt träffar jag många människor både i jobbet och privat som vill leva hållbart och försöker göra skillnad utifrån sina förutsättningar. Så även om det är frustrerande att det sker så lite på samhällsnivå, politiskt och att stora företag står för majoriteten av utsläppen, så består såväl samhället, politiker och företag av individer och enskilda personer som tillsammans kan göra skillnad. Om tillräckligt många börjar agera annorlunda blir det nya beteendet den rådande kulturen. Och jag upplever att klimat och miljö får allt större plats i tidningar och debatter, och att fler tycks bli medvetna om problematiken.

Hur hanterar jag min klimatångest?

Jag försöker ta in information som är positiv och fokusera på vad jag kan göra. När du väl förstått att vi är i ett kritiskt läge, då behöver du inte ta in mer information om alla klimatkatastrofer som sker, om hur kort tid vi har kvar (är det 10, 20 eller 30 år?). Boosta istället med positiva exempel och aktiviteter för att inte bli paralyserad av rädsla. Jag läser eller ser fortfarande inte på nyheter, det ger mig inget positivt. Istället går jag med och följer nätverk som exempelvis nystartade initiativet Klimatklubben på Instagram  som ser möjligheter.

I veckan lånade jag en bok på biblioteket som du ser nedan och som jag hoppas kan vara upplyftande och ge konkreta tips kring hur man kan tänka och leva mer hållbart. Jag gillar att få mer koll och få fler tips på hur vi kan göra mer aktiva, hållbara val på kort och lång sikt. Men jag behöver inte ytterligare info eller koll på exakt hur illa det är ställt.

En hoppfull bok. Hoppas jag. :)

Jag tänker på att jag vill kunna se mina barn i ögonen när de växer upp och säga att vi faktiskt gjorde aktiva val för att leva mer hållbart. Att vi inte köpte nya bilar, flög hej vilt, shoppade okontrollerat eller åt kött till vardags. Vi försökte faktiskt utifrån våra förutsättningar, informationen här och nu, och vår livsstil leva mer hållbart. Vi gjorde ibland misstag, frånsteg våra värderingar och var inte perfekta, men vi gjorde vårt bästa. Och jag kan förklara för dem vad vi valde och vad vi valde bort.

Vi började 2013 spara pengar till en resa till Nya Zeeland dit vi tänkt åka med barnen innan äldsta barnet börjar förskoleklass. Eventuellt göra det som vår bröllopsresa. I år är dock första året som vi börjat tveka på om vi kommer genomföra den resan. Framtiden får utvisa men i dagsläget känns det helt enkelt inte lika roligt och lockande som det gjorde tidigare.

Jag har även bytt jobb under hösten som vissa av er kanske sett på Instagram. Ett jobb där jag är involverad i hållbarhetsfrågor och som jag kan cykla till på 10-15 minuter. Jag kanske får utveckla och återkomma till jobbytet i ett framtida inlägg.

Hur gör du för att hantera din klimatångest? Har du gjort någon förändring i tankar eller handling på senare tid?

Nya Zeeland, detta fantastiskt vackra land!

10 saker du kan göra för klimatet

Är svenskarna schizofrena? Å ena sidan ser vi oss själva som ett naturälskande och miljömedvetet folk. Vi har en progressiv klimatlagstiftning, är ett av tre länder med klimatlag och med ambitiösa mål som fossilfri transportsektor år 2030 och fossilfritt land år 2045. Samtidigt som vi ligger som topp fem på listan över länder som flyger mest och bland dem med störst ekologiskt fotavtryck.

Skogsbränder, värmerekord och skördekris. Årets sommar har satt klimatet och hållbarhet i fokus och förståelsen har ökat för att det inte är någonting som sker i periferin eller i framtiden, utan här och nu i Sverige. Det här är ett blogginlägg om vad du kan göra för klimatet. För att förändringar måste ske är numera ett faktum.

Visst är det jättebra att vi minimerar matsvinnet, sänker inomhustemperaturen, källsorterar, skippar engångsartiklar, byter till LED-lampor, använder tygkassar och klimatkompenserar våra flygresor. Men det är inte de åtgärderna som räddar planeten. Det är inte där de stora vinsterna för klimatet finns. Tyvärr. Jag lovar dig, jag önskar också att det vore så enkelt.

En enda flygresa kan ”radera” 20 år av nitiskt källsorterande. En enda flygresa t o r till Thailand släpper ut motsvarande 2,2 ton koldioxid, vilket motsvarar det en vanlig bil släpper ut under ett helt år. Vi behöver komma ner till ca 1 (!) ton koldioxid om året per person för att klara klimatförändringarna. Då förstår ni att vi har lite att jobba med.

Men vad kan man göra då? Det finns massor som till en början kanske ter sig som stora uppoffringar, men som för många redan är vardag och det kan de bli för dig med. Här kommer 10 tips på vad du kan göra för leva mer hållbart på riktigt:

1. Minimera flygandet. Bland det viktigaste du kan göra är att ändra dina flyg(o)vanor, såväl privat som i tjänsten. Boka in webbmöten istället för att alltid träffas fysiskt, och välj närmare resmål till den årliga semestern. Låt flygresor vara något riktigt speciellt och lyxigt. Precis som det var för bara 20 år sedan. Det bästa är förstås att skippa flyget helt. Det finns massor av vackra platser att upptäcka utan att sätta sig i flygstolen. Och du, få saker varar för evigt, det kanske kommer gå att flyga med gott samvete i framtiden med fossilfritt flygbränsle.

2. Minska bilåkande. Det handlar inte främst om vilket bränsle du använder, utan om vilken bil du har. Vi kan inte köpa miljövänliga bilar i tron om att vi då kan förbruka mer energi med gott samvete. Se bilen som den bekväma lyx det egentligen är och välj mer miljövänliga alternativ som tåg, buss och cykel så ofta du kan. Kanske kan du jobba hemifrån en dag i veckan med argumentet att det är bättre för miljön (och din stressnivå)? Skjutsar du barnen till aktiviteter, förskola/skola, kan föräldrar turas om att promenera med barnen eller kan ni samåka?

3. Ät mer vegetariskt. Köttets negativa miljöpåverkan är framför allt att nötkreatur släpper ut stora mängder metan, som är en ännu värre klimatgas än koldioxid. Köttproduktion kräver också stora insatser av vatten, konstgödning och foder, och är ett ineffektivt sätt att föda en stor befolkning. Ät vegetariskt och lite fisk som grund och lyxa till det med svenskt naturbeteskött vid festligare tillfällen om du måste.

4. Köp förnybar energi. Genom att köpa förnybar energi får du en lägre klimatpåverkan eftersom den inte tillför någon ny koldioxid till atmosfären när den används. Det kan låta mäckigt att behöva byta exempelvis elbolag, men idag kan du göra det på en kvart. Du är en googling bort från att ha förnybar el och/eller uppvärmning du med.

Vår natur är något alla borde vara mer rädd om.

5. Konsumera mindre. Vi stressar och jobbar hårt för att få pengar att konsumera kläder och prylar. Och sen har vi svårt att göra oss av med sakerna som tar vår tid, pengar och energi. Och inte blev vi lyckligare av det heller. I vår bok Prylbanta har vi flera tips på hur du steg för steg kan identifiera om du verkligen har ett konkret behov att konsumera, så du inte gör det av slentrian, stress, tröst, belöning, (o)vana, sociala normer etc. Mode måste bli långsiktigt och mer hållbart, så kallat slow fashion.

6. Handla second hand. Köp plagg och saker som någon annan inte kan ha eller har tröttnat på och låt dina saker som inte används hitta nya ägare. Byt, skänk eller sälj saker du inte använder. Det kan krävas lite tålamod att handla second hand men vinningen är lägre kostnad och mindre miljöpåverkan. När du förlänger livslängden på plagg sparas energi, kemikalier och vatten. Och du, barn bryr sig inte om huruvida något saknar butikslapp eller originalkartong.

7. Stressa mindre. När vi blir stressade börjar minsta möjliga motståndens lag att gälla och vi tar genvägar. Vi tar bilen när vi rent avståndsmässigt skulle kunna gå eller cykla. Vi steker färdiga köttbullar och snabbmakaroner för att vi inte har energi eller tid att bryta vanor och laga en ny vegetarisk middag. Och vi stresshoppar mindre genomtänkta saker i ett försök att dämpa stressen. Eller flyger långt bort för att äntligen kunna koppla av och varva ner så långt bort från vardagen som möjligt. Stress är inte bra för den som vill ha en hållbar livsstil. Eller för klimatet.

8. Var mer förnöjsam. I dagens samhälle drillas vi tidigt i att inte vara nöjda, att sträva efter mer och bättre. Konsumera mera, resa mer, göra mera. Valfriheten och möjligheten att göra ”allt”, i kombination med att vi kan se vad andra har och gör via sociala medier, skapar en missnöjdhet med det man har. För man kan alltid ha mer och bättre. Men det går att träna sig i att vara nöjd med det man har istället för att sukta efter det man inte har. Långsiktig lycka är något du skapa inom dig, inte med yttre attribut eller upplevelser. Blir du mer förnöjsam med det du har, kommer din klimatpåverkan man största sannolikhet att minska.

9. Inspirera andra. Den samhällsförändring och livsstilsförändring vi behöver göra de kommande åren tycks skrämma väldigt många vilket gör att vi inte pratar om det. Politiker vågar knappt ta i frågan av rädsla för beslut som inskränker individens frihet. Vi behöver fler inspiratörer och förebilder på individnivå, och fler som pratar om vad man kan göra och vad man själv gör. Inte minst för att politiker ska förstå att vi som samhälle är beredda att göra den förändring som behövs för att våra barn och barnbarn ska ha en planet att bo på, men att vi då behöver hjälp med strukturförändringar i samhället.

10. Skaffa färre barn. Studier från Lunds universitet visar att låta bli att skaffa barn är den enskilt största uppoffringen du kan göra för klimatet. Större än att avstå flyg-, bilresor eller kött. När något så grundläggande som reproduktion betraktas som en klimatfara, då är det en allvarlig signal om hur ohållbar vår livsstil är. Visst är barn källan till lycka hos många, så även hos oss, men vem säger att fler barn skulle leda till större lycka? Vi kan helt enkelt låta bli att skaffa så många barn, och som i punkt åtta, vara mer förnöjsamma.

Illustration från studien om att färre barn är bättre för klimatet.

Men var ska man börja då? Precis som med minimalism och prylbantning tycker vi man ska börja där tröskeln känns hyfsat låg eller där du har ett visst engagemang och motivation. Gillar du matlagning kanske vegetarisk och ekologisk mat känns som en rolig utmaning. Har du nyss blivit förälder kan du kanske köpa mer second hand, ekologiskt och stressa mindre. Behöver du se över din hälsa kanske du kan tänka dig att låta bilen stå oftare och äta mer grönt. Det kan också vara ekonomin som är på väg åt fel håll och att du därav väljer att shoppa mindre, köpa second hand, vara mer förnöjsam och låta bilen stå oftare. Självklart beror det även på var du befinner dig på hållbarhetstrappan idag, både praktiskt och mentalt.

Ytterligare ett sätt att angripa punkterna på är att testa under en månad. En vegetarisk månad. En bilfri månad. En shoppingfri månad, osv. Kanske lyckas du etablera nya vanor och inser att det inte var så svårt.

Vad gör vi, Minimalisterna? Vi som reste till Rhodos så sent som i våras och då och då nämner längtan efter ett tredje barn. Det kommer jag ta upp i ett framtida blogginlägg med utgångspunkt i våra 10 tips ovan.

Vilken av de 10 punkterna gör du idag och vilken skulle du kunna bli bättre på eller angripa här näst? Har du något ytterligare väsentlig punkt som du tycker jag glömt?

Trångboddhet ett mentalt tillstånd?

Lagom tills vi nu flyttat till hus och fler kvm så tänkte jag skriva lite om trångboddhet för att peppa er som fortfarande bor lite trängre än medelsvensson, eller er som skulle vilja göra det. ;)

Vi har ju testat på det här med att, i andras ögon, vara trångbodda. Fram tills barnen var drygt 2 år respektive 3,5 år bodde vi i en tvåa på 60 kvm. Men ärligt talat kände vi oss aldrig trångbodda. Vi saknade mest ytterligare ett sovrum då vårt sovrum inte var dimensionera rent syremässigt för fyra sovande personer samt att hela familjen väcktes så fort något av barnen vaknade, vilket blev lite onödigt stökigt med barn som aldrig sover hela nätter.

Men att bo lite trängre har många fördelar. När barnen är små är det skönt att aldrig vara mer än några steg bort när de ropar eller slår sig, att finnas nära såväl dagtid som nattetid. Trångboddhet är också närhet där alla måste ta hänsyn till varandra och hjälpas åt om det ska fungera.

Kan det vara så att trångboddhet snarare är ett mentalt tillstånd än ett fysiskt? Normen kring trångboddhet har med tiden blivit alltmer snäv, eller trång kanske man kan säga: 1947 ansågs en tvåbarnsfamilj bo trångt i mindre än två rum. 1965 var de tvungna att ha minst tre rum. I slutet av 1970-talet åtminstone fyra rum för att inte anses vara trångbodda.

Många, så även vi själva, har tänkt att tonåringar behöver väl ändå få ett eget privat rum att stänga in sig i. Men frågan är till vilket pris? Idag när ytterligare ett rum kan kosta flera hundratusen kan det leda till att föräldrarna får kämpa för att få ihop den nya bostadskalkylen och spendera allt mindre tid hemma i den nya, dyrare bostaden.

Om trångboddheten är ett stort problem ska man såklart försöka göra något åt saken. Men börja med att prylbanta, gå igenom alla grejer och gör er av med överflödiga saker först. Med färre saker att förvara behövs färre förvaringsmöbler. Kanske märker ni i processen att hemmet inte känns lika trångt längre. Eller att befintliga ytor kan omdisponeras.

Vad tycker du om det här med trångboddhet, är det ett problem och måste det lösas med just större bostad?

Barnrummen som försvann

Vi har fått många frågor om barnrummen; hur inreder vi, delar barnen rum, hur förvaras leksaker, hur ser det ut mm. Ja, hur blev det egentligen så här en månad efter inflytt?

Faktum är att barnrummen försvann, typ. :) Vi hade tänkt att ett av sovrummen på övre plan skulle bli sovrum till båda barnen och ett annat lekrum. Vi planerade även att ha en mindre lekdel i ena delen av vardagsrummet nere. Men så blev det inte alls.

Vi började funderade kring lite större frågor; ”vad är våra ledord för hemmet, hur vill vi att bostaden ska kännas?”. Förutom att vi vill att hemmet ska upplevas lugnt och luftigt, så vill vi att det ska kännas barnvänligt. Det var ju trots allt till stor del för barnens skull som vi flyttade till hus. När vi landat i det tog vi ner samtliga barnens leksaker och skapade en större lekhörna i vardagsrummet istället. Barnen vill mestadels vara i närheten av där vi är och då passar det bäst med ett lekrum på nedervåningen. De flesta av våra gäster har också barn och då kan de leka medan vi sitter kvar i köket eller hänger i soffdelen av vardagsrummet.

Så vi har helt enkelt delat upp vardagsrummet i två delar; en del med soffa, soffbord och braskamin mm och en del för alla barnens möbler och leksaker. För att slippa frågor om var saker kommer ifrån i kommentarsfältet så skriver vi ut det i inlägget. Det betyder inte att vi fått alla saker gratis eller är sponsrade. Det vi fått är bordet och två större förvaringskorgar från Babyshop men övrigt är köpt och betalt själva second hand eller nytt.

Så, let’s go husesyn i barnens lekhörna i vardagsrummet! :)

Brio-ugnen till höger i bilden ovan och tillhörande diskbänk köpte vi på Blocket för ett par år sedan. Ugnen hade vi även när vi bodde i lägenheten. Diskbänken köptes samtidigt men visade sig inte få plats på något bra sätt då, så den förvarades i vårt förråd fram tills husflytten.

De två bokhyllorna mot mönstrade väggen är från Ikea, en av den hade vi även i lägenheten och vid flytten köpte vi ytterligare en på Blocket. Vi har satt i lådor i dem för ett lugnare intryck. Där förvaras pussel, pysselböcker, och lite leksaker, men de flesta lådor är i dagsläget tomma.

Bordet och pallarna är som nämnt från babyshop.se. De har blivit poppis bland både våra barn och kompisars barn. Om det inte pysslas vid det så bjuds det på virkat fika (fått från min fd kollega samt köpt på Tradera) eller leks affär med kassapparat (loppisköp) mm.

En dag när barnen kom hem från förskolan satt spökena och fikade. ;)

I vårt hus ekar det mycket, kanske för att vi har det så luftigt ;) så ett par mattor och andra textilier är ett måste. Barnmattan finns på flera ställen, googla ”Matta kids concept edvin skog” så hittar du. Jag gillar att den är dov i färgerna men ändå ser ut som en barnmatta. 

Lektältet och den runda kudden köptes på en loppis i våras. De andra kuddarna är av ekologisk bomull och går att tvätta och finns bland annat här. Lektältet hade vi även i lägenheten och det är väldigt lätt att plocka ihop och lägga undan vilket var smidigt när vi bodde mindre.

Spökena bor vanligtvis i tältet.

Bokhyllan du ser nedan som ser ut som ett hus är från märket Alice & Fox. Jag hade bevakning på Blocket på den hela sommaren men den dök aldrig upp så jag köpte en ny hos Jollyroom.

De stora förvaringskorgarna kommer som nämnt från Babyshop. Den svart-vita som syns på översta bilden är från märket Ferm Living och är i GOTS-certifierad ekologisk bomull, i den förvaras duplo. Den mer färgglada nedan är från Littlephant (älskar mönstret och färgerna!), i den förvaras barnens tågbana. Båda korgarna är mjuka, stabila och känns kvalitativa.

Men vad händer här näst, kommer det se ut som på fotona även framöver?

Nej, inte alls. Vi får förmodligen anledning att återkomma till barnrummet, eller kanske barnrummen (liksom övriga delar av hemmet såklart). Inom de närmsta månaderna kommer vi måla den mönstrade väggen i vardagsrummet vit vilket kommer göra hela rummet lugnare. Likaså är tanken att ha canvastavlor på barnen på den väggen.

När vi sedan gör i ordning ett sovrum till barnen på övre plan (de sover nu i vårt sovrum) med riktig barnsäng mm. Så är planen att vissa av barnens möbler och leksaker som nu är i vardagsrummet ska flytta dit. Förmodligen lektältet, en bokhylla, lite böcker mm.

Är du inredningsintresserad och har något tips utifrån det du ser och läser ovan, så får du gärna kommentera och ge tips! :)

Har du funderat över dina ledord för ditt hem? :)

5 saker att höstrensa

Hösten är i likhet med våren en högsäsong för att prylbanta. Dels för att många vill känna en form av nystart efter semester och lata dagar, men också för att vi börjar spendera mer tid inomhus och det blir tydligare vad mycket saker vi (ofta) har. Här kommer därför 5 tips på saker som är lämpliga att rensa en kylig höstkväll eller regnig höstdag:

  • Tidningar. Har du en hel hög med halvlästa tidningar som blivit liggandes sedan somras? Högar med tidningar och magasin som blir liggandes i väntan på hantering och genomgång fyller ingen direkt funktion i hemmet mer än att skapa oordning. Inga tidningshögar = inget behov av tidningsställ eller tidskriftssamlare. Sparar du dem för att barnen ska kunna klippa ut bilder etc? Spara då ett begränsat antal för detta ändamål.
  • Fritidsutrustning. Har barnen växt ur cyklarna eller inlinesen under året, fiskade ni inte i år heller eller upptäckte att tälta inte var er grej? Sport- och fritidsutrustning är ofta skrymmande och kan vara något som tillhör ditt fantasi-jag och därför blir kvar år efter år. Men här finns även ofta en hel del pengar att få tillbaka som minskar för varje år du prokrastinerar och sparar sakerna utan att använda dem. Igen. Upp med dem på Blocket, skänk bort dem eller lägg en påminnelse i kalendern för att sälja dem under rätt säsong.
  • Kläder. Plagg som är för små eller för stora, som du inte gillar eller som du inte använder har utrensningspotential. Syna klädesplaggen i sömmarna, varför används de inte, är de inte längre ”du” eller var det ett felköp redan från början i hopp om att lägga på dig mer muskler eller gå ner i vikt? Om du verkligen gillar plagget och tror dig komma att använda det kan du sätta ett datum inom överskådlig framtid som deadline, nås inte målet får plagget lämna garderoben då. Är jag osäker brukar jag ”tvinga” mig att använda plagget varje vecka en period. Hittar jag inte tillfällen att använda det eller väljer något annat plagg gång på gång, brukar det vara ett tillräckligt tydligt tecken. ;)

Rensa garderoben med hjälp av de fyra s:en.

  • Barnkläder. Oavsett ålder på barnen känns det alltid som de växer en eller två storlekar under sommaren. För vår del hade båda barnen hoppat upp en klädstorlek och lillebrors fötter två skostorlekar. Det skapade både rotation och utrensning av barnkläder. Då får man chansen att gå igenom allt och rensa bort det som inte behövs. Även om barnen mot förmodan inte växt ur kläder kan du ofta gå igenom och höstrensa de allra somrigaste klänningarna, shortens, solhattarna, uv-plaggen etc.
  • Lakan. Gamla, slitna, omatchande och urblekta sängkläder som aldrig används kan du med gott samvete göra dig av med genom att skänka till kvinnojourer, härbergen, katthem eller liknande. Risken är stor att du bara använder ett par favoriter och resten blir liggandes längst in i skåpet år efter år. När vi gjorde vår första rejäla rensning bland lakan fick vi betydligt mer plats och struktur i linneskåpet.

Tänk på att mycket av dina avlagda saker kan du få en slant för på köp- och säljsajter om du drivs av att se pengarna komma in på kontot. Eller skänk bort på lokala Facebook-sidor för köp- och sälj. Du slipper ha något som bara förvaras och tar plats, och någon annan får möjlighet att fynda något som hen behöver.

Vi har ett skoställ som användes i lägenheten men inte behövs i huset som vi tänkte försöka skänka bort i en lokal FB-grupp. Vi hade kunnat köra det till tippen direkt, men ur miljösynvinkel kändes det inte rätt. Försök att förlänga livslängden på det som redan producerats genom att laga, ändra, skänka eller sälja.

Var väljer du att prylbanta i höst?