Bloggourmet eller hetsläsare?

Har du någonsin kommit på dig själv med att intensivt plöja igenom de senaste blogginläggen i din RSS-läsare för att någon halvtimme senare inse att du inte minns mycket alls av det du just läste? I så fall kanske du har en tendens att hetsläsa bloggar.

Att hetsläsa innebär inte att du ägnar dig åt speedreading eller att du har någon form av ambition att läsa klart hela bloggfeeden på en i förväg begränsad tidsenhet. Det handlar mer om en omedveten inställning till läsningen som en mekanisk uppgift på en mental att-göra-lista. En uppgift som ska kryssas av på kortast möjliga tid så att man kan ägna sig åt andra roligare och produktivare aktiviteter efteråt alternativt äntligen känna sig ledig.

Vad som enligt mig gör detta så dumt är att läsandet av bloggar, precis som noga utvalda böcker och tidningar, ska vara en intressant, stimulerande och utvecklande aktivitet. Något du unnar dig under en välförtjänt paus under eller efter dagens alla aktiviteter, inte ännu ett negativt laddat ”måste”.

En ytterligare tokighet med detta är att blogginlägg som är just intressanta, stimulerande och utvecklande förtjänar att ges utrymme att sjunka in och förankras via eftertanke och reflektion. Att sekunden efter att ha läst klart ett inlägg kasta sig på nästa är som att omedelbart tvätta rent föreläsarens krittavla innan du hunnit göra några stödanteckningar eller ta in informationen. Värdet och den investerade tiden är mer eller mindre bortkastad.

Jag tror en del av grundproblemet ofta är att vi prenumererar på för många bloggar eller att vi har för många bloggar som egentligen inte tillför oss något av värde i livet. Det kan jämföras med att ha en stor skål plockgodis eller chips på bordet en fredagskväll och mekaniskt kasta i sig näve efter näve utan att egentligen känna efter eller njuta av smaken. Hade du istället bara haft några få väl utvalda godisbitar tillgängligt hade du sannolikt njutit betydligt mer av varje tugga.

Lösningen på utmaningen varierar nog från person till person men för mig är beteendet en signal på att det är dags att rensa i RSS-läsaren alternativt jobbar mer med närvaron och dra ned tempot generellt i livet. Ett annat knep är att höja värdet på läsandet genom att avsätta fokuserad och medveten tid till denna, gärna kombinerat med en god kopp te. :)

Tenderar du också att processa bloggar som en gourmand eller är du mer av en gourmet?

15 reaktion på “Bloggourmet eller hetsläsare?

  1. piah

    Sedan jag började blogga 2008 har jag hittat olika bloggar. Från rena ‘köp det här’ bloggar till nu med inriktning på’ köp INTE det här’ bloggar. Läser bloggar om min ‘hobby’. kram *piah*

    Svara
    1. Herr Minimalist Inläggsförfattare

      Japp, det finns typ bloggar om precis allt och det är alltid roligt med andra människors perspektiv på saker och ting. :)

  2. R*

    Har följt er blogg ett bra tag och njuter verkligen av varje inlägg! Vilken intressant synvinkel på bloggläsandet. Nu när jag tänkte efter är jag en ”bloggourmet”. Följer handfull bloggar som mer eller mindre handlar om produktivitet på olika sätt – tidsmässigt, själsligt, ekonomiskt, tankemässigt. Det måste ge något. Men har insett att det gäller allt jag tar mig an här i livet – radioprogram, filmer, böcker, tidningar, tv-program. Jag väljer med stor omsorg. Är även därför en mindre mardröm när det gäller att välja film enligt min familj & vänner. Har svårt att göra något ”utan att vilja tänka”, ett resonemang jag hört när det gäller olika böcker – att man inte vill tänka utan bara läsa.

    Den enda gången jag inte väljer är när jag lyssnar på P1 direkt, särskilt när jag jobbar vid datorn eller håller på med något annat (laga mat, städa, pyssla, fixa, vid vissa promenader).
    För i radion vet man nästan aldrig vad man kan vänta sig, hur diskussionen kommer sluta eller vilka invändingar som kommer läggas in. Helt oförutsägbart o härligt.

    Precis som ni säger så vill jag att det ska lämna ett eftertryck, ett spår. Annars kunde jag lika gärna avstått från det. Nu har jag ju nyss skapat en blogg som är en ren vardags-här-är-mitt-liv, fast det har sina skäl säger jag till mig själv :)

    Svara
    1. Herr Minimalist Inläggsförfattare

      Haha, jag känner igen mig väldigt mycket i din beskrivning ovan. Förutom filmbiten där jag lärt mig att om det ska det bli något så måste någon ge sig och det är oftast inte Fru Minimalist. ;)

      Jag känner att jag ska ge P1 en chans vid tillfälle, det är många som talar väl om det.

      Ja precis, det känns meningsfullare och mer motiverande att blogga om man kan göra avtryck hos läsarna och kanske till och med åstadkomma en positiv förändring. :)

      Kul att se dina bilder från Australien förresten!

  3. Eva

    Ja, sitter här på ledig dag med tekopp och kan lugnt läsa de sex bloggar jag följer. Er blogg är mest intressant och skulle aldrig komma på tanken att hetsläsa den men väl läsa den intensivt.

    Vissa andra halvintressanta bloggar jag inte följer regelbundet där man kan upptäcka att man
    missat femtielva inlägg ja då blir det lite snabbläsning/skummande men inte hetsläsning, nej! Vad gör dem enbart halvintressanta förresten? Beror oftast på kontaktbrist med bloggägaren och ibland på ojämnt intressanta blogginlägg. Där har ni er absoluta styrka. Era blogginlägg är alltid intressanta + ni har kontakt med dem som kommenterar = fullträff! :)

    Det var en intressant reflektion kring läsandet av bloggar. Det du skriver är nog typiskt för många (för typ1? Ursäkta kunde inte låta bli att notera aktivitetsstressen och den mentala att göra-listan).

    Kommentaren från R* hade nästan kunnat vara skriven av mig. Håller med till 100% i allt. Är ruggigt kräsen och krävande och P1 direkt borde fler upptäcka.

    Kanske är jag en hetsätande gourmet ändå eftersom jag njuter så intensivt av det som jag väl funnit intressant. Intensiteten är för mig att gå in i något med fullt fokus och intresse, inte att hetsa och vräka. Det är väl eftersmaken som tydligt visar vad som är vad. Jag ångrar sällan nedlagd tid på det jag ”frossat på” då det ger massor med stimulans i en tillvaro som tyvärr består av så många spänt stressade, överaktiva och därför lite trista människor.

    Svara
    1. Herr Minimalist Inläggsförfattare

      Tack så mycket för det fina omdömet Eva!

      En sak som slog mig efter att jag läst din kommentar är att det är först nu efter att vi börjat blogga på egen hand som jag även börjat läsa kommentarer på andras bloggar eftersom jag insett att en mycket stor del av värdet hos en blogg ligger där. :)

      Fru Minimalist är förresten en 2w1 och jag som sagt en 1w2. Det kan du fundera lite på vad det innebär i Enneagram-världen. ;)

  4. Liie

    Mitt största samlande är tyvärr på bloggflöden, och det tillkommer flera varje vecka. Men i helgen rensade jag ut 72 stycken och vilken skön känsla det var. Plockade bort alla jag aldrig kommenterar på och de som ändrat inriktning utan att man riktigt reflekterat över det. Har visserligen ca 150 kvar, men det går mycket lättare att ta in det som skrivs nu. Och ni är fortfarande kvar som en av de allra bästa bloggarna, tack för att ni delar med er av era tankar och tips till oss :)

    Svara
    1. Herr Minimalist Inläggsförfattare

      Tack för berömmet Liie!

      Oj, det var många men det beror så klart på hur mycket tid man har och hur högt man prioriterar bloggläsandet. Eller så är du otroligt bra på att hitta bra bloggar (uppenbarligen). ;)

      Själv har jag precis 30 bloggar i min Feedly men flera av dessa är yrkesrelaterade och postar relativt sällan så det blir en precis lagom stor daglig dos inspiration! :)

  5. Eva

    Jag ” visste” redan att du Fru Minimalist var 2w1. Var så säker att jag fick hålla mig i skinnet för att inte skriva det då jag inte kunde vara säker på att du skulle uppskatta att en främmande människa (och besserwisser) skriver så på er blogg. Att ett par är typgrannar är tydligen vanligt och har båda den andres typ som sin vinge ja det är ju utmärkt! :) Då kan man lätt förstå varandra! :) Själv är jag 9w1 men före 30 hade jag garanterat trott att det var 1w9 men om man agerar/tvingas agera enbart i sin vinge så blir man helt slut!

    För övrigt så är det just en ren kommentarsblogg jag eventuellt skulle vilja skapa men har ingen förebild för det utan har en i fantasin bara. Kommunikation och utbyte av tankar skulle kunna ske på ytterligare sätt i bloggform än de som redan finns.

    Svara
  6. Ekorren

    Här är jag nog minimal. Följer 5 bloggar o använder ingen ”läsare”. Anser att de som är värda att följa kommer jag ihåg.

    Er blogg är fenomenal! Och nu är jag ofta tvungen klicka in här för ni har ju så smarta läsare som lämnar spår. Intressant!

    Svara
    1. Herr Minimalist Inläggsförfattare

      Tack Ekorren för det varma orden! :)

      Fem bloggar är riktigt minimalt. Det är en ära att få vara en av de utvalda. ;)

  7. Eva

    Herr Minimalist:

    Ja hur insåg jag? Inte inte alls av typbeskrivningarna utan förklaringar kring stress- och vilopunkter. Gjorde testet igår på länken du hänvisat till tidigare (eclecticenergies.com). Blev 1w9. Inte så förvånande. Inget test är perfekt och 1w9 och 9w1 är lika som bär. Det som skiljer är ändå hur man agerar/reagerar vid långvarig stress.

    När jag var 29 år hände mycket som var pressande under en längre tid. Så här i efterhand är det lätt att se att jag agerade enligt 9:ans och 6:ans svagheter. Typ 6 är ju stresspunkten för typ 9. När jag varit på topp länge har jag antagit de positiva egenskaper som finns hos vilopunkten typ 3. Då blev det tydligt. Det har alltså aldrig handlat om några besök hos stresspunkt typ 4 eller vilopunkt typ 7 som annars hade varit fallet för typ 1. Det är alltså ett av flera sätt man lättare kan urskilja typerna om man är osäker.

    Detta var verkligen off-topic men svar på din fråga. ;)

    Svara
  8. Isflingan

    Oj vad jag kände mig träffad i detta inlägg. Jag följer väldigt få bloggar (ca 5st) men då dessa byts ut ned ämna mellanrum blir det ändå väldigt många inlägg att läsa för att ha läst allt på just den bloggen. Varför jag nu måste göra det vet jag inte, men så säger min hjärna. Kanske är jag rädd att missa nåt viktigt? Men nu ska jag försöka tänka på varför jag läser inlägg på dessa bloggar o vad jag vill ha ut av dem, o inte bara läsa för läsandes skull. Kanske kan d bli mer ro i hjärnan då :)

    Svara

Kommentera