Extrem minimalism och maximalism

Minimalism kan likt många ismer som förespråkar förändring upplevas som extrem. Detta beror ofta på att det likt många ismer är de mest extrema förespråkarna som skriker högst.

Ett relaterat exempel är feminismen som i praktiken förespråkar jämställdhet mellan män och kvinnor och logiskt sett kanske borde kallas humanism eller något liknande. Men eftersom obalansen är till kvinnornas nackdel så kallas rörelsen feminism då namnet under liknande omständigheter alltid speglar gruppen som kämpar i motvind. Ytterligare ett exempel är black power-rörelsen som kämpade för jämställdhet mellan vita och svarta i USA på 60- och 70-talet. I båda fallen ovan strävas det som sagt i praktiken mot balans och inte mot en ny obalans även om namnen och ibland även retoriken kan ge sken av motsatsen.

Om vi återgår till minimalismen så fungerar det på precis samma sätt. Det vill säga minimalismen är en motreaktion mot bland annat överkonsumtion och överstimulans men står absolut inte för en rumslig och själslig tomhet utan en hållbar och harmonisk balans vad det gäller bland annat prylar, konsumtion och mentalt fokus. För att illustrera vad jag menar så tydligt som möjligt har jag skapat tre diagram nedan.

Om vi börjar med diagrammet extrem maximalism nedan så representerar det hur en väldigt stor del av jordens befolkning, och speciellt företag, beskriver sambandet mellan lycka och antalet saker, åtaganden och intressen; mer av allt leder till ökad harmoni och lycka.

Extrem Maximalism

Ett typiskt exempel är personen som tror att de äntligen ska bli lyckliga bara de har en snabbare bil, en ändå högre lön eller en exklusivare garderob. Motivationen är med andra ord inte förankrad i konkreta behov utan driven av till exempel prestige, emotionella kickar eller rädsla.

Diagrammet extrem minimalism representerar däremot hur många offentliga minimalister beskriver sambandet mellan lycka och antalet saker, åtaganden och intressen; minimalt av allt leder till ökad harmoni och lycka.

extrem_minimalism

Ett typiskt exempel är personen som försöker leva med totalt 100 saker, enbart använda 33 klädesplagg i tre månader eller rensa ut en sak varje dag under ett helt år. Motivation är med andra ord även här inte förankrade i konkreta behov utan driven av till exempel tävling, en önskan att synas eller emotionella kickar.

Det tredje exemplet representerar vår syn på minimalism och sambandet mellan lycka och antalet saker, åtaganden och intressen; en balans där varken mer eller mindre ökar harmonin och lyckan.

Lagom Minimalism

Exakt var balansen ligger varierar från person till person och utmaningen är att hitta sin egen balans utifrån sina omständigheter. En flerbarnsfamilj, ett sambopar eller en storstadssingel har väldigt olika förutsättning och behov men kan ändå hitta sin unika form av minimalism.

Vad som till slut förenar oss minimalister världen över är oftast insikten om att varken mer, men inte heller alltid mindre, är bättre samt vetskapen om de många oväntade värden som ger sig till känna då konsumtion, onödiga prylar och allmän överstimulans inte längre är huvudfokus i livet.

16 reaktion på “Extrem minimalism och maximalism

  1. M

    Instämmer! Just det att alla har sin personliga nivå och att det inte är någon tävling i att äga minst saker. För i den stunden det blev en tävling så har minimalismen förlorat sin rofyllda innebörd.

    Svara
    1. Herr Minimalist Inläggsförfattare

      Mycket väl skrivet M. :)

      Sedan ska jag väl erkänna att jag kan se ett litet värde i tävlingsmoment, vilket många amerikanska minimalistbloggar förespråkar, eftersom att det kan motivera människor att komma igång med rensandet och så småningom insikt. Men tar man det för långt så blir det snabbt osunt igen. :)

  2. Eva

    Om tävlingar motiverar folk att rensa vet jag inte om det verkligen leder till något nytt överhuvudtaget. Om man är tävlingsinriktad så kan man förmodligen vara det på en massa både bättre och sämre områden. Nu är ju inte tävlingsinriktning något i första hand negativt men på tal om minimalism har det ändå en aning negativ klang.

    Om man bara byter ut objektet för sin passion så behöver inte subjektet, alltså personen, förändras ett endaste dugg. Minimalism för mig är ett sätt att förändra snarare subjektet än objektet och då kan inte gamla programmeringar plötsligt bli tjänare som motivation för att till exempel ändra på dåliga vanor (sämre objekt). Men jag kan ju ha fel för kanske döljer sig våra verkliga gåvor, talanger och livslärdomar i botten av våra värsta passioner?

    Svara
    1. Herr Minimalist Inläggsförfattare

      Mycket filosofiskt och något som Carl Jung säkert hållit med om. ”There is gold in the shadow”. :)

      En möjlig uppsida med tävlingsmomentet eller utmaningen med att rensa alternativt leva med få saker är att det faktiskt kan resultera i en oväntad insikt och förändring av ”subjektet” i förlängningen. ;)

    1. Herr Minimalist Inläggsförfattare

      Japp, hur roligt som helst att bli omnämnd i tidningen!

      Lite lustig timing med detta inlägg om ”extrem minimalism” och artikeln i Sydsvenskan förresten. Tur att vi publicerade en dag innan, annars kunde vi ha upplevts som reaktivt kritiska till Jens livsval. ;)

  3. Eva

    Herr Minimalist:

    ”reaktivt kritiska”…andra gången du på kort tid använder ordet ”reaktiv”. Menar du ogenomtänkt/oreflekterat eller något ännu starkare?

    Svara
  4. Sanna

    Jag är en minimalist men bara fattat att det gällde prylar förut nu har jag förstått att det gäller livet i allmänhet. Att välja det jag vill göra och inte slösa energi på att göra flera saker som egentligen inte ger mig något och äta en bra måltid i måttliga mängder än att sleva i mig massor bara för att tre äckliga chokladkakor kostade 5 kr. När det gäller saker mår jag bäst av att ha så lite som möjligt. Ljus och rymd och var sak på sin plats och harmoni gällande färg och form. Gillar raka avskalade ytor men bryter av med gansks många välskötta växter och mysiga plädar. Detjag verkligen vill spara som barnens teckningar åker upp på vinden där de sorteras i fina likadana lådor.. Resten ger jag bort till vänner eller myrorna. Har gjort av med nästsn alla böcker.Har bara sparat dem jag läser om och det är ca 6 böcker och något från min barndomen och något jag fått dom är fint minne.

    Svara
    1. Herr Minimalist Inläggsförfattare

      Jag tror ofta minimalism börjar med rensning av onödiga saker eftersom det är en sån konkret handling med så konkreta effekter. Men precis som du säger börjar man ganska snart fundera på om det inte är läge att rensa bort onödiga åtaganden, arbetsuppgifter och fokus för att frigöra tid och mentalt kraft åt det som verkligen betyder något och gör en glad och lycklig. :)

  5. alberto

    Under lång tid har letat efter folk som tänker som er, väl skrivet och enkel förklarad, ibland sitter jag och tänker så mycket, men har svårt att beskriva med ord för andra liksom att utveckla hela idee, men ni sätter ord på mina tankar , kommer att följa eran blogg, har andra tankar, som skulle vilja utveckla.

    Svara
    1. Herr Minimalist Inläggsförfattare

      Vad kul, välkommen till bloggen! Säg till om du har några idéer som vi kan hjälpa till att utveckla alternativt skriva om. :)

Kommentera