Flygresor och dåligt samvete

I slutet av maj ska vi göra vår första flygresa på fyra år. Det blir barnens första utlandsresa och vi har sett fram emot den i 1,5 års tid. Vi flyger från Stockholm och barnens mormor och morfar flyger till samma resmål, en europeisk ö, från en mindre ort i Sverige.

Jag skrev ett inlägg på instagram för någon vecka sedan om innehållet i taxfree-katalogen och raljerade lite över de kreativa och roliga parfymbeskrivningarna (hur luktar egentligen bergsluft, bärnsten och optimism?). Men kommentarsfältet kom lika mycket att handla om det dåliga samvetet över att flyga.

Marknadsföringsavdelningen har nog roligt när de kommer på beskrivningar av dofterna. :)

Ska man ha dåligt samvete för att man flyger? Ja, det tycker jag man bör ha. Och jag tycker inte det behöver vara negativt att känna så. Det är väl jättebra om fler får dåligt miljösamvete för att man väljer flyget, så att man i bästa fall tänker till en extra gång innan man slentrianmässigt bokar en flygresa nästa gång. Väljer tåget vid kortare avstånd eller försöker få till ett skype-möte istället. Lite gnagande dåligt samvete behöver inte vara så farligt, det kan ju leda till positiv förändring.

Och det ena behöver inte utesluta det andra. Bara för att vi har dåligt miljösamvete över vår kommande flygresa, innebär det inte att vi inte kommer njuta av vår semesterresa. Kanske kommer vi till och med njuta av den ändå mer för att vi är medvetna om att detta är sista gången på länge som vi gör en sådan här resa. Liksom att det både är den första och förmodligen sista utlandsresan barnen kommer göra med sin mormor och morfar.

Det vi kommer njuta extra mycket av är att få umgås med barnen 24/7 utan att behöva tänka på att passa tider, städa, handla mat och laga mat (iaf inte alla måltider). Bara vara närvarande och uppleva allt tillsammans. Liksom att barnen stärker relationen till sin mormor och morfar.

Barnen som badar på Gotland förra sommaren, ett resmål vi blev så förtjusta i att vi åker dit igen i sommar.

För oss får man, i likhet med oss, gärna ha dåligt miljösamvete när man flyger. Särskilt om det gör att man agerar annorlunda framöver, men att man samtidigt får njuta fullt ut av semestern eller själva målet man har med flygresan.

Och det här med dåligt samvete kan såklart appliceras även på andra områden; köttätande, bil-ägande/åkande, eller att vi shoppar för mycket. Så länge det gnagande dåliga samvete leder till att man väljer ett mer hållbart alternativ än man annars skulle gjort i en situation framgent tycker jag inte det behöver vara negativt.

Vad tycker du, ska man ha dåligt samvete för att man tar flyget och kan lite gnagande dåligt samvete i själva verket vara bra?

13 reaktion på “Flygresor och dåligt samvete

    1. Fru Minimalist Inläggsförfattare

      Inser nu att den inte ligger på Gotland utan från Fårö, Sudersand heter den fina stranden. Skyller på att det var vårt första besök på såväl Gotland som Fårö förra sommaren. :)

  1. Ida

    Jag håller absolut med om att dåligt samvete kan vara positivt. Det handlar ju om att man då har en medvetenhet gällande frågan och en känsla av vad som är rätt eller fel. Jag handlar självklart också mot mitt samvete och bättre vetande ibland. Ibland av lathet, ibland för att jag värderar mitt eget eller annans välmående före miljön i vissa frågor. Handlandet i sig kan jag dock inte se som något positivt. Går man emot sin övertygelse och förnuft så har ju inte samvetet varit till mycket hjälp för världen. Dock inte sagt att man kan lära sig en läxa och handla bättre nästa gång😀

    Svara
  2. Fanny

    Jag tycker att den här frågan är jättesvår. Med rent förnuft så tycker jag att flygandet måste minska drastiskt och fler resor göras med tåg med omtanke för miljön. Men sen tänker jag också på det här med regional utveckling. Dagens politik och ekonomi är väldigt storstadscentrerad och gör det svårt för medelstora städer som Umeå och Kalmar att överleva utan snabba förbindelser med flyg till huvudstaden. Jag följer utvecklingen med höghastighetståg med intresse, men med tanke på hur dagens process ser ut kommer det ta en väldigt lång tid innan ett sådant system blir utbyggt till landets alla olika hörn. Tills dess ser jag tyvärr inrikesflyg som en nödvändighet för att hela Sverige ska få leva.

    Svara
  3. Tobbe

    När jag var i Hongkong nu senast, så känner jag inte det minsta dåligt samvete eftersom att I Kina och Indien har vi de största utmaningarna av förorening. Det vi gör här påverkar inget tyvärr. Det är bara en piss I missisippi.
    I Hongkong har man en app som talar om luftkvalitet ifall man kanske ska stanna inne. Jag tror att vi skulle fokusera mer på saker vi använder på marken istället. Flyg och buss är ändå ett kollektivt åkande. Flyget kan vi använda med förnuft och använda Skype och tåg när det går. Sedan skulle politiker kunna hjälpa till så att tågresan blir billigare än flyget i närområdet. Plus att import av mat skulle ses över. Vi behöver tex inte tomater mitt i vintern.
    Ja det finns så mycket annat i miljön vi borde fokusera på än våra semesterresor som I bästa fall vi får uppleva en gång per år. Finns mer att utveckla här såklart
    Tack för ordet och ta hand om er.

    Svara
    1. Jonas

      ”Det vi gör här påverkar inget tyvärr.”

      Så kan man ju inte resonera, vare sig det handlar om miljöförstöring, valdeltagande eller skattefusk. Det moraliskt riktiga är såklart att göra det man tycker är rätt att alla kan göra (och ja, självklart finns det gråzoner).

      Jag tycker absolut man ska ha dåligt samvete om man flyger. Vi är i full färd att förstöra våra barn och barnbarns miljö och alla måste ta ett större ansvar, såväl enskilda individer som politiker och näringsliv.

  4. Johanna

    Det låter nog hemskt, men mina två starkaste anledningar till att jag försöker välja mindre miljöskadliga alternativ är dödsångest och skam. Jag mår dåligt om jag, eller personer i min närhet, gör saker som jag vet är dåligt för miljön. Det händer ändå att jag gör dåliga saker, men eftersom jag då mår dåligt försöker jag undvika dom. Jag tycker det är skönt att normen långsamt förändras och att flera och fler nu tycker att det är lite skämmigt att t ex nöjesflyga eller nöjesshoppa.

    Svara
  5. Maria O

    Om man kan dra ner antalet resor med flyg från flera per år till en vart 5e år är ju mycket vunnet,speciellt om alla tänker så.
    Har inte flugit på 1.5 år nu, mycket tack vare att jag sluppit i tjänsten.
    Har kollat runt lite på tågresor ut i Europa, tyvärr har jag inte hittat någon smidig bokningssida så än så länge är det mest bara funderingar.

    Svara
  6. J

    Det är nog knepigt det där. Om man ska ha dåligt samvete för att man flyger, borde då inte flygbolagen, deras anställda och ägare också ha dåligt samvete? Staten och politikerna som subventionerar flyget istället för att istället göra som vid t.ex. alkohol och tobak att man tokskattar? Nu finns systemet som det gör och att då påtvinga flygskam för att man som konsument tar del av den möjligheten känns absurd. Samtidigt, vi måste göra något åt miljöproblemen men jag tycker det är fel att det är där man ska skämmas mest. Jag håller med om att vi borde flyga mindre (eller helst inget alls) men samtidigt borde man uppmuntras (ekonomiskt framför allt) till att hellre välja tåg för kortare sträckor, flyga mindre sällan (t.ex. om flygresan till London kostar 10 000 kr istället för 400 kr, och då menar jag att prisskillnaden ska täcka upp för uteblivna statssubventioner och helst delvis gå till en fond för R&D för mer hållbara alternativ) och de gånger man behöver flyga, verkligen göra det smart och värdesätta resan. Sedan får vi komma ihåg att det inte bara är på flyget det hänger. Ska jag som aldrig ägt en bil, alltid cyklat till jobbet eller åkt kollektivt, inte ätit kött på 20 år… ja, ska jag ha flygskam för att det krävs en långresa varje gång mina barn ska få träffa mor- och farföräldrar? Flygskam är säkert delvis det som krävs för att få en attitydförändring till stånd. Men, med dagens villkor känns det fel att det är där skammen hör hemma.

    Svara
  7. FruEfficientBadass

    Vi flyger i sommar för första gången på säkert sju år hela familjen, för att fira vår 15-åriga bröllopsdag med ett besök på samma italienska bondgård där vi hade vår bröllopsresa. Klart vi hade kunnat ta tåget. Vi har faktiskt åkt tåg till Italien hela familjen en gång, när vi bara hade två barn. Det var en mardröm. Jag resonerar som så att givet att vi flyger så sällan, försöker dra ner på kött, konsumtion samt gjort oss av med bilen, tänker jag inte ha dåligt miljösamvete för sommarens resa. Jag blir glad av kommentarerna ovan som är ett led i tidsandan när vi äntligen börjar problematisera saker inte bara i svepande generella ordalag utan i var mans vardag. Senast idag hade jag en frukostdiskussion med några väninnor där en, akademiker med hela tjänstemannakitet, valt att skaffa höns för att återvinna mat och sluta köpa protein, en annan precis avskaffat bil, en tredje med väskan full av kläder som skulle lämnas in i 2nd hand-butik. Något håller på att ändras i grunden och det är så häftigt. Hongkong-kommentaren – absolut valid. Vårt handlande i Sverige får ses som symbolhandlingar, men betydelsefulla sådana (för vi är ju ett präktigt folk i andra länders fokus non? :))

    Svara
  8. Karlsson

    Hej. Jag är 20 år och inte varit utomlands sen jag var bebis (1 år).
    Jag har inte råd att åka flygplan (och om jag ens vågar, tänk om jag får panik? Jag minns inte hur det är att vara i en flygplan) 😆

    Ska ni till Gotland i år? Om Gotland räknas som semesterparadis, så har jag ju semester året runt! 😄

    Svara
  9. Carina

    Dåligt samvete (skuldkänslor) är för mig väldigt negativt laddade ord. Jag skulle inte kunna njuta av resmålet det minsta! Men jag förstår hur du tänker. :) Jag drar mitt strå till stacken vad gäller miljön med bl a mindre kött, mindre shopping samt går/cyklar till jobbet. Men en semesterresa inkl flyg gör jag med familjen ungefär vartannat år. Min förhoppning är att kunna utöka veckorna till månader i ett varmt land vintertid!

    Svara
  10. Madeleine

    Man kan komma utomlands utan flyg, speciellt inom Europa. Det gör jag hela tiden. Nu i mars besökte jag 5 länder själv med min son och vi åkte tåg och buss och det gick över förväntan. 10 dagar egentid med mitt barn, alla var snälla och hjälpsamma och nu försöker jag planera in vårt nästa äventyr. Lutar mot att det blir Ryssland.

    Svara

Kommentera