Kategoriarkiv: Gästinlägg

Gästminimalister berättar: Camilla

I serien gästminimalister berättar ger vi våra läsare och bloggrannar möjlighet att med sina egna ord beskriva och inspirera med sin minimalistiska resa.

Nedan hittar du Camillas berättelse om hur hennes resa mot enkelhet och minimalism började, hur det ter sig i hennes familj och problem hon stött på längs resans väg.

I efterhand kan det vara svårt att veta när en resa började. När man någonstans i tankarna började fundera på att göra den. När man började få tankar eller inspiration någonstans ifrån. Jag vet inte när min och min familjs resa mot ett liv med mindre saker började, mot ett enklare liv. Jag vet inte heller hur långt jag och vi kommer att komma på den resan eller hur minimalistiska vi och vårt hem kommer att bli. Men jag vet att det är en skön och befriande resa.

Jag är en person som ägt många saker, både sådana jag själv skaffat mig och sådana jag fått. Jag äger fortfarande många saker, men väldigt många har jag också gjort mig av med. Och fler ska jag göra mig av med. Att minska på antalet saker har frigjort både tid och energi till att göra annat. Och jag vill fortsätta på den vägen.

I början var det lite ångestfyllt att rensa och göra mig av med saker. Skulle jag inte sakna sakerna? Vågade jag göra mig av med dem? Tänk om jag ångrade mig? Men ju mer jag rensat desto säkrare känner jag mig i beslutet om huruvida saker ska vara kvar eller inte. Hittills har jag inte saknat en enda sak jag gjort mig av med. Däremot känns det bättre och bättre att ha de saker vi behöver – inte mer och inte mindre. En del utrymmen hemma hos oss har nu genomgått flera rensningar. Att märka att vi inte saknat saker vi gjorde oss av med i förra rensningen har gjort att vi kunnat rensa mer och uppnå en ”lagom-nivå” på många områden. Men processen fortgår.

En annan sak som gjort det lättare att rensa och göra oss av med saker är att tänka på var en viss sak gör mest nytta och ger mest glädje. Är det hemma hos oss fast vi inte använder den? Eller är det hos någon annan som vill ha den och använder den? Och tänk att låta en sak få glädja i flera steg – vi slipper den, någon annan får köpa den på exempelvis en loppis för en billig peng, och ytterligare någon annan får något den behöver för pengen.

Att resa och att bo i vår husvagn, har också givit inspiration till att rensa hemma. I husvagnen har vi det vi behöver för dagen. Och det räcker. När vi kommer hem från den kan vi verkligen undra vad vi ska med alla saker hemma till. Och med alla utrymmen. Vi får ju plats i husvagnen! Och med den som utgångspunkt har vi tid och möjlighet att göra det vi vill – ta vara på dagen.

Dock är jag fortfarande en person som tycker om att ha det vackert runt mig och så tror jag att det kommer att förbli. Men vackert är inte detsamma som många saker, eller att ständigt byta ut saker. Jag tycker alltmer att ”det vackra bor i det enkla”. Och jag behöver inte äga det vackra för att kunna njuta av det!

En av mina svårigheter med den minimalistiska resan är mötet med andra. Som exempelvis föräldrar och svärföräldrar som är uppvuxna under relativt enkla förhållanden och nu haft ett helt liv på sig att ”skaffa sig saker”. De har även skaffat saker åt mig och min familj. Delvis saker som vi nu inte vill ha. Det ger mig dåligt samvete att inte vilja ha det de av välvilja ger och vill ge. Men vi kan ju inte äga saker för att andra vill det. Var och en måste hitta sin egen väg genom sitt eget liv.

Det ska bli intressant att se vart ”den minimalistiska resan” för oss. Just nu bor vi i ett hus. Hur kommer vi att bo i framtiden? I huset? I lägenhet? I husvagn eller husbil? Som digitala nomader? Och hur kommer våra barn att förhålla sig till saker när de växer upp och får egna hem? Det återstår att se. Det återstår även att se hur vi kommer att förhålla oss till arbete. För att vi inte hela tiden ”skaffar nya saker” innebär ju att vi behöver mindre pengar. Vilket innebär att vi kan jobba mindre?

Det står dock redan klart att ett enklare liv givit oss mer tid och energi till att göra det vi vill. Som att leva aktiva dagar ute i naturen, på olika sätt. Tillsammans. Vilken tur att jag någon gång började den här resan, med ett steg som jag inte längre minns…

Vill du läsa mer om Camilla, hennes familjs aktiva vardag och följa hennes resa mot ett enklare liv, så hittar du hennes blogg Aktiva dagar här!

Om även du är intresserad av att medverka som gästminimalist på bloggen så hittar du all information om hur du går till väga här.

Gästminimalister berättar: MinimalistFia

I serien gästminimalister berättar ger vi våra läsare och bloggrannar möjlighet att med sina egna ord beskriva och inspirera med sin minimalistiska resa.

Nedan hittar du MinimalistFias inspirerande resa om hur hon förändrade sin vardag från ett fullspäckat schema och hem mot mer enkelhet på flera plan i livet.

Jag vill först och främst tacka för den inspiration ni skänker mig och helt säkert många andra runt om i landet. Ni har med er blogg inspirerat mig med minimalistiska funderingar, tips och utmaningar, tack!

Min resa mot enkelheten började i januari förra året. Under hösten 2013 började jag känna av att jag inte riktigt orkade med allt som jag hade tagit på mig att göra. Arbete och studier vid sidan av under en tid hade tagit ut sin rätt. Jag bytte arbete och gick ner i tid, samt avslutade en kurs till våren. Framförallt var det stökigt hela tiden och bergen med saker var inte bara i vägen utan började också förlora sitt värde.  Jag började fundera kring om livet var mer än att arbeta, studera, städa och sova. Svaret blev ja, det fanns andra saker i livet som jag ansåg viktiga. Jag beslutade mig för att under 2014 göra ett köpstopp och att rensa ut 365 saker, en sak för varje dag. Resan mot enkelhet hade börjat.

I början av 2014 verkade mitt beslut vara busenkelt. Jag hade redan rensat ut en hel del saker och det mentala bagaget blev lättare och lättare ju fler saker jag rensade ut. Helt klart en god start på det nya året! Efter ett tag började det dock bli svårare att möta människor eftersom de ifrågasatte mina nya val. Man anses helt klart som konstig om man börjar ge bort sina saker och inte köper några nya. Varefter månaderna gick blev bagaget ännu lättare och jag började äntligen känna ro. Jag började åter njuta av att bjuda hem vänner utan att behöva stressa för att städa undan saker i sista minuten. Livet började sakta men säkert förändras.

Nu när ett år har gått har jag omprövat mina tidigare vanor och beslut. Det som har skett under det här året är att jag har blivit mer medveten om mina egna val och hur det påverkar andra. När jag öppnar mitt kylskåp och skafferi idag ser man nästan uteslutande ekologiska matvaror. Jag har även dragit ner på köttkonsumtionen vilket också har förbättrat min hälsa. Jag har tagit ett steg bort från konsumtionssamhället och konsumerar nu på ett mer hållbart sätt. Kläderna jag använder har jag i den takt de blir uttjänade börjat byta ut mot ekologiska alternativ.

Kort och gott kan man säga att 2014 har förändrat mitt liv. Livet har börjat bli mer och mer meningsfullt och jag kan se en ljusare och roligare framtid. Jag vill dela med mig av mina tankar för att tacka er för den inspiration ni har givit mig och för att förhoppningsvis ge dig som läser detta den kickstart du behöver till en förändring. För en förändring är möjlig!

Om även du är intresserad av att medverka som gästminimalist på bloggen så hittar du all information om hur du går till väga här.

Gästminimalister berättar: Karin Nordlander


I serien gästminimalister berättar ger vi våra läsare och bloggrannar möjlighet att med sina egna ord beskriva och inspirera med minimalistiska tankegångar.

Nedan finner du sparterapeuten Karins kloka ord om hur du står emot julstressen och samtidigt får mer pengar kvar i plånboken. Vill du läsa fler tips från Karin om hur du förbättrar din vardag och ekonomi för att få mer tid över till annat så hittar du bloggen hon skriver för här.

Nu är vi inne i december och julstressen börjar tränga sig på. Butikerna basunerar ut ”måste ha-produkter” och TV-reklamen förmedlar romantiska bilder av den perfekta julen.

Vi har ofta en stark föreställning om hur julen borde vara och det är många gånger den bilden som vi vill försöka förverkliga när vi ger oss ut i shoppingkaoset i december. Men priset för den perfekta julen är ofta skyhögt, både i pengar och energi räknat. Och frågan är om det är värt det. För även om du skulle lyckas uppnå den perfekta julen så håller det kanske inte i sig mer än några timmar. Det nydammsugna golvet fylls av granbarr och julpapper, ungarna bråkar om vem som ska få hålla nya iPaden, soffan får knäckfläckar och farmor behöver åka hem för att hon fått ont i huvudet. 
Verkligheten blir sällan till den idyll som vi har föreställt oss, hur mycket pengar och omsorg vi än har lagt ned.

Trots att vi kanske är medvetna om det här, är det lätt att åka med i julhetsen. Här är några tips för hur du kan stå emot:

  • Tänk efter vad som faktiskt är viktigt för dig kring jul. Kanske att få vara ledig ett par dagar? Ha chansen att umgås med nära och kära? Eller vill du helst vara ensam? Fokusera på att förverkliga det som är betydelsefullt för just dig.
  • Har du en familj omkring dig med tusen önskemål om hur julen borde firas? Sätt er tillsammans och prioritera. Låt var och en komma till tals och fundera kring hur ni kan skapa en jul som alla blir nöjda med. Kom bara ihåg att det är familjens vuxna som bestämmer hur mycket pengar ni ska göra av med.
  • Sätt ett tak. Både för hur mycket julklapparna får kosta och för hur mycket pengar ni ska lägga på julmat och julpynt. Kostnaderna drar lätt iväg om vi tänker ”klart vi ska unna oss, det är ju jul”. Och visst ska vi unna oss – men vi behöver inte ruinera oss på kuppen.
  • Våga strunta i det sociala trycket. Det finns inget som säger att vi måste fira jul alls om vi själva inte tycker det är roligt. Och vi behöver heller inte lägga tiotusentals kronor på att fly till Thailand bara för att undkomma julen och andras åsikter. Oavsett hur du väljer att fira – utgå ifrån vad som passar dig och dina nära – inte vad grannarna ska tycka.
  • Ha glädjen som vägvisare. Gör bara de julförberedelser du tycker är roliga! Känslor av stress eller måsten är tecken på att du är inne i ”perfektfällan”. Och julen behöver som sagt inte vara perfekt. Det viktiga är att du och dina nära kan ta vara på juldagarna på det sätt som ger er mest glädje.

Med önskan om en lycklig och fridfull jul,
Karin Nordlander
, Sparterapeut Advisa

Jag tycker att Karin fångar flera områden som många känner skulle kunna förbättras kring julen men som de flesta ändå låter förbli sig likt år efter år. Kanske på grund av traditioner inom släkten, olika åsikter eller förväntningar kring hur julen borde firas.

Personligen tycker jag att punkt två, att prata om hur ni vill fira årets jul, är bland de viktigaste när ni är en större grupp som firar jul tillsammans. Och att våga ta upp frågan i god tid innan jul så folk hinner smälta, förbereda och i värsta fall ändra planerna om det inte passar dem.

Om även du är intresserad av att medverka som gästminimalist på bloggen så hittar du all information om hur du går till väga här.

Gästminimalister berättar: Angelica Alm

I serien gästminimalister berättar ger vi våra läsare och bloggrannar möjlighet att med sina egna ord beskriva och inspirera med sin minimalistiska resa.

Nedan hittar du Angelicas kloka berättelse om hur hon ser på minimalism. Vill du läsa mer om hur Angelica tänker kring aktier, privatekonomi, personlig utveckling och konsumtion så hittar du hennes blogg här.

Jag läser många bloggar om ekonomi, men det är få som jag varit så hängiven som minimalisterna.se. Jag kan inte påstå att jag hade en klar bild av vad jag trodde att minimalistiskt leverne skulle vara när jag först hittade hit, kanske trodde jag att det skulle vara att leva på de lägre av livets marginaler hela tiden och att det handlade mer om harmoni i att överleva istället för att leva.

Jag kunde inte ha mer fel och jag måste erkänna att jag blev såld redan när jag läste första inlägget. Sedan dess tänker jag ofta på min syn av minimalistiskt leverne och försöker handla så i de allra flesta beslut.

För mig handlar livet numer om investeringar. Jag investerar mina pengar i aktier som på sikt ska ge mig större frihet i livet. Inte nödvändigtvis frihet som i att köpa dyra prylar utan möjligheten att arbeta med något som inte ger så mycket betalt för att jag tycker det är roligt, inte bara för att betala räkningarna. Jag vill kunna resa om jag vill eller ligga i en hängmatta om jag vill, jag vill kunna arbeta mycket för att det är roligt eller lite mindre om någon jag älskar blir sjuk. Jag vill kunna bidra till andra med både tid och pengar, oavsett om det är en hem för gatuhundar eller en nära vän.

För mig handlar minimalistiskt leverne om att göra investeringar i vardagen som ger avkastning i framtiden, investeringar som förökar sig med tiden. Låt mig försöka förklara:

Om jag köper en ny bil imorgon så ger det mig delvis ett ögonblickligt värde och dels ett värde för framtiden. Det ögonblickliga ligger i doften av ny bil, hur den accelererar vid rödljusen och de fiffiga mugghållarna bredvid sätet. Den känslan av ”Wow!” försvinner på bara ett par dagar och sedan är det en vana. Jag kommer också bli påmind om att jag inte har det allra bästa när nästa modell dyker upp på marknaden med ännu bättre motor och ännu fiffigare mugghållare.

Förutom det värdet finns det ett långsiktigt värde i att äga en bil; jag har större frihet att se världen, jag kan besöka mina vänner i Malmö och dessutom får jag mer tid med min dotter eftersom jag kommer hem snabbare efter jobbet. Det är långsiktiga värden som jag kommer behålla längre och som dessutom kommer ge mig ett värde ur ett bakåtblickande perspektiv (”kommer du ihåg sommaren när vi bilade till Skåne?”). Det sistnämnda är det värdet jag eftersträvar eftersom det är en investering i mitt liv.

På samma sätt är jag mer benägen att lägga 40 000 kronor på en resa än en ny platt-tv med tillhörande ljud eftersom jag vet att resan kommer jag minnas under resten av mitt liv, den kommer förmodligen föra vår familj närmare varandra och det kommer ge mig energi för resten av året. Kanske kommer den ge min dotter större förståelse för andra kulturer och viljan att lära sig flera språk. Tv:n däremot kommer att imponera första veckan med sin knivskarpa bild men sedan kommer den vara precis som vilken tv som helst.

I teorin är det lätt att skilja på en investering i livet och rent slöseri, men i verkligheten är det lätt att inbilla sig att något har ett större värde än det faktiskt har. Dessutom är det ju inte lika för alla människor. En del hävdar att riktigt bra bioljud skapar minnen för livet och att resor bara är ett sätt att byta dåligt väder mot ännu sämre väder och hårdare sängar. Hur som helst skulle jag önska att fler tänkte på de långsiktiga konsekvenserna av det de handlar och att de kan lägga pengar på sådant som ger glädje långt efter att det har förbrukats. Att leva livet till fullo där vi gör skillnad tror jag är att leva minimalistiskt.

Om även du är intresserad av att medverka som gästminimalist på bloggen så hittar du all information om hur du går till väga här.

Gästminimalister berättar: Fru Granath

I serien gästminimalister berättar ger vi våra läsare och bloggrannar möjlighet att med sina egna ord beskriva och inspirera med sin minimalistiska resa.

Nedan hittar du fru Granaths berättelse om hur hon och hennes familj valt att leva på betydligt mindre yta än många andra tvåbarnsfamiljer, samt hur ett minimalistiskt förhållningssätt har gjort detta, inte bara möjligt, utan också enkelt.

”Grattis till tillökningen! Tänk, nu är ni tvåbarnsföräldrar. Då är det väl dags att flytta till något större?” Ehum, nej vi tänkte faktiskt bo kvar så länge som möjligt. Faktum är att vi trivs bättre än någonsin och att vår lägenhet aldrig har känts så hemtrevlig och rymlig som nu. Jag är fru Granath och bor med min familj på 66 kvadrat.

När vi väntade vårt första barn fick vi hem en checklista på över 100 nödvändiga prylar som vår närmaste barnbutik välvilligt sammanställt. Vi jämförde med vår egen lista på fem saker, såg oss runt i hemmet och insåg att nu var det dags att tänka smart.

Vår lägenhet består av två rum och kök. Som i de flesta flerbostadshus byggda under det senaste decenniet har förvaringsutrymmen som garderober och skåp omvandlats till en klädkammare. I vår lägenhet råkar denna klädkammare vara försedd med fönster och parkettgolv liksom i övriga rum.

I en handvändning (nåväl, det tog den blivande pappan en hel helg att med handkraft driva ut de decimeterlånga betongskruvarna till vägghyllorna, sedan ytterligare en helg för spackling, målning och tapetsering) så hade vi ett litet barnrum. Däremot hade vi inte längre något förvaringsutrymme. Det blev en prylrensning av historiska mått. Efteråt gick jag ned till vårt källarförråd flera dagar i rad bara för att beundra ordningen.

När vår dotter, som snart fyller tre år, föddes hoppades vi kunna bo kvar i vår lägenhet i ytterligare två år. Nu när den tiden har passerats och vi även har fått en liten son känns det inte alls overkligt att vi kommer att kunna bo kvar till dess att de börjar skolan. Ett minimalistiskt förhållningssätt har gjort det möjligt.

Idag ryms alla kläder i en dubbelgarderob och en byrå som står inne i vårt sovrum. De ytterkläder som vi använder för säsongen får plats i hallen och övriga förvarar vi i källarförrådet. I barnrummet sover numera båda barnen – sonen i en spjälsäng och dottern i en liten juniorsäng. Vid den ena sänggavel står en byrå med leksaker och vid den andra står en garderob som nu rymmer alla prylar från klädkammaren (jo, vi hade mer än bara kläder där) som undkom rensningen. Rummet är knappt fyra kvadratmeter och ändå får vi ständigt förtjusta tillrop av vänner som överraskas av hur rymligt det känns. När sonen vuxit ur spjälsängen tänkte vi byta till en liten våningssäng som vi hittat på internet. Den får plats längs kortsidan av rummet och på så vis kommer det att frigöras mer golvutrymme att röra sig på.

Barnrummet

Vi bor inte kvar i vår lägenhet av ekonomiska skäl. Tvärt om skulle vi för samma pengar som vi betalar i hyra klara av både ränta och amortering på en villa (åtminstone på pappret, kostnaderna för oförutsedda händelser och nödvändiga saker verkar dra iväg i samma stund som mäklaren lämnar över nycklarna). Att vi väljer att bo kvar beror främst på att vi trivs så bra i området, att hyran för en större lägenhet i samma område ligger i överkant och att vi vill leva en så enkel tillvaro som möjligt medan barnen är små.

Vårt boende kräver inget underhåll och det tycker vi känns jätteskönt när vi ser hur våra vänner lägger varje ledig stund på att fixa med något för att sedan byta av den andra som haft hand om barnen. Avsaknaden av trädgård har vi kompenserat med en odlingslott på 70 kvadratmeter som kostar oss en hundralapp i årsavgift och där barnen kan krypa runt bäst de vill bland jord, hallonsnår och potatisblast.

Vi saknar inget av det som vi har rensat ut. Att bara behålla saker vi använder eller tycker särskilt mycket om och att ha full koll på vad som ligger nedpackat i källarförrådet gör att vi inte längre köper på oss något onödigt. Barnkläder finansierar vi helt genom att sälja de plagg som blivit urvuxna på Tradera och sedan fynda fint och ofta oanvänt på loppisar (andrahandsmarknaden för barngrejer är oslagbar). Numera önskar vi oss även främst presentkort till barnkläder vid födelsedagar och liknande. Leksaker finns det onekligen gott om även i vårt hem men allt har sin plats.

Ett skåp i vardagsrumsskänken rymmer diverse pyssel, en hylla i tv-bänken gömmer spel och backar med lego och trätågbana står bakom soffans kortsida. Saker som barnen inte längre leker med tar vi ned till förrådet en tid och tar upp annat som de får återupptäcka. Detta gör att vår lägenhet går väldigt snabbt att städa. Det tar oss sällan mer än ett par minuter att återställa vardagsrummet (jag har hört att det är där leksakerna hamnar även hemma hos andra) från ett bombnedslag vilket gör att vi, när barnen slocknat för kvällen har gott om egentid. Det är bland annat då som pappan ägnar sig åt att skriva meterlånga inlägg på sin aktieblogg :)

Jag vill avsluta med att dela med mig av ett tankesätt som hjälper mig mycket i småbarnsvardagen och som jag tror kan appliceras rakt av för den som önskar få lite mer ordning och reda i sin tillvaro. Det är att varje sak man gör räknas. För min del kan det kännas som ett oöverstigligt berg att för tredje gången på en och samma dag ta reda på oredan kring matbordet och i köket efter en måltid. Eftersom vi har en öppen planlösning mellan köket och vardagsrummet kan jag inte stänga dörren om eländet heller. I den stunden försöker jag tänka att om jag så bara plockar upp ett enda majskorn från golvet så är det bättre än inget. Då känns det lättare. Och ser man på, har jag väl plockat upp ett så brukar alla de omkringliggande följa med av bara farten. Kanske att det kan fungera nästa gång du öppnar en skåplucka och ser några prylar som du inte använt på länge?

Om även du är intresserad av att medverka som gästminimalist på bloggen så hittar du all information om hur du går till väga här.

Dags för gästminimalister

Genom bloggens kommentarsfunktion har vi upptäckt att det finns massor av spännande och kloka personer med ambitioner och intresse för att leva på ett sätt som liknar vår bild av ett minimalistiskt liv. Personer som vågar tänka lite annorlunda och tar lite annorlunda beslut än majoriteten i samhället.

Men vi upplever att vi via kommentarerna bara skrapar på ytan av allt spännande som finns att berätta och kommer därför testa en ny typ av återkommande inlägg. Närmare bestämt inlägg där våra läsare får berätta lite mer om sig själva och sina livsval.

Det spelar ingen roll om du är en minimalist i startgroparna, en som likt oss redan kommit en bit på väg eller om du nått minimalistisk nirvana. Oavsett så är vi intresserade av att höra hur du halkade in på det minimalistiska spåret, vilka insikter och värden du upplevt under din resa, vilka problem och utmaningar du stött på längs vägen, samt om du har några tips och råd till andra aspirerande minimalister.

Texten ska helst vara längre än 500 men kortare än 1000 ord lång. Du får givetvis vara anonym men om du vill kan vi lägga ut både namn och bilder. Vår ambition är att publicera din text precis som den är och väljer vi att göra några större justeringar så får du givetvis möjlighet att godkänna dem först. Har du en blogg eller motsvarande så länkar vi gärna till den så länge innehållet är någorlunda relevant för vår bloggs läsare.

Om du har frågor kring upplägget ovan så är det bara att ställa dem i kommentarsfältet nedan och när du känner dig redo att dela med dig av din historia så får du gärna mail oss direkt på vår minimalist-mail.

Det ska bli otroligt spännande att lära känna er läsare bättre! :)