Inspirerad eller distraherad

Nätet och sociala medier är som ett oändligt hav med möjligheter. Möjligheter att spendera hela kvällar och dagar i soffan och insupa inspiration till att träna på ett visst sätt en annan dag. Till att inspireras att fixa hemmet till nästintill perfektion som vi sedan lägger onödigt mycket pengar på. Till att laga hälsosam och nyttig mat som blir fin på en instagrambild men som inget av barnen äter. Typ.

Tillslut är vi så inspirerade på alla fronter att vi snarare känner en stress att vi inte hinner med allt vi så gärna vill och strävar mot eller känner att vi borde åstadkomma. All inspiration har snarare gjort oss distraherade och paralyserade än inspirerade till att skapa förändring och ta action.

Kanske är det bästa du kan göra att sluta inspireras så mycket och istället spendera tid och vara närvarande fullt ut med nära och kära, vara nöjd med det du har istället för att sträva efter nästa eller mer, och göra ett halvdant träningspass på vardagsrumsgolvet istället för att leta inspiration till det perfekta passet halvliggandes soffan?

Appar med massa inspiration, eller kanske bara distraktion?

En stor risk med att söka inspiration och att jämföra dig med andra är att det skapar missnöje med det befintliga du har. Som att fönstershoppa och gå i butiker frestar många till onödig konsumtion. Fokus flyttas till fel saker, till att se brister och allt du inte har eller inte gör. Om så sker har inspirationen du hade intentionen att få, blivit något annat mer destruktivt.

Självklart behöver du inte sluta inspireras helt, men det kanske finns en poäng med att begränsa vilka kanaler eller antalet inspirerande konton du följer. Bara ha det som verkligen inspirerar dig på ”rätt” sätt just nu. Fundera över vilken livsfas du befinner dig i nu och vilken typ av peppning, stöttning och inspiration du behöver precis nu.

Resten kan du ta sen, för nätet är som sagt ett oändligt hav där det mesta finns kvar i det där ”havet” av information den dag ett visst ämne är nödvändigt för dig och ger inspiration istället för distraktion eller stress.

Hur känner du kring den här omfattande inspirationsmängden, gör den dig inspirerad eller snarare distraherad och stressad?

22 tankar kring ”Inspirerad eller distraherad

  1. Mikaela

    Känner igen mig och valde alternativet för fyra år sen, dvs ta bort sociala medier. Frigjorde väldigt mycket tid och jag har sällan utvecklats så mycket som jag gjorde under dem åren, mådde väldigt bra! Idag försöker jag finnas på sociala medier igen (men med restriktioner) Funkar sådär eftersom skärmar är lite som vilken annan drog som helst, man kan inte bara ta lite. Så blir nog att ta bort allt igen! Tack för grym blogg!

    Svara
    1. Fru Minimalist Inläggsförfattare

      Åh, vad modigt att ta bort sociala medier! Tanken på att avsluta Facebook har slagit mig så många gånger, går in ca 1 gång per vecka numera och det är väldigt skönt att ha kommit så pass långt.

  2. Malin

    Er blogg är helt fantastisk. Jag hittade den av en slump när jag googlade efter någon som innan mig funderat över det här med vad man egentligen behöver införskaffa sig när man väntar en liten bebis. Jag tänkte att någon annan än jag måste ha tänkt liknande tankar. Också snubblade jag över er blogg, som jag nu läst igenom från inlägg ett.

    Med ovan sagt vill jag bara tacka för att ni är ni och att ni gör ett otroligt viktigt jobb. Och stort tack för alla bra listor över skötbord, skötväskor och allt det där. TACK!

    PS. Jag har också startat en ”månadens in och ut”. 235 saker ut och 9 saker in denna månad. :) DS.

    Trevlig helg.

    Svara
    1. Fru Minimalist Inläggsförfattare

      Åh, vad kul att höra, tack så mycket! :)

      Härligt, bra rensat! Det kan vara motiverande att se svart på vitt att antalet saker faktiskt minskar där hemma, även om man ibland inte märker det för att det sker så successivt.

  3. Fröken Minimalist

    Jag känner mig faktiskt bara inspirerad, men det kan nog ha en hel del att göra med att jag har rensat bland mina kanaler. Jag följde bara de som inspirerar mig, jag läser bara sådana plattformar som inspirerar mig och så vidare. Eftersom de inte är så många till antalet, hinner jag inte riktigt bli stressad över det.

    Svara
    1. Mia

      Håller med! Det handlar ju om att välja att inte bli stressad, och att skaffa sig en redig självkänsla. Då mår man inte dåligt av folks matbilder, kläder etc. Jag kan titta på bilder enbart för att de är snygga, roliga – inspirerande – utan att agera på det och köpa något. Det gör jag ju inte när jag ser på tv, läser böcker/tidningar heller – då varför kopplat till sociala medier? Dessutom är sociala medier jättebra för mig som pga sjukdom inte kan jobba och ha ett vanligt socialt liv, på obestämd tid. Det är ju som med allt annat – för mycket av det goda skämmer allt, som farmor sa. Tycker det är lite trist att sociala medier får ta mycket stryk. Vi behöver ta lite mer ansvar själva. Och ta konsekvenserna av ”överkonsumtion”. Det är inte bra att äta glass var femte minut heller, även om tanken är lockande. :)

    2. Fru Minimalist Inläggsförfattare

      Ett problem är väl att många inte heller förstår på djupet att det är just nätet (och sociala medier) som gör dem stressad, att de känner sig dåliga eller missnöjda med prylar de har hemma. De gör inte den kopplingen. Och om man jämför med läsa böcker eller tidningar så har ju dessa ett ”slut” på ett annat sätt än vad det oändliga nätet har.

      Däremot håller jag med om att det handlar om att ta ansvar själv och att snäva sitt fokus till det som verkligen inspirerar en inom områden där man behöver eller vill bli inspirerad utan att det blir en stress eller leder till onödig konsumtion. En av anledningarna till att jag valt att bara följa 40 konton på instagram, men mer om det valet tar vi i ett annat inlägg. :)

  4. Karlsson

    Hej. Jag är nybörjare att vara minimalist. Jag har slutat med logga in på sociala medier, eftersom jag har slutat med kolla andras åsikter och inspiration.. Alltså att jag följer min egna stil.. Och jag är inte så intresserad av att köpa saker för andra har det.. Den här är enda bloggen jag tittar på. :)

    Svara
  5. Johannes

    Jag känner framför allt att sociala medier har en destruktiv effekt på det sociala livet. Jag pratar eller träffas inte lika ofta med vänner. Sociala medier (Facebook) ger en falsk upplevelse av att jag har kontakt med vänner för att jag läser deras inlägg men har i verkligheten inte pratat med dom på flera år. Nu när det på allvar slagit mig är det nog dags för några spontanbesök i verkligheten :P

    Svara
    1. Fru Minimalist Inläggsförfattare

      Så är det verkligen. Vissa tycker det är skönt, att man liksom enklare kan umgås fast det var länge sedan man sågs, för att man ändå vet vad som skett i varandras liv, typ. Men jag tycker mer som du. Det är inget som gör att relationen man har fördjupas.
      Fler spontanbesök i verkligheten! :)

  6. M

    Facebook har det också slagit mig att ta bort många gånger. Jag skriver inte till mina vänner eller bekanta där, och har det inte som app, men behåller det ändå för att jag tycker att det är så bra med köp och sälj-grupper, samt en väldigt bra mammagrupp där man kan fråga om vad som helst. Sen så är det roligt att få se uppdateringar från mina släktingar. Vad mina kusiner gör i Paris, vad min faster planterat i sin trädgård i Finland osv. Med stor utbredd släkt så fyller det en funktion

    Däremot har jag aldrig provat på instagram eller pinterest. Blev tipsad om att göra det men har valt bort eftersom jag inte vill fastna i något. Istället läser jag några bloggar och har nu när jag varit hemma mycket själv i väntan på lillebror börjat lyssna på poddar. De ger ju väldigt bra sällskap samtidigt som man kan vila eller göra något annat. Bloggarna kan jag ibland känna tar energi istället för att ge. Jag försöker att låta bli att titta in i dessa, samtidigt som man vill veta hur det går och vad som händer. Gäller speciellt vardagsbloggar som jag blir van vid att de ingår i mitt liv men som jag ändå kan bli irriterad på. Börjar ändå bli bättre på att bara läsa det jag känner för istället för att gå igenom den vanliga repertoaren :)

    Svara
  7. Eva

    Det här med att bli distraherad… tänker att det främst är något man lätt blir om man inte är tillräckligt intresserad av något, i synnerhet inte av det man för tillfället sysslar med. Hur kan man annars låta sig distraheras av något överhuvudtaget? På en arbetsplats kan jag förstå att man kan distraheras eftersom man då inte på samma sätt äger sin tid och sina beslut varje minut. Men annars, på fritiden? Nej, jag känner mig aldrig distraherad annat än av andra fysiskt närvarande personer om de vill att man ska göra/lyssna på/fixa något just när man är upptagen av annat. Men introverta typer (som jag) styrs nog i högre grad inifrån (och är inte sällan envisa och viljestarka…) och utåtriktade styrs av (eller samarbetar mer med) omgivningen och allt detta på gott och ont.

    Inte är det konstigt i en kultur där utåtriktning gynnas, att många och även väldigt socialt intriktade typer blir ännu mer utsatta och känsliga för allt där ute som pockar på (orimlig) uppmärksamhet. Om man redan naturligt är inställd på att ta in och hela tiden förhålla sig till nya stimuli och människor så går extra energi till att sätta rimliga gränser.

    Varje dag på jobbet är en utmaning. Jag vill ha mer lugn och ro medan andra blir stressade ”om inget händer” (haha, det har aldrig hänt). För mig händer det mesta (skapas produktivitet, kvalitet) inom mig, för vissa andra händer det mesta ”där ute” (synliga produkter, mätbara resultat). Båda perspektiven behövs i allra högsta grad och är glad för att mina två närmsta chefer är väldigt mogna och balanserade som personer just på denna punkt. :)

    Svara
    1. Fru Minimalist Inläggsförfattare

      Gällande att bli distraherad så tror jag inte det behöver bero på just ointresse för något, utan snarare upplevd tidsbrist och att det inte är prioriterat i livet just nu. Tänker på de som följer/besöker bloggar, instagrammare eller hemsidor på specifika teman som pyssel, inredning, kläder, hållbarhet etc. Det kan ju vara för att man har ett grundintresse, men att just nu i livet så hinns det inte med och då blir all den här inspirerande informationen en slags stress och distraktion, snarare än en inspiration som leder till handling.

  8. Mobilen är min sämsta vän

    Jag är helt klart beroende av min telefon. Sociala medier är ångestdämpande för mig på det sättet att jag fyller hjärnan med tankar på vad jag ser hela tiden. Även Netflix eller youtube gör att jag kan somna. Det är destruktivt för det gör mig mer stressad och jag försummar annat ex mina barn, jobb, hemmet osv. Inte på något charmigt jag unnar mig sätt alltså utan i timmar per dag. När jag haft det stressigt blir det ännu värre eftersom hjärnan aldrig får vila. Har försökt sluta men ger mig själv ursäkter hela tiden. Tror många har mycket mer problem än de förstår med detta. Tack för att ni tar upp detta! Jag behöver påminnelsen.

    Svara
    1. Fru Minimalist Inläggsförfattare

      Jag tror också att många har mer problem än de förstår med detta, och eftersom det är så utbrett och vanligt så ses det inte som ett problem. Se det positiva för din del, du tycks vara medveten om problemet, och medvetenhet är det första steget mot förändring! :)

  9. Ida

    Jag kan bli inspirerad men samtidigt stressad över att jag inte kan göra allt det där. Har inte ekonomin till att göra om hemma, resa, äta ekologiskt och dyrt. Vill gärna ha allt det där som andra har men det går inte.

    Svara
  10. Isa

    Jag har avslutat mina konton på Facebook och Instagram för snart två år sedan och kan inte påstå att jag saknar det. Det är så skönt att slippa ”måsten” med att hålla sig uppdaterad och följa med i flödet.

    Söker även efter tips; jag själv tycker om att rensa/kasta/ge bort saker, sambon däremot sparar mer än gärna på allt. Senaste grejen var en gammal dammsugare med tillhörande påsar och allehanda munstycken som hans mormor haft. Han och hans mamma rensade mormoderns hus efter hennes bortgång. Sambon tyckte att den gamla dammsugaren kunde ”vara bra att ha ifall vår skulle gå sönder”. Ja förvisso, men hur ofta går dammsugaren sönder att man kritiskt behöver en ny samma dag? Dammsugaren var dessutom en gammal relik som troligen har specialpåsar som blir svåra att hitta. Han har väldigt gott tänk i övrigt, köper gärna ekologiskt och gärna svenskproducerade produkter. Har ett hållbart tänk helt enkelt. Men som sagt, han sparar på allt! Inte blir det lättare när man bor i ett stort hus och har två barn – då samlas det lätt saker och ting i varje ledigt hörn.

    Jag har försökt få honom att rensa bland sina kläder – han är 35 år och har sparat kläder från gymnasietiden bland annat, kläder som blivit för små för måånga år sedan. Argument om textilåtervinning eller skänka till välgörenhet fungerar inte.

    Något tips? Detta är inget jättestort problem som äventyrar vår relation, men hade gärna fått honom med på minimalisttåget.

    Svara
    1. Viktoria

      Jag fick min sambo att rensa ut sina kläder när jag påpekade att det finns många andra som behöver hans gamla avlagda kläder.

    2. Fru Minimalist Inläggsförfattare

      Det är ju tyvärr svårt att ”tvinga” någon in på det minimalistiska spåret. Vi har samlat några tips i inlägget ”Att leva med en icke-minimalist”, se länk nedan. Och annars tänker jag också på det kommentaren från Viktoria nämner, att det kan komma till bättre användning hos någon annan, vilket ju också är en hållbarhetshandling, om alternativet är att saker blir liggandes hemma hos er oanvända i flera år. Tänker på två inlägg vi skrivit kring det ”Om jag vore en pryl” samt ”Dina hyllvärmare orsakar indirekt andras nykonsumtion”. Länkar även till dessa nedan:

      http://minimalisterna.se/att-leva-med-en-icke-minimalist/

      http://minimalisterna.se/om-jag-vore-en-pryl/

      http://minimalisterna.se/dina-hyllvarmare-orsakar-indirekt-andras-nykonsumtion/

      Lycka till!

  11. Sanna

    Intressant med Facebook. Jag tycker det är ett fantastiskt verktyg när man använder det på rätt sätt – som någon skrev ovan, ex köp och säljgrupper. Vi tillhör även en låst grupp för barnens klass, idrottsgrupper osv. Däremot försöker jag begränsa alla ”schyssta” vänner med för mycket tid (uppenbarligen ;-) ) som delar diverse inlägg till höger och vänster. Alla ”newsner” ”bored panda” osv (de finns ju i miljontals) som bara vill ha klick – de inläggen blockerar jag så gott jag kan – och det har gett resultat! Det är inte lika kul att gå in på Facebook längre, och man inser hur mycket reklam Facebook smäller in också.

    Jag vill ju ha det för det som det var från början – kontakt med vänner som jag tappat eller som bor i andra länder, liten update i deras liv. Inte att de borstar tänderna, tar på sig kläder, lagar mat osv.

    På sikt ska jag försöka minska att gå in på Facebook också, om det inte vore för att ett av mina stora hobbyintresse råkar ha rätt många intressanta diskussionsforum just på Facebook. Det finns andra sidor för det också, men av någon anledning verkar folk få en övertro till ex att allt är bättre på Facebook och gör inte ens hälften så många inlägg på de andra diskussionssidorna..

    Åh, sorry för ett alldeles Facebooks-tjatigt inlägg, men det är det enda sociala medier jag använder. :-)

    Svara
  12. Anna

    Oerhört splittrande! Och jag faller så himla lätt dit. Under sommaren stoppade jag inflödet från i stort sett allt och alla på fb, det blev väldigt lugnt och skönt där och ”behovet” av att kolla fb försvann i stort sett helt. När hösten kom började jag klicka dit vänner o bekanta och diverse sidor igen, tänkte att folk förväntar sig väl att jag ska känna till saker som de lagt upp.
    För en vecka sedan insåg jag, igen, hur fast jag är i att ta upp mobilen så fort jag känner mig stressad eller inte vet riktigt vad jag ska göra härnäst, vad som är nästa steg. Och vad händer? Jo, efter två minuter på fb eller instagram är jag minst dubbelt så stressad jämfört med innan! All denna ”inspiration” – gör si, gör så, gör absolut inte si eller så!! – och saker som hänt människor, som gör att jag reagerar med känslor som kan sitta i flera dygn efteråt. Det är inte nyttigt. Så nu har jag börjat logga ut från fb och instagram och går bara in där ett par ggr/dag och aldrig ”av bara farten” eftersom det blir lite krångligare när man måste logga in igen. En kamp att försöka se och identifiera sina dåliga vanor. Tack för bra text!

    Svara

Lämna ett svar