Kategoriarkiv: Allmänt

I denna kategori skriver vi om aktiviteter och tankar kring minimalism i allmänhet.

Dags att börja döstäda?

Döstädning innebär att du rensar ut stor del av det du samlat på dig under livet för att underlätta för dina efterlevande. Bara ordet döstäda gör att man inte direkt blir sugen på att påbörja aktiviteten. Men behöver du verkligen ha en emotionell snuttefilt eller täcke av saker för att känna dig trygg? Och varför är det så mycket lättare att dra täcket över huvudet än att resa sig upp, ta action och börja rensa bland de gamla prylarna?

Om du inte själv döstädar kommer dina barn eller barnbarn tvingas göra det när du själv lämnat jordelivet. Är det inte mer än rätt att du själv tar ansvar för dina prylar än att lägga över bördan på andra? För om du själv känner ett motstånd att ta tag i det, då kan det rimligtvis ses som en börda. Det är dags att du tar ansvar för din eget ”skit”. Var beredd på att 80/20-regeln gäller även här, det vill säga att 80 procent riskerar att bestå av överflödiga prylar som inte används, och onödig konsumtion som varken du eller någon annan längre värderar särskilt högt. Men när bara de bästa 20 procenten är kvar kommer allt kännas ljusare och lättare. :)

En av våra inkörsportar till minimalism var att vi tog hand om varsitt dödsbo. Vi fick uppleva hur jobbigt och tidskrävande det är att gå igenom nära anhörigas personliga tillhörigheter men också se hur mycket känslor det rör upp hos andra som stått personen nära. Liksom hur svårt det är att veta vilka prylar personen som gått bort skulle uppskatta togs om hand när det är stora mängder saker att gå igenom. Om det ens spelar någon roll nu när hen inte längre är i livet? Ju större mängd saker att ta hand om desto svårare är det att se guldkornen.

Varför är det så svårt att börja döstäda? Kommer döden närmare för att du planerar och förbereder för den? Eller kommer du istället leva längre när du gjort dig av med saker som tynger dig? Vad gör man egentligen med sina hemligheter? Vill du att dina barn och barnbarn ska kunna läsa dina dagböcker? Vad är egentligen värt att spara?

Det är dags för den äldre generationen att ta ansvar för sina egna saker. Rensa ut värdelösa papper, överflödiga kläder och saker som inte längre används. Kanske hittar du saker du värderar högt men glömt bort eller saker som gömts bland allt bråte. Även om döden inte står för dörren så kan det vara skönt att vara förberedd genom att ha mindre packning på resan dit.

Alla generationer har olika ryggsäckar som påverkar dem i sitt sparande och sin rensning. Har man växt upp under fattiga förhållanden med nästan inget materiellt, finns en stor risk att man har svårare att göra sig av med saker. Det känns fel ända in i märgen att frivilligt göra sig av med något man tidigare fått kämpa för att ha råd eller möjlighet att skaffa sig.

Tre tips för att komma igång med dörensningen;

  • Fråga släktingar om de redan nu kan peka ut några saker i ditt hem som de skulle vilja ha den dag du inte längre finns i livet. Det kan vara svårt att veta vilka tavlor barnen gillar, vilken glasskål barnbarnen sneglat på i smyg eller om du har något i kökslådorna som någon faktiskt har ett konkret behov av. Kanske pekar de på något litet som du annars skulle gjort dig av med i rensningen och som de kan få redan nu.
  • Börja där du känner ett litet sug efter att rensa och skapa ordning. Kanske ser du fram emot att gå igenom alla gamla kläder, kanske irriterar du dig på stöket i linneskåpet och vill skapa ordning och kan samtidigt göra dig av med sängkläder och handdukar du inte använt på åratal. Eller också kanske någon del av köket lockar dig till rensning.
  • Börja med enkla områden som gör att du kommer igång med rensningen och skapar momentum som får dig att fortsätta. Kanske har du gamla tidningshögar liggandes, gamla betalda räkningar och liknande papper som är onödiga för efterlevande, urklippta recept som inte blev favoriter, gamla matvaror som passerat bäst-före-datum med råge, ensamma eller trasiga strumpor du alltid väljer bort, eller kanske ett medicinskåp med inaktuellt innehåll. Börja där din tröskel till att komma igång är låg.

Behöver du verkligen ha kvar ditt stora emotionella täcke med saker för att känna trygghet inför det oförutsägbara som döden innebär?

Har du någon i din omgivning som behöver döstäda? Tipsa dem gärna om blogginlägget så kanske de får sig en tankeställare. :) Alla förändringar börjar med medvetenhet och insikt. Misströsta inte om de inte börjar rensa och röja på en gång, förhoppningsvis sår du ett frö och dessa kan som bekant behöva ligga och gro ett tag innan det händer något. :)

Snart är Prylbanta här

Tidigare i veckan meddelade vår förläggare Johanna Kullman på Norstedts förlag att vår bok Prylbanta – Färre saker, större frihet, hade kommit från tryckeriet. Därför åkte vi igår till Norstedts för att klämma och känna på boken för första gången samt signera några exemplar. Det är en sak att ha sett boken i pdf-format och en helt annan att se den i tryck, särskilt då texten på omslaget är i blindtryck vilket gör sig absolut bäst i verkligheten.

Så här glad är Herr Minimalist när han får signera böcker.

Och så här glad är Fru Minimalist när hon får signera böcker.

När vi kom hem började Herr Minimalist genast bläddra, skrocka och gotta sig i boken. Medan Fru Minimalist känner att hon inte vågar öppna den på minst två år av rädsla för att hitta stavfel eller något annat tokigt. Komiskt vad olika man kan reagera och känna kring samma situation.

Det är en overklig känsla att boken nu finns i tryckt format. Liksom att komma in på Norstedts och få se sin bok stå bland många andra av höstens nyheter från betydligt mer kända ansikten.

Omslaget är för övrigt illustrerat av Lukas Möllersten och vi tycker verkligen att han lyckats fånga bokens budskap väl. När vi ändå nämner vår geniala illustratör Lukas och vår underbara förläggare Johanna är det även på sin plats att nämna vår fantastiska redaktör Sofia Hannar. Utan detta drömteam hade det med största sannolikhet inte funnits någon Prylbanta idag.

Den 29 september 2017 släpps boken, så om mindre än två veckor kan även du klämma och känna på den. :)

Köp för att äga resten av livet

Skulle du ha samma shoppingbeteende och göra samma konsumtionsval av prylar och kläder om du hade i åtanke att det du köpte skulle fungera för dig och hålla resten av livet? Eller i alla fall så länge du fortfarande har behovet som prylen eller plagget används till.

Om du överväger att köpa för att äga resten av livet kan det få intressanta konsekvenser. Plötsligt ser du kanske helt annorlunda på egenskaper som kvalitet, färg, design, persedelvård och till och med pris. Vilket kan resultera i betydligt mer genomtänkta och i längden mer tillfredsställande köp.

När du köper saker med tidlös design som dessutom är utseendemässigt kompatibla med annat som du redan äger så minimerar du risken för att prylarna snabbt ska kännas omoderna. Allt som du äger med extrema färgval, mönster eller design riskerar nämligen att kännas lika omodernt som det kändes hippt då du köpte det så fort modet svänger. Skulle du trots allt någon dag tröttna på en pryl så är det ofta betydligt enklare att sälja eller skänka bort prylar med klassiska färger, material och tidlös design.

Detta synsätt kan appliceras på i stort sett allt från kökstillbehör och porslin, till möbler och kläder. Att äga, vårda och få något att leverera värde över lång tid känns i en minimalistisk och hållbar värld väldigt tillfredsställande.

Vi försöker ha detta synsätt när vi köper kläder numera. Kan vi se oss använda denna tröja, skjorta eller klänning även om 5, 10, 20 år? Tre konkreta exempel på saker vi själva köpt där vi haft detta i åtanke är följande:

Fru Minimalists stilrensa och bekväma ballerinaskor från märket Flattered.

  • Fru Minimalists ballerinaskor från märket Flattered. De är stilrena, bekväma och har, vad jag upplever så länge jag haft dem, god kvalitet. När jag var gravid första gången minskade jag ner tillfällena då jag bar skor med hög klack och började uppskatta snygga lågskor. Dessa lämpar sig såväl till vardags som festliga tillfällen.
  • Herr Minimalists köpte en ryggsäck för över tio år sedan från en tillverkare som erbjuder både snygg och praktisk design samt livstidsgaranti. Den används fortfarande nästan dagligen och jag kan se den användas resten av livet.
  • Vår iskubsform i rostfritt stål. Här om veckan bestämde vi oss för att byta ut våra två iskubsformar i silikon då de börjat gå sönder, är svåra att få ur innehållet ur, samt vi är tveksamma till materialet. Vi funderade hur er ersättare vi kan använda resten av livet skulle se ut och vara gjord av och kostade på oss en i rostfritt stål från Laplance Eco store.

Två iskubsformar i silikon ut och en i rostfritt stål in att äga för resten av livet.

Något där vi totalt misslyckats med detta koncept är vårt blåa porsin från Höganäs som Fru Minimalist började samla på redan i tonåren, men ångrade så snart det skulle brukas tio år senare. Det enda positiva med valet var att Herr Minimalist visade sig ha exakt samma porslin när vi träffades flera år senare. En vacker dag ska vi byta ut det mot en uppsättning som vi båda tycker om, med hög kvalitet, i mer tidlös design och som vi kan se oss använda även på äldreboendet. :)

Det här med att köpa för att äga resten av livet skriver vi mer om i vår bok Prylbanta –  Färre saker större frihet, som kommer ut butik i slutet av september.

Har du något där hemma som passar in på beskrivningen ovan? Antingen genom att vara ett köp du ser dig använda resten av livet, eller motsatsen, något som inte köpts med det i åtanke och som du idag ångrar?

Rensa ut ditt fantasi-jag

Speglar de prylar och kläder du har hemma den person du är idag och det liv du faktiskt lever? Eller har du kläder och prylar som tillhör ditt fantasi-jag, det vill säga någon du vill vara, eller kanske ville vara en gång i tiden?

Att rensa ut sitt fantasi-jag kan göra det lättare att göra plats för ditt riktiga jag. Vad gömmer sig under alla prylar och kläder som tynger dig? Vem är du under de saker du köpt för att symbolisera den du är, eller den du var, eller den du ville vara?

Herr Minimalist skrev för några år sedan inlägget ”Kläder till din fantasikropp”, om hur han tidigare köpt t-shirt och skjortor som kräver betydligt bredare axlar, grövre hals och djupare bröstkorg än vad som är hans kropps normaltillstånd. Plagg som bara passat under kortare perioder när det funnits tid och energi att äta, träna och etablera vanor likt en elitidrottare, men som i längden inte varit hållbara utifrån kroppstyp och det övriga livet.

I min (Fru Minimalists) garderob hänger fina, dyra klänningar och tidigare även kostymer, varav flertalet kostat 2-3 tusen kr styck. Några har rensats ut men flera hänger kvar på grund av retroaktiv shoppingångest. Dessa plagg köptes när jag var drygt 25 år, nyligen flyttat till Stockholm och börjat arbeta heltid efter studier. Och i storstan går man väl på fina middagar och fester nu och då? Behöver vara strikt och propert klädd på jobbet? Och i den åldern ska väl alla ändå gifta sig? Nej den typen av umgänge har jag aldrig hamnat i. Nej hel och ren har räckt långt på mina arbetsplatser. Och nej, alla gifter sig inte med pompa, ståt och storslagen fest. :)

Herr Minimalist har även en del sportutrustning kvar i källaren. För han brukar ju spela badminton regelbundet. Typ en gång var 4:e år numera. Och spelar inlinehockey med vänner då och då. Även om det var 15 år sedan sist. Men i fantasin spelas badminton regelbundet med kollegor igen och traditionen med inlinehockey i vänskapsgänget har åter väckts till liv.

I linneskåpet har vi förvarat fina dukarna som det i unga år fantiserades om skulle ligga på alla bord och ytor i en rymlig villa jag skulle ha när jag blev ”stor”. För det är så jag är uppväxt, med dukar på varje plan yta i hemmet. Med småbarn känns det avlägset att använda dukar och i vår minimalistiska livsstil har dukar ingen eller väldigt liten plats även den dag vi bor större.

Dukar för ett fantasihem?

Allt för ofta håller vi fast vid saker för att de representerar den vi var eller den vi trodde vi skulle bli. Snarare än den vi faktiskt blev och är. Ibland representerar vårt fantasi-jag prylar som är till för att imponera på andra, reliker vi tagit oss ansvar att förvara, eller fantasier om hur vi ser oss själva och vårt liv i framtiden.

En viktig detalj är att köpa prylar och kläder för ditt fantasi-jag inte gör det till en verklighet. Ofta leder det bara till en mängd snygga men överflödiga prylar och kläder som du aldrig använder. Eller till ångest över och en ständig påminnelse om att du fortfarande inte uppnått din fantasi. Exempelvis att du fortfarande inte gått ner eller upp i vikt för att kläderna ska passa, att du fortfarande inte skaffat drömhuset där allt gammalt porslin och arvegods skulle passa perfekt, att du fortfarande inte är en person som använder träningsutrustningen hemma regelbundet eller att du fortfarande inte återupptagit det tidigare sportintresset.

Att spara sakerna ditt fantasi-jag representerar tar tid, mental energi och utrymme från att utveckla och utforska din potential och dina drömmar. Boka tid i din kalender för att rensa ut ditt fantasi-jag och dess ”accessoarer”. Det betyder inte att du ger upp din dröm, det betyder bara att du gör plats för dina riktiga drömmar här och nu!

Har eller har du haft några saker i hemmet som utgör ditt fantasi-jag?

Äger dina prylar dig?

I minimalistsammanhang hör man ofta olika varianter av uttrycket ”äger dina prylar dig istället för tvärtom?”. Det spontana svaret för de flesta är nog att man inte alls känner sig ägd av sina prylar, men börjar man nysta i det är det trots allt många som är ägda av vissa av sina prylar.

Rent ekonomiskt känner du dig förmodligen inte ägd av dina prylar, om du inte köpt till exempel bilen, mobilen eller liknande på avbetalning. Men genom att du behöver jobba flera timmar i veckan och ytterligare år av livet på grund av just din prylkonsumtion, är du kanske ändå ägd av dem till viss del i ett större perspektiv. :) Fru Minimalist har kunnat gå ner i arbetstid utan att för den delen få lägre livskvalitet, snarare tvärtom, till stor del tack vare minskad onödig konsumtion. Även Herr Minimalist jobbade deltid innan han gick på föräldraledighet i våras.

I inlägget ”Förankrad av prylar i hemmet” skrev vi om att många äldre bor kvar i stora villor efter att barnen flyttat, fyllda till brädden av prylar som gör det övermäktigt att flytta till en mindre bostad. De har fyllt upp sina utrymmen med prylar som de känner trygghet i och skulle ha svårt att göra sig av med såväl fysiskt som psykiskt på grund av den ansenliga mängden. De äldre är en annan generation och har levt i en tid när det snarare rådigt brist än dagens överflöd, och har därav extra svårt att göra sig av med saker. Det får man ha respekt för, men de kan likväl ses som att de är ägda av sina prylar.

Även i det lilla vardagliga kan vi vara ägda av våra prylar. När du gör en utflykt till stranden och har mobil, nycklar och plånbok i väskan. Antingen känner du att någon borde stanna vid strandmadrassen och vakta prylarna, eller också nojar du och kastar övervakande blickar mot väskan medan du badar. Du kan aldrig riktigt slappna av eller vara närvarande i aktiviteten i vattnet på grund av prylarna. 

Samma sak om du är bland en stor mängd folk, på en konsert, ett allmänt midsommarfirande eller en populär turistattraktion. Du känner med handen mot fickan att mobilen ligger kvar. Kollar till handväskan eller jackfickan nu och då att den är stängd eller prylarna ligger där de ska. Du förlorar varje gång liten del av närvaron i aktiviteten för att du är rädd att bli av med prylarna.

Bilen är en vanlig pryl att känna sig ägd av. Både ekonomiskt, tidsmässigt och energimässigt. Besiktning, däckbyte, förvaring, fordonsskatt och diverse service mm. I en storstad även gisslet med trygg parkering. För oss har bilen vi köpte förra hösten, inneburit en stor frihetskänsla och en pryl som vi än så länge sällan känner oss ägd av. Men många känner mer oro och energidränage över sin bil än glädje och frihet. Kanske även för oss när vi befinner oss i en annan livsfas, eller så snart bilen börjar krångla…

I vilka sammanhang äger dina prylar dig? :)

Nojar du över såväl barnens säkerhet som dina prylars när du är på stranden? :)

Ett avskalat lager i linneskåpet

Vi brukar säga att leva minimalistiskt är som att skala en lök lager för lager. Plötsligt har du tagit dig under ett nytt lager på löken och ser på saker som tidigare var oumbärliga med nya ögon och kan släppa taget. Ibland blir det väldigt tydlig i praktiken även för oss. Exempelvis när vi rensade linneskåpet en regnig dag förra veckan. Vi kunde nu rensa ut ytterligare 10 blandade bäddtextilier och 6 handdukar, trots att det var minst tredje gången vi rensade i linneskåpet.

Vi tyckte vi rensade rejält förra rensningsomgången i linneskåpet, men det är precis så det är med minimalism. Du blir aldrig helt klar och det är resan och inte målet som räknas. I vårt fall upptäckte vi två saker i samband med rensningen:

  • Dels att det kommit in nya lakan till barnen som de fått i julklapp/födelsedagspresent, som gjorde att vi nu kunde göra oss av med väldigt slitna, ärvda dito, eller helt enkelt överflödiga.
  • Dels att flera av handdukarna vi för några år sedan sparat med klassiska argument som ”om uti fall att”, ”kan vara bra att ha när vi får barn” etc, fortfarande låg mer eller mindre oanvända längst in i linneskåpet.

Vissa lakan och handdukar, de du ser nedan, lade vi ner i det vi kallar för framtidslådan som du kan läsa mer om i inlägget ”Den säkra framtidslådan”. Där lägger vi saker som vi vet kommer till användning inom överskådlig framtid. I detta fall ett par kökshanddukar som kommer bytas ut när befintliga (som ser exakt likadana ut) blir för fläckiga eller går sönder. De är ärvda av Herr Minimalists mormor så viss nostalgi finns kring dessa kökshanddukar i lin med brodyr. Ett påslakan och örngott till barnen som kommer behövas, men just nu klarar vi oss väldigt bra med enbart två uppsättningar till vardera barn. Blir det kräksjuka för båda barnen samtidigt kan vi plocka upp detta bäddset från förrådet, eller så snart något av de vi har går sönder.

Överflödiga kökshanddukar och sänglakan till framtidslådan

Hur många set/uppsättningar med lakan och handdukar behöver man? Den frågan får vi väldigt ofta. Vi skulle vilja svara två set. Ett som är i bruk och ett som du växlar med som är i tvättkorgen/tvättmaskinen/linneskåpet.

Så enkelt är dock sällan svaret och det finns inget direkt ”rätt” antal för alla, utan du måste utgå från just dina eller din familjs behov. Antalet kan bero på tillgång till tvättmaskin och torktumlare, hur ofta du tvättar lakan/handdukar, om du har barn och var de sover, hur du är som person gällande variation, hur mycket förvaring du har, möjligheten att vid eventuell vinterkräk-kris ha beredskap av andra lakan (gästlakan, barnens sängkläder etc).

Vi har tre set med sängkläder till vår dubbelsäng och två uppsättningar handdukar (badlakan + handdukar). När nästa set med sängkläder går sönder så pass mycket att vi inte kan/villl laga det mer, så ersätter vi det inte med något nytt utan växlar de två vi har. Tills vi eventuellt upptäcker att vi har behov av ytterligare uppsättning, men det får framtiden utvisa.

Många hävdar att textilier är förbrukningsvaror och därför villl de slita ut dem och inte rensa ut dem. Å ena sidan ja, å andra sidan nej. Hur många år kan det inte ta att slita ut sängkläder och handdukar? Kan det vara bättre om de kommer till användning frekvent på annat sätt under den tiden? De flesta växlar ändå bara bland favoriterna medan övriga utgör hyllvärmare.

Men vad gör man med utrensade lakan och handdukar? Vi frågade om våra mor- och farföräldrar ville ha några av våra som fortfarande var i gott skick, men för oss överflödiga, i sin sommarstuga. Där har vi noterat att vissa lakan sjunger på sista versen. De tackade ja. Vårt motkrav var att de samtidigt skulle göra sig av med lika många av nuvarande sängkläder. :)

Utrensade sängkläder, några till mor- och farföräldrarnas sommarstuga och några till textilåtervinning.

Kanske finns det någon i din närhet som tar emot textilier och syr andra saker av? Vi gjorde exempelvis torkdukar/tvättlappar av gamla handdukar innan vi fick barn, dessa används dagligen vid blöjbyten.

Föredetta handdukar som numera utgör tvättrasor/torktrasor till barnen.

Alla har inte någon person att skänka till, och vad man kan göra beror såklart även på vad du rensat ut. Vi har exempelvis rensat ut dukar och skänkt till välgörenhetsorganisationer. Lakan och handdukar i hyfsat skicka kan i vissa städer skänkas till katthem, härbergen och kvinnojourer. Flera stora klädkedjor tar emot textilier (och såklart kläder), även fläckiga eller med hål i. Vad som händer med dessa efter att du stoppat dem i insamlingslådan skriver vi om i ett separat inlägg som kommer i helgen eftersom vi får många frågor kring det.

Har vi nu skalat klart alla lager i linneskåpet och tagit oss in till lökens kärna eller kan vi rensa ytterligare bland sängkläder och handdukar? Som vi nämnde är minimalism en resa som inom de flesta rensningsområden fortsätter. Om något år har barnen växt ur spjälsängarna och vi kan rensa ut alla lakan relaterade till det och nya sängkläder gör anspråk på att komma in. Några handdukar kanske sjunger på sista versen och får bli torktrasor och något set med sängkläder till dubbelsängen har kanske rensats ut… Löken fortsätter att skalas. :)

Var kan du skala av ytterligare ett lager av prylar i hemmet?

Reklam nej tack

Vi har varit hemma hos mina föräldrar i Dalarna en del under sommaren och varje söndag anländer en rejäl reklamhög. Det vill säga en stor pappershög med alla tänkbara, och otänkbara reklamblad och reklamtidningar dimper ner i postlådan.

Eftersom vi själva haft en ”Ingen raklam tack”-skylt på dörren så länge jag kan minnas samt avsagt oss diverse direktreklam, glömmer vi liksom bort hur mycket reklam det faktiskt kan röra sig om. Vi blev varse om vilken rejäl bibba det är att ta sig tid att bläddra igenom och fatta beslut kring. På ett år rör det sig om 50 kg direktreklam i mångas brevlådor.

Veckans reklamhög; dags att lägga tid och energi på den. Eller?

Då blev det plötsligt väldigt tydligt och kändes så självklart att inte behöva ta sig an en sådan hög av bland annat följande anledningar:

  • Tid. Det tar tid att gå igenom en sådan mastig hög med papper och tidningar. Även om du inte har en lika enorm hög som på bilden till inlägget, så tar det defacto tid att hantera i hemmet och sedan bära ut den till lämplig plats.
  • Energi. Det blir ytterligare en sak på din mentala to-do-lista när du ska gå igenom reklamhögen och när du slutligen sätter dig så tar beslut kring erbjudanden energi. Som vi skrivit tidigare kan du se det som att du har 100 enheter energi när du vaknar på morgonen, för varje beslut du behöver hantera under dagen minskar dessa enheter med beslutets komplexitet. Vill du verkligen lägga stor del av din dagliga energi på att behöva ta beslut kring mängder med erbjudanden av saker du egentligen inte behöver?
  • Deal. Risken finns att du köper något bara för att det tycks vara en så bra deal. Vissa människor drivs av att göra klipp mer än de funderar på om de egentligen behöver den aktuella prylen eller om de verkligen behöver uppgradera en befintlig sak. Som vi brukar säga; ”Den bästa dealen är den som inte blir av”.
  • Fomo. Du är rädd att gå miste om något (Fomo = Fear of missing out). Tänk om du inte nås av informationen vilken mat som är billigast på vilken butik i närområdet, så kanske andra hinner dit före dig och köpa upp hela partiet! Eller om du missar tjuvstarten på rean i någon klädbutik så andra gör fynd före dig. Hemska tankar för någon som är rädd för Fomo! :)
  • Miljö. Idag när så mycket information kan nå oss digitalt är det synd för naturen att det fortfarande skickas och delas ut så mycket fysisk pappersreklam. Tänk om butikerna inte fick skicka pappersreklam utan var tvungna att använda sig av digitala dito, exempelvis via digitala brevlådor. Vad enkelt det då vore att även snabbt klicka ”avregistrera” med bara ett klick. Och vice versa få klicka för bolag man mot förmodan skulle vilja ha reklam ifrån.

Hur tänker du kring det här med gratisreklam i brevlådan?