Kategoriarkiv: Allmänt

I denna kategori skriver vi om aktiviteter och tankar kring minimalism i allmänhet.

Hamsterhjulet

Nyheter, sociala medier, reklam och Dukkha

Inom buddismen finns det något som kallas Dukkha. Det kan något förenklat beskrivas som människans mentala normaltillstånd och ett oavbrutet lidande. Förklaringen är att människan alltid är på väg bort från något som vi inte vill ha eller på väg mot något som vi inte redan har. I praktiken utgör det vi ständigt trånar efter max 5 procent av livet och samma sak gäller det vi försöker undvika. Någonstans där i mellan hittar vi de övriga 90 procenten som faktiskt utgör merparten av livet men som vi omedvetet väljer att inte fokusera på, njuta av och vara tacksamma över.

Att bli mer medveten med hjälp av till exempel meditation är ett sätt att förändra synen på dessa 90 procent. Ett annat sätt som ligger många närmare till hands är att eliminera eller iallafall minimera den tid vi utsätter oss för nyheter, sociala medier och reklam. Varför? För att nyheter blåser upp de 5 procent som de flesta flyr ifrån och skräms av och får den delen att verka större, troligare och närmare än det verkligen är. För att sociala media blåser upp de andra 5 procenten och får oss att tråna och längta efter det vi inte redan har eller är. Reklam i sin tur eldar ofta på i båda ändarna.

Via nyheter rapporteras främst det som är hemskt eller sensationellt. Det beror på att det ger bättre tittarsiffror. När vi är rädda eller oroliga vill vi ha koll på läget och väljer därför att snart besöka nyhetssidan igen eller se nästa nyhetssändning. Resultatet blir att vi ser världen som mörkare och mer extrem än den verkligen är.

På sociala medier föredrar de flesta att främst visa upp livets framgångar och höjdpunkter. I verkliga livet upplever de allra flesta både med- och motgångar. Det är lätt att jämföra sitt normala liv med summan av alla vänner och bekantas toppar. Resultatet blir ofta missnöje med ett liv som egentligen är riktigt bra.

Reklam kombinerar båda mekanismerna. Där paketeras kommersiella produkter med grundläggande känslor. Oftast med budskapet att allt blir bättre och roligare eller mindre hemskt och otryggt med produkten ifråga.

Detta är några av anledningarna till att vi minimerar tiden vi utsätter oss för nyheter, sociala medier och reklam. En del anser att beteendet är synonymt med att fly från verkligheten. Vi anser att det gör det lättare att se verkligheten som den faktiskt är samt vara tacksammare över de 90 procent som utgör merparten av det vi kallar livet.

Vad är din relation till nyheter, social media och reklam?

Varför sparar vi saker i onödan?

Varför sparar de flesta så mycket onödiga prylar då då det finns så många olika typer av negativa kostnader? Som vanligt när ett beteende är svårt att förklara logiskt handlar det typiskt om att det är känslor istället för rationellt och logiskt tänkande som styr.

Nedan kan du läsa om några anledningar vi identifierat till varför människor tenderar att spara så mycket:

Sociala drivkrafter. På samma sätt som införskaffande av nya prylar drivs av diverse sociala drivkrafter så bidrar vår närmaste omgivning och dess krav, kultur och förväntningar till att vi behåller saker vi egentligen inte mår bra av eller faktiskt använder och har nytta av. Om du funderar på att rensa ut något men samtidigt hör en inre dialog i still med att varje hem måste ha en rejäl salt- och pepparkvarn eller vad skulle folk tro om vi inte hade en TV, så är det stor sannolikhet att det är omgivningens förväntningar och inte dina behov som motiverar det fortsatta ägandet av prylarna.

Enkelhet och prokrastinering. Det enklaste alternativet när du står inför valet att behålla eller rensa ut en pryl är nästan alltid att behålla. Det faktum att hjärnan och människan i grund och botten är lat gör alternativet spara till det första och naturligaste alternativet för de flesta. Det är betydligt jobbigare att fatta slutgiltigt beslut kring om prylen bör säljas, skänkas eller slängas. Dessutom medför dessa typer av beslut vanligtvis ytterligare aktiviteter och kostnader. Ett klassiskt sätt att förhala ett rensningsbehov är att flytta onödiga prylar till sommarstugan och på så sätt använda denna som förvaringsplats för bråte du inte tycker passar i ditt hem.

Det är ju inget fel på den. Ett vanligt argument för att behålla saker det egentligen inte finns behov av är att det faktiskt inte är något fel på prylen. Men bara för att en sak fortfarande är fullt fungerande så betyder inte det att den fyller ett behov hos dig eller att du bör fortsätta förvara den. En anledning till att detta argument är vanligt är att många enbart ser alternativet slänga, men i praktiken finns även alternativen sälja och skänka. Att veta att en sak kommer till användning hos någon annan underlättar ofta den mentala delen av rensningsprocessen.

Det är en present. Det är vanligt att hålla fast onödigt länge vid gåvor och presenter bara för att de är just gåvor. Även om de inte längre fyller ett behov eller skapar värde i ditt liv. Många är rädda att personen de fått saken av ska upptäcka att de gjort dig av med prylen och bli sårad. Att göra sig av med saker du fått i present betyder inte att du inte bryr dig om personen du fick den av eller att du förringar gåvas värde. Du blev förhoppningsvis glad när du fick den, antingen för själva gesten eller för att den fyllde ett behov, men nu är det dags att släppa taget. Utan att du för den sakens skull behöva släppa taget om din vän. Inte skulle väl du vilja att en vän behöll något hen fått av dig men inte gillar, av ren skyldighet eller lojalitet? Nej, just det! :)

Genom att ge förbrukningsvaror och upplevelser ökar sannolikheten att pricka rätt med presenter och gåvor.

Redan tagen kostnad. Redan tagen kostnad eller “sunc cost” som många känner den vid resulterar ofta i en obehaglig känsla som uppstår med insikten om hur mycket pengar eller tid du lagt på något som inte längre levererar värde i ditt liv. Samma känsla kan göra oss villiga att skiljas från ytterligare tid och pengar i samma riktning även fast vi innerst inne vet att det är fel. Att saken har kostat pengar är inget som automatiskt kvalificerar den för att få stanna kvar i ditt hem. De flesta saker har de facto kostat pengar, för så är det med kläder och prylar. Acceptera att den kostat pengar, att du fattat ett mindre bra köpbeslut, lär av misstagen och gå vidare.

För säkerhets skull. Det är otroligt vanligt att saker och kläder sparas ”utifall att”. Det grundar sig ofta i en rädsla att prylen faktiskt en dag kan komma till användning och att du då kommer ångra att du gjort dig av med den. Det spelar ingen roll att liknande prylar i 99 procent av fallen aldrig kommer till användning, att kostnaden för att förvara prylen över tid ofta är högre än att låna, hyra eller köpa en ny vid ett eventuellt framtida behov, eller det faktum att nypriset ofta är lågt. Det är rädslan för och känslan av att ha gjort ett dåligt beslut de flesta vill undvika. Det enklaste sättet att identifiera saker du sparar för säkerhets skull är att du argumenterar för att spara något med vaga och trevande meningar som: ”det kan nog vara bra att ha ändå”, “det skulle kunna komma till nytta” och ”jag sparar det för säkerhets skull”.

Nostalgiska skäl. Det du äger och behåller främst av nostalgiska skäl motiveras oftast av en längtan efter en tid som varit eller en relation eller människa som inte längre är en del av ditt liv eller i livet över huvud taget. Det generella tipset är att inse att minnena och känslorna för tiden och människorna som varit inte sitter i prylarna utan i ditt huvud. Behöver du hjälp att minnas fungerar ett foto ofta precis lika bra, oavsett om det är fysiskt eller digitalt.

Har du något ytterligare skäl till varför du sparar saker i onödan? :)

Alla våra verktyg

Identifiera vita fläckar på rensningskartan med känslor

Jag tror inte på att främst låta känslor avgöra om man ska köpa eller behålla något. Det är då vi konsumerar bortom våra behov eller behåller saker vi inte använder på grund av känslor vi vill skapa eller undvika. Men kan känslor vara till hjälp vid rensning?

I helgen upplevde jag något intressant i samband med att jag skulle justera en av våra barnstolar. När jag öppnade verktygslådan blev jag irriterad eller nästan lite arg. Jag funderade inte speciellt mycket mer på det utan fixade till stolen och glömde tillfälligt bort hela händelsen. Någon dag senare insåg jag att min irritation berodde på att verktygslådan var fylld till bredden med onödiga dubbletter av verktyg vi inte använder. Dessutom var verktygen samt relaterade förbrukningsartiklar som väggpluggar, borrar, tassar, skruvar och spikar mm spridda över tre olika förvaringslösningar. En verktygslåda samt två proppfulla skokartonger. Irritationen var med andra ord en signal på att det var dags att rensa inom ett område vi nästan helt glömt bort. Fram tills nu.

Som den ambitiösa minimalist jag är följde jag därefter de klassiska rensningsstegen:

  1. Jag bestämde mig för att ta tag i detta hittills bortglömda rensningsområde och fann en lämplig yta (matbordet) samt avsatte tillräcklig tid för ändamålet.
  2. Jag tömde ut allt innehåll inom den kategori jag ville rensa (verktyg och tillbehör) på arbetsytan och var noga med att ingenting låg kvar i diverse förvaringslösningar och lådor.
  3. Jag identifierade dubbletter och sorterade allt efter naturliga grupperingar av verktyg och tillbehör för en god översyn av vad vi faktiskt äger.
  4. Jag eliminerade allt vi faktiskt inte använder eller har behov av varken idag eller inom en överskådlig framtid.
  5. Jag organiserade det vi valde att behålla i naturliga grupperingar i lämpliga förvaringslösningar och ställde tillbaka på rätt ställe i hemmet.
  6. Jag lade upp en plan för hur vi ska göra oss av med överflödet vi inte längre behöver genom att agera enligt 4S-modellen (spara, sälja, skänka och slänga).
  7. Jag klappade mig själv på axeln och njöt av den energi och tillfredsställelse det ger att för- enkla livet och se fullgoda prylar komma till användning av någon som behöver dem mer.

Så vilka överflödiga verktyg och liknande hittade jag i våra diverse förvaringsutrymmen till slut?

  • 3 måttband (av vilka vi behöll ett)
  • 3 hammare (av vilka vi behöll en)
  • 4 vattenpass (av vilka vi behöll en)
  • 4 polygriptänger (av vilka vi behöll en)
  • 2 avbitare (av vilka vi behöll en)
  • 5 skruvmejslar (av vilka vi behöll en samt dess tillhörande bitsats)
  • 14 insexnycklar (av vilka vi behöll ett set)
  • 3 tumstockar (av vilka vi behöll två, en lång och en kort)
  • 1 skiftnyckel (den behöll vi)
  • 3 knivar (av vilka vi behöll två)
  • 3 borrset (av vilka vi behöll ett)
  • 2 precisionsskruvmejselkitt (av vilka vi behöll ett)

Samt en uppsjö av andra mindre verktyg som följt med diverse IKEA-förpackningar och liknande. Utöver det gjorde vi oss även av med enorma mängder pryttlar och reservdelar som vi inte längre hade en aning om vilken produkt de följt med en gång i tiden.

Den nya betydligt mer slimmade verktygsuppsättningen.

Den nya betydligt mer slimmade verktygsuppsättningen.

Att vi hade ett sådan överflöd beror troligen på att vi tidigare i livet lånat men inte lämnat tillbaka vissa verktyg till våra föräldrar, att vi fått en del av verktygen i gåva samt att vi hade varsin verktygslåda när vi flyttade ihop. Att vi inte gjort något åt det hela beror främst på att vi använder verktygen så pass sällan att vi inte reagerat ordentligt förrän nu.

Vad kan vi då dra för slutsats av detta? Jo, att även i hem och familjer som fokuserar på materiell förenkling så finns det ofta bortglömda områden med potential för rensning och därmed ökad paretoeffektivitet i världen. Samt att känslor precis som i övriga livet ofta (men inte alltid) är en bra signal på att något inte står helt rätt till.

Vilka förvaringsutrymmen i ditt hem gör dig arg, stressad eller irriterad? Har du några bortglömda vita fläckar på din rensningskarta?

Samarbete: Använda Blocket som förråd

Framåt vårkanten gör många ett besök i diverse förrådsutrymmen för att plocka fram det som hör våren till och ställa undan det som främst hör till vintern. Samtidigt blir många varse om hur otroligt mycket saker de förvarar som ytterst sällan eller aldrig kommer till användning. Men varför är det så och vad kan du göra åt det?

Vår erfarenhet är att de två främsta anledningarna till att det sparas så mycket i onödan är ”för säkerhets skull” samt på grund av ”redan tagen kostnad”. Många misstänker med andra ord att inaktuella behov kan återuppstå samt gillar inte tanken på att skiljas från prylar för vilka de enbart kan återfå en delmängd av nyanskaffningsvärdet.

Även i vårt förråd ser vi spår av tankevurporna ovan. Främst handlar det om barnrelaterade prylar eftersom vi ännu inte bestämt oss för om det inom några år kan bli aktuellt med ett tredje barnHär om dagen slog det oss dock att ett alternativ till effektivare förråds-tetris är att använda Blocket som förråd.

Istället för att spara saker på spekulation så säljer vi babyskydd, babysitter, barnvagn, babynest, skötbord och spjälsäng så fort våra nuvarande barn växer ur dem. På så vis kommer de till omedelbar användning hos bättre behövande och minskar även behovet av nyproduktion. Dessutom får vi tillbaka en maximal del av nyanskaffningsvärdet genom att sälja så snabbt som möjligt och frigör plats i vårt förrådsutrymme. Och skulle det blir aktuellt med ett tredje syskon så köper vi helt enkelt tillbaka motsvarade prylar via samma tjänst.

Hur länge är det motiverat att spara ett babyskydd i väntan på eventuella syskon?

Principen ovan fungerar natuligtvis även på annat som typiskt förvaras i förrådsutrymmen men inte används under en viss period i livet. Till exempel:

  • Hobbyutrustning. Ofta varierar både intresse samt möjlighet till att utöva hobbies över tid, vilket gör att det går att hitta oanvänd utrustning i de allra flesta förråd. Sälj och köp in igen om intresse återuppstår eller då tillräckligt med tid frigörs i kalendern.
  • Verktyg. Många renoverar under en period hemmet och införskaffar samtidigt diverse verktyg, redskap och tillbehör som därefter bara samlar damm och tar upp plats. Sälj och köp in igen om nya renoveringsbehov uppstår.
  • Möbler. Behov, intressen och personlig smak varierar som sagt över tiden, vilket gör att möbler inte alltid har en naturlig plats i bostaden. Sälj och köp in igen om motsvarande behov återuppstår i framtiden eller om förutsättningarna förändras.

Vilka prylar förvarar du i ditt förråd som bättre skulle kunna ”förvaras” hos Blocket? :)

Detta inlägg är ett samarbete med Blocket.

Varför konsumerar vi så mycket?

För att kunna bryta mönstret av onödig konsumtion och i slutändan överkonsumtion hjälper det att förstå varför så många konsumerar utan verkliga behov. Som ofta när ett beteende är svårt att förklara logiskt är det känslor istället för rationellt och logiskt tänkande som styr. I detta blogginlägg spånar vi kring varför människor egentligen konsumerar så mycket saker i onödan.

Några av de vanliga förklaringarna vi identifierat är följande:

Shopping som universallösning. Ryggradsreaktionen i vårt samhälle är att de allra flesta problem kan lösas genom konsumtion. När det uppstår ovälkomna eller obehagliga känslor börjar hjärnan fundera på en lösning alternativt ett sätt att smita från tankarna och oftast är det första området som beaktas konsumtion eller distraktion via prylar. Konsumtion används till att behandla symptomen istället för att på riktigt ta tag i obekväma problem och utmaningar.

Emotionella drivkrafter. Konsumtion påverkar oss emotionellt. Shopping ger oss som bekant energi, tröst, hopp, trygghet, mod och andra egenskaper vi människor ofta önskade att vi hade mer av. Men det aktiverar även hjärnans belöningssystem genom att trigga utsöndring av signalsubstansen dopamin, vilket gör att vi upplever ett litet rus av att konsumera. En annan emotionell drivkraft är att våra ständigt ökade förväntningar på morgondagen. Vi har byggt upp ett förväntningssamhälle där vi rusar mot nästa dejt, nästa jobb eller nästa pryl.

Sociala drivkrafter. Vi påverkas mycket av vår närmaste omgivning och dess krav, kultur och förväntningar. De sociala behoven kommer mycket ur behovet av identitet och av att känna tillhörighet till en specifik grupp samt ha hög status inom denna. Ofta är det just de sociala behoven som kan motivera en löjligt hög kostnad till förhållandevis liten praktiskt vinning. Vi vill känna tillhörighet och gemenskap med andra, vilket gör oss mottagliga för vår referensgrupps norm. Det kan låta som något som sker i unga år men ofta sker det även bland vuxna, till exempel i hipsterskulturen eller arbetsplatser med anonyma klädkoder som alla följer.

Kortsiktigt tänkande. Vi tänker sällan långsiktigt varken på ett globalt eller individuellt plan. På global nivå är en förklaring till detta att konsekvenserna för våra konsumtionsvanor sällan får omedelbar påverkan. Eventuella negativa effekter på miljö eller andra människor sker typiskt under längre tidsperioder, via beroendekedjor som inte alltid är intuitiva och ofta på platser vi inte kommer i kontakt med. Även på ett individuellt plan är många omedvetna om vad onödiga prylar i hemmet kan leda till. Vi tänker helt enkelt inte på att varje sak som införskaffas kommer med alla möjliga typer av ekonomiska, tidsrelaterade och mentala kostnader.

Vår natur är något alla borde vara mer rädd om.

Vanor och invanda mönster. Mycket shopping sker likt en dålig vana. Du vet innerst inne att det inte finns nya konkreta behov men trots det besöker du diverse butiker och gallerior några gånger i veckan av ren vana. Typiska tillfällen är butiker du passerar på väg till eller från jobbet eller under lunchen men det kan även röra sig om att du i brist på andra uppslag, regelbundet besöker en galleria på helger istället för att träffa vänner, träna eller ta dig ut i naturen.

Låg tröskel. Idag när en tröja kan vara billigare än en kopp kaffe på café är tröskeln låg till att konsumera. Låga priser får oss att tro att vi gör en bra affär och ger oss en känsla av att vara smarta konsumenter. Det kan till och med upplevas som att vi sparar pengar på att shoppa. Så är naturligtvis inte fallet när vi kommer hem med ännu ett klädesplagg till den redan överfulla garderoben, ännu en överflödig teknisk pryl som kändes rolig i butiken men snabbt faller i glömska eller ytterligare en billig leksak till barnens redan onödigt stora leksakssamling.

Akilleshälar vid konsumtion. De flesta har någon kategori av saker vi gärna shoppar trots att vi egentligen redan har allt vi behöver och lite till. Plötsligt hittar vi argument och orsaker som rättfärdigar ytterligare köp. Till exempel att något är kompatibelt, kompletterar, sticker ut, är unikt, är säsongens variant eller färg eller har en ny teknisk feature. Innerst inne vet vi att ännu en sjal, väska, app, klänning, pysselmaterial, armband, nagellack eller teknisk pryl inte kommer göra oss mer lyckliga, harmoniska och tillfredsställda. Men är det din akilleshäl kommer den kanske ändå lyckas argumentera sig med hem. Våra egna akilleshälar hittar du här. :)

Är det något av ovanstående som får dig att ibland konsumera i onödan eller är det någon helt annat som du identifierat som gör att du faller dit?

Månadens in och ut mars 2017

Då var det är dags för mars månads balansräkning över vad som införskaffats och rensats ut under månaden. Totalt har vi gjort oss av med 59 och införskaffat 5 saker denna månad.

Parentesen efter respektive sak visar om vi gjort oss av med något (-) eller på ett eller annat sätt fått in en eller flera nya saker (+) i våra liv.

Längst ned skriver vi en motivering eller kommentar kring vissa av de prylar vi köpt eller gjort oss av med under månaden.

Herr Minimalist

  • Kalsonger (+4)
  • Böcker (-44)
  • Kalsonger (-3)
  • Löparskor (-2)

Fru Minimalist

  • Sportarmband/mobilhållare (-1)
  • Kokbok (-1)
  • Resebok (-1)
  • Strumpor (-1 par)

Storasyster Minimalist

  • Skor Kavat (+1 par)

Lillebror Minimalist

  • Bebisleksaker (-4)

Liten blir större. Utrensade bebisleksaker.

Minimalisterna (gemensamt)

  • Mirakeltrasor (-2)

Kommentarer Herr Minimalist

Jag gjorde ännu en brutal rensning i bokhyllan där 44 av mina tills nu 77 kvarvarande böcker åkte ut. Majoriteten av dessa införskaffades proaktiv för över tio år sedan och var fortfarande olästa.

Vid en genomgång av hallgarderoben hittade jag något överraskade fyra löparskor varav två från tidigt 1600-tal som jag sparat ”för säkerhet skull”. Även de åkte ut.

Dessutom var det dags för en uppgradering i kalsonglådan där jag efter 15 års shoppande av 300 kronors-kalsonger nu testar 100 kronors-kalsonger. Hoppas inte rumpan tar skada.

Kommentarer Fru Minimalist

Första månaden för 2017 utan något på in-listan, yes! :)

En vegetarisk kokbok med fin utsida men desto mindre användbar insida visade jag upp på vår Instagram här om dagen, den fick lämna hemmet tillsammans med en slags resebok.

Sportarmbandet för mobiltelefonen tappade jag under månaden, så det var lite av en ofrivillig utrensning. Jag lånar Herr Minimalist tills vidare nu när vi ändå aldrig tränar samtidigt utan någon alltid är hemma med barnen.

Kommentar Storasyster Minimalist

Ett par begagnade Kavat-skor som köptes via Tradera och som du kunnat läsa om i inlägget ”Nya eller begagnade barnskor?

Kommentar Lillebror Minimalist

Några av lillebrors bebis-leksaker har fått lämna hemmet. Om vi mot förmodan skulle skaffa fler barn går det garanterat att få tag på liknande bebisleksaker till en billig peng på andrahandsmarknaden. Vi skänkte våra till vårt stammishak Stadsmissionen.

Kommentarer Minimalisterna (gemensamt)

Ett par rengöringstrasor lämnade hemmet, väldigt ospännande utrensning.

Att konsumera som nationella insatsstyrkan

Hur skulle ditt liv se ut om du konsumerade som nationella insatsstyrkan? Vi talar såklart inte om hur ditt liv skulle se ut om du började intressera dig för benhölster, kevlarvästar och nattkikare utan istället om hur din shopping skulle se ut om du angrep den på samma sätt som de löser sina uppdrag.

  • Skulle du besöka gallerian eller webbshoppen utan att ha behovet och målet klart?
  • Skulle du starta utan att först ha gjort din hemläxa kring alternativ och priser?
  • Skulle du spontant flanera runt mellan diverse butiker eller produktkategorier?
  • Skulle du dröja dig kvar i gallerian eller webbshoppen efter att uppdraget är slutfört?

Nä, det trodde vi inte heller så om lönehelg normalt innebär shopping för dig se då till att först säkerställa behovet, exekvera effektivt och raskt återvända till högre prioriterade aktiviteter som att spendera kvalitetstid med familj och vänner! GO GO GO! :)