Kategoriarkiv: Allmänt

I denna kategori skriver vi om aktiviteter och tankar kring minimalism i allmänhet.

Minimalisterna

Minimalisterna blir offentliga

När vi startade Minimalisterna våren 2013 valde vi att vara anonyma för att inte känna oss hämmande av till exempel familj, vänner och kollegor. Anonymitet gjorde att vi kunde experimentera och skriva både friare och i vissa fall mer provocerande.

Idag drygt fyra år senare är vi betydligt tryggare i våra värderingar och prioriteringar. Vi har hunnit uppleva de många positiva effekterna av ett enklare liv och samtidigt blivit bättre på att förmedla våra tankar och erfarenheter. Vi upplever även ett ökat intresse från omvärlden. Bloggens läsarantal växer stadigt, allt fler mediaaktörer berör ämnet och sist men inte minst så kontaktade bokförlaget Norstedts oss i slutet av 2016 och frågade om vi var intresserade av att skriva en bok.

Att skriva en bok är något som vi funderat på länge men aldrig kommit till skott med. Norstedts förfrågan var dock precis den morot vi behövde. Vi tackade som du säkert redan listat ut ja, skrev så tangentbordet glödde så fort tillfälle gavs mellan blöjbyten och förskolehämtningar och nu i september kommer, tro det eller ej, vår bok ”Prylbanta – Färre saker, större frihet” ut i bokhandeln!

Prylbanta - Färre saker, större frihet

Prylbanta – Färre saker, större frihet

Prylbanta innehåller essensen av det vi bloggar om. Det innebär våra absolut bästa insikter, erfarenheter och tips från drygt fyra års experimenterande och bloggande kring minimalism samt mängder med nytt material vi ännu inte publicerat. Prylbanta är med andra ord inte en samling av våra bästa blogginlägg utan en helt fristående bok.

Som en del av processen med att släppa boken väljer vi även att bli offentliga med vilka vi är. Dels för att det känns märkligt att skriva under pseudonym och dels för att våra familjer samt en handfull vänner och kollegor redan listat ut vilka vi är efter en artikel i SvD ganska nyligen.

Så vad händer med Minimalisterna nu kanske du undrar? Vi kommer givetvis att då och då tjata lite om vår kommande bok men i övrigt skriva på med samma engagemang som tidigare. Vår vision och ambition är och förblir att förmedla de praktiska uppsidorna med minimalism för att åstadkomma positiv förändring både på individ- och samhällsnivå.

Om du har några frågar kring den kommande boken eller kanske om oss så är du välkommen att ställa dem i kommentarsfältet nedan! :)

Värdet av en in- och utlista

Om du följt vår blogg ett tag har du säkert lagt märke till att vi sedan vi började vår minimalistiska resa varje månad gjort en sammanställning av allt vi införskaffat respektive rensat ut. När det skett några större alternativt kontroversiella förändringar så motiverar vi alltid detta. Men varför gör vi så?

De tre största vinsterna med denna typ av ”redovisning” är enligt vår erfarenhet:

  • Du konsumerar mer medvetet. Att veta att varje inköp bör kunna motiveras ur ett konkret behovsperspektiv skapar ett effektivt motstånd mot onödiga spontanköp. Du tänker till både en och två extra gånger.
  • Du skapar motivation till rensning. Att dokumentera alla onödiga och överflödiga saker du gör dig av med skapar mersmak till att göra dig av med ytterligare bråte. Du får momentum av tidigare framgångar.
  • Du blir medveten om trender. Att månad för månad se vad du införskaffar respektive rensar ut ger dig insikter om potentiella akilleshälar, vart ditt beteende tar dig på lång sikt samt möjligheten att justera i tid. Du avslöjar dina egna små vita lögner.

I slutändan handlar det i vårt fall främst om att vi håller oss själva och varandra ansvariga samt att vi hela tiden är medvetna om att vi får skämmas lite inför bloggens läsare om vi inte agerar i linje med våra värderingar. Ytterligare en sporre i vårt fall är att vi har möjlighet att motivera andra via bloggen.

Hur skulle ditt shopping- och rensningsbeteende förändras om du alltid dokumenterade samt motiverade dina beslut?

Månadens in och ut april 2017

Då var det är dags för april månads balansräkning över vad som införskaffats och rensats ut under månaden. Totalt har vi gjort oss av med 53 och införskaffat 5 saker denna månad.

Parentesen efter respektive sak visar om vi gjort oss av med något (-) eller på ett eller annat sätt fått in en eller flera nya saker (+) i våra liv.

Längst ned skriver vi en motivering eller kommentar kring vissa av de prylar vi köpt eller gjort oss av med under månaden.

Herr Minimalist

  • Strumpa (-2 par)

Fru Minimalist

  • Sneakers (+1 par)
  • Sjal (+1)
  • Bok (+1)
  • Böcker (-8)
  • Sneakers (-1 par)
  • Sporttop (-1)

Storasyster Minimalist

  • Duplo (+1)

Lillebror Minimalist

  • Tröja (+1)

Minimalisterna (gemensamt)

  • Insexnycklar (-13)
  • Skruvmejslar (-4)
  • Vattenpass (-3)
  • Måttband (-2)
  • Hammare (-2)
  • Polygriptänger (-2)
  • Borrset (-2)
  • Avbitare (-1)
  • Tumstock (-1)
  • Knivar (-1)
  • Precisionsskruvmejselkit (-1)
  • Dörrstopp (-1)
  • Påse skruvar (-1)
  • Påse spikar (-1)
  • Påse knappar (-1)
  • Tippskydd (-1)
  • Påse krokar (-1)
  • Påse muttrar (-1)
  • Påse väggplugg (-1)
  • Diverse fästen (-1)

Kommentarer Herr Minimalist

En tråkig månad på rensningsfronten personligen, men under vår gemensamma lista längre ner Minimalisterna (gemensamt), hittas desto fler utrensade prylar denna månad.

Kommentarer Fru Minimalist

Ett par grejer på in-listan men relativt lite ändå för att vara min födelsedagsmånad, men är man minimalist så är man. En second hand-fyndad sjal, ett par nya sneakers (se bild till inlägget) och en bok i födelsedagspresent. Ut ser det bättre ut, ett gäng utrensade böcker som jag skrev om i inlägget ”Låtsas att du ska flytta”, ett par skor och en alldeles för gammal sporttop.

Kommentar Storasyster Minimalist

Storasyster fick en present av en släkting i form av duplo vilket både stora och små bygger med här hemma i princip dagligen.

Kommentar Lillebror Minimalist

Lillebror fick en fin tröja av en släkting, men har i övrigt varit sparsam både på in- och utfronten den här månaden.

Kommentarer Minimalisterna (gemensamt)

Här var det fokus på verktyg vilket både syns på listan ovan och bilden nedan. Du kan läsa mer om vår utrensning av verktyg i blogginlägget ”Identifiera vita fläckar på rensningskartan med känslor”. Att vi hade så mycket verktyg att rensa ut var vi båda otroligt förvånade över, men det är bara att konstatera att det verkligen var en vit fläck på vår rensningskarta. :)

Alla våra verktyg

Alla våra tidigare verktyg.

Zeigarnik-effekten

Någon gång på 1920-talet när den ryska psykologen Bulma Zeigarnik satt på en Österrikisk restaurang la hon märke till något märkligt: servitörerna visade en överraskande god förmåga att komma ihåg komplexa beställningar. Men så fort maten var levererad och betald så försvann informationen mer eller mindre spårlöst ur deras minne. Bulma hade just identifierat det som senare fick namnet Zeigarnik-effekten.

Zeigarnik-effekten gör att vi människor har lättare att komma ihåg uppgifter vi påbörjat men ännu inte avslutat. Det kan vara allt från den växande högen med oläst tidskrifter, mailet du påbörjat men inte hann skicka innan du lämnade jobbet för dagen eller boken du bara kommit halvvägs igenom. Oavsett uppgiftens karaktär så kommer den att dyka upp i huvudet gång på gång tills du antingen slutfört, delegerat eller på annat sätt eliminerat uppgiften.

Det här fenomenet används givetvis flitigt av diverse kommersiella krafter. Några exempel är den klassiska cliffhangern i båda böcker och teveserier, hur du ständigt bombarderas med nya uppgifter i digitala rollspel samt den korta sammanfattningen i början av varje nyhetssändning. I samtliga fall kan du inte riktigt gå vidare förrän du fått veta mer eller på annat sätt fått ett avslut.

Detta fenomen kan även vara en av anledningarna till att så många mår bra av att rensa ut prylar de inte längre använder, behöver eller uppskattar. Det kan liknas vid att avsluta halvfärdiga uppgifter som ligger och dränerar dig på mental energi och fokus. Så fort de är eliminerade blir det lättare att ta sig an nya uppgifter och en känsla av frihet och lugn infinner sig. Två tydliga exempel av Zeigarnik-effekten från vårt eget liv är det klassiska anti-plugg-beteendet under högskolestudier men även som knep för att komma ihåg uppgifter i vardagen.

Var i din vardag ser du spår av Zeigarnik-effekten? :)

Hamsterhjulet

Nyheter, sociala medier, reklam och Dukkha

Inom buddismen finns det något som kallas Dukkha. Det kan något förenklat beskrivas som människans mentala normaltillstånd och ett oavbrutet lidande. Förklaringen är att människan alltid är på väg bort från något som vi inte vill ha eller på väg mot något som vi inte redan har. I praktiken utgör det vi ständigt trånar efter max 5 procent av livet och samma sak gäller det vi försöker undvika. Någonstans där i mellan hittar vi de övriga 90 procenten som faktiskt utgör merparten av livet men som vi omedvetet väljer att inte fokusera på, njuta av och vara tacksamma över.

Att bli mer medveten med hjälp av till exempel meditation är ett sätt att förändra synen på dessa 90 procent. Ett annat sätt som ligger många närmare till hands är att eliminera eller iallafall minimera den tid vi utsätter oss för nyheter, sociala medier och reklam. Varför? För att nyheter blåser upp de 5 procent som de flesta flyr ifrån och skräms av och får den delen att verka större, troligare och närmare än det verkligen är. För att sociala media blåser upp de andra 5 procenten och får oss att tråna och längta efter det vi inte redan har eller är. Reklam i sin tur eldar ofta på i båda ändarna.

Via nyheter rapporteras främst det som är hemskt eller sensationellt. Det beror på att det ger bättre tittarsiffror. När vi är rädda eller oroliga vill vi ha koll på läget och väljer därför att snart besöka nyhetssidan igen eller se nästa nyhetssändning. Resultatet blir att vi ser världen som mörkare och mer extrem än den verkligen är.

På sociala medier föredrar de flesta att främst visa upp livets framgångar och höjdpunkter. I verkliga livet upplever de allra flesta både med- och motgångar. Det är lätt att jämföra sitt normala liv med summan av alla vänner och bekantas toppar. Resultatet blir ofta missnöje med ett liv som egentligen är riktigt bra.

Reklam kombinerar båda mekanismerna. Där paketeras kommersiella produkter med grundläggande känslor. Oftast med budskapet att allt blir bättre och roligare eller mindre hemskt och otryggt med produkten ifråga.

Detta är några av anledningarna till att vi minimerar tiden vi utsätter oss för nyheter, sociala medier och reklam. En del anser att beteendet är synonymt med att fly från verkligheten. Vi anser att det gör det lättare att se verkligheten som den faktiskt är samt vara tacksammare över de 90 procent som utgör merparten av det vi kallar livet.

Vad är din relation till nyheter, social media och reklam?

Varför sparar vi saker i onödan?

Varför sparar de flesta så mycket onödiga prylar då då det finns så många olika typer av negativa kostnader? Som vanligt när ett beteende är svårt att förklara logiskt handlar det typiskt om att det är känslor istället för rationellt och logiskt tänkande som styr.

Nedan kan du läsa om några anledningar vi identifierat till varför människor tenderar att spara så mycket:

Sociala drivkrafter. På samma sätt som införskaffande av nya prylar drivs av diverse sociala drivkrafter så bidrar vår närmaste omgivning och dess krav, kultur och förväntningar till att vi behåller saker vi egentligen inte mår bra av eller faktiskt använder och har nytta av. Om du funderar på att rensa ut något men samtidigt hör en inre dialog i still med att varje hem måste ha en rejäl salt- och pepparkvarn eller vad skulle folk tro om vi inte hade en TV, så är det stor sannolikhet att det är omgivningens förväntningar och inte dina behov som motiverar det fortsatta ägandet av prylarna.

Enkelhet och prokrastinering. Det enklaste alternativet när du står inför valet att behålla eller rensa ut en pryl är nästan alltid att behålla. Det faktum att hjärnan och människan i grund och botten är lat gör alternativet spara till det första och naturligaste alternativet för de flesta. Det är betydligt jobbigare att fatta slutgiltigt beslut kring om prylen bör säljas, skänkas eller slängas. Dessutom medför dessa typer av beslut vanligtvis ytterligare aktiviteter och kostnader. Ett klassiskt sätt att förhala ett rensningsbehov är att flytta onödiga prylar till sommarstugan och på så sätt använda denna som förvaringsplats för bråte du inte tycker passar i ditt hem.

Det är ju inget fel på den. Ett vanligt argument för att behålla saker det egentligen inte finns behov av är att det faktiskt inte är något fel på prylen. Men bara för att en sak fortfarande är fullt fungerande så betyder inte det att den fyller ett behov hos dig eller att du bör fortsätta förvara den. En anledning till att detta argument är vanligt är att många enbart ser alternativet slänga, men i praktiken finns även alternativen sälja och skänka. Att veta att en sak kommer till användning hos någon annan underlättar ofta den mentala delen av rensningsprocessen.

Det är en present. Det är vanligt att hålla fast onödigt länge vid gåvor och presenter bara för att de är just gåvor. Även om de inte längre fyller ett behov eller skapar värde i ditt liv. Många är rädda att personen de fått saken av ska upptäcka att de gjort dig av med prylen och bli sårad. Att göra sig av med saker du fått i present betyder inte att du inte bryr dig om personen du fick den av eller att du förringar gåvas värde. Du blev förhoppningsvis glad när du fick den, antingen för själva gesten eller för att den fyllde ett behov, men nu är det dags att släppa taget. Utan att du för den sakens skull behöva släppa taget om din vän. Inte skulle väl du vilja att en vän behöll något hen fått av dig men inte gillar, av ren skyldighet eller lojalitet? Nej, just det! :)

Genom att ge förbrukningsvaror och upplevelser ökar sannolikheten att pricka rätt med presenter och gåvor.

Redan tagen kostnad. Redan tagen kostnad eller “sunc cost” som många känner den vid resulterar ofta i en obehaglig känsla som uppstår med insikten om hur mycket pengar eller tid du lagt på något som inte längre levererar värde i ditt liv. Samma känsla kan göra oss villiga att skiljas från ytterligare tid och pengar i samma riktning även fast vi innerst inne vet att det är fel. Att saken har kostat pengar är inget som automatiskt kvalificerar den för att få stanna kvar i ditt hem. De flesta saker har de facto kostat pengar, för så är det med kläder och prylar. Acceptera att den kostat pengar, att du fattat ett mindre bra köpbeslut, lär av misstagen och gå vidare.

För säkerhets skull. Det är otroligt vanligt att saker och kläder sparas ”utifall att”. Det grundar sig ofta i en rädsla att prylen faktiskt en dag kan komma till användning och att du då kommer ångra att du gjort dig av med den. Det spelar ingen roll att liknande prylar i 99 procent av fallen aldrig kommer till användning, att kostnaden för att förvara prylen över tid ofta är högre än att låna, hyra eller köpa en ny vid ett eventuellt framtida behov, eller det faktum att nypriset ofta är lågt. Det är rädslan för och känslan av att ha gjort ett dåligt beslut de flesta vill undvika. Det enklaste sättet att identifiera saker du sparar för säkerhets skull är att du argumenterar för att spara något med vaga och trevande meningar som: ”det kan nog vara bra att ha ändå”, “det skulle kunna komma till nytta” och ”jag sparar det för säkerhets skull”.

Nostalgiska skäl. Det du äger och behåller främst av nostalgiska skäl motiveras oftast av en längtan efter en tid som varit eller en relation eller människa som inte längre är en del av ditt liv eller i livet över huvud taget. Det generella tipset är att inse att minnena och känslorna för tiden och människorna som varit inte sitter i prylarna utan i ditt huvud. Behöver du hjälp att minnas fungerar ett foto ofta precis lika bra, oavsett om det är fysiskt eller digitalt.

Har du något ytterligare skäl till varför du sparar saker i onödan? :)

Alla våra verktyg

Identifiera vita fläckar på rensningskartan med känslor

Jag tror inte på att främst låta känslor avgöra om man ska köpa eller behålla något. Det är då vi konsumerar bortom våra behov eller behåller saker vi inte använder på grund av känslor vi vill skapa eller undvika. Men kan känslor vara till hjälp vid rensning?

I helgen upplevde jag något intressant i samband med att jag skulle justera en av våra barnstolar. När jag öppnade verktygslådan blev jag irriterad eller nästan lite arg. Jag funderade inte speciellt mycket mer på det utan fixade till stolen och glömde tillfälligt bort hela händelsen. Någon dag senare insåg jag att min irritation berodde på att verktygslådan var fylld till bredden med onödiga dubbletter av verktyg vi inte använder. Dessutom var verktygen samt relaterade förbrukningsartiklar som väggpluggar, borrar, tassar, skruvar och spikar mm spridda över tre olika förvaringslösningar. En verktygslåda samt två proppfulla skokartonger. Irritationen var med andra ord en signal på att det var dags att rensa inom ett område vi nästan helt glömt bort. Fram tills nu.

Som den ambitiösa minimalist jag är följde jag därefter de klassiska rensningsstegen:

  1. Jag bestämde mig för att ta tag i detta hittills bortglömda rensningsområde och fann en lämplig yta (matbordet) samt avsatte tillräcklig tid för ändamålet.
  2. Jag tömde ut allt innehåll inom den kategori jag ville rensa (verktyg och tillbehör) på arbetsytan och var noga med att ingenting låg kvar i diverse förvaringslösningar och lådor.
  3. Jag identifierade dubbletter och sorterade allt efter naturliga grupperingar av verktyg och tillbehör för en god översyn av vad vi faktiskt äger.
  4. Jag eliminerade allt vi faktiskt inte använder eller har behov av varken idag eller inom en överskådlig framtid.
  5. Jag organiserade det vi valde att behålla i naturliga grupperingar i lämpliga förvaringslösningar och ställde tillbaka på rätt ställe i hemmet.
  6. Jag lade upp en plan för hur vi ska göra oss av med överflödet vi inte längre behöver genom att agera enligt 4S-modellen (spara, sälja, skänka och slänga).
  7. Jag klappade mig själv på axeln och njöt av den energi och tillfredsställelse det ger att för- enkla livet och se fullgoda prylar komma till användning av någon som behöver dem mer.

Så vilka överflödiga verktyg och liknande hittade jag i våra diverse förvaringsutrymmen till slut?

  • 3 måttband (av vilka vi behöll ett)
  • 3 hammare (av vilka vi behöll en)
  • 4 vattenpass (av vilka vi behöll en)
  • 4 polygriptänger (av vilka vi behöll en)
  • 2 avbitare (av vilka vi behöll en)
  • 5 skruvmejslar (av vilka vi behöll en samt dess tillhörande bitsats)
  • 14 insexnycklar (av vilka vi behöll ett set)
  • 3 tumstockar (av vilka vi behöll två, en lång och en kort)
  • 1 skiftnyckel (den behöll vi)
  • 3 knivar (av vilka vi behöll två)
  • 3 borrset (av vilka vi behöll ett)
  • 2 precisionsskruvmejselkitt (av vilka vi behöll ett)

Samt en uppsjö av andra mindre verktyg som följt med diverse IKEA-förpackningar och liknande. Utöver det gjorde vi oss även av med enorma mängder pryttlar och reservdelar som vi inte längre hade en aning om vilken produkt de följt med en gång i tiden.

Den nya betydligt mer slimmade verktygsuppsättningen.

Den nya betydligt mer slimmade verktygsuppsättningen.

Att vi hade ett sådan överflöd beror troligen på att vi tidigare i livet lånat men inte lämnat tillbaka vissa verktyg till våra föräldrar, att vi fått en del av verktygen i gåva samt att vi hade varsin verktygslåda när vi flyttade ihop. Att vi inte gjort något åt det hela beror främst på att vi använder verktygen så pass sällan att vi inte reagerat ordentligt förrän nu.

Vad kan vi då dra för slutsats av detta? Jo, att även i hem och familjer som fokuserar på materiell förenkling så finns det ofta bortglömda områden med potential för rensning och därmed ökad paretoeffektivitet i världen. Samt att känslor precis som i övriga livet ofta (men inte alltid) är en bra signal på att något inte står helt rätt till.

Vilka förvaringsutrymmen i ditt hem gör dig arg, stressad eller irriterad? Har du några bortglömda vita fläckar på din rensningskarta?