Kategoriarkiv: Allmänt

I denna kategori skriver vi om aktiviteter och tankar kring minimalism i allmänhet.

Alla våra verktyg

Identifiera vita fläckar på rensningskartan med känslor

Jag tror inte på att främst låta känslor avgöra om man ska köpa eller behålla något. Det är då vi konsumerar bortom våra behov eller behåller saker vi inte använder på grund av känslor vi vill skapa eller undvika. Men kan känslor vara till hjälp vid rensning?

I helgen upplevde jag något intressant i samband med att jag skulle justera en av våra barnstolar. När jag öppnade verktygslådan blev jag irriterad eller nästan lite arg. Jag funderade inte speciellt mycket mer på det utan fixade till stolen och glömde tillfälligt bort hela händelsen. Någon dag senare insåg jag att min irritation berodde på att verktygslådan var fylld till bredden med onödiga dubbletter av verktyg vi inte använder. Dessutom var verktygen samt relaterade förbrukningsartiklar som väggpluggar, borrar, tassar, skruvar och spikar mm spridda över tre olika förvaringslösningar. En verktygslåda samt två proppfulla skokartonger. Irritationen var med andra ord en signal på att det var dags att rensa inom ett område vi nästan helt glömt bort. Fram tills nu.

Som den ambitiösa minimalist jag är följde jag därefter de klassiska rensningsstegen:

  1. Jag bestämde mig för att ta tag i detta hittills bortglömda rensningsområde och fann en lämplig yta (matbordet) samt avsatte tillräcklig tid för ändamålet.
  2. Jag tömde ut allt innehåll inom den kategori jag ville rensa (verktyg och tillbehör) på arbetsytan och var noga med att ingenting låg kvar i diverse förvaringslösningar och lådor.
  3. Jag identifierade dubbletter och sorterade allt efter naturliga grupperingar av verktyg och tillbehör för en god översyn av vad vi faktiskt äger.
  4. Jag eliminerade allt vi faktiskt inte använder eller har behov av varken idag eller inom en överskådlig framtid.
  5. Jag organiserade det vi valde att behålla i naturliga grupperingar i lämpliga förvaringslösningar och ställde tillbaka på rätt ställe i hemmet.
  6. Jag lade upp en plan för hur vi ska göra oss av med överflödet vi inte längre behöver genom att agera enligt 4S-modellen (spara, sälja, skänka och slänga).
  7. Jag klappade mig själv på axeln och njöt av den energi och tillfredsställelse det ger att för- enkla livet och se fullgoda prylar komma till användning av någon som behöver dem mer.

Så vilka överflödiga verktyg och liknande hittade jag i våra diverse förvaringsutrymmen till slut?

  • 3 måttband (av vilka vi behöll ett)
  • 3 hammare (av vilka vi behöll en)
  • 4 vattenpass (av vilka vi behöll en)
  • 4 polygriptänger (av vilka vi behöll en)
  • 2 avbitare (av vilka vi behöll en)
  • 5 skruvmejslar (av vilka vi behöll en samt dess tillhörande bitsats)
  • 14 insexnycklar (av vilka vi behöll ett set)
  • 3 tumstockar (av vilka vi behöll två, en lång och en kort)
  • 1 skiftnyckel (den behöll vi)
  • 3 knivar (av vilka vi behöll två)
  • 3 borrset (av vilka vi behöll ett)
  • 2 precisionsskruvmejselkitt (av vilka vi behöll ett)

Samt en uppsjö av andra mindre verktyg som följt med diverse IKEA-förpackningar och liknande. Utöver det gjorde vi oss även av med enorma mängder pryttlar och reservdelar som vi inte längre hade en aning om vilken produkt de följt med en gång i tiden.

Den nya betydligt mer slimmade verktygsuppsättningen.

Den nya betydligt mer slimmade verktygsuppsättningen.

Att vi hade ett sådan överflöd beror troligen på att vi tidigare i livet lånat men inte lämnat tillbaka vissa verktyg till våra föräldrar, att vi fått en del av verktygen i gåva samt att vi hade varsin verktygslåda när vi flyttade ihop. Att vi inte gjort något åt det hela beror främst på att vi använder verktygen så pass sällan att vi inte reagerat ordentligt förrän nu.

Vad kan vi då dra för slutsats av detta? Jo, att även i hem och familjer som fokuserar på materiell förenkling så finns det ofta bortglömda områden med potential för rensning och därmed ökad paretoeffektivitet i världen. Samt att känslor precis som i övriga livet ofta (men inte alltid) är en bra signal på att något inte står helt rätt till.

Vilka förvaringsutrymmen i ditt hem gör dig arg, stressad eller irriterad? Har du några bortglömda vita fläckar på din rensningskarta?

Samarbete: Använda Blocket som förråd

Framåt vårkanten gör många ett besök i diverse förrådsutrymmen för att plocka fram det som hör våren till och ställa undan det som främst hör till vintern. Samtidigt blir många varse om hur otroligt mycket saker de förvarar som ytterst sällan eller aldrig kommer till användning. Men varför är det så och vad kan du göra åt det?

Vår erfarenhet är att de två främsta anledningarna till att det sparas så mycket i onödan är ”för säkerhets skull” samt på grund av ”redan tagen kostnad”. Många misstänker med andra ord att inaktuella behov kan återuppstå samt gillar inte tanken på att skiljas från prylar för vilka de enbart kan återfå en delmängd av nyanskaffningsvärdet.

Även i vårt förråd ser vi spår av tankevurporna ovan. Främst handlar det om barnrelaterade prylar eftersom vi ännu inte bestämt oss för om det inom några år kan bli aktuellt med ett tredje barnHär om dagen slog det oss dock att ett alternativ till effektivare förråds-tetris är att använda Blocket som förråd.

Istället för att spara saker på spekulation så säljer vi babyskydd, babysitter, barnvagn, babynest, skötbord och spjälsäng så fort våra nuvarande barn växer ur dem. På så vis kommer de till omedelbar användning hos bättre behövande och minskar även behovet av nyproduktion. Dessutom får vi tillbaka en maximal del av nyanskaffningsvärdet genom att sälja så snabbt som möjligt och frigör plats i vårt förrådsutrymme. Och skulle det blir aktuellt med ett tredje syskon så köper vi helt enkelt tillbaka motsvarade prylar via samma tjänst.

Hur länge är det motiverat att spara ett babyskydd i väntan på eventuella syskon?

Principen ovan fungerar natuligtvis även på annat som typiskt förvaras i förrådsutrymmen men inte används under en viss period i livet. Till exempel:

  • Hobbyutrustning. Ofta varierar både intresse samt möjlighet till att utöva hobbies över tid, vilket gör att det går att hitta oanvänd utrustning i de allra flesta förråd. Sälj och köp in igen om intresse återuppstår eller då tillräckligt med tid frigörs i kalendern.
  • Verktyg. Många renoverar under en period hemmet och införskaffar samtidigt diverse verktyg, redskap och tillbehör som därefter bara samlar damm och tar upp plats. Sälj och köp in igen om nya renoveringsbehov uppstår.
  • Möbler. Behov, intressen och personlig smak varierar som sagt över tiden, vilket gör att möbler inte alltid har en naturlig plats i bostaden. Sälj och köp in igen om motsvarande behov återuppstår i framtiden eller om förutsättningarna förändras.

Vilka prylar förvarar du i ditt förråd som bättre skulle kunna ”förvaras” hos Blocket? :)

Detta inlägg är ett samarbete med Blocket.

Varför konsumerar vi så mycket?

För att kunna bryta mönstret av onödig konsumtion och i slutändan överkonsumtion hjälper det att förstå varför så många konsumerar utan verkliga behov. Som ofta när ett beteende är svårt att förklara logiskt är det känslor istället för rationellt och logiskt tänkande som styr. I detta blogginlägg spånar vi kring varför människor egentligen konsumerar så mycket saker i onödan.

Några av de vanliga förklaringarna vi identifierat är följande:

Shopping som universallösning. Ryggradsreaktionen i vårt samhälle är att de allra flesta problem kan lösas genom konsumtion. När det uppstår ovälkomna eller obehagliga känslor börjar hjärnan fundera på en lösning alternativt ett sätt att smita från tankarna och oftast är det första området som beaktas konsumtion eller distraktion via prylar. Konsumtion används till att behandla symptomen istället för att på riktigt ta tag i obekväma problem och utmaningar.

Emotionella drivkrafter. Konsumtion påverkar oss emotionellt. Shopping ger oss som bekant energi, tröst, hopp, trygghet, mod och andra egenskaper vi människor ofta önskade att vi hade mer av. Men det aktiverar även hjärnans belöningssystem genom att trigga utsöndring av signalsubstansen dopamin, vilket gör att vi upplever ett litet rus av att konsumera. En annan emotionell drivkraft är att våra ständigt ökade förväntningar på morgondagen. Vi har byggt upp ett förväntningssamhälle där vi rusar mot nästa dejt, nästa jobb eller nästa pryl.

Sociala drivkrafter. Vi påverkas mycket av vår närmaste omgivning och dess krav, kultur och förväntningar. De sociala behoven kommer mycket ur behovet av identitet och av att känna tillhörighet till en specifik grupp samt ha hög status inom denna. Ofta är det just de sociala behoven som kan motivera en löjligt hög kostnad till förhållandevis liten praktiskt vinning. Vi vill känna tillhörighet och gemenskap med andra, vilket gör oss mottagliga för vår referensgrupps norm. Det kan låta som något som sker i unga år men ofta sker det även bland vuxna, till exempel i hipsterskulturen eller arbetsplatser med anonyma klädkoder som alla följer.

Kortsiktigt tänkande. Vi tänker sällan långsiktigt varken på ett globalt eller individuellt plan. På global nivå är en förklaring till detta att konsekvenserna för våra konsumtionsvanor sällan får omedelbar påverkan. Eventuella negativa effekter på miljö eller andra människor sker typiskt under längre tidsperioder, via beroendekedjor som inte alltid är intuitiva och ofta på platser vi inte kommer i kontakt med. Även på ett individuellt plan är många omedvetna om vad onödiga prylar i hemmet kan leda till. Vi tänker helt enkelt inte på att varje sak som införskaffas kommer med alla möjliga typer av ekonomiska, tidsrelaterade och mentala kostnader.

Vår natur är något alla borde vara mer rädd om.

Vanor och invanda mönster. Mycket shopping sker likt en dålig vana. Du vet innerst inne att det inte finns nya konkreta behov men trots det besöker du diverse butiker och gallerior några gånger i veckan av ren vana. Typiska tillfällen är butiker du passerar på väg till eller från jobbet eller under lunchen men det kan även röra sig om att du i brist på andra uppslag, regelbundet besöker en galleria på helger istället för att träffa vänner, träna eller ta dig ut i naturen.

Låg tröskel. Idag när en tröja kan vara billigare än en kopp kaffe på café är tröskeln låg till att konsumera. Låga priser får oss att tro att vi gör en bra affär och ger oss en känsla av att vara smarta konsumenter. Det kan till och med upplevas som att vi sparar pengar på att shoppa. Så är naturligtvis inte fallet när vi kommer hem med ännu ett klädesplagg till den redan överfulla garderoben, ännu en överflödig teknisk pryl som kändes rolig i butiken men snabbt faller i glömska eller ytterligare en billig leksak till barnens redan onödigt stora leksakssamling.

Akilleshälar vid konsumtion. De flesta har någon kategori av saker vi gärna shoppar trots att vi egentligen redan har allt vi behöver och lite till. Plötsligt hittar vi argument och orsaker som rättfärdigar ytterligare köp. Till exempel att något är kompatibelt, kompletterar, sticker ut, är unikt, är säsongens variant eller färg eller har en ny teknisk feature. Innerst inne vet vi att ännu en sjal, väska, app, klänning, pysselmaterial, armband, nagellack eller teknisk pryl inte kommer göra oss mer lyckliga, harmoniska och tillfredsställda. Men är det din akilleshäl kommer den kanske ändå lyckas argumentera sig med hem. Våra egna akilleshälar hittar du här. :)

Är det något av ovanstående som får dig att ibland konsumera i onödan eller är det någon helt annat som du identifierat som gör att du faller dit?

Månadens in och ut mars 2017

Då var det är dags för mars månads balansräkning över vad som införskaffats och rensats ut under månaden. Totalt har vi gjort oss av med 59 och införskaffat 5 saker denna månad.

Parentesen efter respektive sak visar om vi gjort oss av med något (-) eller på ett eller annat sätt fått in en eller flera nya saker (+) i våra liv.

Längst ned skriver vi en motivering eller kommentar kring vissa av de prylar vi köpt eller gjort oss av med under månaden.

Herr Minimalist

  • Kalsonger (+4)
  • Böcker (-44)
  • Kalsonger (-3)
  • Löparskor (-2)

Fru Minimalist

  • Sportarmband/mobilhållare (-1)
  • Kokbok (-1)
  • Resebok (-1)
  • Strumpor (-1 par)

Storasyster Minimalist

  • Skor Kavat (+1 par)

Lillebror Minimalist

  • Bebisleksaker (-4)

Liten blir större. Utrensade bebisleksaker.

Minimalisterna (gemensamt)

  • Mirakeltrasor (-2)

Kommentarer Herr Minimalist

Jag gjorde ännu en brutal rensning i bokhyllan där 44 av mina tills nu 77 kvarvarande böcker åkte ut. Majoriteten av dessa införskaffades proaktiv för över tio år sedan och var fortfarande olästa.

Vid en genomgång av hallgarderoben hittade jag något överraskade fyra löparskor varav två från tidigt 1600-tal som jag sparat ”för säkerhet skull”. Även de åkte ut.

Dessutom var det dags för en uppgradering i kalsonglådan där jag efter 15 års shoppande av 300 kronors-kalsonger nu testar 100 kronors-kalsonger. Hoppas inte rumpan tar skada.

Kommentarer Fru Minimalist

Första månaden för 2017 utan något på in-listan, yes! :)

En vegetarisk kokbok med fin utsida men desto mindre användbar insida visade jag upp på vår Instagram här om dagen, den fick lämna hemmet tillsammans med en slags resebok.

Sportarmbandet för mobiltelefonen tappade jag under månaden, så det var lite av en ofrivillig utrensning. Jag lånar Herr Minimalist tills vidare nu när vi ändå aldrig tränar samtidigt utan någon alltid är hemma med barnen.

Kommentar Storasyster Minimalist

Ett par begagnade Kavat-skor som köptes via Tradera och som du kunnat läsa om i inlägget ”Nya eller begagnade barnskor?

Kommentar Lillebror Minimalist

Några av lillebrors bebis-leksaker har fått lämna hemmet. Om vi mot förmodan skulle skaffa fler barn går det garanterat att få tag på liknande bebisleksaker till en billig peng på andrahandsmarknaden. Vi skänkte våra till vårt stammishak Stadsmissionen.

Kommentarer Minimalisterna (gemensamt)

Ett par rengöringstrasor lämnade hemmet, väldigt ospännande utrensning.

Att konsumera som nationella insatsstyrkan

Hur skulle ditt liv se ut om du konsumerade som nationella insatsstyrkan? Vi talar såklart inte om hur ditt liv skulle se ut om du började intressera dig för benhölster, kevlarvästar och nattkikare utan istället om hur din shopping skulle se ut om du angrep den på samma sätt som de löser sina uppdrag.

  • Skulle du besöka gallerian eller webbshoppen utan att ha behovet och målet klart?
  • Skulle du starta utan att först ha gjort din hemläxa kring alternativ och priser?
  • Skulle du spontant flanera runt mellan diverse butiker eller produktkategorier?
  • Skulle du dröja dig kvar i gallerian eller webbshoppen efter att uppdraget är slutfört?

Nä, det trodde vi inte heller så om lönehelg normalt innebär shopping för dig se då till att först säkerställa behovet, exekvera effektivt och raskt återvända till högre prioriterade aktiviteter som att spendera kvalitetstid med familj och vänner! GO GO GO! :)

Dina hyllvärmare orsakar indirekt andras nykonsumtion

Har du tänkt på att allt du äger men i praktiken inte behöver riskerar att indirekt leda till någon annans nykonsumtion, vilket i sin tur resulterar i helt onödig och negativ miljöpåverkan?

Om du istället för att låta dessa prylar vila i dina förvaringsutrymmen väljer att sälja eller skänka dem vidare till bättre behövande så hade de nya ägarna inte behövt köpa nyproducerade prylar till ett högre pris. Och om du mot all förmodan skulle ha gjort en felbedömning kring dina behov kan du alltid köpa tillbaka motsvarande pryl begagnat igen alternativt hyra eller låna vid enstaka behov.

Risken är med andra ord ganska liten, och uppsidan är för alla inblandade stor. Du har möjlighet att frigöra låst kapital vid en eventuell försäljning samt mental energi och ytor i hemmet. Den som du säljer eller ger bort prylen till får ett konkret behov löst och sparar pengar. Moder jord slipper ytterligare misshandel i form av den negativa miljöpåverkan nyproduktion av ytterligare prylar oftast leder till. En solklar win-win-win med andra ord och ett bra exempel på praktiserad paretoeffektivitet.

Vad har du i dina lådor, garderober och andra förvaringsutrymmen som inte du men någon annan kan behöva, och hur kan du se till att prylen på bästa sätt kommer ut i kretsloppet igen?

En trång sektor i hemmet

En plats i vårt hem som dagligen skapar frustration och irritation är vår lilla hall. Här samsas alla fyra familjemedlemmars ytterkläder vilket med barn på förskolan vintertid innebär overall, täckbyxor, täckjacka, överdragsbyxor, fleecejacka, regnbyxor, regnjacka. Och så vinterskor och gummistövlar, mössa, vantar och halsduk. Och då har vi bara räknat upp storasysters uppsättning. :) Lillebror har visserligen bara en overall och mössa i dagsläget, men även vi vuxna har både en och två jackor igång så här års när det ena dagen är +5 grader och regn och nästa dag -10 och sol.

Det är lätt hänt att hallen blir en avstjälpningsyta för allt från kläder, skor, väskor och barnvagn, till nycklar, plånbok, mobil och post. Det gäller att utifrån hemmets förutsättningar och dina egna behov skapa ordning och reda så att både du och eventuella gäster möts av ett lugn när ni kliver in i hemmet.

Vi har en liten ”pryl” som ställer till det lite i vår hall. Nämligen vår dubbelbarnvagn eller syskonvagn. Den måste flyttas på för att plocka fram skor liksom när vi ska gå ut med något av barnen. Men då kommer ingen in eller ut genom toalettdörren istället. Så här såg det ut i vår hall innan rensningen (ursäkta suddiga bilder pga mobilkamera och dåligt ljus). Vid fototillfället står jag vid toalettdörren.

Hallen före vår rensning.

För att möjliggöra en förändring krävdes det att vi tittade igenom garderoben som syns till höger i bild ovan. I den förvarar vi främst skor och ytterkläder som inte är i dagligt bruk. Nu fick vi en anledning att gå igenom innehållet grundligt. Resultatet blev att vi hittade två fönster-solskydd till bilen, de vi tidigare flyttade runt i olika hyrbilar, innan vi köpte egen bil i höstas.

Dessutom hittade Herr Minimalist två riktigt gamla träningsskor, som du ser ovan på bilden till blogginlägget. Ett par av skorna har tidigare stått på jobbet för att slippa packa ner gymskor i träningsväskan. Det andra paret kan inte förklaras på annat sätt än att de var en klassisk ”just in case” och ”om utifall att”. I övrigt omfördelade vi saker för att skapa mer plats och ge ett lugnare i tryck i hallen. Så här såg det ut i hallen efter vårt rensningsryck:

Hallen efter vårt rensningsryck.

I vår framtidslåda hade vi lagt en garderobsförvaring som nu fick komma upp och skapa ordning i garderoben. Tyvärr tänkte vi inte på att ta någon förebild i garderoben, men efter att vi rensat, optimerat skolådorna och tagit bort tomma sådana, såg det ut så här:

Övre halvan av garderoben i hallen.

Undre halvan av garderoben i hallen.

Några lärdomar från rensningen i hallen är dels att det alltid finns något nytt att rensa. Livet förändras och förutsättningar ändras vilket gör att saker som tidigare hade en realistisk och verklig anledning att få vara kvar, inte längre kan motiveras. Dels att en viss ordning som fungerade tidigare, inte alltid gör det när saker i omgivningen förändras, som exempelvis fler barn, årstider mm som gjorde att vår tidigare förvaringslösning i hallen och garderoben inte alls var optimal.

Har du någon särskild plats i hemmet som du stör dig på, kanske för att den är stökig, trång, ful eller för att du vill ha den på ett annat sätt men inte kommer dig för att justera?