Kategoriarkiv: Arbete

I denna kategori skriver vi om minimalistiska aktiviteter och tankar som rör arbetsrelaterade frågor.

Att jobba deltid

Jobba deltid. Det är ett av de bättre val jag gjort. Jag har i grunden mycket energi så visst skulle jag säkert kunna snurra med i ekorrhjulet, lämna hemmet innan barnen vaknat, hämta dem med andan i halsen och skynda hem för att laga en middag som gärna skulle stått på bordet för en halvtimme sedan. Eller som alternativ komma hem till rester från en middag och träffa mina barn två timmar innan läggdags. Stressa i vardagen och sen jäkta på helgen för att hinna allt som inte hanns med i veckan. Men vad är det för liv?

Jag vet att det ser ut så för många, all respekt till er som accepterar eller måste ha det så. Men vi som samhälle borde kunna bättre. Frågar man politiker om vi generellt jobbar för mycket eller för lite i Sverige, så är svaret för lite. Vi borde jobba mer och alla borde jobba heltid.

Samtidigt är arbetsrelaterad stress den främsta orsaken till den lavinartade ökning vi sett av utbrändhet i samhället. Idag tror jag alla känner någon som är eller har varit utmattad. Långa och stressiga arbetsdagar kan av förklarliga skäl även skapa stress i privatlivet. Inte bara för oss vuxna utan också för våra barn.

För två generationer sedan kunde de flesta familjer leva gott på en heltidslön. För en generation sedan var det betydligt vanligare än idag att en i familjen jobbade halvtid. Visst var det en ekonomisk kvinnofälla att inte jobba heltid, men varför skulle mannens prioriteringar bli norm? Vad skulle hända om vi i jämställdhetens anda jobbade 70-80% båda två istället? Få mer tid med familj, vänner, barn och fritidsintressen. Vad sägs om arbetstidsförkortning för alla istället?

Så här ser det oftast ut på Fru Minimalists arbetsplats.

Att jobba deltid handlar inte om att jag inte tycker om mitt jobb. Det handlar om att jag bryr mig snäppet mer om min hälsa, familj och fritid. Och att jag gör ett bättre jobb om jag inte behöver komma med andan i halsen. Jag kommer förmodligen jobba 35 år till, varför inte låta de andra tårtbitarna i livet som familj, träning och återhämtning får ta stor plats nu när livet är som mest intensivt och barnen behöver en som mest? För att sedan fördela om bland tårtbitarna när barnen i större utsträckning klarar sig själva.

Det är lätt att kritisera och tycka att det är ett medelklassprivilegium att gå ner i arbetstid utan att gå ner sig i privatekonomisk oro. Och visst är det till viss del en förmån att ha möjlighet att välja bort heltidsjobb. Men det krävs också aktiva val, medvetna förändringar i livet, en hel del uppoffringar och i många fall stort mod, att gå ner i arbetstid. Inte minst om man jobbar i en storstad eller bransch där snarare ett snabbare ekorrhjul är kutym.

Som ekonomisk trygghetsnarkoman har minskad konsumtion, långsiktigt sparande och låga fasta kostnader varit nyckeln till att jag vågat välja deltid. Jag hämtar barnen som bär kusinernas gamla fleecetröjor, och jag själv har inte köpt en ny tröja på över ett år. Men jag kan hämta barnen utan andan i halsen och låta dem bestämma tempot på promenaden hem. Just nu är det högre prioriterat. Jag kommer förmodligen inte alltid jobba deltid som nu (80 %), exempelvis kan det vara svårt som ny vid jobbyte, men jag kommer alltid sträva efter att göra det på sikt.

Om du önskar jobba färre timmar i veckan är nystarten inför hösten en utmärkt tidpunkt att fundera över vad du kan förändra i livet för att möjliggöra det? Är det kostnader som behöver bli lägre, konsumtionsmönster som behöver brytas, jobb som behöver bytas eller en chef som behöver få ökad förståelse för situationen? Fundera vad som kan vara ett första litet steg.

Vad tycker du, skulle arbetstidsförkortning för alla vara bättre för samhället, eller finns det bättre lösningar och alternativ?

Apropå det här med att jobba deltid och privatekonomi så blev jag intervjuad av Privata Pengar för en tid sedan. Du ser ingressen nedan och hittar intervjun i sin helhet på länken här.

Intervju med mig i Privata Pengar.

Flytten – På plats och i ordning eller?

Vi tänkte avsluta serien med flyttinlägg med en statusuppdatering så här en vecka efter flytten. Hur går det egentligen och har vi kommit på plats? Du som följde flytten på Instastories förra helgen såg kanske att i princip alla flyttkartonger var uppackade dagen efter flytten. Väldigt skönt och en härlig start!

Under flytthelgen hann vi även med att måla en vägg i det som var tänkt som barnen sovrum och ta ner en tapet i hallen nere (med en lånad tapetborttagare med ångplatta). Ytterligare två väggar skulle vi vilja måla om närmsta veckorna och vissa väggar behöver snyggas till efter att förra ägaren tagit ner sina vägghängda tv apparater, hyllor, skåp etc.

Däremot är vi inte på det klara med hur vi vill möblera hemmet vilket gör det svårt att komma på plats. Liksom svårt att se vilka eventuella behov vi har av andra möbler än de vi hade i lägenheten. Men trots att vi inte är i ordning kan vi ju visa lite hur det ser ut och outa våra förvirrade tankar för att få hjälp med lösningar och nya tankar av er kloka läsare. :)

Efter en vecka ser det ut som ovan i vårt sovrum, barnen ville inte alls sova i ett eget rum. De har ju alltid sovit med oss tidigare och så ville de fortsätta ha det. Men det vill inte vi på sikt, men låt gå för första veckorna efter en stor förändring och när allt är nytt för dem. Innan vår egna nya säng kommer om ett par veckor vill vi även måla sovrumsväggen i samma mörkgråa nyans som vi målade i lägenhetens motsvarande vägg i vintras. Och vi vill även ta bort den tapet som är i köket för att göra matplatsen lugnare som du ser på bild nedan.

Bild från visningen, dvs möblerna på bilden är inte våra, men vill visa tapeten.

Men utöver dessa konkreta planer är vi mer veliga. Ska barnens lekrum vara i ett av sovrummen på övre plan eller i det öppna allrummet uppe? Eller ska alla leksaker vara på nedre plan för att barnen just nu ändå mest vill leka där vi är? Ska vi ha ett arbetsrum där man kan stänga dörren om sig när man jobbar? Kan lekrum och arbetsrum kombineras? 

Ska vi ha tv:n i vardagsrummet på nedervåningen så den får en central plats i hemmet, eller ska den vara i allrummet på övervåningen? Här är vi oense om hur vi vill ha det och det påverkar ju möbleringen i båda rummen mycket. Hon vill ha en fåtölj i det tomma hörnet på bilden nedan och tv:n i allrummet uppe. Han vill ha en tv-möbel och tv:n bredvid kakelugnen nere. ;)

Tv på väggen i vardagsrummet eller en mysig fåtölj istället.

Vi är väl medvetna om att hur vi väljer att möblera nu inte behöver vara permanent. Om bara något år kanske barnen gladeligen leker själva i ett rum på övervåningen och på sikt kommer de säkert vilja ha varsitt sovrum. Det är också en av sakerna vi gillade med husets planlösning, att den är dynamisk och det finns möjligheter att ändra över tid. Ett arbetsrum hemma behövs just nu, men kanske inte alls om ett år. Likaså med gästrum. Och om familjen mot förmodan utökas i framtiden finns möjlighet att göra ytterligare ett sovrum på övre plan.

Min första känsla när jag insåg att vi behöver köpa en hel del småsaker till huset var: Nej, inte fler saker bara för att vi flyttar till hus! Men så insåg jag att oavsett om vi hade flyttat till en lite större lägenhet, så hade majoriteten av våra inköp behövts göras. Barnen hade behövt byta ut spjälsängarna, vi hade behövt anpassa förvaringen utifrån nya skåp och garderober, fler lampor behövs när rummen är fler och vissa saker som passade i lägenheten hade kanske inte passat i en annan bostad oavsett vilken. Den insikten var på något sätt en lättnad. :)

Vi har även hunnit med att röja lite i förrådet du ser på bilden ovan. Förra ägaren lämnade nämligen kvar en del skrymmande grejer; arbetsbänk, hyllor, gamla skåp mm som vi nu gjort oss av med. Utöver det lämnade de småburkar med diverse färgslattar, husrengöring, oljor mm (det du ser på hyllan ovanför cyklarna). När flyttfirman hämtat flyttkartongerna vi lånade kommer förrådet kännas mer strukturerat, luftigt och i ordning. Men än finns saker kvar att prylbanta och strukturera här, men det är inte prio just nu.

Vad tycker ni om möbleringen, lekrum uppe eller nere i vardagsrummet? Tv:n centralt i hemmet i vardagsrummet nere eller uppe i allrummet? Behövs ens en arbetsplats med skrivbord för hemmajobb? Erfarenheter och tips mottages tacksamt i kommentarsfältet! :)

Capsule wardrobe hösten/vintern 2017/2018

Hösten är här och i helgen fixade jag med min capsule wardrobe för hösten och vintern 2017. Nu har jag rensat så pass i garderoben att det räcker att jag växlar några typiska säsongsplagg två gånger per år, annars brukar många växla var tredje månad om man kör capsule wardrobe konceptet.

Nedan ser du mina ytterkläder, skor och kläder som jag kommer använda de kommande halvåret. Det som inte räknats med i min capsule wardrobe är hemmamyskläder, träningskläder, badkläder och accessoarer. Vill du läsa mer om hur min träningsgarderob ser ut så kan du göra det i inlägget ”Capsule wardrobe i träningsgarderoben”.

Så här ser Fru Minimalists capsule wardrobe för hösten och vintern 2017/2018 ut:

Ytterkläder
Vinterjacka 1
Skaljacka 1
Vår-/höstjacka 1
Täckbyxor 1

Varm och skön vinterjacka från Fjällräven, modell Barents Parka. Bild från Fjällräven.

Skor
Ballerinaskor 1
Sneakers 1
Vandringsskor 1
Höstskor/stövlar 1
Vinterkängor 1

När man som jag nu gör och bara växlar plagg två gånger per år blir antalet i en capsule wardrobe lite missvisande vad gäller just ytterkläder och skor. Vår-/höstjackan kommer hängas undan så snart det blir så pass kallt att den inte är aktuell längre, likaså plockas inte vinterjacka, täckbyxor eller vinterkängor fram förrän det blir flera minusgrader och snö ute. Så i realiteten finns dessa inte i garderoben att användas samtidigt.

Ballerinaskorna har jag ståendes på kontoret så de används stor del av året oavsett väder ute. Vandringsskorna behöver vara med då vi är ute i skogen varje lördag förmiddag med båda barnen långt in på hösten, men förmodligen åker de ner i källaren när vintern är här.

Ballerinaskorna brukar få övernatta på kontoret.

Överdelar
Skjorta långärmad 3
Kortärmade skjorta 1
Tröja 4
Kofta 3
Kortärmad top 4

Överdelar i capsule wardrobe som hänger på galgar.

Nederdelar
Jeans 1
Kostymbyxor 2
Klänning 1
Kjol 4
Vandringsbyxor 1

Nederdelar i min capsule wardrobe. De mönstrade kjolarna är de som ”hänger löst” närmsta halvåret. :)

En varmare klänning och en av kjolarna fungerar om det blir några festligare tillfällen där finare klädsel blir aktuell, som kring jul och nyår.

De två mönstrade kjolarna i garderobsbilden ovan (se även en av kjolarna nedan) tvekar jag kring om de fortfarande är ”jag”. De får följa med i höstens och vinterns capsule wardrobe för att sättas på prov. Jag har för avsikt att använda dem ofta för att känna efter och ge dem en ärlig chans. Används de inte frekvent under dessa månader så rensar jag ut dem när jag växlar plagg i vår. Nedan ser du den ena kjolen matchad med en av fyra tröjor i höstens gardrob.

Totalt blev det 33 plagg i detta halvårs capsule wardrobe. Inget av plaggen är nya, och majoriteten av dem fanns med även i förra periodens capsule wardrobe. Bara de mest somriga skjortorna, shortsen och någon klänning har hängts undan och ersatts av andra plagg.

Som jag skrev under bilderna på ytterkläder och skor så kommer garderoben i praktiken bestå av färre än 33 plagg då exempelvis vinterjackan ersätter vår- och höstjackan när vädret blir kallare. Täckbyxor och vinterkängor tas fram först när det är snö och minusgrader (om de ens blir det), och vandringsskor och vandringsbyxor används förmodligen bara under hösten.

Som synes går de flesta plaggen i mörka och blåa toner då det dels är en favoritfärg på kläder men också ett strategiskt val för att minska behovet av accessoarer att matcha med.

Har du vågat dig på att testa capsule wardrobe konceptet än?

En lugn plats.

Vikten av ostimulerade stunder

Har du någonsin lagt märke till var och när du får flest och bäst idéer, insikter och nya tankar? Min erfarenhet är att överraskande många svarar duschen, joggingspåret, sängen eller under promenaden. Men varför händer det just där och då?

Troligen på grund av att det är vid dessa tillfällen som de flesta varken kan eller vill stimulera sig mentalt. Istället för att som under resten av dagen vända blicken mot valfri skärm för ytterligare produktivitet eller distraktion, så får hjärnan och det undermedvetna vid dessa tillfällen chansen att sortera och bearbeta intryck, göra nya kopplingar, vila samt förmedla insikter och känslor. Något som jag tror är väldigt viktigt.

Men även om dessa stunder är viktiga så blir de allt ovanligare. Du sitter på bussen slutkörd efter en hektisk arbetsdag och tar upp mobiltelefonen. Du har någon timme över när barnen äntligen somnat och hemmet är uppstyrt och väljer att landa i soffan framför TVn. Du ligger i sängen för att somna men leker först lite med surfplattan. Faktum är att inte ens på toaletten får hjärnan vila längre.

Jag misstänker att det här får större konsekvenser än vad de flesta tror. Dels går vi miste om många värdefulla insikter och kreativa idéer både privat och professionellt. Dels tror jag det dränerar oss på mental energi. För precis som kroppen behöver vila efter fysisk ansträngning så behöver hjärnan vila efter intellektuell och emotionell ansträngning. Det skulle inte förvåna mig om bristen på mental återhämtningstid under dygnets vakna timmar är en av flera bidragande faktorer till att så många människor är onödigt stressade och att allt fler bränner ut sig.

Jag misstänker även att när hjärnan ständigt stimuleras utifrån så uppstår något som kan liknas vid ett inre övertryck. Det i sin tur gör att inte alltid behagliga tankar och känslor kommer med dubbel kraft när utrymme väl uppstår. Till exempel när det är dags att sova. Något som leder till att många har svårt att somna och återigen startar upp valfri skärm för ytterligare några minuters flykt från intensiva tankar och känslor tills de är snudd på medvetslösa av trötthet och somnar ändå.

Ett relaterat exempel på detta från mitt eget liv är då jag började meditera för några år sedan. Då blev det löjligt uppenbart hur svårt det var för min del att göra ”ingenting” samt hur chockerande mycket tankar, insikter och känslor som bubblade upp så fort jag slöt ögonen och satt helt utan yttre stimulans i några minuter. Om jag ska vara ärlig så var det ganska jobbigt, men som tur var lugnade det ned sig lite efter ett par veckors praktiserande.

Men jag låter faktiskt bli jobbmail och liknande efter arbetstid och sitter mest med roliga saker som social media, TV-serier, poddar och bloggar kanske du tänker? Ja, men även om fokuset inte kan klassas som krävande eller ansträngande så är det ändå inte samma sak som att vara ostimulerad.

När i vardagen ger du din hjärna utrymme att vila samt komma till tals?

Digitalisera steg för steg

På 90-talet skrevs och talades det mycket om det papperslösa samhället, allt skulle digitaliseras och det kändes som vi var på väg åt rätt håll. Å ena sidan har det hänt en hel del, fler och fler företag tar betalt för att skicka ut månadsbesked och årsbesked per post, Kivra har gjort entré på markanden med sin digitala brevlåda där över 900 myndigheter och företag finns anslutna.

Å andra sidan har det inte hänt mycket alls. Hur många kan räcka upp handen och säga att de inte hanterar papper så gott som dagligen, och har flera pärmar eller högar med papper där hemma? Och inte bara gamla papper sparade med huskontraktet eller information från 90-talet, utan en hel del papper från det senaste åren.

Någon gång måste vi ändra våra vanor och beteenden för att ta steget mot ett mer digitalt och papperslöst hem och samhälle. Det går inte att förlita sig på att politiker och samhället ska tvinga oss, det kan komma från andra hållet. Det vill säga genom att vi medborgare visar att vi är redo och villiga att ändra vårt beteende.

Läs vår steg för steg-guide nedan och ta ett för dig lämpligt steg i rätt riktning. Eller gärna två.

1. Minska inflödet. Varje år skickas över en miljard fönsterkuvert i Sverige som naturligtvis bidrar med koldioxidutsläpp och annan miljöbelastning. Innehållet hamnar ofta i en hög eller pärm någonstans i hemmet. Omiljövänligt, osmidigt och oekonomiskt. En digital brevlåda och digital post underlättar för användare, avsändare och är positivt för miljön. Kivra och Digimail är två stora aktörer idag där Kivra har flest anslutna företag.

Varje gång du får ett fysiskt brev, fundera och ta reda på om det finns möjlighet att få dem digitalt istället. Det är förmodligen bara en googling bort och tar dig 2 minuter. Vissa anger även på fakturan eller vad brevet nu innehåller, hur du kan göra för att få innehållet digitalt.

2. Rensa ut befintliga papper. Gå igenom dina nuvarande pärmar eller högar med papper och rensa ut så mycket som möjligt. Hur ofta har du tittat på eller historisk sett behövt gå tillbaka till något fysiskt papper du sparat? Våga rensa! Om du är helt ärlig på frågan ovan kan du säkert rensa ut 80 % av dina fysiskt sparade papper. Vill du läsa mer om utrensning av papper, kvitton och dylikt har vi skrivit om det i blogginläggen ”Hantering av fakturor och kvitton” samt ”Den årliga kvittorensningen”.

Två stora högar med utrensade papper.

3. Bestäm var du vill spara dina digitala filer. En digital brevlåda är ett bra ställa att spara de filer och dokument som kommer den vägen, men du kommer garanterat i kontakt med andra dokument där du behöver hitta ett eget sätt att spara dina digitala filer. Här finns alternativ som din dator, extern hårddisk eller en molntjänst. Nackdelen med din dator är begränsad kapacitet och att du riskerar att förlora filerna om datorn går sönder. Vilket leder oss in på en extern hårddisk som både kan fungera som back up men också som en huvudsaklig plats för att spara dina digitala filer. Även här är såklart nackdelen att den kan gå sönder eller försvinna. Molntjänster som Google Drive eller Dropbox gör att du kan komma åt filerna var du än befinner dig och du slipper risken att saken går sönder eller försvinner. Du kan då även komma åt filerna utan din dator om det är önskvärt.

4. Organisering av digitala filer. Om du är osäker på hur du ska organisera dina filer kan du utgå från det system du har i pappersform i exempelvis en pärm idag, om det är ett fungerande system vill säga. Använder du mappar i din inkorg för e-posten kan den också vägleda dig i hur du brukar vilja strukturera dina filer. En grundregel är att inte ha för många mappar, ha hellre en handfull huvudmappar och använd dig därefter av undermappar om du behöver. Några exempel på lämpliga huvudmappar kan vara, ekonomi, bil, avtal, jobb, bostad, barn, recept.

5. Digitalisera befintliga dokument. Det du valde att inte rensa ut under punkt 2 är det bra om du istället kan digitalisera. Likaså så snart ett nytt papper kommer in i ditt hem och som tidigare hade åkt in i en av dina pärmar eller motsvarande. Idag finns det bra appar till mobilen för att snabbt och smidigt scanna dokument som du känner att du måste spara.

Allt ovan kräver visst arbete av dig. Den är en förändringsprocess att inte göra som du tidigare gjort och spara många av de fysiska papper som kommer i din väg. Om du med handling visar att du är redo att ta ett eller flera steg mot minskad pappershantering, ökar chansen att fler hänger på och skapar en positiv spiral. Miljövänligt, smidigt och ekonomiskt.

Vilket är ditt bästa tips för att digitalisera mer och minska pappershanteringen?

Inredning för hälsa, prestation och välmående

Jag har nyligen läst boken Neurodesign – inredning för hälsa, prestation och välmående av hjärnforskaren Katarina Gospic och inredningsdesigner Isabelle Sjövall. Jag rekommenderade vårt lokala bibliotek att köpa in boken och då blir jag även först med att få läsa den, en bra service och lite extra lyxigt! :)

Hjärnan är människans viktigaste organ och är helt avgörande för hur du mår och presterar. Den formar tankar, frammanar känslor och kontrollerar kroppsfunktioner. Men visste du att hur miljöerna du rör dig i ser ut i färg och form, påverkar ditt välmående? Att ett rum med lågt till tak gör det lättare att fokusera på detaljer och därför passar för vissa yrken, medan andra yrkesgrupper behöver rum med högt till tak för att få ut sin kreativitet och fulla potential? Eller att antalet växter på ett kontor kan ha betydelse för arbetsinsatsen och stressnivån?

Citat ur boken Neurodesign.

Citat ur boken Neurodesign.

Boken tar avstamp i hur hjärnan fungerar och hur vår omgivning kan anpassas för att minska stress och sjukskrivningar, och istället öka effektivitet och välmående. Några intressanta punkter som tas upp i boken:

  • Tystnad vs musik på jobbet. När du har en arbetsuppgift som kräver att du koncentrerar dig är det bättre att ha det tyst runt omkring dig. Ska du däremot utföra en arbetsuppgift som inte kräver så mycket koncentration kan musik vara lämpligt eftersom det kan öka motivation och tempot.
  • Kontorslandskap vs egna rum. Idag är det otroligt vanligt med kontorslandskap, vilket egentligen är märkligt då det finns forskning som visar att det minskar produktiviteten med 66 %. Detta då vi har störande ljud runt omkring oss men också för att vi ständigt blir avbrutna av kollegor. En studie visade att medarbetare i öppna kontorslandskap blir avbrutna i snitt var elfte minut och att det tar cirka tjugofem minuter att komma tillbaka till ursprungsfokus. Kontentan är att många människor har totalt avsaknad av koncentration under hela arbetsdagen.
  • Låg vs hög takhöjd: Beroende på vilken typ av arbete som ska utföras i lokalerna kan takhöjden vara värd att ha i åtanke. En kirurg kan med fördel operera i ett rum med låg takhöjd, liksom redovisningskonsulten som vill hålla alla siffror rätt i mun. En konstnär däremot behöver högt i tak för att vara i sitt kreativa esse.
  • Starka vs ljusa färger. Hur vi påverkas av färger tas naturligtvis upp i boken, liksom att de färger vi tycker mest om inte alls behöver vara bäst för arbetsprestationen. Det kan även vara värt att tänka på färgsättning utifrån vilket väderstreck rummets fönster är i.

Det finns forskning som visar att en arbetsmiljö med naturbilder eller växter gör att medarbetare har mindre sjukfrånvaro, upplever mindre stress och har ett ökat välmående. Växter kan även förbättra luftkvaliteten, vilket vi nämnt tidigare i blogginlägget Minimalism på arbetsplatsen. Likaså har det i studier påvisats att naturutsikt påskyndar tillfrisknandet hos patienter på sjukhus. Samt att elever med klassrum med utsikt mot naturen ökar sin prestation i bland annat matematik och språk, jämfört med elever som har utsikt mot mer urbana miljöer.

Sammanfattningsvis skulle vi med relativt enkla medel kunna förbättra prestationerna på arbetsplatser, resultaten i skolan och få patienter att spendera kortare tid på sjukhus. Miljöer som är designade utifrån hur hjärnan fungerar har positiva effekter på hur människor mår och presterar. Mer grönt i våra dagliga miljöer tycks helt enkelt vara en god idé! :)

Har du läst boken? Vad är dina tankar kring miljö, stress och prestation?

Vad är rikedom för dig?

Vad är egentligen rikedom för dig? En stor trygg hög med pengar på banken? Tid med vänner som ger dig energi? Att vara frisk och ha hälsan? Tillräckligt med pengar för att kunna göra det du och din familj drömmer om?

För många handlar nog rikedom om frihet. Frihet att välja vad du vill lägga större delen av din tid, energi och dina pengar på. Tid, energi och pengar är tre resurser som vi alla har en begränsad mängd av. Det förstnämnda, tiden, borde vara det som är mest värdefullt eftersom vi aldrig får tillbaka den tid som passerar, den är oviss och kan plötsligt ta slut när vi minst anar det. Energi och pengar däremot kommer och går under livets olika faser.

Trots det ser vi många i vår omgivning som lägger större delen av sin tid och energi på jobbet i förhoppning om att se pengahögen öka. Men vad ska de egentligen göra när den blivit tillräckligt stor? Oftast är de inte pengarna vi vill åt, utan det som pengar kan hjälpa oss med. En risk är att hälsan, vänner, barn och partner får lida innan den där pengahögen är tillräckligt stor. Kanske finns inte längre orken eller hälsan, vännerna har hittat nya vänner, barnen hunnit flytta hemifrån och partnern funderar på att skiljas, när du väl är redo att byta tid och fokus från jobb och slit. Livet här och nu är det enda vi vet att vi har, och mycket av det som forskningen visar att vi blir mest lyckliga av, behöver inte kosta pengar.

Programledaren Alexandra Pascalidou beskrev det bra i en resetidning:

Rikedom handlar om kärlek och skratt och vänner och minnen och upplevelser, och allt det där underbara som man inte kan köpa för pengar.

Ta dig tid att fundera på vad som är viktigt för just dig. Inom vilka områden i livet känner du dig rik och inom vilka vill du skapa förutsättningar för att känna dig rikare? Vart är du på väg och var du befinner dig idag? Om du inte vet vart du ska, och inte vet var du är idag, så är det väldigt liten chans att du kommer dit du vill framöver. :)

Det finns flertalet bloggar på ämnet frihet och strävan efter att bli ekonomiskt oberoende. Något sådant slutmål har inte vi. Däremot skulle vi gärna ha större frihet, frihet att ägna oss åt det vi vill, när vi vill och hur mycket vi vill. Kunna jobba deltid och ha mer fritid över för det som betyder mest i livet för oss.

Vad är rikedom för dig? Känner du dig rik idag och/eller inom vilka områden vill du bli rikare? :)

Vi avslutar inlägget med ett lämpligt citat från skådespelaren Jim Carrey:

“I hope everybody could get rich and famous and will have everything they ever dreamed of, so they will know that it’s not the answer.”