Kategoriarkiv: Arbete

I denna kategori skriver vi om minimalistiska aktiviteter och tankar som rör arbetsrelaterade frågor.

En lugn plats.

Vikten av ostimulerade stunder

Har du någonsin lagt märke till var och när du får flest och bäst idéer, insikter och nya tankar? Min erfarenhet är att överraskande många svarar duschen, joggingspåret, sängen eller under promenaden. Men varför händer det just där och då?

Troligen på grund av att det är vid dessa tillfällen som de flesta varken kan eller vill stimulera sig mentalt. Istället för att som under resten av dagen vända blicken mot valfri skärm för ytterligare produktivitet eller distraktion, så får hjärnan och det undermedvetna vid dessa tillfällen chansen att sortera och bearbeta intryck, göra nya kopplingar, vila samt förmedla insikter och känslor. Något som jag tror är väldigt viktigt.

Men även om dessa stunder är viktiga så blir de allt ovanligare. Du sitter på bussen slutkörd efter en hektisk arbetsdag och tar upp mobiltelefonen. Du har någon timme över när barnen äntligen somnat och hemmet är uppstyrt och väljer att landa i soffan framför TVn. Du ligger i sängen för att somna men leker först lite med surfplattan. Faktum är att inte ens på toaletten får hjärnan vila längre.

Jag misstänker att det här får större konsekvenser än vad de flesta tror. Dels går vi miste om många värdefulla insikter och kreativa idéer både privat och professionellt. Dels tror jag det dränerar oss på mental energi. För precis som kroppen behöver vila efter fysisk ansträngning så behöver hjärnan vila efter intellektuell och emotionell ansträngning. Det skulle inte förvåna mig om bristen på mental återhämtningstid under dygnets vakna timmar är en av flera bidragande faktorer till att så många människor är onödigt stressade och att allt fler bränner ut sig.

Jag misstänker även att när hjärnan ständigt stimuleras utifrån så uppstår något som kan liknas vid ett inre övertryck. Det i sin tur gör att inte alltid behagliga tankar och känslor kommer med dubbel kraft när utrymme väl uppstår. Till exempel när det är dags att sova. Något som leder till att många har svårt att somna och återigen startar upp valfri skärm för ytterligare några minuters flykt från intensiva tankar och känslor tills de är snudd på medvetslösa av trötthet och somnar ändå.

Ett relaterat exempel på detta från mitt eget liv är då jag började meditera för några år sedan. Då blev det löjligt uppenbart hur svårt det var för min del att göra ”ingenting” samt hur chockerande mycket tankar, insikter och känslor som bubblade upp så fort jag slöt ögonen och satt helt utan yttre stimulans i några minuter. Om jag ska vara ärlig så var det ganska jobbigt, men som tur var lugnade det ned sig lite efter ett par veckors praktiserande.

Men jag låter faktiskt bli jobbmail och liknande efter arbetstid och sitter mest med roliga saker som social media, TV-serier, poddar och bloggar kanske du tänker? Ja, men även om fokuset inte kan klassas som krävande eller ansträngande så är det ändå inte samma sak som att vara ostimulerad.

När i vardagen ger du din hjärna utrymme att vila samt komma till tals?

Digitalisera steg för steg

På 90-talet skrevs och talades det mycket om det papperslösa samhället, allt skulle digitaliseras och det kändes som vi var på väg åt rätt håll. Å ena sidan har det hänt en hel del, fler och fler företag tar betalt för att skicka ut månadsbesked och årsbesked per post, Kivra har gjort entré på markanden med sin digitala brevlåda där över 900 myndigheter och företag finns anslutna.

Å andra sidan har det inte hänt mycket alls. Hur många kan räcka upp handen och säga att de inte hanterar papper så gott som dagligen, och har flera pärmar eller högar med papper där hemma? Och inte bara gamla papper sparade med huskontraktet eller information från 90-talet, utan en hel del papper från det senaste åren.

Någon gång måste vi ändra våra vanor och beteenden för att ta steget mot ett mer digitalt och papperslöst hem och samhälle. Det går inte att förlita sig på att politiker och samhället ska tvinga oss, det kan komma från andra hållet. Det vill säga genom att vi medborgare visar att vi är redo och villiga att ändra vårt beteende.

Läs vår steg för steg-guide nedan och ta ett för dig lämpligt steg i rätt riktning. Eller gärna två.

1. Minska inflödet. Varje år skickas över en miljard fönsterkuvert i Sverige som naturligtvis bidrar med koldioxidutsläpp och annan miljöbelastning. Innehållet hamnar ofta i en hög eller pärm någonstans i hemmet. Omiljövänligt, osmidigt och oekonomiskt. En digital brevlåda och digital post underlättar för användare, avsändare och är positivt för miljön. Kivra och Digimail är två stora aktörer idag där Kivra har flest anslutna företag.

Varje gång du får ett fysiskt brev, fundera och ta reda på om det finns möjlighet att få dem digitalt istället. Det är förmodligen bara en googling bort och tar dig 2 minuter. Vissa anger även på fakturan eller vad brevet nu innehåller, hur du kan göra för att få innehållet digitalt.

2. Rensa ut befintliga papper. Gå igenom dina nuvarande pärmar eller högar med papper och rensa ut så mycket som möjligt. Hur ofta har du tittat på eller historisk sett behövt gå tillbaka till något fysiskt papper du sparat? Våga rensa! Om du är helt ärlig på frågan ovan kan du säkert rensa ut 80 % av dina fysiskt sparade papper. Vill du läsa mer om utrensning av papper, kvitton och dylikt har vi skrivit om det i blogginläggen ”Hantering av fakturor och kvitton” samt ”Den årliga kvittorensningen”.

Två stora högar med utrensade papper.

3. Bestäm var du vill spara dina digitala filer. En digital brevlåda är ett bra ställa att spara de filer och dokument som kommer den vägen, men du kommer garanterat i kontakt med andra dokument där du behöver hitta ett eget sätt att spara dina digitala filer. Här finns alternativ som din dator, extern hårddisk eller en molntjänst. Nackdelen med din dator är begränsad kapacitet och att du riskerar att förlora filerna om datorn går sönder. Vilket leder oss in på en extern hårddisk som både kan fungera som back up men också som en huvudsaklig plats för att spara dina digitala filer. Även här är såklart nackdelen att den kan gå sönder eller försvinna. Molntjänster som Google Drive eller Dropbox gör att du kan komma åt filerna var du än befinner dig och du slipper risken att saken går sönder eller försvinner. Du kan då även komma åt filerna utan din dator om det är önskvärt.

4. Organisering av digitala filer. Om du är osäker på hur du ska organisera dina filer kan du utgå från det system du har i pappersform i exempelvis en pärm idag, om det är ett fungerande system vill säga. Använder du mappar i din inkorg för e-posten kan den också vägleda dig i hur du brukar vilja strukturera dina filer. En grundregel är att inte ha för många mappar, ha hellre en handfull huvudmappar och använd dig därefter av undermappar om du behöver. Några exempel på lämpliga huvudmappar kan vara, ekonomi, bil, avtal, jobb, bostad, barn, recept.

5. Digitalisera befintliga dokument. Det du valde att inte rensa ut under punkt 2 är det bra om du istället kan digitalisera. Likaså så snart ett nytt papper kommer in i ditt hem och som tidigare hade åkt in i en av dina pärmar eller motsvarande. Idag finns det bra appar till mobilen för att snabbt och smidigt scanna dokument som du känner att du måste spara.

Allt ovan kräver visst arbete av dig. Den är en förändringsprocess att inte göra som du tidigare gjort och spara många av de fysiska papper som kommer i din väg. Om du med handling visar att du är redo att ta ett eller flera steg mot minskad pappershantering, ökar chansen att fler hänger på och skapar en positiv spiral. Miljövänligt, smidigt och ekonomiskt.

Vilket är ditt bästa tips för att digitalisera mer och minska pappershanteringen?

Inredning för hälsa, prestation och välmående

Jag har nyligen läst boken Neurodesign – inredning för hälsa, prestation och välmående av hjärnforskaren Katarina Gospic och inredningsdesigner Isabelle Sjövall. Jag rekommenderade vårt lokala bibliotek att köpa in boken och då blir jag även först med att få läsa den, en bra service och lite extra lyxigt! :)

Hjärnan är människans viktigaste organ och är helt avgörande för hur du mår och presterar. Den formar tankar, frammanar känslor och kontrollerar kroppsfunktioner. Men visste du att hur miljöerna du rör dig i ser ut i färg och form, påverkar ditt välmående? Att ett rum med lågt till tak gör det lättare att fokusera på detaljer och därför passar för vissa yrken, medan andra yrkesgrupper behöver rum med högt till tak för att få ut sin kreativitet och fulla potential? Eller att antalet växter på ett kontor kan ha betydelse för arbetsinsatsen och stressnivån?

Citat ur boken Neurodesign.

Citat ur boken Neurodesign.

Boken tar avstamp i hur hjärnan fungerar och hur vår omgivning kan anpassas för att minska stress och sjukskrivningar, och istället öka effektivitet och välmående. Några intressanta punkter som tas upp i boken:

  • Tystnad vs musik på jobbet. När du har en arbetsuppgift som kräver att du koncentrerar dig är det bättre att ha det tyst runt omkring dig. Ska du däremot utföra en arbetsuppgift som inte kräver så mycket koncentration kan musik vara lämpligt eftersom det kan öka motivation och tempot.
  • Kontorslandskap vs egna rum. Idag är det otroligt vanligt med kontorslandskap, vilket egentligen är märkligt då det finns forskning som visar att det minskar produktiviteten med 66 %. Detta då vi har störande ljud runt omkring oss men också för att vi ständigt blir avbrutna av kollegor. En studie visade att medarbetare i öppna kontorslandskap blir avbrutna i snitt var elfte minut och att det tar cirka tjugofem minuter att komma tillbaka till ursprungsfokus. Kontentan är att många människor har totalt avsaknad av koncentration under hela arbetsdagen.
  • Låg vs hög takhöjd: Beroende på vilken typ av arbete som ska utföras i lokalerna kan takhöjden vara värd att ha i åtanke. En kirurg kan med fördel operera i ett rum med låg takhöjd, liksom redovisningskonsulten som vill hålla alla siffror rätt i mun. En konstnär däremot behöver högt i tak för att vara i sitt kreativa esse.
  • Starka vs ljusa färger. Hur vi påverkas av färger tas naturligtvis upp i boken, liksom att de färger vi tycker mest om inte alls behöver vara bäst för arbetsprestationen. Det kan även vara värt att tänka på färgsättning utifrån vilket väderstreck rummets fönster är i.

Det finns forskning som visar att en arbetsmiljö med naturbilder eller växter gör att medarbetare har mindre sjukfrånvaro, upplever mindre stress och har ett ökat välmående. Växter kan även förbättra luftkvaliteten, vilket vi nämnt tidigare i blogginlägget Minimalism på arbetsplatsen. Likaså har det i studier påvisats att naturutsikt påskyndar tillfrisknandet hos patienter på sjukhus. Samt att elever med klassrum med utsikt mot naturen ökar sin prestation i bland annat matematik och språk, jämfört med elever som har utsikt mot mer urbana miljöer.

Sammanfattningsvis skulle vi med relativt enkla medel kunna förbättra prestationerna på arbetsplatser, resultaten i skolan och få patienter att spendera kortare tid på sjukhus. Miljöer som är designade utifrån hur hjärnan fungerar har positiva effekter på hur människor mår och presterar. Mer grönt i våra dagliga miljöer tycks helt enkelt vara en god idé! :)

Har du läst boken? Vad är dina tankar kring miljö, stress och prestation?

Vad är rikedom för dig?

Vad är egentligen rikedom för dig? En stor trygg hög med pengar på banken? Tid med vänner som ger dig energi? Att vara frisk och ha hälsan? Tillräckligt med pengar för att kunna göra det du och din familj drömmer om?

För många handlar nog rikedom om frihet. Frihet att välja vad du vill lägga större delen av din tid, energi och dina pengar på. Tid, energi och pengar är tre resurser som vi alla har en begränsad mängd av. Det förstnämnda, tiden, borde vara det som är mest värdefullt eftersom vi aldrig får tillbaka den tid som passerar, den är oviss och kan plötsligt ta slut när vi minst anar det. Energi och pengar däremot kommer och går under livets olika faser.

Trots det ser vi många i vår omgivning som lägger större delen av sin tid och energi på jobbet i förhoppning om att se pengahögen öka. Men vad ska de egentligen göra när den blivit tillräckligt stor? Oftast är de inte pengarna vi vill åt, utan det som pengar kan hjälpa oss med. En risk är att hälsan, vänner, barn och partner får lida innan den där pengahögen är tillräckligt stor. Kanske finns inte längre orken eller hälsan, vännerna har hittat nya vänner, barnen hunnit flytta hemifrån och partnern funderar på att skiljas, när du väl är redo att byta tid och fokus från jobb och slit. Livet här och nu är det enda vi vet att vi har, och mycket av det som forskningen visar att vi blir mest lyckliga av, behöver inte kosta pengar.

Programledaren Alexandra Pascalidou beskrev det bra i en resetidning:

Rikedom handlar om kärlek och skratt och vänner och minnen och upplevelser, och allt det där underbara som man inte kan köpa för pengar.

Ta dig tid att fundera på vad som är viktigt för just dig. Inom vilka områden i livet känner du dig rik och inom vilka vill du skapa förutsättningar för att känna dig rikare? Vart är du på väg och var du befinner dig idag? Om du inte vet vart du ska, och inte vet var du är idag, så är det väldigt liten chans att du kommer dit du vill framöver. :)

Det finns flertalet bloggar på ämnet frihet och strävan efter att bli ekonomiskt oberoende. Något sådant slutmål har inte vi. Däremot skulle vi gärna ha större frihet, frihet att ägna oss åt det vi vill, när vi vill och hur mycket vi vill. Kunna jobba deltid och ha mer fritid över för det som betyder mest i livet för oss.

Vad är rikedom för dig? Känner du dig rik idag och/eller inom vilka områden vill du bli rikare? :)

Vi avslutar inlägget med ett lämpligt citat från skådespelaren Jim Carrey:

“I hope everybody could get rich and famous and will have everything they ever dreamed of, so they will know that it’s not the answer.”

Minimalism på arbetsplatsen

Se dig omkring på din arbetsplats. Är det rörigt? Ligger det pennor, post-it-lappar, mobilladdare och godispapper på skrivbord och hyllor? Blir saker liggande halvklara istället för avslutade? Hamnar du lätt på sidospår istället för att fokusera på det du borde göra?

Då är det hög tid att minimera, förenkla och välja bort. Även om du inte känner dig stressad så kan hjärnan och ögonen bli trötta och stressade av att ha det rörigt och behöva smälta alla intryck. Genom att organisera, rationalisera bort och minska synliga saker på arbetsplatsen, möjliggör du för ögonen att vila på tomma ytor och skapa ett inre lugn för hjärnan som då får lättare att fokusera. När du arbetar bör du inte ha något annat än din dator, dokument du för tillfället arbetar med och möjligtvis en kopp te/kaffe i närheten.

Mobiltelefoner, anteckningsblock, post-it-lappar, handkräm, passerkort, häftapparat, prydnadssaker, halvätna godispåsar, olika pennor, foton mm behöver inte ligga synliga framme på skrivbordet och ta uppmärksamhet och ”störa” hjärnan.

Känner du igen dig? :)

Känner du igen dig? :)

Några konkreta tips för att skapa ordning, reda och mer minimalism på arbetsplatsen:

  • Planera in en halvtimme för att gå igenom allt som ligger synligt på skrivbordet. Dokument, foldrar, post-it-lappar med aktuella och inaktuella noteringar, som tar plats från skrivbordets fria yta. Organisera, scanna in, sätt in pärmar eller släng.
  • Om du har en eller flera skrivbordslådor, gå igenom en i taget. Ta ut alla saker som ligger där och rensa ut eller släng saker du inte behöver spara. Det är mycket enklare att använda en låda med struktur där alla saker har sin bestämda plats.
  • Skapa en plats för mobiltelefonen som gör att den inte ligger synligt framför dig. Då minskar risken att det börjar klia i fingrarna att ta upp mobilen stup i kvarten för att kolla sociala medier, privata mejlen, negativa nyheter och andra tidsfördrivande saker.
  • Plocka undan på golvet så det inte står skor, väskor och andra tillhörigheter eller saker där. Skrivbordet, skrivbordsstolen och en diskret pappersinsamlare eller papperskorg räcker. Övrigt hör hemma i ett skåp eller låda.
  • Passa på att rensa desktopen på din dator, även där har människor en förmåga att samla på sig diverse tillfälliga dokument, ikoner och program som knappt används.
  • Skaffa gärna en grön krukväxt som även är en naturlig luftrenare, absorberar skadliga ämnen, tillför syre och höjer luftfuktigheten.

Att göra ”clean desk” vid dagens slut är en bra vana att etablera. Ofta handlar det just om att skapa dig vanan, och har du redan följt råden ovan går det snabbt och lätt. På fredagen kan du även etablera vanan att göra ”clean desk” på desktopen på din datorskärm.

Hur ser din arbetsplats ut idag? Har du något bra tips att dela med dig av för att skapa fysisk minimalism på arbetsplatsen?

Så här ser det oftast ut på Fru Minimalists arbetsplats.

Så här ser det oftast ut på Fru Minimalists arbetsplats.

Kan själv eller leja bort?

I samband med vårstädning av hemmet passade vi på att tvätta fönstren här hemma förra helgen. Det är ett moment som vi vid samma tidpunkt varje år överväger att leja bort till en fönsterputsfirma, men som i slutändan ändå görs av oss själva (läs Fru Minimalist :) ). Eftersom vi inte känner eller har kontakt med någon städfirma i annat sammanhang, blir det för omständigt i förhållande till den tid det tar att åtgärda ”problemet” på egen hand.

Sen kommer såklart en ekonomisk aspekt med i beräkningen. I detta fall byter vi pengar mot tid, fokus och energi. Samtidigt som resultatet garanterat skulle bli bättre om ett proffs tog sig an fönstren. Andra liknande tjänster som vi då och då överväger att använda oss av för att frigöra tid och energi för roligare aktiviteter är:

  • Städning av hemmet. Så länge vi bor på våra 60 kvm och någon av oss dessutom är föräldraledig, har vi svårt att motivera anlitandet av en städfirma rent ekonomiskt. Detta trots att vi vet att en städfirma skulle städa bättre än oss med dammfria lister, våttorkade golv och rena badrumsväggar som följd. Liksom frigöra 1-2 timmar den veckan, vilket är den ungefärliga tiden det brukar ta oss att få hemmet rent och fint beroende på hur noga vi är.
  • Färdig matkasse. Detta har vi testat ett par gånger och vi gillar konceptet med att dels få inspiration till nya rätter, dels slippa storhandla och samtidigt få bra och näringsrik mat som till stor del är ekologisk. Dessutom finns möjligheten att välja exempelvis vegetarisk matkasse vilket vi oftast gjort.
  • Köpa mat via nätet. För oss som inte äger någon bil är storhandling förmodligen inte synonymt med vad andra barnfamiljer menar med storhandling. Så fort vi fyller mer än två matkassar, köper något paket blöjor, toalettpapper eller det är rabatt på tvättmedel, så känns det som vi storhandlar. :) Att storhandla mat via nätet någon gång per månad och få det levererat till dörren är något vi överväger regelbundet men ännu inte testat på.
  • Flyttfirma och flyttstädning. Tiden är förbi när man frågade sina vänner om hjälp vid en flytt i utbyte mot en pizza och öl. När ens vänner har barn och man har fullt sjå att lyckas planera in en trevlig fika eller middagsbjudning, känns det avlägset att fråga om hjälp vid en flytt. För vår del med snart två barn och familjen på annan ort är det här med stor sannolikhet något vi kommer unna oss den dag en flytt till större bostad är ett faktum.

Flyttlådan

I slutändan handlar det om att sätta sig ner och räkna på det. Det är så lätt att tro att tjänster liknande dem ovan är väldigt dyra och något för rika människor i innerstan. Exempelvis skulle fönsterputs i vårt hem kosta oss ca 500 kr enligt Vardagsfrid. Det är pengar som hos de flesta familjer relativt snabbt kan sparas in genom att låta bli att köpa hämtmat, ta med matlåda till jobbet eller fokusera på att äta billiga middagar under en eller två veckor.

Den dag vi bor större, har fler barn, bor längre bort från matbutik samt både Herr och Fru Minimalist jobbar igen, då är sannolikheten stor att vi årligen anlitar fönsterputsare, någon gång i månaden städfirma och då och då handlar mat via nätet. Det skulle frigöra tid, fokus och energi för roligare och högre prioriterade aktiviteter att göra tillsammans med familjen.

Hur tänker du kring att utföra vardagliga arbeten likt de ovan själv eller att anlita ett proffs?

Fru Minimalists capsule wardrobe våren 2016

Tiden går snabbt när man har roligt och vips var det dags att byta vintergarderoben mot vårgarderoben. I likhet med att vissa plagg i höstens capsule wardrobe hade kunnat bytas ut mot vintergarderoben tidigare än det tänkta datumet 1 december, så skulle vinterns garderob få hänga med ett tag till. Som jag skrev även i inlägget om min vintergarderob så landar jag mer och mer i att bara byta plagg i garderoben vid två tillfällen per år, inför hösten och inför våren.

Eftersom jag återigen är gravid så har jag tagit in gravidplagg snarare än vårplagg i garderoben. Till skillnad från vid förra graviditeten har jag nu fått låna en del plagg från en släkting som nyligen varit gravid. Dessa kommer inte synas på någon in-lista, men vissa av dem är med på bilder nedan. Jag ”fuskade” dessutom och bytte vintergarderoben mot gravidgarderoben redan i slutet av januari då magen snabbt blev stor denna graviditet. :)

Nedan är min capsule wardrobe för graviditetens andra häft, ca februari – juni. Stor del av garderoben kommer förmodligen vara kvar även i sommarens capsule wardrobe då det är kombinerade gravid- och amningsplagg, men det tar vi då. :)

Eftersom garderoben är tänkt att täcka såväl det sista av vintern som vårmånader får vinterjackan vara kvar. Min vårjacka är en kort kavajmodell som kräver varmare väder än vad som råder nu. Faktum är att samtliga tre ytterjackor jag äger är med i vårens capsule wardrobe. Någon speciell gravidjacka bedömer jag inte kommer behövas eftersom jag klarade mig utan det förra graviditeten trots att Bebis Minimalist är född i slutet av januari.

Jackor/kavajer
Skaljacka 1 (Norröna)
Vinterjacka 1 (Fjällräven)
Vårjacka 1 (Peak performance)
Kavaj 1 (Tiger)

Peak Performance kavaj

Min älsklingsjacka från Peak Performance, men än dröjer det ett tag innan vårjackan åker på. Bild från Peak.

Skor
Bruna höstskor 1
Sneakers 1 (Asics)
Svarta pumps 1
Svarta stövlar 1

Ytterkläder, kavajer och skor summerar därmed till 8 plagg.

Överdelar
Skjortor 2 (H&M, Happy Mum)
Koftor 2 (Gant, Esprit)
Toppar 2 (Boob)
Linnen 2 (H&M)
Blus 1 (Odd Molly)
Gravidtröja 1 (H&M)
T-shirt 1 (Boob)

Två gravidskjortor och en vanlig blus från Odd Molly.

Två gravidskjortor och en vanlig blus från Odd Molly.

Två mjuka sköna toppar från Boob. Kombinerade amnings- och gravidtoppar.

Två mjuka sköna toppar från Boob. Kombinerade amnings- och gravidtoppar. Bilder från Boob.

trojor_gg

Två vanliga koftor och en gravidtröja.

Klänningar
Klänningar 4 (Boob)

Två favoritklänningar från märket Boob. Kombinerade gravid- och amningsklänningar.

Två favoritklänningar från märket Boob. Kombinerade gravid- och amningsklänningar. Bilder från Boob.

Klanningar_Boob

Två ytterligare favoriter i gravidgarderoben. Kombinerade gravid- och amningsklänningar från Boob. Bilder från Boob.

Underdelar
Jeans 2 (H&M)
Kostymbyxor 1 (Esprit)

Två par gravidjeans och ett par kostymbyxor för gravida.

Två par gravidjeans och ett par kostymbyxor för gravida.

Överdelar, klänningar och underdelar summerar till 18 plagg. Totalt blir det alltså 26 plagg i min capsule wardrobe. Något färre än de dryga 30 som var i höstens garderob och 28 som var i vinterns garderob.

Flertalet av plaggen är kombinerade gravid- och amningsplagg som jag även kommer använda när bebisen är född. Boob blev ett favoritmärke redan under första graviditeten. Jag gillar designen, mjukheten i materialet och hur snyggt och diskret de lyckas få till kombinerade gravid- och amningsplagg. Att plaggen tillverkas i Europa och av ekologisk bomull och andra hållbara material är en stor bonus.

Fyra klänningar kan tyckas mycket, men jag älskar klänningar som gravid. Dessutom kan jag ha dem både på jobbet, på helgerna och till fest. Eftersom samtliga är kombinerade gravid- och amningsplagg kommer de även vara användbara i sommar om jag kan amma som planerat.

Jag har betydligt fler gravidanpassade plagg denna graviditet än förra, mycket tack vare att jag fått låna kläder som jag nämnde tidigare i inlägget, men också för att jag redan i vecka 25 var i princip lika stor som i vecka 42 med Bebis Minimalist. Förra graviditeten hade jag ett par lågt skurna vanliga jeans fram till förlossningen, dessa har jag redan hängt undan denna gång och känner ett större behov av mjuka sköna plagg. Dessutom kräver min nya arbetsplats lite finare kläder än det jobb jag hade vid förra graviditeten.

Har du några tankar och funderingar kring vårens capsule warderobe eller en gravid capsule wardrobe?