Kategoriarkiv: Arbete

I denna kategori skriver vi om minimalistiska aktiviteter och tankar som rör arbetsrelaterade frågor.

5 tips för mer luft i kalendern

Fullspäckade kalendrar som ska synkas och to-do-listor som aldrig tar slut, är förmodligen två av de största källorna till stress i dagens familjer. Det är hämta och lämna, jobba och städa, fritidsaktiviteter och träningar, fest och kalas med mera. Med så många åtaganden och möjligheter är det lätt hänt att schemat blir fullspäckat och lämnar ytterst få tillfällen för att bara vara tillsammans i familjen eller göra ingenting (!).

Herr Minimalist hade en period då han testade att sitta utan yttre stimulans 30 minuter per dag och låta det inre komma till tals. Mer om detta kan du läsa i inlägget Konsten att göra ingenting. I dagens samhälle är det för många betydligt svårare att hitta ”down time” än att vara produktiv och ha fullt upp.

Här är fem tips för hur du kan förenkla, skapa mer luft i kalendern och få mer tid över för det i livet som du verkligen vill prioritera, som exempelvis familjen, hälsa, vänner och återhämtning:

1. Lär dig att säga nej. Det är något som många behöver träna på för att bli bättre, Herr Minimalist gjorde det i november under utmaningen En månad med livsbalans. Att säga ja till dina egna prioriteringar betyder oftast att behöva säga nej till någon annans. Om du gör saker för att andra förväntar sig det och inte för att du vill, då är det hög tid att börja träna på ordet nej. Ett sätt att träna på att säga nej när du får en fråga rörande exempelvis en inbjudan till en aktivitet eller arbetsuppgift, är att be om betänketid så du får tid att i lugn och ro överväga om det passar i schemat, går i linje med dina prioriteringar etc. Och kom ihåg att ”Nej” är en fullständig mening. Du behöver inte fortsätta med en lång lista ursäkter som försvarar ditt nej.

2. Välj och välj bort. Det är lätt hänt att rättfärdiga sig själv för att alla saker som trängs i kalendern är viktiga saker. Det du kan göra är att välja ut vad som är viktigast för dig just nu, utifrån livsfas, tid på året och andra omständigheter, och låta detta spegla sig i vad du planerar in i kalendern. Inse att tiden är begränsad och att du inte kan göra ALLT varje dag, året runt. Du kommer behöva säga nej till roliga och intressanta aktiviteter för att istället kunna säga ja till det som för dig är absolut viktigast och mest prioriterat i livet just nu.

3. Fokusera på det viktigaste. Det är lätt hänt att bara fokusera på det som brådskar mest även om det inte går i linje med dina prioriteringar och värderingar. Många schemalägger dessutom allt möjligt i sin kalender och försöker sedan hitta tid för sig själva eller familjen i de små luckor som kvarstår. Se över vad som tar upp din tid och vilka saker som är dåliga, bra och bäst för dig, och behåll om möjligt bara de sistnämnda.

4. Stanna hemma. Det låter som en överdriven och tråkig förenkling, men oavsett vad du ska iväg på, så tar det extra energi och tid att lämna hemmet. Förutom tiden för själva ärendet eller aktiviteten, så tar det tid att göra sig i ordning samt förflytta sig dit och hem. Är det hela familjen med barn som är iväg så tar det förmodligen även sin tid att komma i ordning när ni kommit hem igen. Du behöver inte bli en erimit men du kan överväga att stanna hemma oftare för att skapa luft i schemat. Exempelvis är det tidseffektivt att träna hemma, och numera går det att få matvaror hemkörda till dörren utan att det kostar skjortan.

5. Planera in luft i kalendern. Tidigare var jag otroligt duktig på att schemalägga varje timme av min dag och var dessutom tidsoptimist. Det ändrades ett tag efter att jag träffat den mer oplanerade och lugnare Herr Minimalist. Än mer påtagligt blev det när vi väntade barn och energinivån inte var densamma och framför allt sedan Bebis Minimalist kom till världen. Planera in att saker ska ta längre tid än du tror och njut av en kopp te, en bok eller bara tid med familjen om det mot förmodan skulle bli lite oplanerad tid över.

Vad är ditt bästa tips för att skapa mer luft i kalendern?

Supermänniskornas två superknep

Vissa människor tycks hinna med allt. De jobbar och skriver böcker, reser och gör utflykter, tränar och är coach i barnens fotbollslag. Samtidigt som vi andra sitter på sidlinjen och undrar hur de orkar och hinner. Vad är skillnaden mellan supermänniskorna och oss? Har de hittat de där extratimmarna på dygnet som vi andra letar febrilt efter och som vi tror skulle lösa alla våra problem?

Vi rensar i förrådet och källaren, minimerar garderoben och rensar ut köksredskap, men hur ofta rensar och minimerar vi i våra kalendrar? Det spelar ingen roll hur många åtagande och förpliktelser vi tar på oss eller hur lång to-do-listan är, dygnet har ändå bara 24 timmar. Hur vi väljer att spendera dessa 24 timmar bör reflekteras utifrån våra prioriteringar och värderingar.

Två av supermänniskornas superknep är att säga nej och att prioritera. De fokuserar på väl utvalda områden i livet. De vet när de ska tacka ja och när de ska tacka nej, och låter inte andras prioriteringar och agenda styra deras dagar eller liv. Se till att planera dina dagar utifrån ditt eget livspussel inte någon annans.

Det låter väldigt enkelt och självklart, men ändå finns det saker som kan sätta käppar i hjulen och gör att vi inte lyckas när det väl kommer till kritan, som att vi exempelvis:

  • Vill vara andra till lags. När vi säger eller tackar nej är vi rädda att göra någon annan ledsen eller besviken. Vi vill ogärna vara den som bangar eller missar en rolig aktivitet.
  • Jämför oss med andra. Vi hör, ser på Facebook och inbillar oss att andra gör roliga saker och tror att vi själva också måste göra dessa saker. Om alla andra gör det måste det ju vara viktigt eller det rätta, och hinner och klarar de av det så borde ju även vi göra det.
  • Har fullt upp. Vår stressade kultur där vi alltid har ”mycket” och ”fullt upp”, för att känna oss viktiga och produktiva. Även om vi innerst inne vet att det är kontraproduktivt att ha många bollar i luften.
  • Drabbas av oplanerade avbrott. Vi blir alla avbrutna då och då, brådskande saker kan inte alltid förebådas. Avbrott kan lätt styra in oss på andra spår än de planerade och prioriterade.
  • Har bristande energinivå. Vid energibrist vill du göra det lätta vilket är att bara följa med omgivningen och göra det som förväntas. Att simma mot strömmen, utvärdera och fatta beslut på egen hand över vad just du vill, tar mer energi just där och då.

Det finns två vägar att gå. Den första vägen är lätt, därför går de flesta där. Den innehåller stress, jäkt och fulla kalendrar. Sen finns det en annan väg, den kan vara tuffare men belöningen är större. Vägen är lugn och fridfull, och innehåller mening och fokus.

Hur gör vi då för att sakta ner, skapa luckor i kalendern och prioritera rätt? Det ska vi gå igenom i nästa blogginlägg. :)

Är du duktig på att säga nej?

Har du skapat ditt eget liv?

Det finns en rolig, tänkvärd och mysig sida som heter Zen Pencils. En sida där kända och okända, långa och korta citat omvandlas till små tecknade serier. Nedan är ett exempel på en tänkvärd favorit:

2013-08-27-watterson

Du hittar den även serien ovan på länken här.

Vad i ditt liv, som du kan påverka, skulle du vilja ha mer respektive mindre av och varför?

Storstädning bland kontakterna

Efter att ha gått på sex veckors semester följt av sex månaders pappaledighet har det uppstått ett visst intresse för att städa bort allt som heter arbete, både ur hemmet och huvudet. Ett tidigare negligerat område som plötsligt kändes inspirerande var adressboken i mobilen som synkas automatiskt med min arbetsgivares Outlook-server.

Vid en första inspektion innehöll adressboken en bra bit över 1000 kontakter som jag samlat på mig under många år. Jag behöver knappast påpeka att jag inte hade en aning om vilka hälften av dessa människor är idag. Därför bestämde jag mig raskt för att rensa enligt följande kriterier.

  • Alla nuvarande kollegor sparas.
  • Alla kunder och partners jag haft kontakt med sista två åren sparas.
  • Alla vänner jag fortfarande har kontakt med sparas.

Utöver kontakterna ovan åkte resten ut. Hundratals professionella kontakter samt mängder med bekanta från tidigare faser i livet hela vägen till högstadiet då jag fick min första mobiltelefon. Efteråt hade jag kvar strax under 400 kontakter. Troligen betydligt fler än jag behöver men att rensa är som bekant som att skala en lök.

Efteråt kändes adressboken både luftig, relevant och betydligt mer lättnavigerad. Jätteskönt med andra ord, både visuellt och mentalt.

Hur ser det ut i din adressbok i telefonen, är det kanske dags att rensa?

Sammanfattning: En månad med långsamhet

Nu är december månads utmaning över som gick ut på att testa hur livet kan förändras med ett generellt långsammare tempo i livet. Så vad tycker jag så här i efterhand?

Rent generellt har det varit otroligt skönt men samtidigt utmanande att dra ned på tempot. Skönt eftersom jag tycker mig bli mer harmonisk när stressnivån går ned som en följd av ett medvetet lägre tempo. Utmanande eftersom resten av världen knappast drar ned på tempot bara för att jag gör det.

Det överlägset mest positiva har varit att när jag medvetet drar ned på tempot både i kroppen och i sinnet, så blir det lättare att vara närvarande och tänka klart. Samtidigt finns det mer mental energi kvar vid dagens slut, vilket i sin tur gör det lättare att se vad som faktiskt är viktigt, både privat och professionellt, samt prioritera och välja bort. Med andra ord blir det lite som en positiv snöbollseffekt.

Det mest överraskande var att se hur stressade många andra är, speciellt arbetskamrater, samt hur omedvetna de själva är om sitt tillstånd och negativa effekter av detta. Människor som jag tidigare troligen skulle upplevt som effektiva framstod plötsligt som lätt mentalt obalanserade.

Faktum är att jag under månaden började se kollegornas onödigt höga tempo och stress lite som en drog eller sjukdom. En drog eftersom många verkar gilla sitt uppskruvade och enligt mig osunda sinnestillstånd, och en sjukdom eftersom människor i deras närhet tenderar att smittas, vare sig de vill eller inte.

En annan insikt jag fått under månaden är att ett lägre tempo inte är synonymt med att vara lat. Min uppfattning är att ett lägre tempo leder till mer genomtänkta beslut och sundare prioriteringar, det vill säga tiden och energin läggs på uppgifter av större värde än normalt och det totala resultatet blir bättre. Utfallet blir kvalitet framför kvantitet.

Sammanfattningsvis tror jag att världen skulle bli en bättre plats om alla drog ned på tempot i livet. Något som förhindrar detta är det faktum att det anses fint eller hög status att ha mycket att göra idag, oavsett värde. Detta är enligt mig en osund attityd som motverkar förändring.

Hur ser ditt liv ut; har du ett ständigt effektivt och uppskruvat tempo eller lever du i en lugn och harmonisk bubbla?

Vad har du i din handväska?

Många män skulle nog bli förvånade om en kvinna vände upp och ner på sin handväska och visade allt som ryms där i. För väldigt många kvinnor får nämligen plats med väldigt mycket saker i sin till synes lilla handväska. Lika många kvinnor skulle nog bli förvånade över hur lite jag har i min handväska. :)

En läsare berättade att hon hade 55 saker i sin handväska, för mig låter det oerhört mycket. Sedan jag rensade bland mina väskor i höstas varierar jag i princip mellan två väskor till vardags, en brun Fiorelli och en hemsydd jeansväska. Knappt en gång i veckan har jag min ryggsäck Osprey Talon 11 då jag joggar hem från jobbet. Så vad har jag egentligen i dessa väskor?

Då jag varierar mellan dessa tre väskor har jag förenklat det genom att ha ett ekologiskt läppbalsam i vardera väska, två från Naked Lips och ett från Burt’s Bees, så jag slipper flytta runt dem varje gång jag byter väska. Utöver detta finns det till vardags följande saker som byter plats varje gång jag byter väska: 

  • Nycklar
  • Plånbok
  • Passerkort
  • Mobiltelefon
  • Hörlurar
  • Matlåda

Detta är standarduppsättningen, det vill säga totalt sju saker. Utöver detta kan även följande saker förekomma i handväskan av och till:

  • Ray-Ban glasögon med fodral vid soliga dagar
  • Ett par tamponger vid röda dagar
  • Något enstaka kvitto då min minimalistiska plånbok knappt rymmer sådant
  • En Amazon Kindle vid längre tid på kommunala färdmedel, dock ej till/från jobbet

Av ren vana plockar jag oftast ur alla saker förutom läppbalsamet ur den väska jag använt under dagen när jag kommer hem från jobbet eller ärendet. Jag och Herr Minimalist har varsin hylla i vår bokhylla där vi lägger saker som nycklar, Kindle, solglasögon, plånbok, hörlurar etc. Den delen av bokhyllan har trädörrar och sakerna syns ej utifrån. Kvällen innan eller strax innan vi åker till jobbet går vi till hyllan och plockar ner det som ska med för dagen, och när vi kommer hem åker det vanligtvis tillbaka på samma plats igen. Detta gör att det aldrig blir något letande eller irrande i sista stund efter nycklar, plånbok eller passerkort som annars har en förmåga att gömma sig i olika jackfickor, väskor, hyllor etc.

Hur många saker har du i din handväska? :)

Politik, miljö och minimalism

I Sverige har vi sedan 1919 ett system som innebär att åtta timmars arbetsdag räknas som normalarbetsdag och fram till så sent som 1971 jobbade majoriteten av människorna i Sverige även på lördagar. Hela vår arbetsmarknad är utformad för män och kommer från en tid då kvinnor var hemma och lagade mat, tvättade, städade och tog hand om barnen.

Men idag förväntas båda parter arbeta. Inte minst för att upprätthålla vårt konsumtionssamhälle och strävan efter tillväxt. För hur skulle det se ut om vi istället började jobba mindre och fördelade ut jobben på fler personer? Den frågan ställer sig bloggaren Clara Lindström, mer känd som bloggaren UnderbaraClara, i tv-programmet De obekväma, som handlar om synen på arbete, pengar och konsumtion.

Det är ett jättekonstigt system egentligen, och det här systemet som vi har nu, det fungerar ju inte. Det är lätt att tro att det fungerar för vi lever i det nu, men dels innebär det stor arbetslöshet och dels så kan vi ha ett sådant här system enbart för att vi lever på krita. Vi gör det på lånade pengar men vi lånar också från naturen mer än vi kan betala tillbaka. Så egentligen är det här systemet kört. Det handlar bara om att förmå se det.

Det här systemet bygger inte på några djupa och logiska analyser, utan det bygger på att vi människor inte tänker efter. Utan att vi bara köper premisserna för hur ett lyckat liv ska vara rakt av. För om folk bara börjar ifrågasätta det så skakar samhällsbygget i grunderna.

Eftersom jag (Fru Minimalist) hade tv-förbud under april månad när tv-programmet kom ut har vi inte kunnat se det förrän nu. Om du har 30 minuter över någon kväll framöver kan jag varmt rekommendera dig att se det, programmet börjar lite trevande men blir bara bättre och bättre.

Det är lätt att tänka att frihet handlar om hur mycket pengar man har, men för mig handlar det också mycket om hur lite utgifter man kan ha. Hur lite kan jag leva på? Istället för att tänka hur mycket och hur maxat vill jag ha och hur fett vill jag bo så kan man tänka hur lite kan jag nöja mig med?

Kanske är det dags att downshifta, hoppa av konsumtionskarusellen eller i alla fall fundera över hur lite du kan leva på och ändå känna att du har livskvalitet och är nöjd?

Tv-programmet De obekväma går att se på UR-play fram till 23 oktober 2014.