Kategoriarkiv: Digitalt

I denna kategori skriver vi om minimalistiska aktiviteter och tankar som rör digitala medier och verktyg.

Utmanande rensning bland fysiska foton

När man frågar människor vad de skulle ta med sig från bostaden vid en brand svarar väldigt många foton och fotoalbum. Foton är bland de viktigaste ägodelar många har vilket såklart gör dessa extra svåra att rensa bland och minimera. Dessutom brukar just foton vara ett dåligt samvete för många där antalet nya foton ökar i mångdubbel takt mot vad man hinner rensa.

Nostalgi och kära minnen från relationer och resor återfås när du kikar på bilderna vilket är några av anledningarna till att vi sparar foton. Tyvärr upplever vi att många inte tittar på de sparade fotona i någon större utsträckning, vilket är väldigt synd. Vi tittar regelbundet på våra foton via vår Apple-TV. Vi lägger betydligt mer tid på att titta på foton på vår tv, än på att se spelfilmer och tv-program. Det är lättåtkomligt och uppskattat både bland barn och vuxna.

Ser det ut så här hemma hos dig också?

Inför sommaren 2017 har jag (Fru Minimalist) haft som mål att rensa bland mina fysiska foton. I inlägget ”Tips för en kravlös semester” har jag berättat om min vana inför sommaren. Istället för att planera in alla projekt jag vill göra under semestern, så planerar jag in dessa i kalendern vid lämpliga tillfällen 1-2 månader innan semestern. På så vis består semestern inte av en lång aktivitetslista där jag strävar efter att bocka av projekt efter projekt, utan jag blir semesterledig!

Åter till rensningen av foton. En första men viktig detalj när du ska rensa foton är att börja med att välja ut den delmängd foton du ska rensa. Annars kommer projektet förmodligen kännas oöverstigligt och du kraschar av utmattning eller tröttnar innan du hunnit i mål. Välj foton från en specifik tillställning, sommarsemestern 2016 eller från ett specifikt år, beroende på hur många foton det rör sig om och hur mycket tid du har.

I mitt fall bestod delmängden jag avsåg att rensa av framkallade foton jag tagit mellan åren 2008-2011 vilket motsvarade en period då jag var tillsammans med mitt ex. Tyvärr skiljdes vi inte som de bästa vänner, så trots att vi hade känt varandra i nästan 10 år och varit tillsammans stor del av tiden så har vi sedan all praktiskt pappersexercis var ordnad i princip inte haft kontakt. Det rörde sig om foton från tre utlandsresor, någon större tillställning och ett fåtal ströfoton. Jag hade inte hunnit skapa några fotoalbum av dessa utan alla foton låg i de där fickorna fotona ligger i vid framkallning som i sin tur låg i min nostalgilåda i förrådet.

Många foton blir det…

Jag ställdes snabbt inför några viktiga frågor för att ta mig vidare i rensningen:

  • Måste jag behålla foton där mitt ex är med?
  • Måste jag ens behålla foton från resor vi gjort tillsammans?
  • Vad uppstår det för känslor när jag tittar på fotona?

I ett första skede tänkte jag inte behålla några foton där mitt ex eller vi båda fanns med, utan bara mer neutrala foton som påminner om det specifika resmålet och aktiviteter vi gjorde där. Det blev ganska tråkiga foton eftersom majoriteten var utan människor.

Sedan insåg jag att mitt ex ju faktiskt är en stor del av mitt tidigare liv. Jag känner inte längre negativa känslor när jag ser fotona på oss tillsammans. Då fick några foton på oss båda också vara kvar. De symboliserar trots allt en lång tid av mitt liv med även många positiva minnen.

Jag bläddrade igenom alla foton och delade upp dem i två högar.

  1. Foton som väckte positiva känslor och som jag tyckte var fina.
  2. Övriga foton där majoriteten var på diverse hus, byggnader och mat eller rent krasst dåliga foton eller dubbletter av fotona i hög 1.

Sedan gick jag igenom hög 2 igen och valde ut foton det skulle kunna finnas intresse för mitt ex att kika på. Det var framför allt foton där han själv var med på bild och dubbletter från hög 1. Även om vi inte haft kontakt på många år så går det idag att leta rätt på och kontakta personer via exempelvis Facebook och han fick frågan om han var intresserad av fotona.

En oväntad känsla som smög sig på under rensningen var att jag blev väldigt sugen på att skapa årsvisa fotoalbum. Det vill säga ett album för större händelser under 2017, ett för 2016 osv. Det har varit mitt dåliga samvete i flera år. Att nya foton bara samlas på en digital hög. I och med rensningen av de fysiska fotona insåg jag att det inte behövs särskilt många foton från respektive händelse eller resmål för att återskapa känslor och minnen. Då kändes det plötsligt roligare och som ett mer överstigligt projekt. Har du skapat en fotobok och har tips på leverantör med enkel setup och snygg fotobokslayout får du gärna tipsa i kommentarsfältet!

Totalt rensade jag ut nästan 400 fysiskafoton (!) och sparade ca 40. Exet fick chansen att få ta del av ca 60 foton. De foton jag tillslut sparade var väldigt få, 10-15 per resa/fototillfälle, så jag överväger att digitalisera dem. Alternativt läggs de i nostalgilådan med tydlig märkning med resmål och år.

Vad jag gjorde med den stora högen foton som rensades ut? Jag slängde dem faktiskt bara i våra brännbara sopor, lite märklig känsla just då, men den känslan ersattes snabbt av den härliga känslan att vara klar med projektet att rensa ut fysiska foton. :)

Har du rensat dina foton eller känns det som ett oändligt och oöverstigligt projekt?

En lugn plats.

Vikten av ostimulerade stunder

Har du någonsin lagt märke till var och när du får flest och bäst idéer, insikter och nya tankar? Min erfarenhet är att överraskande många svarar duschen, joggingspåret, sängen eller under promenaden. Men varför händer det just där och då?

Troligen på grund av att det är vid dessa tillfällen som de flesta varken kan eller vill stimulera sig mentalt. Istället för att som under resten av dagen vända blicken mot valfri skärm för ytterligare produktivitet eller distraktion, så får hjärnan och det undermedvetna vid dessa tillfällen chansen att sortera och bearbeta intryck, göra nya kopplingar, vila samt förmedla insikter och känslor. Något som jag tror är väldigt viktigt.

Men även om dessa stunder är viktiga så blir de allt ovanligare. Du sitter på bussen slutkörd efter en hektisk arbetsdag och tar upp mobiltelefonen. Du har någon timme över när barnen äntligen somnat och hemmet är uppstyrt och väljer att landa i soffan framför TVn. Du ligger i sängen för att somna men leker först lite med surfplattan. Faktum är att inte ens på toaletten får hjärnan vila längre.

Jag misstänker att det här får större konsekvenser än vad de flesta tror. Dels går vi miste om många värdefulla insikter och kreativa idéer både privat och professionellt. Dels tror jag det dränerar oss på mental energi. För precis som kroppen behöver vila efter fysisk ansträngning så behöver hjärnan vila efter intellektuell och emotionell ansträngning. Det skulle inte förvåna mig om bristen på mental återhämtningstid under dygnets vakna timmar är en av flera bidragande faktorer till att så många människor är onödigt stressade och att allt fler bränner ut sig.

Jag misstänker även att när hjärnan ständigt stimuleras utifrån så uppstår något som kan liknas vid ett inre övertryck. Det i sin tur gör att inte alltid behagliga tankar och känslor kommer med dubbel kraft när utrymme väl uppstår. Till exempel när det är dags att sova. Något som leder till att många har svårt att somna och återigen startar upp valfri skärm för ytterligare några minuters flykt från intensiva tankar och känslor tills de är snudd på medvetslösa av trötthet och somnar ändå.

Ett relaterat exempel på detta från mitt eget liv är då jag började meditera för några år sedan. Då blev det löjligt uppenbart hur svårt det var för min del att göra ”ingenting” samt hur chockerande mycket tankar, insikter och känslor som bubblade upp så fort jag slöt ögonen och satt helt utan yttre stimulans i några minuter. Om jag ska vara ärlig så var det ganska jobbigt, men som tur var lugnade det ned sig lite efter ett par veckors praktiserande.

Men jag låter faktiskt bli jobbmail och liknande efter arbetstid och sitter mest med roliga saker som social media, TV-serier, poddar och bloggar kanske du tänker? Ja, men även om fokuset inte kan klassas som krävande eller ansträngande så är det ändå inte samma sak som att vara ostimulerad.

När i vardagen ger du din hjärna utrymme att vila samt komma till tals?

Ett mycket tomt rum.

Mer medveten appanvändning

Få läsare har nog vid det här laget missat att jag har något av en hatkärlek till min mobiltelefon. Den tillför på många sätt praktiskt värde i mitt liv men kommer även med onödigt stora kostnader i form av tid, fokus och mental närvaro. Mycket på grund av min bristande självdisciplin på området. Det är anledningen till att jag för en dryg vecka sedan dopaminbantade min mobiltelefon samt att jag denna vecka testat obligatorisk sökning efter appar.

Vad jag menar med ”obligatorisk sökning efter appar” är att jag tvingar mig själv att söka efter apparna istället för att snabbt och enkelt identifiera dem visuellt eller med muskelminnet. Rent praktiskt har jag löst det så att jag dumpat alla mina appar huller om buller i en och samma mapp med undantag för telefon- och SMS-appen. Min förhoppning vid experimentets början var att mitt användande skulle bli mer behovsorienterat och mindre automatiskt och vanedrivet. Men hur gick det då?

Till vänster, den numera mycket ostimulerande startsidan i mobilen. Till höger, ett exempel på appsökning.

Till vänster, den numera mycket ostimulerande startsidan i mobilen. Till höger, ett exempel på appsökning.

Första dagarna var otroligt intressanta. Jag låste flera gånger om dagen upp mobiltelefonen och svepte lite förvirrat åt höger och vänster utan resultat. Därefter försökte jag dra mig till minnes varför jag tagit upp telefonen även det utan resultat för att därefter något förläget låsa skärmen igen. I två av tre fall så fanns det ingen konkret anledning till mitt besök i telefonen.

Efter ett par dagar förändrades beteendet. Jag började så smått att glömma bort vilka appar jag hade eftersom jag inte längre kunde se dem och jag kom ihåg dem igen först då ett konkret behov uppstod. Vid dessa tillfällen orkade jag inte leta efter dem i den kaotiska app-mappen utan sökte efter dem istället. Även vid de tillfällen då jag bara var ute efter förströelse så gjorde kravet på en medveten och aktiv sökning att jag hann ifrågasätta mitt agerande innan jag hunnit uppslukas av någon app i onödan.

Nu efter en veckas experimenterande har jag bestämt mig för att behålla denna konfiguration då min användning av telefonen minskat drastiskt både vad det gäller frekvens och total tid. Jag kan med andra ord starkt rekommendera detta experiment om även du tycker att du använder mobilen onödigt mycket till bekostnad av andra högre prioriterade aktiviteter.

Några sista tips för framgång är att enbart visa upp en riktigt tråkig app på app-mappens förstasida, samvetsgrant lägga övriga appar huller om buller samt flytta de mest dopamintriggande skurkarna relativt långt bak. Lycka till! :)

Vad är ditt bästa tips för att använda mobilen mer behovsorienterat?

Evolutionen vs Smartphonen

Dags att dopaminbanta mobilen?

Det talas allt oftare i media om vår relation till mobilen. Många är chockade över statistik som visar att vi under en normal dag tar upp våra telefoner över 200 gånger och stirrar på dem över 3 timmar. De flesta är införstådda med att appar generellt är avsiktligt utformade för att trigga hjärnans belöningssystem (och signalsubstansen dopamin). Alla är smått oroade över negativa konsekvenser för relationer, stressnivåer, förmågan att fokusera och såklart den förlorade tiden. Ingen gör något åt saken.

Trots att jag sedan många år tillbaka stängt av alla former av notifieringar undantaget telefonsamtal och SMS så lockar fortfarande telefonen. Jag vill många gånger per dag låsa upp skärmen och göra något (oklart vad) och när jag väl är igång så tenderar jag att mållöst och rastlöst hoppa runt mellan diverse appar. Jag brukar kalla dessa stunder för mindlessness-loopar och de tenderar att bli fler och längre om jag är trött eller stressad. :)

Min personliga erfarenhet är att det ofta räcker med en enda app som triggar hjärnans belöningssystem för att det ska börja klia i fingrarna och öka risken för ytterligare en mindlessness-loop. Och ju fler beroendeframkallande appar desto längre loop. Därför har jag dopaminbantat min mobil, vilket innebär följande:

  1. Stänga av alla former av notifieringar utöver telefon och SMS.
  2. Radera appar som erbjuder dopaminstimulerande inkorgar & evighetsflöden.
  3. Blockera motsvarande hemsidor i mobilens webbläsaren.

Min mobil är numera oförmögen att komma åt alla former av nyheter, sociala media samt diverse andra oprioriterade inkorgar, evighetsflöden och beroendeframkallande appar. Kvar är främst nyttoverktyg som besparar mig tid, underlättar vardagen, möjliggör prioriterad kommunikation eller som på annat vis ligger i linje med mina värderingar och mål. Mobilen har med andra ord blivit befriande tråkig.

Herr Minimalists mycket mycket tråkiga iPhone.

Herr Minimalists mycket mycket tråkiga iPhone.

Vill jag läsa nyheter, bloggar, Facebook eller bara se dagens besökarantal på vår blogg så får jag använda webbläsaren på datorn. För att undvika att slentrianmässigt konsumera motsvarande media framför datorn istället så har jag en så kallad ”content blocker” installerad som förhindrar detta. Denna går såklart att avaktivera relativt enkelt men den skapar ett tillräckligt stort motstånd för att jag ska hinna stoppa mig själv och ta ett medvetet beslut. Är viljestyrkan ovanligt låg eller behovet av distraktion ovanligt hög använder jag tjänsten Freedom.

Men varför gör jag detta? Främst handlar det om ett sätt att tvinga mig att leva efter mina värderingar och prioriteringar där till exempel mental närvaro med familjen, lärande via böcker, skriva och träning är långt mycket högre prioriterat än ytterligare en mindlessness-loop framför mobilen.

Vilka appar och tjänster är bäst på att locka in dig i mindlessness-loopar? Hur skulle livet se ut utan dem?

Text-TV II

Minimalistiska apptips – TextTV II

Det här är det tolfte inlägget i serien Minimalistiska apptips där jag går igenom appar för iOS som tillför mycket nytta i våra liv eller som på ett eller annat sätt passar in i vår minimalistiska livsstil.

Den app jag recenserar idag är TextTV II av Throw Lab. Vad appen erbjuder är ett mycket enkelt och smidigt gränssnitt för att via telefonen komma åt diverse olika länders och kanalers Text-TV. Men varför och för vem är det här intressant?

Om du föredrar att:

  • Spendera minimalt med tid på nyheter till förmån för andra aktiviteter du värderar högre.
  • Slippa bli exponerad för obehagliga och deprimerande bilder och nyheter i onödan.
  • Minimera risken att hamna i oändliga clickbait-loopar eller motsvarande.

Men samtidigt vill:

  • Ha koll på de största händelserna både inrikes och utrikes.
  • Kunna hänga med i lunchdiskussionen på jobbet eller motsvarande.
  • Ta ditt ”demokratiska ansvar” genom passiv nyhetskonsumtion. ;-)

Själv är jag en periodare när det gäller appen. Jag installerar den alltid med avsikten att konsumera nyheter en till två gånger i veckan, men kommer alltid på mig själv med att till bekostnad av mentalt välbefinnande använda den i tid och otid varefter jag avinstallerar igen.

Tre skärmbilder från appen Text-TV II.

Tre skärmbilder från appen Text-TV II.

Vid de tillfällen då jag använder appen och vill förstå något bättre kan jag alltid besöka en vanlig nyhetssida, eller ändå bättre, köpa ett nummer av tidningen Fokus alternativt en mer djuplodande bok på ämnet.

Hur och i vilken omfattning konsumerar du nyheter?

Digitalisera steg för steg

På 90-talet skrevs och talades det mycket om det papperslösa samhället, allt skulle digitaliseras och det kändes som vi var på väg åt rätt håll. Å ena sidan har det hänt en hel del, fler och fler företag tar betalt för att skicka ut månadsbesked och årsbesked per post, Kivra har gjort entré på markanden med sin digitala brevlåda där över 900 myndigheter och företag finns anslutna.

Å andra sidan har det inte hänt mycket alls. Hur många kan räcka upp handen och säga att de inte hanterar papper så gott som dagligen, och har flera pärmar eller högar med papper där hemma? Och inte bara gamla papper sparade med huskontraktet eller information från 90-talet, utan en hel del papper från det senaste åren.

Någon gång måste vi ändra våra vanor och beteenden för att ta steget mot ett mer digitalt och papperslöst hem och samhälle. Det går inte att förlita sig på att politiker och samhället ska tvinga oss, det kan komma från andra hållet. Det vill säga genom att vi medborgare visar att vi är redo och villiga att ändra vårt beteende.

Läs vår steg för steg-guide nedan och ta ett för dig lämpligt steg i rätt riktning. Eller gärna två.

1. Minska inflödet. Varje år skickas över en miljard fönsterkuvert i Sverige som naturligtvis bidrar med koldioxidutsläpp och annan miljöbelastning. Innehållet hamnar ofta i en hög eller pärm någonstans i hemmet. Omiljövänligt, osmidigt och oekonomiskt. En digital brevlåda och digital post underlättar för användare, avsändare och är positivt för miljön. Kivra och Digimail är två stora aktörer idag där Kivra har flest anslutna företag.

Varje gång du får ett fysiskt brev, fundera och ta reda på om det finns möjlighet att få dem digitalt istället. Det är förmodligen bara en googling bort och tar dig 2 minuter. Vissa anger även på fakturan eller vad brevet nu innehåller, hur du kan göra för att få innehållet digitalt.

2. Rensa ut befintliga papper. Gå igenom dina nuvarande pärmar eller högar med papper och rensa ut så mycket som möjligt. Hur ofta har du tittat på eller historisk sett behövt gå tillbaka till något fysiskt papper du sparat? Våga rensa! Om du är helt ärlig på frågan ovan kan du säkert rensa ut 80 % av dina fysiskt sparade papper. Vill du läsa mer om utrensning av papper, kvitton och dylikt har vi skrivit om det i blogginläggen ”Hantering av fakturor och kvitton” samt ”Den årliga kvittorensningen”.

Två stora högar med utrensade papper.

3. Bestäm var du vill spara dina digitala filer. En digital brevlåda är ett bra ställa att spara de filer och dokument som kommer den vägen, men du kommer garanterat i kontakt med andra dokument där du behöver hitta ett eget sätt att spara dina digitala filer. Här finns alternativ som din dator, extern hårddisk eller en molntjänst. Nackdelen med din dator är begränsad kapacitet och att du riskerar att förlora filerna om datorn går sönder. Vilket leder oss in på en extern hårddisk som både kan fungera som back up men också som en huvudsaklig plats för att spara dina digitala filer. Även här är såklart nackdelen att den kan gå sönder eller försvinna. Molntjänster som Google Drive eller Dropbox gör att du kan komma åt filerna var du än befinner dig och du slipper risken att saken går sönder eller försvinner. Du kan då även komma åt filerna utan din dator om det är önskvärt.

4. Organisering av digitala filer. Om du är osäker på hur du ska organisera dina filer kan du utgå från det system du har i pappersform i exempelvis en pärm idag, om det är ett fungerande system vill säga. Använder du mappar i din inkorg för e-posten kan den också vägleda dig i hur du brukar vilja strukturera dina filer. En grundregel är att inte ha för många mappar, ha hellre en handfull huvudmappar och använd dig därefter av undermappar om du behöver. Några exempel på lämpliga huvudmappar kan vara, ekonomi, bil, avtal, jobb, bostad, barn, recept.

5. Digitalisera befintliga dokument. Det du valde att inte rensa ut under punkt 2 är det bra om du istället kan digitalisera. Likaså så snart ett nytt papper kommer in i ditt hem och som tidigare hade åkt in i en av dina pärmar eller motsvarande. Idag finns det bra appar till mobilen för att snabbt och smidigt scanna dokument som du känner att du måste spara.

Allt ovan kräver visst arbete av dig. Den är en förändringsprocess att inte göra som du tidigare gjort och spara många av de fysiska papper som kommer i din väg. Om du med handling visar att du är redo att ta ett eller flera steg mot minskad pappershantering, ökar chansen att fler hänger på och skapar en positiv spiral. Miljövänligt, smidigt och ekonomiskt.

Vilket är ditt bästa tips för att digitalisera mer och minska pappershanteringen?

Orange kuvertet och andra papper

Här om veckan damp ett varsitt orange kuvert ner i brevlådan hos oss, det vill säga det årliga utskicket från Pensionsmyndigheten. När jag, Fru Minimalist, skulle sätta in det i pärmen upptäckte jag att jag hade

Jag (Fru Minimalist) började jobba när jag var 15 år och har hunnit jobba inom flera olika områden, både statligt och privat, vilket gör att jag utöver det orange kuvertet får utskick från bland annat Fora, Kåpan Pension, AMF, Collector och SPV. Jag har tidigare sparat dessa under en varsin flik i en pärm. Min grundtanke med att spara dessa var att det vore kul att kunna se bakåt i tiden hur summan/pengarna växt från år till år.

Tror du jag har suttit och grottat ner mig i beloppen och jämfört värdenas fluktuation och fascinerats över hur de växt över tid? Lagt in belopp och år i Excel och fått en snyggt stigande graf? Not so much.

Därför bestämde jag mig för att vidta två åtgärder:

1. Skapa ett konto hos Kivra, den digitala brevlådan som över 900 företag, myndigheter och organisationer anslutit sig till.

2. Logga in på minpension.se och kontrollera att beloppen på de senaste årsbeskeden stämmer med beloppen på minpension. Samt att samtliga företag som skickar papperskopior fanns med.

3. Därefter kände jag mig komfortabel med att rensa ut samtliga pensionspapper. Såväl gamla som nya gjorde jag mig av med och på köpet frigjordes nästan en hel pärm.

Jag upplever en stark frihetskänsla när du lyckas digitalisera vissa typer av papper på ett eller annat sätt. Om du inte tycker det är ett problem att sätta in papperskopiorna i en pärm etc, kanske du kan börja digitalisera för miljöns skull istället. För de allra flesta är ju pension något som ligger väldigt långt fram i tiden att börja ta ut. Därmed blir det enorma mängder papper som samlas på hög om allt sparas fram tills bolagen slutar att skicka ut dessa.

När du rensar bland papper, utskick och dokument generellt tycker vi en bra grundregel är att fundera över;

  • Om det finns möjlighet att få dem digitalt istället.
  • Hur ofta du faktiskt tittar på eller historisk sett har behövt gå tillbaka till något fysiskt papper som du sparat eller satt in i en pärm?
  • Våga rensa! Om du är helt ärlig under punkt 2 kan du säkerligen rensa ut 80 % av dina fysiskt sparade papper. Minst.

Hur brukar du göra med papper som har med din pension att göra?