Kategoriarkiv: Hälsa

I denna kategori skriver vi om minimalistiska aktiviteter och tankar som rör hälsan.

Så gör du mobilen mindre lockande

Bättre sömn, bättre fokus och större intresse för din omgivning. Det är några av fördelarna med att inte ha mobilen i närheten, men ändå är det så svårt att bryta vanor och låta bli den. Varför är det egentligen så och vad finns det för knep för bättre mobildisciplin?

Vi har genom åren skrivit om många tips hur du gör mobilen mindre attraktiv. Som att logga hur mycket tid du lägger på mobilen eftersom medvetenhet är ett första steg till förändring, det som numera är inbyggt i iPhone där du får en veckorapport över din skärmtid. Likaså att ta bort notifikationer, sociala medier-appar, använda mobilparkering, spärra sociala medier-sidor i webbläsaren eller varför inte tipset om att gömma undan ALLA appar i mobilen så att du behöver öva in ett helt nytt beteende och inte ens ser de lockande färgklickarna till app-ikoner.

För de där godisfärgade apparna på din telefon triggar hjärnan att använda dem oftare. Ser man historiskt så betyder starka färger i naturen, saker av intresse. Alla färgglada ikoner på mobilskärmen betyder därför många saker av intresse. Hela tiden. Varje gång du tar upp mobilen frigörs lite dopamin i hjärnan och du får en kick. Mobilerna är programmerade för att locka till sin din uppmärksamhet visuellt, gå rakt in i ditt belöningssystem och hålla kvar dig så länge som möjligt.

Därför har jag testat att istället göra mobilens gränssnitt i gråskala. Helt enkelt för att göra den tråkigare och mindre lockande att använda som tidsfördriv.

Så här kan mobilen se ut när den är i gråskala. Startskärm + skärmdump från vårt Instagramkonto.

Detta är ett knep som många digitala minimalister gjort, och jag kände att jag var tvungen att testa. Fredag till söndag bestämde jag mig för att ha mobilen i gråskala. Och ärligt talat blir mobilen direkt väldigt tråkig. Bilder blir tråkigare att titta på i gråskala, Instagram blir tråkigare att scrolla igenom (och svårare att publicera bilder i ;) ). Till och med sms eller meddelanden på Messenger känns lite tråkigare. Mobilen känns generellt lite mindre levande och mindre som den leksak jag använder den som. Så jag tyckte det fungerade för att göra mobilen tråkigare.

Dessutom blev det tydligt hur lätt hjärnan gör kopplingar mellan färg och färgglada mönster med olika appar. Nu när jag inte såg några färger behövde jag titta noga och leta efter symboler och namnet på appen för att hitta rätt app.

Det var dock svårt att publicera bilder på Instagram och ha koll på hur de såg ut för andra (har jag mobilen i gråskala ser de alltså svart-vit ut när jag fotar, men i verkligheten blir fotona som vanligt i färg). Så inför publicering av bilder ändrade jag till färg igen. Och då kom jag på att det optimala varianten för mig nog är en kombination av gråskala och färg. Att ha mobilen i gråskala som default, men snabbt kunna ändra till färg vid behov. Och det går att lösa enkelt, mer om det längre ner i blogginlägget.

Vår gata i gråskala. :)

Hur gör man då om man vill testa att göra mobilen i gråskala:
Samsung: Inställningar – Tillgänglighet – Syn – Färgjustering – Gråskala.
iPhone: Inställningar – Allmänt – Hjälpmedel – Skärmhjälpmedel – Färgfilter – Gråskala.
Nej, de har inte gjort det lätt att hitta utan gömt det långt in bland inställningarna. Med största sannolikhet för att din mobil nu inte blir lika attraktiv att använda mer än för det nödvändiga.

Är man som jag och känner att man behöver ”fuska” och då och då under dagen och ha färg och inte orkar leta sig in djupt bland inställningarna varje gång, så kan du göra en snabbknapp. På iPhones hemknapp kan du lägga till kortkommando vad som ska hända när du trippelklickar. Där har jag lagt till att den nu ändrar till gråskala, eller färg (beroende på utgångsläget). Men risken är såklart att det blir för enkelt att byta till färg. ;)

För att skapa ett kortkommande kopplat till hemknappen gör du så här:
iPhone: Inställningar – Allmänt – Hjälpmedel – Hjälpmedelsgenvägar (längst ner) – Färgfilter.
(Oklart hur du gör på Samsung, kanske någon av er läsare kan berätta i kommentarerna. Har du en iPhone som saknar hemknapp kan du lägga till liknande kortkommando för sidoknappen.)

Sammanfattningsvis är tekniken såklart inte ondskefull i sig, men vi behöver lära oss hantera den och inte låta oss bli styrda av den. Likt att prylarna i hemmet inte ska äga dig, ska du inte vara en slav under mobilen. Vilket är otroligt svårt eftersom den är programmerad för det motsatta och stimulerar din hjärna på ett obehagligt sätt, vare sig du vill eller inte.

Kan du tänka dig att att testa att ha mobilen i gråskala? Har du något annat tips som fått dig att använda mobilen mindre?

Köper du prylar eller välbefinnande?

Har du tänkt på vad mycket pengar vi lägger på kläder och prylar jämfört med hur mycket vi lägger på vår egna fysiska och psykiska hälsa? Jag upplever att träning och andra långsiktiga satsningar i vårt eget välbefinnande oftast får en betydligt mindre pott i vår månadsbudget?

En ny iPhone här, en ny bikini och ett par nya höstplagg där, några inredningsdetaljer och en vinterjacka med matchande halsduk. Ingen skulle höja på ögonbrynen för den konsumtionen under ett år trots att den säkert inte var livsviktig samt kan uppgå till ett femsiffrigt belopp totalt. Men hur mycket pengar lägger vi på vårt eget psykiska och fysiska välbefinnande? Det som egentligen borde värderas otroligt mycket högre än prylar och kläder. Gymkort upplevs dyra, ekologisk mat likaså, PT-timmar ska vi inte ens tala om och att gå till en coach regelbundet kostar bara fåtalet på sig.

Min analys är att vi är dåliga på att värdera sådant som inte lämnar något fysiskt efter sig. Eller saker som inte ger omedelbar positiv belöning. Upplevelser är också något som oftast inte lämnar något fysiskt efter sig, men det ger ändå någon slags omedelbar positiv tillfredsställelse.

Men när det gäller områden där belöningen är mindre konkret och där man själv har ett visst ansvar för att få betalt för nedlagda tid, pengar och energi, så är vi inte lika generösa mot oss själva. Likaså områden där belöningen kommer först på lång sikt. Det räcker inte att gå till gymmet en gång, gå på ett coachsamtal, åka på en träningsresa eller äta en hälsosam måltid för att må bra på lång sikt. Det krävs ofta någon form av regelbundenhet och du är oftast själv ansvarig för, åtminstone delar av, utvecklingen.

Det är helt enkelt lättare att låta pengarna gå till prylar. Risken för att misslyckas eller att inte få valuta för pengarna är mindre. Det står en prislapp och du vet ofta ganska väl vad du får med dig hem och belöningen sker direkt (om än kortvarigt). Det har kanske att göra med människans oförmåga att investera och tänka långsiktigt och holistiskt?

Har du en app likt Tink eller bankernas egna utgifts-uppdelningar så kan du hyfsat snabbt få en överblick över hur mycket pengar du lägger på prylar och kläder, respektive din egen fysiska och psykiska hälsa.

Har du funderat kring hur mycket pengar du lägger på prylar och kläder vs mer långsiktiga investeringar i dig själv under ett år?

Minimalistiskt barnkalas

Här om helgen hade vi barnkalas för storasyster som fyllde 4 år. Barnkalas kan ju vara en riktig mardröm för minimalistföräldrar ;) massa nya småpryttlar som tar sig in i hemmet i all välmening, men väldigt sällan behovsstyrda sådana. För hur ska 5-10 barn med föräldrar veta vad som går hem hos just ditt barn, att det inte redan finns en sådan bland barnets ca 500 leksaker (genomsnitt för ett svenskt barn), och sedan hitta det inom rimlig presentbudget.

Det är en näst intill omöjlig ekvation, vilket resulterar många onödiga presenter. Onödiga för miljön, onödiga pengar för föräldrarna och onödiga ytterligare prylar för barnet. Det tycks vara flera föräldrar som upplever det här och vi har fått många önskemål om att skriva hur man kan tänka kring just barnkalas. Så här kommer lite inspo!

Vi var tydliga redan på inbjudan om hur vi tänkte. Vi skrev att vi gärna köpte en större present mot att föräldrarna swishade 40 kr. Vissa kan säkert ha invändningar mot att det då känns som att man ”betalar” för att gå på kalaset, men jag tror de allra flesta med barn i kalasålder tycker det är ganska skönt att ”komma undan” genom att bara swisha pengar. Det skulle jag tycka utifrån egna erfarenheter kring hur svårt det är att hitta en lämplig present, inom barnkalasbudget till halvbekanta förskolekompisar för tredje kalashelgen i rad. Typ :) .

Ett bra alternativ till att skriva som vi gjorde är att ange mer specifikt vad barnet (och ni föräldrar ;) ) önskar. Något i stil med; ”Här hemma leker vi ofta med lego, ritar och pysslar, samt tycker om att läsa böcker. Så presenter i dessa kategorier går alltid hem, nytt eller begagnat spelar ingen roll.”

Alla föräldrar swishade pengar, och de kommentarer som kom var enbart positiva. Men kanske vågade de inte annat ;) Vad köpte vi då för present? Jo, det som stått högst upp på storasysters önskelista sedan i höstas, nämligen pärlor, pärlplattor och tråd till pärlhalsband. Kitet du ser nedan i bild. Pengarna räckte även till en påse med bokstavs-pärlor som hon fick samtidigt.

4-årskalas. 8 barn. 1 present.

På kalaset var det totalt åtta barn och de flesta i 4-årsåldern, både tjejer och killar. Vi valde att inte ha uppstyrda lekar då barnen ändå är så pass små. Här kommer några andra punkter kring upplägget och vad vi bjöd på under kalaset:

  • De flesta barn hade med sig någon teckning i ”present” när de kom, det var gulligt.
  • När alla kommit bjöd vi på diverse blandad uppskuren frukt att grunda barnen med.
  • Därefter öppnades paketet och vi hade fri lek.
  • Sen serverades glasståg med hallon mm, ”nyttiga” chokladbollar och några kakor, se nedan.
  • Vi skippade saft och bjöd på vatten med jordgubbar (gott!) och citronvatten istället.
  • Avslutningsvis hade vi fiskdamm där påsarna innehöll ett par godisbitar, en fruktrem och en karta med klistermärken.
  • Därefter fortsatte kalaset med en stunds fri lek innan hemgång.

Glasståg. Sista vagnen är gjord av mjölkproteinfri-glass (havrebaserad glass) toppen med bakverk som lätt kan anpassas utifrån allergier etc.

När vi på kvällen frågade storasyster vad som var det bästa med födelsedagen blev svaret ”Att mina kompisar kom på kalaset och att jag fick pärlor av mina kompisar”. Och då konkurrerade paketet ändå med en radiostyrd bil som hon fått av oss föräldrar på morgonen. :) Återigen kom presentpåsarna i tyg som vi hade till julklappar till användning, och det känns mer och mer självklart att fasa ut presentpapper/inslagspapper.

Vad är ditt bästa tips för att slippa få onödiga presenter till barnen vid kalas? Har du några generella bra tips kring upplägg och aktiviteter vid barnkalas?

Vill du läsa om andra barnkalas vi ordnat för barnen så hittar du dem här:
Barnkalas utan tillsatt socker
1-årskalas med återvinningstema

2019 mål och drömmar

Nyårslöften har jag inte haft på länge men mål för året har jag satt även under senare år. Jag tycker det är kul att strukturera upp målsättningar samt ha olika fokusområden beroende på var i livet jag befinner mig. Och det är kul att gå tillbaka och se målen jag haft tidigare år.

För mig tar det ett par veckor in på det nya året innan jag landat i vad jag vill ha för mål. Det är som att tankarna på 2019 kommer först 1 januari och sedan behöver jag tid att fundera på vad jag behöver och vill fokusera på. Nu har jag landat i det och tänkte dela med mig till er.

Jag brukar sätta mål inom områden som: Självutveckling – Träning – Karriär – Ekonomi – Harmoni. Beroende på hur livet ser ut kan något av områdena har flera mål, men annars försöker jag att inte ha för många mål utan hellre ett fåtal att fokusera på. Nedan delger jag er kortfattat vad målen jag har för 2019 handlar om, i mitt måldokument där jag dokumenterar mål för mig själv, skriver jag ner dem mer enligt metodiken SMART.

  • Självutveckling: Meditation.

Börja eller kanske snarare återuppta meditationen, och ta mig tid för en stunds reflektion och lugn och ro varje kväll. Jag kom igång bra med detta för ett år sedan och mediterade en gång per dag fram till augusti. Men där någonstans i slutet av semestern och i samband med flytten till hus kom jag ur fas och har sedan inte hittat tillbaka. Men nu vill jag ta upp det igen.

  • Träning: Chins/pull ups!

Jag har oftast haft fokus kopplat till löpning eller komma i form efter graviditeter. I år känner jag att det är dags för styrketräningsfokus. Lämpligt nog har vi en PT i grannskapet som kör hårt med oss mammor en kväll i veckan. :) Att kunna göra chins/pull ups, det vill säga dra upp min egen kroppsvik med greppet där handflatorna är vända från mig, det vore en milstolpe! Mer generellt så hoppas jag bygga upp en kropp som känns allmänt stark.

  • Karriär: Balans.

Landa i mitt ”nya” jobb och hitta en bra balans mellan jobb och fritid. Under hösten bytte jag jobb och för mig kräver ett jobbyte lite extra i tid och energi. Nu är nästa steg att hitta en bra balans mellan jobb och fritid. Något som hör ihop med detta är att jag behöver bli bättre med att komma i säng tidigare om kvällarna för att ha mer energi över till familj, jobb, kollegor och vänner. Också en del i att hitta balans. Vi har ställt in att vårt wifi slutar fungera kl 22, men jag behöver arbeta aktivt med att stänga ner to-do-lista och sociala kontakter och varva ner.

  • Ekonomi. Hållbara investeringar.

Jag vill lära mig mer om hållbara investeringar och successivt flytta pengarna till mer gröna investeringar. Jag skrev flera blogginlägg om hållbara investeringar under våren och sommaren 2018, men jag vill lära mig mer och bli ändå bättre på att applicera informationen och välja bort dåliga alternativ. Som jag skrev då var detta inget jag hade i åtanke när jag började investera mina sparpengar, så det finns säkerligen en del mindre bra aktieinnehav i portföljen.

  • Harmoni: Välbefinnande.

Försökte hitta ett bra ord för det jag vill fokusera på i år; förnöjsamhet och äta mer vegetariskt. Jag vill öva på att känna förnöjsamhet i livet istället för att fokusera framåt och på nästa. Som den målinriktade person jag är med starkt driv är det här något jag aktivt behöver arbeta med. Tycker för övrigt förnöjsamhet generellt är underskattat i samhället. :)

Sist men inte minst och något vi kan öva på varje dag – att äta mer grönt och hitta ytterligare vegetariska recept som gillas av hela familjen. Helt enkelt för ökat välbefinnande för såväl familjen som för planeten. Idag äter vi vegetariskt ett par dagar i veckan, men de senaste månaderna har antalet köttbullsmiddagar för barnen varit fler än önskvärt. :) Har du något vegetariskt favoritrecept som även går hem hos barn så tipsa i kommentarsfältet! 

Vegetarisk linssoppa är en favorit hos både stora och små här hemma.

Ett bonusmål som inte känns som ett mål vi behöver jobba med utan bara något vi bara bestämt oss för, är att vi kommer ha flygfritt 2019. Det vill säga jag och familjen väljer att inte flyga under 2019. Förra året flög vi till Rhodos med barnens mormor och morfar. Det var första flygresan sedan 2014. Men i år håller vi oss på marken.

Tanken är att läsa igenom måldokumentet där jag skrivit ner detta någon gång i månaden som påminnelse och följa upp hur det går. Även om jag kallar det måldokument så är det en blandning mellan mål och drömmar, hur den bästa versionen av mig själv skulle agera. Men genom att skriva ner dem och påminnas om dem så ökar chansen att leva i linje med dem. :)

Brukar du ha löften, mål, fokusområden eller visioner för året? Kan du dela med dig av något för 2019? :)

Minimalism är så mycket mer än att prylbanta

För en tid sedan fick vi en fråga kring hur och om det här med minimalism och prylbantning har påverkat oss på det mentala planet? Och det har det verkligen gjort vilket vi tänkte försöka utveckla och beskriva i detta blogginlägg.

Prylar och kläder är bra startpunkter och för många naturliga inkörsportar till att börja värdeoptimera resten av livet. Där blir framstegen konkreta och tydliga, samtidigt som du sätter något i rullning när du påbörjar den processen. Något som du kanske inte förstod när du stod där och rensade i garderoben eller bokhyllan i början. Något som inte vi heller förstod när vi började experimentera med minimalism på olika sätt för 5-6 år sedan.

När du börjar fundera på vilka saker som egentligen adderar värde i ditt liv och vad som är viktigt för dig att ha kvar. Då spiller det tillslut över på fler av livets delar att börja ifrågasätta och värdeoptimera. Mår jag verkligen bra av att göra det här? Tillför de här åtagandena ett värde i mitt liv? Vilka personer ger energi och vilka umgås jag med av gammal vana?

Man kan säga att du börjar bli mer medveten. Istället för att gå runt i en dimma av omedveten acceptans kring sådant som egentligen kanske inte gör dig lycklig.

Det kan vara obekvämt och jobbigt att inse att man omger sig med saker, aktiviteter, åtaganden, relationer mm som man egentligen inte mår bra av eller som inte tillför värde i ens liv. Men det är också i den processen som man börjar öppna upp för att fylla livet med enbart det som man mår bra av och söka efter verktyg för att hitta det. När man väl börjat inse att man kanske inte lever helt i linje med sina värderingar, börjar man på allvar vilja skapa en förändring.

Om vi ska ta några konkreta exempel på mentala delar som förändrats hos oss eller saker vi gör idag som vi inte gjorde tidigare så är det:

  • Meditation. Vi har båda börjat meditera. Herr Minimalist har kommit betydligt längre än jag både i nedlagd tid och meditativa framsteg och fått uppleva många av de fördelar meditation har på livet.
  • Yoga. I perioder har vi båda utövat yoga och detta är något vi båda skulle vilja lägga mer tid på, för såväl psykiskt som fysiskt välbefinnande.
  • Förnöjsamhet. En slags förnöjsamhet har infunnit sig i livet och en acceptans för hur vissa saker blev. Istället för en otålighet och missnöjdhet över att det inte blev perfekt eller helt enligt önskad plan. Mindre strävan efter mer och ”nästa” och mer acceptans.
  • Naturen. En önskan att spendera mer tid ute i naturen då det ger vår familj ett lugn. Nu när vi bor i hus har vi dessutom skogen runt hörnet och har sänkt tröskeln att ta oss ut.

  • Tacksamhet. Graden av tacksamhet över det lilla har ökat. Kan såklart även hänga ihop med åldern och att man blir mer varse om att livet är skört och kort. I perioder har jag skrivit tacksamhetsdagbok.
  • Nyheter. Vi kollar eller läser inte nyheter just för att vi insett att det inte tillför något positivt värde till vårt liv. De viktigaste händelserna får vi veta ändå, de tränger igenom ”bruset” (testa själv ska du få se :) ).
  • Lugn. Någon form av inre lugn har infunnit sig. Tidigare hade jag alltid fullspäckat helgschema, jobbade mycket och var involverad överallt. Det speglade en blandning mellan rastlöshet, otålighet och FoMo (Fear of Missing out) som det är betydligt mindre av idag.

Som vi ser på minimalism och prylbantning är det naturligt att du låter prylarna hamna i bakgrunden på livets scen, så att andra viktigare saker får kliva fram och ta större plats. Vad dessa saker är kan ibland vara svårt att veta initialt, men i processen med att börja fundera kring vad som verkligen tillför värde i ditt liv och vad som verkligen gör dig glad, så brukar det med tiden bli allt mer tydligt.

Har du upplevt att minimalismen spillt över även på mentala delar i livet efter att du börjat prylbanta och minimera bland kläder och prylar?

No poo round two

För några år sedan testade jag no poo eller snarare balsammetoden. Den går ut på att man inte tvättar håret med schampo utan enbart med utvalda balsam. På så vis undviker du sulfater som torkar ut håret och kan ge problem med mjäll och kliande hårbotten.

För mig började no poo som en av mina många månadsutmaningar som jag testade på den tiden och skrev om på bloggen (en månad utan schampo, en månad utan tv, en månad utan Facebook mm). Jag gillade konceptet med no poo och höll fast vid det under något år om jag minns rätt. Sen tyckte jag inte håret mådde bra (vilket även kan berott på gavidhormoner).

I somras fick jag nys om att tvätta håret med aleppotvål och började läsa på mer genom Kemikalieklok som ger mycket tips kring hur man kan göra för att använda färre kemikalier i hemmet (och på förskolor mm). Och att tvätta håret med en aleppotvål var något jag fastnade för och bestämde mig för att ge en ärlig chans under ett par månader.

Den aleppotvål som jag använder med 24% lagerbärsolja.

Vid hårtvätt med aleppotvål, som har ett högt pH-värde ska pH-balansen i håret återställas med en ”sursköljning” eller liknande. Jag gör min surskölj av vatten blandat med äppelcidervinäger som jag häller i en tom balsamflaska (ca 2 dl vatten och 2 msk äppelcidervinäger). Jag har hört rykten om att vissa tycker håret kan lukta lite surt efter surskölj med just äppelcidervinäger om det regnar ute så håret blir fuktigt igen, men jag har inte alls upplevt något sådant.

Om jag tycker håret är finare? Nu har jag hållit på ca 2 månader och de senaste veckorna har jag börjat märka en positiv skillnad. Jag hade tidigare problem med torr hårbotten och jag upplever den mindre torr nu. Håret behöver tvättas ca var 5e dag och jag skulle gärna se att det räckte med att det tvättades en gång i veckan och bara sköljdes med vatten 1-2 gånger.

Det här var tänkt som en kort uppdatering och intro till mitt hårexperiment. Något jag skulle vilja ha är bättre förvaring av tvålen eftersom den lämnar tvålrester där jag ställer den. Likaså behöver jag en större flaska för balsamet, får se om jag hittar någon lämplig i skafferiet. Jag tänkte ge experimentet tre månader innan jag eventuellt byter tillbaka till att tvätta med vanligt schampo, men just nu är chansen större att jag köper en ny aleppotvål när nuvarande tar slut.

Har du testat aleppotvål, surskölk eller någon annan variant av no poo?

Scener ur hjärtat

Jag lyssnade klart på Malena Ernman och Svante Thunbergs bok ”Scener ur hjärtat” på Nextory här om dagen. Jag hade gjort en notering i kalendern att den skulle släppas som ljudbok den 24 augusti och laddade ner den samma dag. Det ångrar jag inte. Eller kanske ångrar jag det jättemycket. För efter att ha lyssnat på den kan jag inte leva på samma sätt som tidigare. Och jag inser nu att det är bråttom att nå ut med budskapet att vi befinner oss mitt i en hållbarhets- och klimatkris och att vi måste ta alla varningssignaler på allvar. Ändra vår livsstil och leva mer hållbart och långsiktigt. Du, jag och alla andra.

Men ”Scener ur hjärtat” tar egentligen avstamp någon helt annanstans, nämligen i psykisk ohälsa. Inom bokens första 30 minuter (ljudbok) har jag redan gråtit en gång. Och det ska visa sig bli fler under bokens gång. För boken är naken och gripande på såväl individ som global nivå. Det är föräldrars kamp för sina barns hälsa och rättigheter till vård och skola, och det är medmänniskors kamp för en hållbar planet som våra barn och barnbarn kan växa upp i.

Det är en bok om familjekris och klimatkris. Om psykisk ohälsa och planetens ohälsa. Om utbrända människor på en utbränd planet. Allt i en logisk blandning i en ologisk värld. För egentligen hänger allt ihop om vi höjer blicken, vidgar vyn och ser det ur ett större perspektiv istället för att streta på allt hårdare och intensivare i ekorrhjulet medan vi trasar sönder oss själva, våra medmänniskor och planeten.

Mänskligheten står i en rulltrappa på väg upp mot temperaturer som saknar slutdestination. Vi kan inte längre bara bry oss om ”trevliga” och enkla miljöfrågor som matsvinn, plastpåsar, källsortering och lufttryck i bildäcken. Dessa miljövänliga handlingar är egentligen bara en piss i Mississippi och ett sätt att friskriva sig från ytterligare ansvar. För det är jobbigt att inse att vi måste ändra vår livsstil, våra vanor och våra beteenden. Som vi skriver i vår bok Prylbanta:

”Att politikerna ska lyckas arbeta fram en ekonomisk politik som inte är konsumtions- och tillväxtbaserad känns idag avlägset. Politiker är beroende av sponsrade forskare och ekonomiska särintressen, vilket försvårar hållbarhetsarbetet ytterligare. Det är vi konsumenter som måste visa vägen och inte sitta still i båten och invänta syndafloden.”

Vissa forskare hävdar att vi har ca 18 år på oss att laga och vända vårt sjunkande skepp jorden. Och en ny rapport av ledande klimatforskare i PNAS varnar för att redan en uppvärmning på två grader kan innebära att en accelererande uppvärmning blir omöjlig att stoppa. Efter den här stekheta sommaren är det fler som inser att vi har en klimatkris, men steget från att erkänna krisen till att förstå dess innebörd är lång. Många befinner sig mitt i detta tomrum där livet fortsätter som vanligt; boka julens flygresa, shoppa ny höstoutfit och tänka att tekniken kommer lösa det.

Det kan låta som att boken är en sorgsen dystopi men det är den inte. Den är bara realistisk istället för hoppfullt naiv. Jag är ledsen att behöva säga det men det är inte ekologisk bomull i kläderna, att byta till LED-lampor eller att klimatkompensera din flygresa som kommer lösa klimatkrisen. Det krävs större och mer obekväma förändringar och omställningar för att vi ska nå Parisavtalet och för att våra barn ska ha en fungerande planet att bo på.

Om de senaste årens flyktingkatastrof var jobbig för samhället, hur kommer det då inte bli när stora delar av världen blir obeboelig och hundratals miljoner klimatflyktingar världen där det fortfarande går att leva? Många är beredda att göra vad som helst för sina barn, förutom att göra de ändringar och uppoffringar som krävs för att lämna dem en planet att bo på. Hur ska du kunna se dina barn i ögonen om några år och säga att du visste om att vår tids konsumtions- och flygvanor var de största anledningarna till klimatförändringarna, men att du ändå fortsatte?

Såg detta på väg till förskolan. Naturen kan vara så vacker men då måste vi ta hand om den.

Det här var den första ljudbok jag kände att jag letade tillfällen att lyssna vidare, jag måste ut och springa, jag måste ta en lunchpromenad. Efter den här boken har Malena Ernman växt i mina ögon. Så länge folk inte vet bättre fortsätter man att leva på som om inget hänt, men här är en person (eller snarare en familj) som åtminstone försöker nå igenom bruset för att få människor att fatta att det handlar om att ändra livsstil och beteende nu. Inte imorgon. Inte när politikerna hunnit ändra lagar. Utan NU idag. När börjar #metoo för klimatet?

I somras hade vi ett samarbete med Nextory där du fick 30 dagars gratis läsning och lyssning, det erbjudandet gäller fortfarande (fram till 30 september 2018). Så vill du läsa eller lyssna på Malena Ernmans bok kan du fortfarande nyttja erbjudandet med koden Minimalisterna (gäller nya e-postadresser/kunder). Det är en bok som alla borde läsa, för att få större förståelse för den pågående klimat- och hållbarhetskrisen, och större förståelse för att många familjer kämpar med sitt bakom Instagramfiltren. Läs eller lyssna på den du med!

Vi vill passa på att uppmärksamma er på att även Prylbanta nyligen kommit ut som e-bok, och självklart finns den hos Nextory. ;)

Har du läst eller lyssnat på Malena Ernmans bok? Vad tyckte du?