Kategoriarkiv: Hemma

I denna kategori skriver vi om minimalistiska aktiviteter och tankar som rör hemmet.

Det är ju inget fel på den

Att spara något ”utifall att” och ”för säkerhetsskull” är otroligt vanligt. Det grundar sig ofta i en rädsla för att prylen faktiskt kan komma till användning i framtiden och att du skulle ångra en utrensning. Du vill undvika känslan av att ha gjort ett dåligt beslut. Saker som sparas av dessa anledningar är ofta dubbletter av olika slag men där bara ett fåtal i praktiken faktiskt används regelbundet.

Ett annat vanligt argument för att behålla saker det egentligen inte finns något konkret behov av är; ”det är ju inget fel på den”. Men bara för att en pryl fortfarande är fullt fungerande så betyder det inte att den per automatik fyller ett behov hos just dig eller att du behöver fortsätta förvara den i ditt hem. Du kan låta den få komma till användning hos någon som har ett behov.

Till och med hemma hos oss hittar vi ibland saker som sparats av dessa anledningar. Nu senast var det bland våra karaffer, tillbringare och mixerskålar. De nedan är de som fanns i vår ägo innan vi rensade.

Alla våra tillbringare, karaffer och mixerskålar innan rensning.


De två likadana vattenkarafferna från Eva Solo används regelbundet, liksom den bredvid i glas som vi använder som vattenkanna och kombinerad mixerskål när vi gör smoothie och motsvarande (lugn, vi brukar inte ha i någon växtnäring i vår ”vattenkanna”). De två som står ytterst på varsin sida har sparats av i våra ögon felaktiga skäl när vi väl rannsakade oss själva.
Den blå karaffen har sparats för att det inte är något fel på den och den ingår i samma serie som hela vårt matporslin. Men vi märker att den knappt kommer till användning då vi hellre använder våra karaffer i glas när det är dags.

Plasttillbringaren/mixerskålen längst till höger fick vi med när vi köpte vår mixerstav för några år sedan. Ett klassiskt fenomen; du behöver en specifik pryl men får flera överflödiga tillbehör med på köpet. Egentligen föredrar vi att inte använda plast i köket och mixar därför oftare i tillbringaren av glas. Mixerskålen har fått vara kvar ”utifall att”, den i glas skulle gå sönder, vara i disken etc. Den utgör egentligen en typ av redundans, det vill säga det finns en alternativ lösning som fungerar minst lika bra.

Efter att ha rannsakat oss själva så rensade vi ut de den blå karaffen och tillbringare/ mixerskålen i plast. Kvar blev uppsättningen nedan i glas där samtliga används regelbundet och vi tycker om dem. Två vattenkaraffer från Eva Solo och en vattenkaraff i glas som främst används som vattenkanna och mixerskål till smoothie  men även som vattenkaraff när så behövs.

Kvarvarande vattenkaraff och kombinerad vattenkaraff/mixerskål/vattenkanna. :)

Flera tankevillor och argument utöver ”utifall att” och ”det är ju inget fel på den”, tar vi upp och skriver kring i vår bok ”Prylbanta – Färre saker, större frihet” som du snart kan låna på ett bibliotek nära dig eller köpa i butik. :)

Vad har du i ditt hem som du sparar ”utifall att ”eller enbart för att det inte är något fel på den?

Ett avskalat lager i linneskåpet

Vi brukar säga att leva minimalistiskt är som att skala en lök lager för lager. Plötsligt har du tagit dig under ett nytt lager på löken och ser på saker som tidigare var oumbärliga med nya ögon och kan släppa taget. Ibland blir det väldigt tydlig i praktiken även för oss. Exempelvis när vi rensade linneskåpet en regnig dag förra veckan. Vi kunde nu rensa ut ytterligare 10 blandade bäddtextilier och 6 handdukar, trots att det var minst tredje gången vi rensade i linneskåpet.

Vi tyckte vi rensade rejält förra rensningsomgången i linneskåpet, men det är precis så det är med minimalism. Du blir aldrig helt klar och det är resan och inte målet som räknas. I vårt fall upptäckte vi två saker i samband med rensningen:

  • Dels att det kommit in nya lakan till barnen som de fått i julklapp/födelsedagspresent, som gjorde att vi nu kunde göra oss av med väldigt slitna, ärvda dito, eller helt enkelt överflödiga.
  • Dels att flera av handdukarna vi för några år sedan sparat med klassiska argument som ”om uti fall att”, ”kan vara bra att ha när vi får barn” etc, fortfarande låg mer eller mindre oanvända längst in i linneskåpet.

Vissa lakan och handdukar, de du ser nedan, lade vi ner i det vi kallar för framtidslådan som du kan läsa mer om i inlägget ”Den säkra framtidslådan”. Där lägger vi saker som vi vet kommer till användning inom överskådlig framtid. I detta fall ett par kökshanddukar som kommer bytas ut när befintliga (som ser exakt likadana ut) blir för fläckiga eller går sönder. De är ärvda av Herr Minimalists mormor så viss nostalgi finns kring dessa kökshanddukar i lin med brodyr. Ett påslakan och örngott till barnen som kommer behövas, men just nu klarar vi oss väldigt bra med enbart två uppsättningar till vardera barn. Blir det kräksjuka för båda barnen samtidigt kan vi plocka upp detta bäddset från förrådet, eller så snart något av de vi har går sönder.

Överflödiga kökshanddukar och sänglakan till framtidslådan

Hur många set/uppsättningar med lakan och handdukar behöver man? Den frågan får vi väldigt ofta. Vi skulle vilja svara två set. Ett som är i bruk och ett som du växlar med som är i tvättkorgen/tvättmaskinen/linneskåpet.

Så enkelt är dock sällan svaret och det finns inget direkt ”rätt” antal för alla, utan du måste utgå från just dina eller din familjs behov. Antalet kan bero på tillgång till tvättmaskin och torktumlare, hur ofta du tvättar lakan/handdukar, om du har barn och var de sover, hur du är som person gällande variation, hur mycket förvaring du har, möjligheten att vid eventuell vinterkräk-kris ha beredskap av andra lakan (gästlakan, barnens sängkläder etc).

Vi har tre set med sängkläder till vår dubbelsäng och två uppsättningar handdukar (badlakan + handdukar). När nästa set med sängkläder går sönder så pass mycket att vi inte kan/villl laga det mer, så ersätter vi det inte med något nytt utan växlar de två vi har. Tills vi eventuellt upptäcker att vi har behov av ytterligare uppsättning, men det får framtiden utvisa.

Många hävdar att textilier är förbrukningsvaror och därför villl de slita ut dem och inte rensa ut dem. Å ena sidan ja, å andra sidan nej. Hur många år kan det inte ta att slita ut sängkläder och handdukar? Kan det vara bättre om de kommer till användning frekvent på annat sätt under den tiden? De flesta växlar ändå bara bland favoriterna medan övriga utgör hyllvärmare.

Men vad gör man med utrensade lakan och handdukar? Vi frågade om våra mor- och farföräldrar ville ha några av våra som fortfarande var i gott skick, men för oss överflödiga, i sin sommarstuga. Där har vi noterat att vissa lakan sjunger på sista versen. De tackade ja. Vårt motkrav var att de samtidigt skulle göra sig av med lika många av nuvarande sängkläder. :)

Utrensade sängkläder, några till mor- och farföräldrarnas sommarstuga och några till textilåtervinning.

Kanske finns det någon i din närhet som tar emot textilier och syr andra saker av? Vi gjorde exempelvis torkdukar/tvättlappar av gamla handdukar innan vi fick barn, dessa används dagligen vid blöjbyten.

Föredetta handdukar som numera utgör tvättrasor/torktrasor till barnen.

Alla har inte någon person att skänka till, och vad man kan göra beror såklart även på vad du rensat ut. Vi har exempelvis rensat ut dukar och skänkt till välgörenhetsorganisationer. Lakan och handdukar i hyfsat skicka kan i vissa städer skänkas till katthem, härbergen och kvinnojourer. Flera stora klädkedjor tar emot textilier (och såklart kläder), även fläckiga eller med hål i. Vad som händer med dessa efter att du stoppat dem i insamlingslådan skriver vi om i ett separat inlägg som kommer i helgen eftersom vi får många frågor kring det.

Har vi nu skalat klart alla lager i linneskåpet och tagit oss in till lökens kärna eller kan vi rensa ytterligare bland sängkläder och handdukar? Som vi nämnde är minimalism en resa som inom de flesta rensningsområden fortsätter. Om något år har barnen växt ur spjälsängarna och vi kan rensa ut alla lakan relaterade till det och nya sängkläder gör anspråk på att komma in. Några handdukar kanske sjunger på sista versen och får bli torktrasor och något set med sängkläder till dubbelsängen har kanske rensats ut… Löken fortsätter att skalas. :)

Var kan du skala av ytterligare ett lager av prylar i hemmet?

Butiker jag inte längre besöker

För några år sedan hade jag, Fru Minimalist, ett stort inredningsintresse som tog sig uttryck i frekventa besök i diverse inredningsbutiker. Eftersom denna typ av butiker ständigt ändrar sitt utbud fanns det alltid något nytt att kika på och sukta efter.

Village, Designtorget, Granit samt små lokala inredningsbutiker fick regelbundna besök av mig. Jag upplevde att jag fick en härlig känsla när jag gick in i dessa och botaniserade bland snygga inredningsprylar och smarta förvaringslösningar. Jag drömde om prylar jag skulle köpa när jag fick mer pengar, köpte min första bostad, när vi bodde större, när vi fick barn, etc. Detta var även butiker jag besökte när jag letade julklappar och presenter till familj och vänner.

Allt för ofta kom jag hem med något som gav en tillfällig och kortvarig tillfredsställelse och konsumtionskick. Exempelvis ett fint ljus, en vas, fat, ljusstake eller någon annan onödig och överflödig inredningsdetalj som jag egentligen inte behövde. Att gå runt i denna typ av butiker och se alla fina nya inredningsprylar gjorde att jag blev mer missnöjd med det jag redan hade hemma. Jag ville ständigt förnya, komplettera och ändra om.

Ljustlykta Village

Nu kan jag inte ens dra mig till minnes när jag satte min fot i denna typ av butik eller besökte deras nätbutiker. Det var förmodligen 3-4 år sedan sist och när jag nu passerar dem känner jag inte det minsta sug att gå in och botanisera och förstrött kika efter något som skulle kunna vara bra att ha, snyggt eller ge mig en kortvarig dopaminkick och göra mig lite gladare för stunden. Numera är konsumtionen helt behovsstyrd och behov av inredningsprylar finns inte.

Det är som att ett stort behov plötsligt har blivit tillfredsställt och försvunnit. Fast egentligen fanns det ju inget behov där från början. Bara en illusion om att lyckan och tillfredsställelsen fanns där bland alla fina inredningssaker. Liksom det härliga i att drömma om den perfekta bostaden där butikernas alla fina inredningsprylar skulle passa perfekt. För i framtiden är det ju ofta så mycket bättre och ljusare, som det skrivs om i boken Nextopia.

Har du butiker som du tidigare brukade gå in i men som du slutat besöka eller som till och med försvunnit från din radar?

Digitala och fysiska kokböcker

Här om veckan skrev vi om tips kring utrensning av kokböcker. I detta blogginlägg berättar vi hur vi förvarar våra recept digitalt samt vilket fysiska kokböcker som finns kvar i minimalisthemmet.

Tidigare ägde jag en receptpärm där jag satte in utskrivna recept samt recept som rivits ut ur tidningar med avsikten att tillagas någon gång i framtiden. Numera hämtar vi 99 % av våra middagsrecept från en digital kokbok vi skapat genom att lägga in recept vi gillar i appen Anylist. Det fungerar enklast att lägga in recept från en webbsida, men kan även göras manuellt. Det är smidit att ha receptet framför sig vid matlagning, liksom att bläddra bland recept för att planera veckans middagar och skapa en inköpslista med några klick.

Innan vi lägger in ett recept i vår digitala kokbok ska det ha tillagats minst en gång för att veta om det kvalificerar sig för receptsamling. Vill du läsa mer om vår digitala kokbok i molnet så hittar du ett inlägg kring detta här.

Dags att laga mat från vår digitala kokbok i appen Anylist.

Trots denna smidiga digitala kokbok och nätets oändliga utbud av recept, har vi ett par fysiska kokböcker kvar. Tidigare stod de som prydnad på hyllor i köket men av olika anledningar tog vi ner dem och samtidigt åkte kokböckerna in i bokhyllan.

Vilka kokböcker är det då som står där i bokhyllan, jo dessa fem:

Vår kokbok. En klassiker som vi använder för just klassiska recept som pannkakor, scones, brunsås, rårakor, potatisgratäng mm. Vi överväger nu att rensa ut den och digitalisera de relativt få recept vi använder i boken.

Barnmatsboken. Innehåller hälsosam och ekologisk barnmat med bra näringsvärde som är skonsam för små barnmagar. Den har varit till stor hjälp med tips och råd kring mat till bebisar och småbarn, men används än idag i viss utsträckning. Eftersom vi fortfarande velar om vi önskar fler barn eller inte, samt att vi faktiskt lagar ett par recept ur den, så får den vara kvar.

Green Kitchen Stories. Vi skulle vilja laga fler rätter än vi gjort från den här boken, men i ärlighetens namn är det en bok det bläddras mer i än det lagas ur. Den sparas främst för att den är så fin och den står med framsidan utåt i vår bokhylla.

Hemmets kokbok. Två gamla upplagor av den klassiska Hemmets kokbok som Herr Minimalist ärvt från sin mormor, den ena från år 1940 och den andra från 1947. Dessa sparas enbart på grund av hög nostalgisk ränta. Vi har bara haft dem som retro-prydnad och hör nog egentligen hemma i nostalgilådan nu när de ändå inte står synliga i köket.

Som den minimalism vi förespråkar generellt spelar antalet kokböcker ingen större roll så länge du utgår från dina behov. Den matlagningsintresserade som älskar att få inspiration och laga nya recept från fysiska kokböcker, bör rimligtvis ha fler kokböcker i hemmet om de tillför värde. Eller den som använder dem som prydnad och blir glad av att se dem kan naturligtvis spara favoriterna. Majoriteten av oss kan dock med största sannolihet rensa ut flera kokböcker och hittar då flera tips kring detta i vårt tidigare inlägg på temat utrensning av kokböcker.

Hur många kokböcker har du och hur tänker du kring digitalisering av recept?

Tips kring utrensning av kokböcker

Det ges ut mer än en kokbok per dag i Sverige varje år. Matlagningsprogrammen på tv avlöser varandra liksom matbilderna på sociala medier. För att inte tala om internet som svämmar över av recept. Samtidigt visar undersökningar att vi svenskar äter ute på restaurang allt mer. Men även om vi lägger mindre tid på att laga mat hemma så vill vi fortfarande inspireras. Alla äter och alla har en relation till mat vilket gör det till ett ämne som skapar intresse.

Oavsett om det är klassiska Vår kokbok, en kokbok från favoritkändisen eller din mormors handskrivna kokbok, så utgå från behov och användningsfrekvens när du rensar bland dina kokböcker. Tittar du regelbundet i dem och blir glad av bilderna? Använder du flera av recepten då och då? Eller har du flera kokböcker som står och samlar damm? Kanske sträcker du dig alltid efter samma kokbok, eller mobilen, när det vankas matlagning.

Här kommer några generella tips kring rensning av kokböcker:

  • Ta fram alla kokböcker du har. Det är vanligt att de har spridit ut sig över hemmet, några i bokhyllan, andra i köket och kanske ytterligare någon vid vardagsrumsbordet. Ta fram alla för att skapa en överblick över antalet och vilka typer av kokböcker du har. Kanske finns det flera som överlappar varandra innehållsmässigt?
  • Om du bara använder ett fåtal recept från kokboken är vårt tips att spara dessa digitalt. Fota av receptet eller leta upp det på nätet. Alternativt skriv ut receptet och sätt in i en receptpärm. Hellre en pärm med favoritrecept än många kokböcker som knappt används.

Hellre en receptpärm med favoritrecept än många kokböcker som knappt används.

  • Om du inte använder recepten i kokboken bör du överväga att skänka den vidare. Förhoppningsvis har någon annan intresse kokbokens innehåll.
  • Låt kokböcker du gillar för att de är snygga eller de du behåller av nostalgiska skäl bli en synlig inredningsdetalj. Vissa kokböcker kan vara lika fina som en tavla. På så vis kommer de till användning som prydnad, och förhoppningsvis ser du dem och tar oftare fram dem.
  • Passar den ärvda familjekokboken inte som hemmets prydnad men du kan ändå inte skiljas från den? Då hör den kanske hemma i din nostalgilåda.
  • Använder du receptpärm med utskrivna och utrivna recept kan du digitaliseras den. Digitalisera såklart enbart recept du använder regelbundet. Ta för vana att rensa igenom receptpärmen årligen. Säkerligen hittar du några gamla favoriter du glömt bort, och kan rensa ut recept som inte var goda eller av annan anledning inte önskas lagas igen.

Ett utdrag från Minimalisternas digitala kokbok genom appen Anylist.

Vi brukar beskriva minimalism och prylbantning som att skala en lök lager för lager. Plötsligt har du tagit dig igenom ytterligare ett lager och kan rensa ut saker som du för något åt sedan tyckte var oumbärliga. Så kan det vara även på en detaljnivå som kokböcker. Du rensar ut några stycken du sällan eller aldrig använder. Efter något år märker du att du inte saknat de du rensat ut och kanske inte heller använder några av de som är kvar eller nya som tagit sig in i hemmet, och kan med lätthet rensa ut ytterligare ett par kokböcker.

I nästa vecka publicerar vi ett blogginlägg där vi berättar hur vi digitaliserat majoriteten av våra recept och varför vi sparat den handfull kokböcker vi har kvar.

Hur många kokböcker har du och hur många kan du rensa ut? :)

Utmanande rensning bland fysiska foton

När man frågar människor vad de skulle ta med sig från bostaden vid en brand svarar väldigt många foton och fotoalbum. Foton är bland de viktigaste ägodelar många har vilket såklart gör dessa extra svåra att rensa bland och minimera. Dessutom brukar just foton vara ett dåligt samvete för många där antalet nya foton ökar i mångdubbel takt mot vad man hinner rensa.

Nostalgi och kära minnen från relationer och resor återfås när du kikar på bilderna vilket är några av anledningarna till att vi sparar foton. Tyvärr upplever vi att många inte tittar på de sparade fotona i någon större utsträckning, vilket är väldigt synd. Vi tittar regelbundet på våra foton via vår Apple-TV. Vi lägger betydligt mer tid på att titta på foton på vår tv, än på att se spelfilmer och tv-program. Det är lättåtkomligt och uppskattat både bland barn och vuxna.

Ser det ut så här hemma hos dig också?

Inför sommaren 2017 har jag (Fru Minimalist) haft som mål att rensa bland mina fysiska foton. I inlägget ”Tips för en kravlös semester” har jag berättat om min vana inför sommaren. Istället för att planera in alla projekt jag vill göra under semestern, så planerar jag in dessa i kalendern vid lämpliga tillfällen 1-2 månader innan semestern. På så vis består semestern inte av en lång aktivitetslista där jag strävar efter att bocka av projekt efter projekt, utan jag blir semesterledig!

Åter till rensningen av foton. En första men viktig detalj när du ska rensa foton är att börja med att välja ut den delmängd foton du ska rensa. Annars kommer projektet förmodligen kännas oöverstigligt och du kraschar av utmattning eller tröttnar innan du hunnit i mål. Välj foton från en specifik tillställning, sommarsemestern 2016 eller från ett specifikt år, beroende på hur många foton det rör sig om och hur mycket tid du har.

I mitt fall bestod delmängden jag avsåg att rensa av framkallade foton jag tagit mellan åren 2008-2011 vilket motsvarade en period då jag var tillsammans med mitt ex. Tyvärr skiljdes vi inte som de bästa vänner, så trots att vi hade känt varandra i nästan 10 år och varit tillsammans stor del av tiden så har vi sedan all praktiskt pappersexercis var ordnad i princip inte haft kontakt. Det rörde sig om foton från tre utlandsresor, någon större tillställning och ett fåtal ströfoton. Jag hade inte hunnit skapa några fotoalbum av dessa utan alla foton låg i de där fickorna fotona ligger i vid framkallning som i sin tur låg i min nostalgilåda i förrådet.

Många foton blir det…

Jag ställdes snabbt inför några viktiga frågor för att ta mig vidare i rensningen:

  • Måste jag behålla foton där mitt ex är med?
  • Måste jag ens behålla foton från resor vi gjort tillsammans?
  • Vad uppstår det för känslor när jag tittar på fotona?

I ett första skede tänkte jag inte behålla några foton där mitt ex eller vi båda fanns med, utan bara mer neutrala foton som påminner om det specifika resmålet och aktiviteter vi gjorde där. Det blev ganska tråkiga foton eftersom majoriteten var utan människor.

Sedan insåg jag att mitt ex ju faktiskt är en stor del av mitt tidigare liv. Jag känner inte längre negativa känslor när jag ser fotona på oss tillsammans. Då fick några foton på oss båda också vara kvar. De symboliserar trots allt en lång tid av mitt liv med även många positiva minnen.

Jag bläddrade igenom alla foton och delade upp dem i två högar.

  1. Foton som väckte positiva känslor och som jag tyckte var fina.
  2. Övriga foton där majoriteten var på diverse hus, byggnader och mat eller rent krasst dåliga foton eller dubbletter av fotona i hög 1.

Sedan gick jag igenom hög 2 igen och valde ut foton det skulle kunna finnas intresse för mitt ex att kika på. Det var framför allt foton där han själv var med på bild och dubbletter från hög 1. Även om vi inte haft kontakt på många år så går det idag att leta rätt på och kontakta personer via exempelvis Facebook och han fick frågan om han var intresserad av fotona.

En oväntad känsla som smög sig på under rensningen var att jag blev väldigt sugen på att skapa årsvisa fotoalbum. Det vill säga ett album för större händelser under 2017, ett för 2016 osv. Det har varit mitt dåliga samvete i flera år. Att nya foton bara samlas på en digital hög. I och med rensningen av de fysiska fotona insåg jag att det inte behövs särskilt många foton från respektive händelse eller resmål för att återskapa känslor och minnen. Då kändes det plötsligt roligare och som ett mer överstigligt projekt. Har du skapat en fotobok och har tips på leverantör med enkel setup och snygg fotobokslayout får du gärna tipsa i kommentarsfältet!

Totalt rensade jag ut nästan 400 fysiskafoton (!) och sparade ca 40. Exet fick chansen att få ta del av ca 60 foton. De foton jag tillslut sparade var väldigt få, 10-15 per resa/fototillfälle, så jag överväger att digitalisera dem. Alternativt läggs de i nostalgilådan med tydlig märkning med resmål och år.

Vad jag gjorde med den stora högen foton som rensades ut? Jag slängde dem faktiskt bara i våra brännbara sopor, lite märklig känsla just då, men den känslan ersattes snabbt av den härliga känslan att vara klar med projektet att rensa ut fysiska foton. :)

Har du rensat dina foton eller känns det som ett oändligt och oöverstigligt projekt?

En hållbar garderob är inte perfekt

Under vår- och sommar är det många som rensar i garderoben. Ett projekt som är högst lämpligt de semesterdagar då regnet smattrar mot fönsterrutorna. När du väl rensat garderoben och tagit något eller flera steg mot en mer minimalistisk garderob så kommer en ny utmaning. Nämligen att förvalta nystarten och behålla garderoben minimalistisk.

Det gäller att vara på sin vakt för att inte falla tillbaka i gamla hjulspår, slentrianshoppa och konsumera kortsiktigt, slå till på reaplagg bara för att de är billiga eller på annat sätt komma hem med kläder som får spendera större delen av sin livstid instängda i en garderob eller byrålåda.

Många förknippar hållbarhet när det gäller kläder med skuldkänslor och dåligt samvete. Kanske har man sett filmen ”The true cost”, läst boken ”Modeslavar” eller något tidningsartikel på ämnet som öppnat ögonen för att någon annan betalar väldigt dyrt för att du ska kunna köpa billiga kläder.

Fundera kring vad du redan gör bra på området. Kanske brukar du laga plagg istället för att köpa nytt utan att du tänker att det är en hållbarhetshandling. Kanske har ett par gamla jeans blivit shorts eller en jeansväska. Kanske ärver eller köper du barnkläder second hand. Hur kan nästa steg se ut för att ta det ett steg längre?

Lappade och lagade barnkläder och byxor omsydda till shorts.

Var snäll mot dig själv även om du faller tillbaka in i gamla konsumtionsmönster. Mångas konsumtionsmönster och shoppingvanorna har tagit tid att forma och kan behöva tid att bytas ut mot ett nya beteenden och vanor. Dra lärdom när du gör mindre bra val och se det positiva i att du nu blivit medveten och uppmärksam på ditt beteende. En hållbar garderob bygger på medvetenhet, eftertanke och långsiktighet. Kvalitet bör gå före kvantitet, och hållbarhet och minskad miljöpåverkan bör gå före prislapp och en kortvarig dopaminkick.

En viktig aspekt för att skapa dig en långsiktigt hållbar garderob är att ha med sig är att det inte handlar om att skaffa dig den perfekta garderoben. Det finns inget recept att följa till punkt och pricka för att det ska bli optimalt och få bästa möjliga resultat. Självklart beror det på vem du är och vilket liv du lever. Som med minimalism generellt ska garderoben vara behovsstyrd och hjälpa dig i din vardag.

Att minimera inköpen av nya kläder, skor och accessoarer besparar dig tid, energi, fokus och inte minst pengar, men kanske framför allt belastas miljön mindre. Förr eller senare kommer förmodligen behov uppstå av att köpa kläder och fylla på i garderoben. Oavsett när, var eller hur ett behov av att köpa ett specifikt plagg uppstår, så är det bra att då ha värderingar och krav för den nya garderoben klara.

Hitta dina ”krav” som ett plagg behöver uppnå för att rättfärdiga köp och förtjäna en plats i just din garderob. Kanske kikar du på andrahandsmarknadens utbud först? Har krav på färger, material, prisnivå eller klädmärkets transparens gällande produktion och kemikalier? Fundera på om du kan se dig själv bära plagget även om 5 år?

Mer om en hållbar garderob och utrensning av kläder kommer du kunna läsa i vår bok ”Prylbanta – Färre saker, större frihet” som kommer ut 2017-09-29.

Vad gör du för att göra din eller dina barns garderob mer hållbar?