Kategoriarkiv: Hemma

I denna kategori skriver vi om minimalistiska aktiviteter och tankar som rör hemmet.

Du klarar dig med en

Ett par jeans, sneakers och vantar. En kökskniv, handväska och häftapparat. Om du bara äger en enda så får det hos de flesta många intressanta konsekvenser.

Utöver den positiva miljöaspekten och humanaspekten i att det bara behöver produceras en, samt den tid och mentala energi du generellt sparar när du har färre prylar att ta hand om, så händer det en del andra intressanta saker med dina prioriteringar.

Den lösning du väljer kommer nämligen med hög sannolikhet att passa dina behov ovanligt bra, vara av högre kvalitet samt vara mer omtyckt. Du kommer troligen även ta bättre hand om den, använda den oftare och omedelbart märka om den behöver lagas eller bytas ut.

Några saker vi bara har en av i hemmet där det är vanligt med flera är följande:

  • Jeans. Herr Minimalist har bara ett par jeans. När de slitits ut och blivit hål som inte längre går att laga diskret köper han ett par nya i liknande modell.
  • Klocka. Vi har en klocka som samtidigt fungerar som snygg inredningsdetalj i hemmet. Du ser den på bilden längst ner i inlägget. Givetvis har vi även klockor på våra mobiler, men enbart en vanlig klocka i hemmet.
  • Dator. Vi har en gemensam dator. Ibland saknar vi att ha en varsin, men inte tillräckligt ofta för att motivera ett köp.
  • Pumps och festskor. Fru Minimalist har ett par svarta pumps som kan fungera som såväl festskor som finare skor på kontoret.
  • Stekspade. Den enda stekspade vi har är i rostfritt och är såväl kvalitativ som omtyckt.

Vad har du enbart en av i hemmet och vad skulle du kunna rensa ut för att enbart ha den mest omtyckta och bästa varianten kvar? :)

En gemensam dator, en klocka som även är en prydnadssak och en kvalitativ och rejäl stekspade.

Capsule wardrobe våren och sommaren 2017

Jag har haft uppehåll med capsule wardrobe i samband med amningsperioden med lillebror men när det blev dags att återgå till jobb bestämde jag mig för att köra en ny omgång.

Min senaste capsule wardrobe var med gravidgarderoben. De flesta av kläderna som ingår i nuvarande capsule wardrobe har inte använts på ett helt år på grund av graviditet och amning, så det känns som alla kostymbyxor, finare kjolar och skjortor utgör ”nya” plagg igen.

Som jag nämnt i tidigare reflektioner kring capsule wardrobe passar inte uppdelningen med tre månaders faser mig. Det vill säga att du ska byta ut plagg i garderoben efter tre månader. Jag har därför bestämt mig för att bara byta ut plagg i garderoben varje halvår, nu inför våren och senare inför hösten. Plaggen nedan är den garderob jag haft sedan början av april och räknar med att ha till september månad.

Så här kommer den, Fru Minimalists capsule wardrobe för våren och sommaren 2017:

Ytterkläder
Skaljacka 1
Vår-/höstjacka 1

Vår- och höstjacka i ull från Peak Performance.

Skor
Sneakers 1
Bruna vår-/höstskor 1
Vandringsskor 1
Ballerinaskor 1

Nya vårsneakers, eller egentligen joggingskor, men bekvämare än klassiska sneakers.

Ballerinaskor från Flattered. Används till vardags på jobbet.

Överdelar
Skjorta 3
Kortärmade skjorta 2
Tröja 4
Kofta 3
Kortärmad top 3
Linne 3

Två tröjor och två kortärmade toppar varav en fyndad på Tradera.

Tre långärmade och två kortärmade skjortor. Mer än så behövs inte.

Underdelar
Jeans 2
Kostymbyxor 2
Klänning 2
Kjol 2
Shorts 1

Två par kostymbyxor och två par jeans.

Totalt blev det 33 plagg i detta halvårs capsule wardrobe. Två av plaggen är nya, en svart kjol och en svart tröja som fungerar att ha både på jobbet och privat. I övrigt är det bara äldre plagg där de flesta även figurerat i mina tidigare capsule wardrobes. Majoriteten av plaggen går i blåa toner då det dels är en favoritfärg på kläder men också ett strategiskt val för att kunna ha färre accessoarer att matcha med.

Att bara växla plagg varje halvår blir inget större problem i vanliga klädgarderoben då jag numera har relativt få plagg att gå runt på, men bland skor och ytterkläder kan det bli svårare att växla så pass sällan. Kanske skulle jag tagit med ett par flipflops? Mina vandringsskor är med då vi under våren spenderat några timmar i skogen varje helg och planerar att fortsätta med det under sommaren. Vi har ett dop vi ska på i sommar men i övrigt inga stora fester som kräver finare klädsel vad vi vet idag. Men jag kommer säkert komma på att jag har någon somrig top liggandes i säsongslådan som jag vill använda i högsommarvärmen.

Det som inte räknats med min capsule wardrobe är hemmamyskläder, träningskläder, badkläder eller accessoarer.

Hur många plagg har du i din garderob? :)

Vilken användningsfrekvens motiverar köp och ägande?

Hur ofta kommer klänningen du är sugen på att köpa komma till användning? Hur ofta används champagneglasen som tar upp plats i köksskåpet? Och hur ofta använder barnen egentligen sina skrymmande leksaker?

Hur många gånger behöver något komma till användning för att motivera och legitimera ett ägande eller ett inköp samt förvaring av en pryl? Den frågan har jag funderat på den senaste tiden. Det började med att jag blev sugen på att köpa en to-go-mugg/termosmugg (igen) och en joggingvagn, samt att vi övervägde att rensa ut alla vår champagneglas. Vi tar dem i turordning.

To-go muggen eller termosmuggen har varit en lång följetång för er som följt bloggen det senaste året. Först blev jag sugen på en to-go-mugg under sommarsemestern 2016 (läs mer här). Sedan insåg jag under hösten att det bara var en romantiserad behovsbild (läs mer här). Senaste månaderna har det varit flera tillfällen när jag saknat en to-go mugg. Allt från längre resor med bil, skogsutflykter och de dagar jag åker till jobbet innan frukost. Tillslut hade tillfällena då jag saknat att kunna ta med mig te blivit så många att jag ansåg mig kunna motivera ett köp. Det blev en från märket Contigo modell West Loop som många tipsade om i blogginlägget ”Romantiserat drickande på resande fot”. Vi äger ingen termos kan tilläggas.

Termosmuggen har redan fått följa med på flera utflykter och äventyr.

Gällande joggingvagn har vi ännu inte landat i om vi kan motivera ett köp. Hur många gånger behöver den komma till användning för att motivera ett köp, räcker det med 1 gång per vecka? Den skulle även fungera som ett utflyktsmedel genom att vi enklare kan besöka lekparker en bit bort, jogga eller cykla dit, leka en stund och sedan jogga hem. I dagsläget har vi problem med förvaring då vi redan har vår dubbelvagn i hallen. Vårt källarförråd är litet, relativt fullt, och har varit utsatt för inbrott. Ett alternativ är att först hyra en joggingvagn genom Hygglo för att testa och samtidigt slippa förvaringsproblematiken, men tyvärr finns ingen i vårt närområde ännu.

Våra champagneglas från Ikea har hängt löst tidigare och varit på väg att rensas ut. Vi använder dem i genomsnitt två gånger per år och inte samtliga i uppsättningen, utan 2 eller kanske 4. De få gånger vi skålar i champagne eller någon alkoholfri champagneimitation som lämpar sig för glasen, skulle vi lika gärna kunna göra det med våra vinglas. Eller också sparar vi 2 champagneglas, eller 4, eller 8… Hur många kan det vara värt att spara? :)

Vilken frekvens motiverar köp och ägande? Det finns inget enkelt och självklart svar på den frågan, det beror såklart på sakens karaktär. Men det är klokt att ha frågeställningen i åtanke när du funderar på att köpa ett plagg eller en sak nästa gång. Liksom när du rensar bland dina befintliga ägodelar, vad i hemmet har du inte använt det senaste året? :)

Brukar du fundera kring användningsfrekvensen vid köp och utrensning?

Låtsas att du ska flytta

Inspirerad av Herr Minimalist brutala rensning av böcker här om veckan, så rensade även jag, Fru Minimalist, nyligen ut en del böcker. Jag hade dock betydligt färre redan från början då jag rensat i bokhyllan varje halvår de senaste åren och alltid hittar någon ny bok som kan lämna hemmet. Om Herr Minimalist angrep utrensningen genom att strukturera böckerna i olika högar, så kretsade min utrensning kring en enda fråga som jag ställde till mig själv, nämligen:

Skulle den här boken få följa med om vi skulle flytta?

Den här frågan går naturligtvis att använda även när du rensar i andra sammanhang än specifikt böcker, och jag tycker den är väldigt bra. Den ger en vägvisning om hur pass kär ägodelen egentligen är. Är den värd att eventuellt slås in i emballage, packas ner i flyttlåda, bäras ut ur hemmet, ta plats i flyttbilen, bäras in i ett nytt hem, packas upp ur flyttlådan, för att slutligen hitta en lämplig ny förvaringsplats att få uppta i nya bostaden?

Dessa åtta böcker var inte värda att få fullfölja den processen:

Utrensade böcker som inte skulle få följa med vid en flytt.

  • En handfull vanliga böcker som jag läst men inte känner något sug efter att läsa igen.
  • En kokbok som jag aldrig använt trots att jag ätit stor andel vegetarisk mat de senaste 15 åren. Däremot har den stått och varit fin på en hylla i köket då jag gillar utsidan.
  • En reseguide med tips på bilutflykter runt Stockholm som inte kommit till användning på 10 år och känner jag oss rätt skulle vi googla före vi öppnar boken inför en utflykt.
  • En kurslitteraturbok jag gärna skulle vilja läsa igen men inser att jag inte kommer prioritera. Inte de närmsta åren i alla fall. Och blir det mot förmodan aktuellt längre fram går det säkert att låna en senare upplaga med mer aktuell information på biblioteket.

Nu återstår färre än 20 böcker i min bokhylla. Ett par av dem är kokböcker, och ett par är relaterade till graviditet, där de sistnämnda kommer rensas ut inom överskådlig framtid.

Vilka böcker eller saker skulle du passa på att rensa ut vid en flytt? Vad är det som gör att du inte rensar ut dem redan nu? :)

Från man-man-försvar till zonförsvar?

Vill och vågar man gå från man-man-försvar till zonförsvar? Det vill säga från två barn där ni kan dela ansvaret och hålla koll på varsin, till tre barn där ni måste agera på ett annat och mer avancerat sätt för att hålla koll på alla småttingar. :)

Vi gillar tanken på tre barn. En lite större familj där barnen har fler personer i sin närhet som ”alltid kommer finnas där”. Våra barn har inga kusiner i samma ålder eller som bor så pass nära att de träffas ofta, vilket gör att vi för barnens skull gärna skulle ge dem fler syskon.

Jag läste någonstans att det blir så många barn i en familj som mamman har syskon. Jag har bara två halvsyskon, som dessutom är väldigt mycket äldre än mig, så jag vet inte riktigt hur det ska räknas. Jag kan snarare känna att jag vill ge barnen flera syskon just för att jag själv aldrig haft det, utan alltid varit enda barnet med på resor och semestrar. Herr Minimalist har en bror som är 1,5 år yngre så ungefär lika tätt som vi har mellan våra barn (16 månader).

Samtidigt gillar vi enkelheten som två barn innebär. Om man nu kan kalla det enkelt med två små barn som inte sover hela nätter, en 2-åring som trotsar och en snart 1-åring som skriker så högt han kan för att få sin ofta oklara vilja igenom.

Här är några fördelar vi ser med två barn istället för tre eller fler:

  • Du klarar dig med en vanlig bil. Har du hyfsat långt mellan barnen så inte alla tre behöver bilbarnstol kan du nog klara dig med en vanlig bil ändå.
  • Ni kan dela upp ansvaret och ta ett barn vardera och på så vis lösa även de jobbigaste situationerna som kan uppstå med två småbarn.
  • Många radhus och villor har tre sovrum.
  • Det räcker med att bo i en fyra för att alla ska få ett eget rum.
  • Förmodligen är det lättare att få barnvakt till två barn än tre.
  • Har du bara något eller ett par år mellan barnen kan de börja med familjeaktiviteter som skidåkning, skridskor etc i samma veva och uppskatta samma typ av semesterresmål. Detta gäller såklart också om du har tre barn tätt, men det är mer ovanligt.
  • Du kan se slutet på alla blöjbyten och den enorma sömnbristen.
  • Billigare rent ekonomiskt, både i vardagen med mat, kläder, fritidsintressen etc men också i vid mer sällanaktiviteter som resor, semestrar, restaurangbesök.
  • Ibland känns det svårt att räcka till avseende tid, energi, engagemang med två barn, hur skulle det då inte kännas med tre?!

I dagsläget med 10 månader med riktigt dålig sömn, känns ett tredje barn inte alls lockande. Dessutom har båda våra barn haft ont i magen, storasyster kolik och lillebror mjölkprotein-allergi, så vi har mycket skrik och vaknätter i bagaget. Men vi har inte blivit tillräckligt avskräckta för att göra oss av med samtliga bebiskläder eller saker. Om än en stor del av det.

Det känns lite sorgligt att vissa livsfaser aldrig mer kommer upplevas. Som att få känna den overkliga men fantastiska känslan av att ha en bebis växande i magen, eller ha en minibebis som somnar i ens famn, eller att se ytterligare en individ utvecklas och växa alldeles för fort.

Storasyster Minimalist sovandes i knät under sin första tågresa.

Vi lever i ett samhälle som blir allt tuffare på många sätt. Å ena sidan kan jag känna att barnen därför kan behöva fler syskon eller motsvarande runt omkring sig. Å andra sidan kan det kännas fel att sätta fler barn till denna hårda värld.

Självklart är vi fullt medvetna om att barn inte bara är något man skaffar eller önskar och så kommer det som ett brev på posten. Det är en ynnest att få möjligheten att bli föräldrar och vi är enormt tacksamma för de två barn vi har. Men vi är förmodligen inte ensamma om att gå i de här tankarna, eller att tidigare ha gått i dem, så;

Hur tänkte eller tänker du när det gäller antalet barn i familjen? :)

Syskonkärlek är att hålla handen när man ska sova.

Brutal rensning av olästa böcker

Min närmast emotionella relation till böcker gör dessa till en av mina akilleshälar när det gäller både konsumtion och rensning. Men i helgen valde jag att ta mig i kragen och göra ytterligare en rensning efter insikten att en stor del av böckerna numera är helt inaktuella trots ett flertal rensningar i både dåtid och närtid.

Sist jag tokrensade i bokhyllan utgick jag från att olästa böcker bör och kommer att läsas så småningom. Efter att under flera års tid föredragit att köpa nya för mig mer aktuella e-böcker till min Kindle istället för att plocka ut äldre fysiska böcker ur bokhyllan, insåg jag att majoriteten av dessa kommer förbli olästa.

Min taktik denna gång var därför att först dela upp alla böcker i två högar, dem jag läst och dem jag inte läst. Därefter delade jag upp de lästa böckerna två högar, dem jag vill läsa igen och dem jag inte vill läsa igen. När det gäller de olästa böckerna så delade jag upp även dem i två högar, dem jag fortfarande är sugen på att läsa och dem jag numera inte har något intresse av. Totalt blev det fyra kategorier där jag inte gjorde någon skillnad på skön- och facklitteratur:

  1. Lästa men fortfarande intressanta böcker – Böcker som jag haft stor behållning av och gärna tar del av igen. Typiskt favoritböcker samt fakta-, referens- och kokböcker.
  2. Lästa och numera ointressanta böcker – Böcker som jag inte vill ta del av igen. Typiskt böcker som inte gjort något större intryck samt all skönlitterär litteratur.
  3. Olästa men fortfarande intressanta böcker – Böcker jag fortfarande är sugen på att läsa men av olika skäl inte prioriterat ännu alternativt ens lagt märke till i bokhyllan.
  4. Olästa och numera ointressanta böcker – Böcker jag inte längre har intresse av att läsa. Typiskt på grund av skiftande intressen över tid.

Hur gick det då? Bokhyllan visade sig vara mer eller mindre proppfull med inaktuella intressen. Av mina initialt 77 kvarvarande böcker så åkte totalt 44 ut där fördelningen enligt modellen ovan såg ut enligt följande:

  1. Lästa men fortfarande intressanta böcker = 23 st
  2. Lästa och numera ointressanta böcker = 11 st
  3. Olästa men fortfarande intressanta böcker = 10 st
  4. Olästa och numera ointressanta böcker = 33 st

Boven var som i så många andra fall proaktiv konsumtion av i detta fall böcker. Om vi räknar med att varje bok kostat i snitt 150 kronor, vilket är fullt rimligt med tanke på att jag föredrar inbundna böcker, så har min proaktiva bokkonsumtion kostat mig ganska precis 5000 kr. Med tanke på det låga andrahandsvärdet på böcker (oavsett fräschör) valde jag helt enkelt att packa ned dem i en flyttlåda och kånka över dessa 44 böcker till närmsta Stadsmission.

Även om jag var lite obekväm med att rensa ut helt nya olästa böcker så var det superskönt att bli av med dem. Alternativet att låta dem fortsätta ta upp plats i vårt hem samt orsaka mig dåligt samvete varje gång jag ser dem var egentligen inte ett alternativ. Speciellt om de nu kan komma till glädje hos en ny ägare. Något som för övrigt underlättade rensningsprocessen var att ta ett foto på samt dokumentera titlarna på de olästa böckerna jag gjorde mig av med. Kanske inte ett helt logiskt men väldigt effektivt i mitt fall. :)

Hur ser du på olästa böcker; vill du ge dem en chans innan du kan göra dig av med dem eller åker de ut så fort det inte längre finns intresse?

Har du stöd för alltför många edge-case?

Inom mjukvarutveckling finns det något som kallas edge-case. Det innebär ett användarfall, det vill säga ett behov, som behöver tillfredsställas extremt sällan. Alternativt ett behov som uppstår för en extremt liten del av användarna av den slutgiltiga produkten.

Om du som mjukvarutvecklare försöker bygga in stöd för alltför många edge-case så tenderar den slutgiltiga produkten att bli komplicerad att underhålla för utvecklarna, svår att bruka för användarna och följaktligen oattraktiv och olönsam på marknaden.

På många sätt är det precis samma sak i vanliga livet, det vill säga om du försöker skapa hårdvarustöd genom att köpa och äga saker för alla dina undantagsfall och specialfall i livet, så kommer ditt hem och liv bli onödigt komplicerat, din ekonomi sämre och din livsglädje troligen lägre.

Ett exempel på ett edge-case är prylar relaterade till högtider som till exempel pepparkaksformar. Även sällananvändningsprylar som jordgubbssnoppare, eller prylar relaterade till specifika säsonger som vinterns långfärdsskridskor eller slalomskidor passar ofta in i kategorin. Dessa går ofta att låna eller hyra istället vid de få tillfällen då behov uppstår.

Vilka edge-case har du byggt in stöd för i ditt liv och hur skulle ditt liv se ut utan dem?