Kategoriarkiv: Hemma

I denna kategori skriver vi om minimalistiska aktiviteter och tankar som rör hemmet.

3 områden att minimera från soffan

Har du också en lugn helg där hemma så här i OS-tider? Här kommer tips på 3 områden som du kan minimera och rensa bland, och ändå ligga kvar i soffläge denna helg.

TidningarPlocka fram alla olästa eller halvlästa tidningar som samlats på hög de senaste månaderna och sätt dig med en kopp te/kaffe i soffan. Läs bara det absolut viktigaste och mest intressanta i varje tidning. Du behöver inte läsa ALLT. Fota eventuella saker du vill komma ihåg och återvinn sedan tidningen.

Fundera även över om du tycker det är värt att läsa alla dessa tidningar. Du ska vara medveten om att de tar tid och fokus från annat du skulle kunna göra istället. och prenumererar du på en tidning du aldrig hinner läsa? Säg upp den! Slipp det dåliga samvetet och köp ett lösnummer istället vid de få tillfällen du verkligen är sugen och har tid att läsa.

Appar. Ta fram mobilen och gå igenom dina appar. Vilka har du inte använt på evigheter eller hade till och med glömt bort att du hade? Dessa kan du lätt radera. De finns ju där att få tag på igen om du mot förmodan skulle behöva dem. Vågar du kan du testa vår ”obligatorisk-sökning-efter-appar” som vi använder oss av och därför kan ha en helt ren och minimalistisk startskärm på mobilen. Kan varmt rekommendera denna metod, vi förstår inte att alla inte använder mobilen på det viset. :)

Kokböcker. Ta fram alla kokböcker du har i köket, bokhyllan, köksskåpet mm och sätt dig skönt tillbakalutad i soffan. Bläddra igenom kokböckerna och fundera över om var och en tillför tillräckligt mycket nytta för att få vara kvar. Är det bara ca 5 intressanta recept i boken kan du ju fota eller skriva ner dessa istället. Liksom påminna dig om att nästa gång du är sugen på en ny kokbok så gör ett besök på biblioteket och låna en där.

Där har du tre konkreta tips på områden du kan rensa från soffan. Lycka till och ha en fortsatt skön helg! :)

Uppfräschning av minimalisthemmet

Under vår julledighet passade vi på att måla om i lägenheten. Det är något vi funderat på ett tag men det senaste året känt ”äh, det duger, vi ska ändå flytta relativt snart”. Men flytta har vi ju inte gjort så nu efter 8 år för Fru Minimalist och 5 år för Herr Minimalist med samma tapet och väggfärg kände vi att det var dags för en förändring och uppfräschning.

Hela projektet började egentligen redan i november då vår vita kombinerade kyl- och frys gick sönder. Efter att ha varit utan i två veckors tid (!) på grund av strul med leveransen och att den vita kombinerade kyl- och frys vi beslutat oss för, inte fanns i just vitt, utan bara i rostfritt, så dök tanken på att göra hemmet mer enhetligt färgmässigt upp.

Vi har aldrig tidigare målat, renoverat eller tapetserat en vägg och förmodligen var det även därför vi hade ett större motstånd att göra detta, så vi tar förändringen steg för steg.

Val av färgnyanser
Eller till och börja med val av färgmärke. Initialt började vi kika på en leverantör av eko-färger men hittade ingen nyans vi riktigt gillade samt fick input från följare på vår instagram att kvaliteten hos den leverantören inte alltid höll måttet. Vi började därför kolla färger som var Svanenmärkta och har EU Ecolabel hos Nordsjö.

Efter att ha kikat på färgkartor och googlat bilder på målade väggar med olika nyanser, så bestämde vi oss för att provmåla med tre olika färgnyanser varav vi hade för avsikt att välja en eller två. Dessa skulle sedan målas på två fondväggar, en i sovrummet och en i köket.

Från vänster; Grey Fashion, Grand Cliff och Grey Haze. Samtliga Svanenmärkta färger från Nordsjö.

Vi målade alla tre utvalda färger på sovrumsväggen som du ser ovan. Så snart färgen hade torkat tyckte vi båda att den vänstra nyansen ovan, Grey Fashion, var för ljus. Vi ville ha en tydlig förändring och dessutom var det ju bara en vägg som skulle målas i respektive rum, övriga fortfarande vara vita. När vi frågade följare på instagram och instastories tyckte majoriteten; mittersta färgen, Grand Cliff, i köket och den mörkaste till höger, Grey Haze, i sovrummet. Och det tyckte vi också. Även om vi var lite nervösa att det skulle bli för mörkt i sovrummet. Vi har trots allt en liten bostad och vill inte att den ska kännas ändå mindre.

Där pennan ligger är de två färgnyanser vi tillslut valde; Grand Cliff i köket och Grey Haze i sorvummet.

Förarbete
I köket hade vi en tapet på en överblommad maskros som förra ägarna satte upp. Herr Minimalist har egentligen aldrig gillat den utan tyckt att den varit för rörig. Fru Minimalist däremot har alltid tyckt om den, men sedan vi satte upp en ärvd kristallkrona som taklampa håller jag med om att dessa tillsammans gav ett rörigt intryck och kristallkronan försvann in i maskrosen. Eller vad tycker du utifrån bilden nedan?

Tapeten rev Fru Minimalist ner då den inte täckte hela väggen och vi var rädda att det annars skulle bli synliga märken där tapeten slutar och resten av väggen börjar. Så här i efterhand skulle det nog gått att måla över den. Nu fick vi lägga en del tid på att slipa väggen med sandpapper då tapeten drog med sig olika mycket av väggen under. Nåväl, efter det var det bara att lägga ut golvpapp och maskeringstejpa lister, golv och närliggande väggar.

Målningen
Målningen var väldigt enkel och tog ca en halvtimme per vägg. Sen skulle den torka i två timmar och sedan på med ett nytt lager. Sen klart! Nu förstår vi att folk målar om hemma, det är ju inte alls särskilt svårt och ger en stor förändring på kort tid. Även om vi var nybörjare så blev det färgmässigt ett jämt och fint resultat när det torkat.

Vi var lite nervösa att någon av färgerna skulle dra åt det blåa hållet när de kom upp på hel vägg, vi ville verkligen ha en grå-grå-färg. Liksom som tidigare nämnt att sovrummet skulle bli för mörkt eller upplevas litet.

Köket målade vi dagarna innan julafton och sovrummet målade vi på juldagen för att tajma att vi skulle åka till Fru Minimalists föräldrar i Dalarna. För även om färgen är Svanenmärkt så ville vi inte att barnen skulle sova i sovrummet första natten efter målning. Som ni som har barn vet blir det aldrig som man tänkt sig oavsett hur minutiöst man planerar. När vi målat klart, packat ihop oss i bilen, hållit lillebror vaken två timmar längre än vanligt och skulle åka, fick vi veta att väglaget blivit så dåligt under dagen att alla avrådes från att ge sig ut på vägarna. Det slutade med att familjen sov i vardagsrummet den natten…

Slutresultatet
Men slutet gott allting gott, för vi är riktigt nöjda med slutresultatet! Vi tycker att hemmet känns mer genomtänkt och enhetligt. Man går in genom en grå ytterdörr och möts av en hallbänk med grå klädsel som du kan se här. Kliver in i vardagsrummets grårandiga tapet bakom en mörkgrå soffa med ljusgråa kuddar. Kökets rostfria kyl- och frys matchas nu med en grå fondvägg. Och vidare in i sovrummet där väggen är mörkgrå och sängarna svarta och vita.

Vi upplever att sovrummet blev lugnare och mer ett sovrum med den mörkgrå fondväggen. Vi skulle gärna ha en bredare säng med ljusgrå mjuk sänggavel, men det får bli i en större bostad. Kanske målar vi samma gråa nyans på väggen i ett framtida hem, nu när vi vet att det inte är så svårt och att det blir så snyggt. :) Nedan ser du före och efter bilder i sovrummet.

Så här såg sovrummet ut före ommålningen, vägg i ”caffe latte”-nyans.

Så här blev slutresultatet. Ett sovrum som ger ett lugnt intryck. Färgnyans ”Grey Haze”.

Köket blev också betydligt lugnare och kristallkronan vi har som taklampa framhävdes och gjorde sig betydligt bättre än när den ”blandades” med maskrosen på väggen. Även denna nyans är vi väldigt nöjda med. Köket känns både större och ljusare än med maskros-tapeten.

Kristallkronan gjorde sig bättre i köket efter renovering, och köket känns större och ljusare.

I sovrummet användes färgnyansen Grey Haze S4000-N (mörkare) och i köket Grand Cliff S3000-N (ljusare). Båda färgerna är från Nordsjö och är Svanenmärkta och har EU Ecolabel.

Har du något hemma hos dig som du skulle vilja måla om?

Lugnare med böcker bakochfram

Vi fick tips om en krönika i DN där det stod om fenomenet att vända böckerna i bokhyllan bakochfram. Du väder helt enkelt på böckerna och har bokryggen inåt mot bokhyllan. På så vis ger bokhyllan ett lugnare och mer homogent intryck. Vi blev såklart inspirerade att testa det beskrivna konceptet hemma hos oss.

Vi hade tidigare våra böcker i färgordning men på senare tid har de stått i någon form av storleksordning med högre böcker på nedersta hyllan och kortare böcker på den övre. Även barnens böcker har börjat leta sig upp i vår bokhylla, barnböcker vi vuxna behöver en paus från eller som vi fått i gåva men som är för äldre barn.

Så här såg det ut i vår bokhylla innan förändringen. Ganska brokigt med olika färger. De stilrena böckerna till höger på övre hyllan utgör vårt lilla lager av vår egen bok. :)

Men om man vänder på böckerna så bokryggen står inåt, hur ska jag då hitta och se vilken bok som är vilken? Ja, det blir ju onekligen lite svårare, särskilt om du har många böcker. Men hur många gånger per månad tar du ut och läser eller bläddrar i en bok i din bokhylla? En gång, tre gånger? Är det dessutom samma tre böcker du tar ut och kikar i varje månad så kommer du snabbt lära dig var just dessa står. För oss är dock svaret på hur många böcker vi tar ut ur vår bokhylla per månad oftast noll. Och så ser det nog ut hos de allra flesta. :)

Så här såg det ut i vår bokhyllan efter att vi vänt på böckerna. Ett lugnt och homogent intryck helt utan synliga boktroféer. ;)

När vi frågade på instastories tyckte bara 30% att det var lugnare och snyggare att ha böckerna bakåtvända. Kanske fastnar folk på att det blir svårt att hitta böcker. Men helt ärligt, när läste eller bläddrade du senast i en bok från bokhyllan? ;)

För den som undrar så vände Herr Minimalist tillbaka böckerna efter en vecka, han var inte lika såld på konceptet som Fru Minimalist. ;)

Vad tycker du om fenomenet bakåtvända böcker? :)

Två ekologiska deodoranter

På Instagram har jag under hösten visat bild två ekologiska deodoranter som jag testat. Jag använder numera ekologiska produkter på det mesta i badrummet, men någonstans där jag inte hittat en fungerande produkt är just deodoranter. Tills nu.

Jag blir lätt varm och jag kan bli väldigt varm, så jag behöver en riktigt bra deo och har inte tyckt att någon av de ekologiska och mer naturliga varianterna hållit måttet. Efter att ha läst gott om Maria Åkerbergs saltdeo kände jag mig tvungen att testa den, kunde det var sant att en så pass naturlig deo verkligen fungerar? Den innehåller alltså enbart salt och vatten (!). Då jag använder flera andra hudvårdsprodukter från Maria Åkerberg var steget att testa deras deo lätt att ta.

När jag visade upp den på Instagram i slutet av sommaren fick jag samtidigt tips om en deodorant från C/O Gerd som andra som också letat länge efter fungerande ekologiska deo tyckte fungerade. Du ser båda deodoranterna nedan.

Saltdeon använde jag varje dag under två veckor ungefär. Själva deon doftar inget alls. Jag använde den som Saraseviga rekommenderar; dvs jag tvättar mig under armarna med tvål och vatten, sköljer deo-stiftet under kallt vatten och rollar i ena armhålan. Sen sköljer jag stiftet igen och upprepar i andra armhålan. Jag avslutar med att skölja stiftet en sista gång under kallt vatten och ställer sen undan det för att torka. Jag sätter inte på det medföljande locket för att stiftet ska kunna torka ordentligt.

Efter två veckor gav jag upp och gick tillbaka till min vanliga ”giftiga” deo på arbetsdagar. Tyvärr. Jag fortsatte med saltdeon på helgerna när tempot och svettfaktorn ofta är lägre. ;)  För mig fungerande tyvärr inte saltdeon från Maria Åkerberg. Kanske måste jag stå ut längre än två veckor för att kroppen ska vänja sig (?). Det positiva för den som kan använda den är att den tycks vara väldigt dryg. Och som sagt helt naturlig och kemikaliefri.

Detta nederlag fick mig att istället köpa deodoranten från C/O Gerd som jag fick tips om i samband med att jag visade upp saltdeon på Instagram. Deon från C/O Gerd är unisex och har en neutral och örtig doft som passar både män och kvinnor. Jag som gillar naturen skulle beskriva doften som friskt, skog och mossa. :) Det tog någon vecka att vänja sig men nu tycker jag det luktar gott och fräscht. Om jag blev besviken över att inte saldeon fungerade som jag hoppats, så blev jag istället positivt överraskad vad bra den här deon funkade för mig.

Bästa naturliga och ekologiska deon? För mig funkar den utmärkt.

Trots vinterns ibland svettiga lämningar och hämtningar på förskolan, kontorsjobb och träningspass så har den hållit måttet. Den funkar från morgon till kväll 99% av dagarna. Jag är riktigt nöjd och det känns roligt att äntligen, efter flera års letande, ha hittat en ekologisk deo jag kan använda och känna mig trygg med. Den här kommer jag fortsätta köpa framöver och känner inget behov av att ha någon annan mer kemikaliestinn deo igen.

Jag fick höra att C/O Gerds deo var väldigt odryg, men det upplever jag inte. Jag har använt den varje dag i snart två månader och har ca 2/3 kvar. Det kan nog jämföras med mina tidigare kemikaliedeodoranter, som ju dock varit billigare i inköp. Men jag lägger hellre några kronor extra på en kemikaliefri deo som ett mindre svenskt bolag tagit fram, än på en kemikaliestinn deo som ett globalt bolag producerat.

Vi måste komma ihåg att vi kan ”rösta” med plånboken i både stora och små frågor, varje dag. Det vi väljer att stötta växer och det vi väljer att inte stötta minskar.

Har du testat någon av deodoranterna som nämns i inlägget eller någon annan bra ekologisk deo?

Detta är inget sponsrat inlägg utan jag skriver bara om min upplevelse av två produkter jag själv valt ut att testa och använda.

Utrensning av dagböcker

Under julledigheten gjorde vi en genomgång av vårt källarförråd och passade såklart på att prylbanta lite också. Bland annat rensade jag, Fru Minimalist, ut mina dagböcker som förvarats i min nostalgilåda. Många skriver dagbok för att dokumentera, andra för att komma ihåg, eller skriva av sig jobbiga känslor och få formulera sina tankar.

Jag har skrivit dagbok till och från mellan det att jag var 12 och 18 år. Totalt rörde det sig om 4 böcker av varierande tjocklek. Min första dagbok var mest en dokumentation över saker som hände, medan de senare blev mer ett sätt att skriva av sig jobbiga känslor och händelser.

Tidigare kändes dessa dagböcker självklara att spara, men ju mer jag tänkt på det har jag kommit fram till att jag vill rensa ut dem. Att så inte skett är för att jag inte visste vad jag skulle göra med dem för att säkerställa att texterna inte kom på villovägar. Hade vi haft en kamin eller liknande hade problemet lösts under en kväll framför brasan.

Sista sidan på min första dagbok. Skönt att se att det var så mycket mer på den övre positiva sidan. :)

Om vi börjar med varför jag vill rensa ut dem? Helt enkelt för att de inte symboliserar den person jag är idag, den person jag vill vara, eller den person jag vill att mina barn ska se mig som, om de kommer över böckerna i framtiden.

Dagböcker i tonåren är det vanligt att skriva i när man är mitt uppe i alla starka känslor; arg, ledsen, besviken men också såklart himlastormande förälskad och glad. Jag hade vissa problem under tonåren (vem hade inte det? ;) ) som jag inte behöver dela med mig av till mina barn, åtminstone inte i det formatet eller med de orden som en dagbok förmedlar dem i.

Hur gjorde jag mig då av med dem rent praktiskt? Den första dagboken från 12-13-årsåldern hade ganska harmlöst innehåll och det jag reagerade mest på var vad stort och pinsamt även väldigt småsaker kunde bli. :) Den rev jag bara ur sidorna i och lade i vanliga soporna.

Dagboksanteckningar från när jag var 12 år.

Jag spelade fotboll i 10 års tid och var alltid väldigt självkritisk mot min insats.

De tre nyare dagböckerna var jobbigare att läsa och jag blev inte glad över det jag läste. Så om jag inte behöver dem, och inte blir glad av dem, då var valet att göra mig av med dem lätt.

Och det kändes som en frihet och lättnat att göra sig av med dem. Jag har tidigare tänk tanken att vad jobbigt det skulle vara om vi hade inbrott i förrådet och någon tog lådan med dessa, samt att jag inte vill att barnen ska ta del av dem, som sagt. Därför körde jag dem i en dokumentförstörare som mina föräldrar har, du ser resterna av dagbokssidorna nedan. :)

Vad Herr Minimalist ska göra med sina gamla dagböcker/journaler? Han har fortfarande en vision om att han vill elda upp dem, men vi har ju ingen egen kamin och det är väldigt sällan vi eldar nu med småbarn, så vi får väl se hur länge de blir liggandes i förvaringslådorna. ;)

Har du kvar dina dagböcker, och i så fall varför eller varför inte?

Det som blev kvar av dagboksanteckningarna.

Förskolepyssel och minimalism

En vanlig fråga som vi får på bloggen, instagram och även mejlledes, är hur man gör med alla pysselgrejer som barnen släpar hem från förskolan. Inte minst så här i samband med terminsslut när hela höstens samling av teckningar, skapelser och pyssel kommer hem.

Vi förespråkar helt klart att digitalisera majoriteten av dessa för att kunna bevara dem, minnas dem och kanske ge vidare till barnen (digitalt), men slippa förvara och spara dem fysiskt. För vissa kan detta låta tråkigt, eller läskigt. Att bilderna av barnens skapelser kommer bli liggandes någonstans i myllret av bilder på en hårddisk och aldrig mer tittas på eller ens hittas igen. Men så behöver det absolut inte bli.

Låt oss berätta mer i detalj hur vi gör och hur vi trots att de inte sparas fysiskt, ändå använder, konsumerar och tittar på skapelserna tillsammans.

1. När någon enstaka skapelse kommer in i hemmet löpande under året brukar de sättas upp på kylskåpet under en vecka eller stå synliga i hemmet under högtiden de är gjorda till. Om det är saker som kan användas så används de tills barnen tröttnar på dem, exempelvis halsband. Eller tills de blir onödigt många, då försöker vi få barnen att rensa ut några.

2. När sakerna fått sin uppmärksamhet eller fyllt sitt syfte, lägger vi dem antingen i en utsedd mapp för dessa saker, eller går direkt på punkt 4 nedan. Om det inte redan står namn och år brukar vi skriva till det synligt om det är lämpligt (lätt på teckningar, svårt på halsband).

3. I slutet av terminen/året när vi har en anständig hög med pyssel och förskolealster, gör vi först en rensning. Är det exempelvis 10 teckningar som liknar varandra så sparar vi ett par.

4. Sedan fotar vi de utvalda sakerna. Ibland bara liggandes på ett bord, ibland även när barnen själva håller i grejerna. Vi fotar alltså bara ett urval av alla teckningar och pyssel.

5. Ca 1-3 av alla teckningar per termin sparas i en varsin plastficka som barnen har. Den tänker vi ska finnas i en ”nostalgilåda” när barnen får en sådan. Det blir kanske 20 teckningar i den per barn för hela förskoletiden. Då kan man se hur målningen utvecklas, olika teman de haft etc.

6. Till de foton vi tagit under punkt 4 har vi skapat ett särskilt digitalt fotoalbum till respektive barn där dessa sparas. På så vis kan de förhoppningsvis ta del av dem i framtiden om så önskas.

7. Vi har en vana att 1-2 kvällar i veckan titta på foton och filmer vi tar med kamera och mobil på tv:n tillsammans med barnen. Alla samlas i soffan och så gör vi bildspel över ett tillfälle eller tittar på bilder från när barnen var små. Vid dessa tillfällen kollar vi ibland även på de album vi skapat med barnens pyssel och teckningar, pratar kring dem; vad det föreställer, vem de gjorde dem med etc och återupplever på så vis barnens förskolealster.

Det kan vara en svår balansgång vad man ska göra med barnens förskolepyssel. Vi vill verkligen inte spara en massa skrymmande pyssel eller teckningar som ju i ärlighetens namn inte alltid är jättefina. ;) Och förmodligen skulle vissa ändå gå sönder med åren. Men samtidigt vill vi inte att barnen ska uppleva att det de skapar inte används utan bara slängs så snart det kommer hem.

Mina föräldrar har inte sparat något direkt pyssel från när jag var liten (mer än någon knölig påskkyckling) men däremot stora mängder teckningar som jag själv rensat bland när jag blev vuxen. Att de inte sparat några av de pyssel jag gjort, är inget jag saknat. Däremot hade det varit roligt att se bild på vad man pysslade för något på förskolan på glada 80-talet. ;)

Hur gör eller har du gjort med allt pyssel som barnen tar hem från förskolan eller skapar hemma?

Även barnens diplom och liknande kan ju digitaliseras om man har svårt att bara slänga dem.

Därför följer jag bara 40 konton på instagram

Jag har medvetet valt att bara följa 40 konton på instagram. När jag kollar runt märker jag att det är lite i jämförelse med vad många andra följer. Om jag hittar någon ny inspirerande person eller företag att följa tar jag bort någon mindre inspirerande, inte oispirerande, utan jag tvingar mig själv att prioritera och välja bort. Lite som att ha ”en in – en ut” bland klädesplagg i garderoben.

Det här är en vana som spillt över på flera fronter när det gäller att begränsa mitt intag av och engagemang i diverse sociala medier. Överflödet av möjligheter, inspiration jag inte hann agera på och ”måsten” började stressa mig.

Så här började det:

Bloggar. Jag har använt RSS-läsaren Feedly för att följa bloggar i flera år. Det var toppen att ha alla mina inspirerande bloggar samlade på ett och samma ställe med omedelbar tillgång när nya inlägg publicerades. Det funkade tills vi fick vårt första barn för snart 3 år sedan. I samma takt som antalet inspirerande bloggar jag ville följa växte, minskade min tid att läsa dem. Tillslut gav det mig bara en stress att hinna ”läsa ikapp”, som om mitt bloggläsande blivit ett betungande jobb istället för ett nöje.

Det är så lätt att lägga till nya spännande bloggar och rätt som det är sitter du med fler än du någonsin hinner läsa och med allt för många intresseområden och kategorier. Det blir ingen tid över till fokus, fördjupning eller eftertanke. Jag tog bort feedly-appen och deleatade mitt konto hos Feedly, och har inte saknat det en dag.

Men betyder det att jag som själv driver en blogg inte läser andra bloggar? Nej, men när jag vill läsa någon blogg så går jag in i webbläsaren. Glömmer man inte bort att läsa vissa bloggar då? Jo, självklart, och det känns bra, då var de väl inte så viktiga att följa just nu. :) Lite som vi skrivit i inlägget ”Annorlunda etablerad mobilvana” så det som inte syns för ögat finns inte för hjärna när det gäller mindre viktiga saker.

Poddar. Bland poddar kände jag i våras en liknande stress över att hinna lyssna på alla intressanta poddar med spännande rubriker och innehåll. Nya avsnitt genererades i snabbare takt än jag hann lyssna. Jag kom på mig själv med att se alla tillfällen till lyssning och klämde in lyssning när jag gick till förskolan, när jag skulle diska, när jag lade barnen. Tillslut kändes det bara så otroligt icke-mindful och stressande.

Nu har jag tagit bort nästan alla poddar du ser nedan, utom tre stycken. Ibland laddar jag även ner enskilda avsnitt från andra poddar.

Mängder med bra podcasts, hur många hinner man lyssna på?

Instagram. På instagram har jag aldrig flöjt särskilt många personer för att slippa ovanstående stress, jag satte från början en gräns på att följa 30 konton som senare höjdes till 40. Där har jag hållit mig de senaste två åren. Kanske blir upp till 50 konton någon dag, men inte mer.

Det handlar inte om ointresse för andras liv och leverne, det handlar om min egen tid, stressnivå och hälsa.

Facebook. Facebook-appen tog jag bort för ett par år sedan och vi har även spärrat sidan i vår webbrowser. För mig räcker detta för att stoppa frekventa besök och det är ytterst sällan jag hamnar i någon Facebook-loop där 15-20 minuter plötsligt fördrivits på i princip inget av värde. Messenger-appen använder jag dock för att hålla kontakt med flertalet vänner.

En lärdom jag fått genom det här är att jag inte behöver få all inspiration nu utan att det mesta faktiskt finns kvar att lyssna på eller läsa om senare i livet, om jag verkligen skulle behöva eller vilja. Jag har landat i att livet har olika faser där vissa intressen eller engagemang kan få stå tillbaka till förmån för andra nya som är högre prioriterade här och nu.

Kan du känna en stress över att hinna läsa, lyssna eller titta ikapp på diverse sociala medier?