Kategoriarkiv: Hemma

I denna kategori skriver vi om minimalistiska aktiviteter och tankar som rör hemmet.

Skulle jag köpa det idag?

För några år sedan skrev jag ett blogginlägg med tips om att vända på de klassiska frågorna vi ställer oss själva vid rensning som; vad kan jag rensa ut? Eller; vad kan jag släppa taget om? Och istället fråga sig själv; vad behöver jag verkligen spara?

Genom att göra den enkla förändringen i ordval så blir det ofta tydligare vad du verkligen vill och behöver behålla. Snarare än att fokusera på vad du skulle kunna lyckas eliminera från hemmet.

En annan fråga som jag själv använt mycket när det gäller framför allt min garderob är: Skulle jag köpa samma plagg idag?

Ställ den frågan kring ett plagg eller pryl du har i hemmet som du av olika anledningar inte använder så frekvent. Är svaret nej kan du med största sannolikhet släppa taget om det. Och istället låta det få komma till någon som skulle svara ja på samma fråga. ;)

Skulle jag köpa samma plagg idag?

Vaserna överst i blogginlägget fick lämna hemmet efter att jag ställt mig frågan om jag skulle köpa samma sak igen idag. Innan dess hade jag svårt att ta ett slutgiltigt beslut. Förmodligen för att jag hade en hel del känslor och nostalgi kopplade till dem. Vaserna var de första ”finsakerna” jag köpte till min första egna hyreslägenhet när jag flyttade från korridorslivet under studietiden. Jag minns när och var de köptes där för 12 år sedan och de var noggrant utvalda.

Kan frågan om du skulle köpa samma sak idag, hjälpa dig på din minimalistiska resa, eller har du någon annan ”kärnfråga” som brukar hjälpa dig när du kör fast i prylbantandet?

10 saker du kan göra för klimatet

Är svenskarna schizofrena? Å ena sidan ser vi oss själva som ett naturälskande och miljömedvetet folk. Vi har en progressiv klimatlagstiftning, är ett av tre länder med klimatlag och med ambitiösa mål som fossilfri transportsektor år 2030 och fossilfritt land år 2045. Samtidigt som vi ligger som topp fem på listan över länder som flyger mest och bland dem med störst ekologiskt fotavtryck.

Skogsbränder, värmerekord och skördekris. Årets sommar har satt klimatet och hållbarhet i fokus och förståelsen har ökat för att det inte är någonting som sker i periferin eller i framtiden, utan här och nu i Sverige. Det här är ett blogginlägg om vad du kan göra för klimatet. För att förändringar måste ske är numera ett faktum.

Visst är det jättebra att vi minimerar matsvinnet, sänker inomhustemperaturen, källsorterar, skippar engångsartiklar, byter till LED-lampor, använder tygkassar och klimatkompenserar våra flygresor. Men det är inte de åtgärderna som räddar planeten. Det är inte där de stora vinsterna för klimatet finns. Tyvärr. Jag lovar dig, jag önskar också att det vore så enkelt.

En enda flygresa kan ”radera” 20 år av nitiskt källsorterande. En enda flygresa t o r till Thailand släpper ut motsvarande 2,2 ton koldioxid, vilket motsvarar det en vanlig bil släpper ut under ett helt år. Vi behöver komma ner till ca 1 (!) ton koldioxid om året per person för att klara klimatförändringarna. Då förstår ni att vi har lite att jobba med.

Men vad kan man göra då? Det finns massor som till en början kanske ter sig som stora uppoffringar, men som för många redan är vardag och det kan de bli för dig med. Här kommer 10 tips på vad du kan göra för leva mer hållbart på riktigt:

1. Minimera flygandet. Bland det viktigaste du kan göra är att ändra dina flyg(o)vanor, såväl privat som i tjänsten. Boka in webbmöten istället för att alltid träffas fysiskt, och välj närmare resmål till den årliga semestern. Låt flygresor vara något riktigt speciellt och lyxigt. Precis som det var för bara 20 år sedan. Det bästa är förstås att skippa flyget helt. Det finns massor av vackra platser att upptäcka utan att sätta sig i flygstolen. Och du, få saker varar för evigt, det kanske kommer gå att flyga med gott samvete i framtiden med fossilfritt flygbränsle.

2. Minska bilåkande. Det handlar inte främst om vilket bränsle du använder, utan om vilken bil du har. Vi kan inte köpa miljövänliga bilar i tron om att vi då kan förbruka mer energi med gott samvete. Se bilen som den bekväma lyx det egentligen är och välj mer miljövänliga alternativ som tåg, buss och cykel så ofta du kan. Kanske kan du jobba hemifrån en dag i veckan med argumentet att det är bättre för miljön (och din stressnivå)? Skjutsar du barnen till aktiviteter, förskola/skola, kan föräldrar turas om att promenera med barnen eller kan ni samåka?

3. Ät mer vegetariskt. Köttets negativa miljöpåverkan är framför allt att nötkreatur släpper ut stora mängder metan, som är en ännu värre klimatgas än koldioxid. Köttproduktion kräver också stora insatser av vatten, konstgödning och foder, och är ett ineffektivt sätt att föda en stor befolkning. Ät vegetariskt och lite fisk som grund och lyxa till det med svenskt naturbeteskött vid festligare tillfällen om du måste.

4. Köp förnybar energi. Genom att köpa förnybar energi får du en lägre klimatpåverkan eftersom den inte tillför någon ny koldioxid till atmosfären när den används. Det kan låta mäckigt att behöva byta exempelvis elbolag, men idag kan du göra det på en kvart. Du är en googling bort från att ha förnybar el och/eller uppvärmning du med.

Vår natur är något alla borde vara mer rädd om.

5. Konsumera mindre. Vi stressar och jobbar hårt för att få pengar att konsumera kläder och prylar. Och sen har vi svårt att göra oss av med sakerna som tar vår tid, pengar och energi. Och inte blev vi lyckligare av det heller. I vår bok Prylbanta har vi flera tips på hur du steg för steg kan identifiera om du verkligen har ett konkret behov att konsumera, så du inte gör det av slentrian, stress, tröst, belöning, (o)vana, sociala normer etc. Mode måste bli långsiktigt och mer hållbart, så kallat slow fashion.

6. Handla second hand. Köp plagg och saker som någon annan inte kan ha eller har tröttnat på och låt dina saker som inte används hitta nya ägare. Byt, skänk eller sälj saker du inte använder. Det kan krävas lite tålamod att handla second hand men vinningen är lägre kostnad och mindre miljöpåverkan. När du förlänger livslängden på plagg sparas energi, kemikalier och vatten. Och du, barn bryr sig inte om huruvida något saknar butikslapp eller originalkartong.

7. Stressa mindre. När vi blir stressade börjar minsta möjliga motståndens lag att gälla och vi tar genvägar. Vi tar bilen när vi rent avståndsmässigt skulle kunna gå eller cykla. Vi steker färdiga köttbullar och snabbmakaroner för att vi inte har energi eller tid att bryta vanor och laga en ny vegetarisk middag. Och vi stresshoppar mindre genomtänkta saker i ett försök att dämpa stressen. Eller flyger långt bort för att äntligen kunna koppla av och varva ner så långt bort från vardagen som möjligt. Stress är inte bra för den som vill ha en hållbar livsstil. Eller för klimatet.

8. Var mer förnöjsam. I dagens samhälle drillas vi tidigt i att inte vara nöjda, att sträva efter mer och bättre. Konsumera mera, resa mer, göra mera. Valfriheten och möjligheten att göra ”allt”, i kombination med att vi kan se vad andra har och gör via sociala medier, skapar en missnöjdhet med det man har. För man kan alltid ha mer och bättre. Men det går att träna sig i att vara nöjd med det man har istället för att sukta efter det man inte har. Långsiktig lycka är något du skapa inom dig, inte med yttre attribut eller upplevelser. Blir du mer förnöjsam med det du har, kommer din klimatpåverkan man största sannolikhet att minska.

9. Inspirera andra. Den samhällsförändring och livsstilsförändring vi behöver göra de kommande åren tycks skrämma väldigt många vilket gör att vi inte pratar om det. Politiker vågar knappt ta i frågan av rädsla för beslut som inskränker individens frihet. Vi behöver fler inspiratörer och förebilder på individnivå, och fler som pratar om vad man kan göra och vad man själv gör. Inte minst för att politiker ska förstå att vi som samhälle är beredda att göra den förändring som behövs för att våra barn och barnbarn ska ha en planet att bo på, men att vi då behöver hjälp med strukturförändringar i samhället.

10. Skaffa färre barn. Studier från Lunds universitet visar att låta bli att skaffa barn är den enskilt största uppoffringen du kan göra för klimatet. Större än att avstå flyg-, bilresor eller kött. När något så grundläggande som reproduktion betraktas som en klimatfara, då är det en allvarlig signal om hur ohållbar vår livsstil är. Visst är barn källan till lycka hos många, så även hos oss, men vem säger att fler barn skulle leda till större lycka? Vi kan helt enkelt låta bli att skaffa så många barn, och som i punkt åtta, vara mer förnöjsamma.

Illustration från studien om att färre barn är bättre för klimatet.

Men var ska man börja då? Precis som med minimalism och prylbantning tycker vi man ska börja där tröskeln känns hyfsat låg eller där du har ett visst engagemang och motivation. Gillar du matlagning kanske vegetarisk och ekologisk mat känns som en rolig utmaning. Har du nyss blivit förälder kan du kanske köpa mer second hand, ekologiskt och stressa mindre. Behöver du se över din hälsa kanske du kan tänka dig att låta bilen stå oftare och äta mer grönt. Det kan också vara ekonomin som är på väg åt fel håll och att du därav väljer att shoppa mindre, köpa second hand, vara mer förnöjsam och låta bilen stå oftare. Självklart beror det även på var du befinner dig på hållbarhetstrappan idag, både praktiskt och mentalt.

Ytterligare ett sätt att angripa punkterna på är att testa under en månad. En vegetarisk månad. En bilfri månad. En shoppingfri månad, osv. Kanske lyckas du etablera nya vanor och inser att det inte var så svårt.

Vad gör vi, Minimalisterna? Vi som reste till Rhodos så sent som i våras och då och då nämner längtan efter ett tredje barn. Det kommer jag ta upp i ett framtida blogginlägg med utgångspunkt i våra 10 tips ovan.

Vilken av de 10 punkterna gör du idag och vilken skulle du kunna bli bättre på eller angripa här näst? Har du något ytterligare väsentlig punkt som du tycker jag glömt?

Trångboddhet ett mentalt tillstånd?

Lagom tills vi nu flyttat till hus och fler kvm så tänkte jag skriva lite om trångboddhet för att peppa er som fortfarande bor lite trängre än medelsvensson, eller er som skulle vilja göra det. ;)

Vi har ju testat på det här med att, i andras ögon, vara trångbodda. Fram tills barnen var drygt 2 år respektive 3,5 år bodde vi i en tvåa på 60 kvm. Men ärligt talat kände vi oss aldrig trångbodda. Vi saknade mest ytterligare ett sovrum då vårt sovrum inte var dimensionera rent syremässigt för fyra sovande personer samt att hela familjen väcktes så fort något av barnen vaknade, vilket blev lite onödigt stökigt med barn som aldrig sover hela nätter.

Men att bo lite trängre har många fördelar. När barnen är små är det skönt att aldrig vara mer än några steg bort när de ropar eller slår sig, att finnas nära såväl dagtid som nattetid. Trångboddhet är också närhet där alla måste ta hänsyn till varandra och hjälpas åt om det ska fungera.

Kan det vara så att trångboddhet snarare är ett mentalt tillstånd än ett fysiskt? Normen kring trångboddhet har med tiden blivit alltmer snäv, eller trång kanske man kan säga: 1947 ansågs en tvåbarnsfamilj bo trångt i mindre än två rum. 1965 var de tvungna att ha minst tre rum. I slutet av 1970-talet åtminstone fyra rum för att inte anses vara trångbodda.

Många, så även vi själva, har tänkt att tonåringar behöver väl ändå få ett eget privat rum att stänga in sig i. Men frågan är till vilket pris? Idag när ytterligare ett rum kan kosta flera hundratusen kan det leda till att föräldrarna får kämpa för att få ihop den nya bostadskalkylen och spendera allt mindre tid hemma i den nya, dyrare bostaden.

Om trångboddheten är ett stort problem ska man såklart försöka göra något åt saken. Men börja med att prylbanta, gå igenom alla grejer och gör er av med överflödiga saker först. Med färre saker att förvara behövs färre förvaringsmöbler. Kanske märker ni i processen att hemmet inte känns lika trångt längre. Eller att befintliga ytor kan omdisponeras.

Vad tycker du om det här med trångboddhet, är det ett problem och måste det lösas med just större bostad?

Barnrummen som försvann

Vi har fått många frågor om barnrummen; hur inreder vi, delar barnen rum, hur förvaras leksaker, hur ser det ut mm. Ja, hur blev det egentligen så här en månad efter inflytt?

Faktum är att barnrummen försvann, typ. :) Vi hade tänkt att ett av sovrummen på övre plan skulle bli sovrum till båda barnen och ett annat lekrum. Vi planerade även att ha en mindre lekdel i ena delen av vardagsrummet nere. Men så blev det inte alls.

Vi började funderade kring lite större frågor; ”vad är våra ledord för hemmet, hur vill vi att bostaden ska kännas?”. Förutom att vi vill att hemmet ska upplevas lugnt och luftigt, så vill vi att det ska kännas barnvänligt. Det var ju trots allt till stor del för barnens skull som vi flyttade till hus. När vi landat i det tog vi ner samtliga barnens leksaker och skapade en större lekhörna i vardagsrummet istället. Barnen vill mestadels vara i närheten av där vi är och då passar det bäst med ett lekrum på nedervåningen. De flesta av våra gäster har också barn och då kan de leka medan vi sitter kvar i köket eller hänger i soffdelen av vardagsrummet.

Så vi har helt enkelt delat upp vardagsrummet i två delar; en del med soffa, soffbord och braskamin mm och en del för alla barnens möbler och leksaker. För att slippa frågor om var saker kommer ifrån i kommentarsfältet så skriver vi ut det i inlägget. Det betyder inte att vi fått alla saker gratis eller är sponsrade. Det vi fått är bordet och två större förvaringskorgar från Babyshop men övrigt är köpt och betalt själva second hand eller nytt.

Så, let’s go husesyn i barnens lekhörna i vardagsrummet! :)

Brio-ugnen till höger i bilden ovan och tillhörande diskbänk köpte vi på Blocket för ett par år sedan. Ugnen hade vi även när vi bodde i lägenheten. Diskbänken köptes samtidigt men visade sig inte få plats på något bra sätt då, så den förvarades i vårt förråd fram tills husflytten.

De två bokhyllorna mot mönstrade väggen är från Ikea, en av den hade vi även i lägenheten och vid flytten köpte vi ytterligare en på Blocket. Vi har satt i lådor i dem för ett lugnare intryck. Där förvaras pussel, pysselböcker, och lite leksaker, men de flesta lådor är i dagsläget tomma.

Bordet och pallarna är som nämnt från babyshop.se. De har blivit poppis bland både våra barn och kompisars barn. Om det inte pysslas vid det så bjuds det på virkat fika (fått från min fd kollega samt köpt på Tradera) eller leks affär med kassapparat (loppisköp) mm.

En dag när barnen kom hem från förskolan satt spökena och fikade. ;)

I vårt hus ekar det mycket, kanske för att vi har det så luftigt ;) så ett par mattor och andra textilier är ett måste. Barnmattan finns på flera ställen, googla ”Matta kids concept edvin skog” så hittar du. Jag gillar att den är dov i färgerna men ändå ser ut som en barnmatta. 

Lektältet och den runda kudden köptes på en loppis i våras. De andra kuddarna är av ekologisk bomull och går att tvätta och finns bland annat här. Lektältet hade vi även i lägenheten och det är väldigt lätt att plocka ihop och lägga undan vilket var smidigt när vi bodde mindre.

Spökena bor vanligtvis i tältet.

Bokhyllan du ser nedan som ser ut som ett hus är från märket Alice & Fox. Jag hade bevakning på Blocket på den hela sommaren men den dök aldrig upp så jag köpte en ny hos Jollyroom.

De stora förvaringskorgarna kommer som nämnt från Babyshop. Den svart-vita som syns på översta bilden är från märket Ferm Living och är i GOTS-certifierad ekologisk bomull, i den förvaras duplo. Den mer färgglada nedan är från Littlephant (älskar mönstret och färgerna!), i den förvaras barnens tågbana. Båda korgarna är mjuka, stabila och känns kvalitativa.

Men vad händer här näst, kommer det se ut som på fotona även framöver?

Nej, inte alls. Vi får förmodligen anledning att återkomma till barnrummet, eller kanske barnrummen (liksom övriga delar av hemmet såklart). Inom de närmsta månaderna kommer vi måla den mönstrade väggen i vardagsrummet vit vilket kommer göra hela rummet lugnare. Likaså är tanken att ha canvastavlor på barnen på den väggen.

När vi sedan gör i ordning ett sovrum till barnen på övre plan (de sover nu i vårt sovrum) med riktig barnsäng mm. Så är planen att vissa av barnens möbler och leksaker som nu är i vardagsrummet ska flytta dit. Förmodligen lektältet, en bokhylla, lite böcker mm.

Är du inredningsintresserad och har något tips utifrån det du ser och läser ovan, så får du gärna kommentera och ge tips! :)

Har du funderat över dina ledord för ditt hem? :)

Minimalism på allas väggar

I samarbete med Mind Your Wall.

Vi har en otroligt rolig nyhet att delge er läsare. Vi har nämligen fått möjligheten att ta fram två minimalistiska posters tillsammans med Johanna Ekblad på företaget Mind Your Wall. Den första postern är nu formgiven och klar, och finns att beställa hos Mind Your Wall (här)!

Postern har ett citat som följt med oss sedan starten på vår minimalistiska resa, nämligen; ”Minimalism är som att skala en lök lager för lager”. Redan 2013 strax efter att bloggen startade så skrev vi om just denna metafor (här). Och citatet/metaforen och dess budskap känns lika relevant för oss idag så här drygt 5 år senare.

En budskapstext för att påminna sig om att minimalism är en lång resa, en livsstilsförändring och inget litet projekt eller en quick fix. Efter att ha prylbantat kommer du hitta ytterligare onödiga saker att göra dig av med som du tidigare trodde var oumbärliga. Och för varje bortprioriterat fokus inser du att det finns ytterligare distraktioner som kan skalas bort. Det är resan och inte målet som räknas. För det kommer på ett eller annat sätt alltid in nya saker i ditt liv, och det dyker ständigt upp nya frestelser och distraktioner som pockar på din uppmärksamhet. Och så ska det vara men minimalism hjälper dig att fokusera på det som är viktigast för dig, och pö om pö skala bort allt det där andra.

Men vi backar bandet lite, vad är Mind Your Wall och hur uppkom detta samarbete? Mind Your Wall är en webbutik med handmålade tavlor och tryckta posters med budskap formgivna av Johanna Ekblad. Bakom varje motiv finns en historia och en intention att peppa i vardagen.

Det här med mantran, budskapstexter och pepp i vardagen är något jag och Herr Minimalist använt länge. När vi flyttade ihop hade vi flera hemgjorda tavlor med fina budskap att bli påmind om i vardagen, några av dem ser du nedan i bild. Redan då för 5-6 år sedan började vi prata om att skapa stora, fina tavlor med minimalistiska citat på väggarna. Men som många andra idéer slutade det med just en rolig idé. Fram tills nu. :)

Tidigt i våras fick vi kontakt med Johanna på Mind Your Wall via Instagram och upptäckte att vi hade likartade livsfilosofier och de posters hon redan hade i sitt sortiment tilltalade oss. Då väcktes idén om ett samarbete och nu ett knappt halvår senare är den första gemensamt framtagna postern klar – så coolt! :)

Den andra postern är inte helt klar än, men under oktober räknar vi med att ni kloka och kreativa läsare kommer kunna vara med och forma hur den slutligen kommer se ut. Budskapet har vi landat i, men utseendet kommer ni få vara med och tycka till om. Stay tuned!

Men redan nu går det alltså att köpa vår första minimalistiska poster. Och just nu får du 20 % rabatt på beställningar till och med 2 oktober 2018. Ange rabattkoden minimalisterna i kassan. Kampanjen gäller även på Mind Your Walls övriga utbud av tavlor och posters.

På vilket sätt gillar du att få inspiration och pepp i ditt eget hem? Och vad tycker du om postern?

Vill du följa Mind Your Wall på instagram så hittar du Johannas fina konto här. Och vill du se ytterligare fina och inspirerande bilder på minimalist-postern så hittar du det här.

När kom allt över tröskeln?

Att flytta kan vara en inkörsport till minimalism. Inte för att man prompt flyttar till mindre bostad, utan för att man blir överväldigad över den stora mängd prylar som plötsligt blir väldigt påtaglig när varje sak ska plockas ut ur sin ordinarie plats, eventuellt emballeras och sedan packas ner i en flyttlåda och därefter packas upp på ett nytt ställe.

Legitima frågor som många ställer sig i den här processen är; hur kom allt det här in i mitt hem? När tog det sig över tröskeln och varför har jag inte stoppat det?

En anledning är adaption, vi vänjer oss sakta men säkert till vår nya tillvaro. Oavsett om den betydde ytterligare en förvaringsmöbel, lite trängre i garderoben eller rörigare i kökslådan.

Oftast sker det över lång tid. Även om det kan finnas peakar under perioder när inflödet är högre. Kanske vid en flytt då du tillåter dig att köpa massa nytt till den nya bostaden men glömmer eller struntar i att rensa ut det gamla. Eller vid julafton eller barnens födelsedagskalas, liksom om någon släkting går bort och du ärver en större mängd prylar.

Men utöver dessa tillfällen smyger sig prylarna mer eller mindre på. En fyndad pryl på loppis, en souvenir vid semesterresan, en födelsedagspresent och en flytta-in-present. Och plötsligt låg där onödigt många köksprylar i kökslådan, dukar som aldrig används eller skålar i alla tänkbara former och storlekar. Eller varför inte hela möbler som egentligen bara förvarar saker du sällan eller aldrig använder? En liten sak är ingen sak, men flera små saker kan tillsammans generera ett massivt prylberg.

Eftersom inflödet sker över tid är det okej att även låta utflödet och prylbantandet ta tid. Minimalism är en resa som sker över tid, som att skala en lök lager för lager som vi brukar säga. Plötsligt kan du släppa taget om saker du tidigare trodde var oumbärliga. Men tillslut har du bara favoritprylarna kvar i kökslådan, de dukar och skålar du verkligen gillar och använder, liksom bara de möbler du faktiskt har behov av. De övriga har förhoppningsvis fått bli favoriter och komma till användning hemma hos någon annan.

Har du själv ställt dig frågan; när kom alla dessa prylar egentligen in i mitt hem?

5 saker att höstrensa

Hösten är i likhet med våren en högsäsong för att prylbanta. Dels för att många vill känna en form av nystart efter semester och lata dagar, men också för att vi börjar spendera mer tid inomhus och det blir tydligare vad mycket saker vi (ofta) har. Här kommer därför 5 tips på saker som är lämpliga att rensa en kylig höstkväll eller regnig höstdag:

  • Tidningar. Har du en hel hög med halvlästa tidningar som blivit liggandes sedan somras? Högar med tidningar och magasin som blir liggandes i väntan på hantering och genomgång fyller ingen direkt funktion i hemmet mer än att skapa oordning. Inga tidningshögar = inget behov av tidningsställ eller tidskriftssamlare. Sparar du dem för att barnen ska kunna klippa ut bilder etc? Spara då ett begränsat antal för detta ändamål.
  • Fritidsutrustning. Har barnen växt ur cyklarna eller inlinesen under året, fiskade ni inte i år heller eller upptäckte att tälta inte var er grej? Sport- och fritidsutrustning är ofta skrymmande och kan vara något som tillhör ditt fantasi-jag och därför blir kvar år efter år. Men här finns även ofta en hel del pengar att få tillbaka som minskar för varje år du prokrastinerar och sparar sakerna utan att använda dem. Igen. Upp med dem på Blocket, skänk bort dem eller lägg en påminnelse i kalendern för att sälja dem under rätt säsong.
  • Kläder. Plagg som är för små eller för stora, som du inte gillar eller som du inte använder har utrensningspotential. Syna klädesplaggen i sömmarna, varför används de inte, är de inte längre ”du” eller var det ett felköp redan från början i hopp om att lägga på dig mer muskler eller gå ner i vikt? Om du verkligen gillar plagget och tror dig komma att använda det kan du sätta ett datum inom överskådlig framtid som deadline, nås inte målet får plagget lämna garderoben då. Är jag osäker brukar jag ”tvinga” mig att använda plagget varje vecka en period. Hittar jag inte tillfällen att använda det eller väljer något annat plagg gång på gång, brukar det vara ett tillräckligt tydligt tecken. ;)

Rensa garderoben med hjälp av de fyra s:en.

  • Barnkläder. Oavsett ålder på barnen känns det alltid som de växer en eller två storlekar under sommaren. För vår del hade båda barnen hoppat upp en klädstorlek och lillebrors fötter två skostorlekar. Det skapade både rotation och utrensning av barnkläder. Då får man chansen att gå igenom allt och rensa bort det som inte behövs. Även om barnen mot förmodan inte växt ur kläder kan du ofta gå igenom och höstrensa de allra somrigaste klänningarna, shortens, solhattarna, uv-plaggen etc.
  • Lakan. Gamla, slitna, omatchande och urblekta sängkläder som aldrig används kan du med gott samvete göra dig av med genom att skänka till kvinnojourer, härbergen, katthem eller liknande. Risken är stor att du bara använder ett par favoriter och resten blir liggandes längst in i skåpet år efter år. När vi gjorde vår första rejäla rensning bland lakan fick vi betydligt mer plats och struktur i linneskåpet.

Tänk på att mycket av dina avlagda saker kan du få en slant för på köp- och säljsajter om du drivs av att se pengarna komma in på kontot. Eller skänk bort på lokala Facebook-sidor för köp- och sälj. Du slipper ha något som bara förvaras och tar plats, och någon annan får möjlighet att fynda något som hen behöver.

Vi har ett skoställ som användes i lägenheten men inte behövs i huset som vi tänkte försöka skänka bort i en lokal FB-grupp. Vi hade kunnat köra det till tippen direkt, men ur miljösynvinkel kändes det inte rätt. Försök att förlänga livslängden på det som redan producerats genom att laga, ändra, skänka eller sälja.

Var väljer du att prylbanta i höst?