Kategoriarkiv: Praktik

I denna kategori skriver vi om minimalistiska aktiviteter och tankar av mer praktisk karaktär.

Låtsas att du ska flytta

Inspirerad av Herr Minimalist brutala rensning av böcker här om veckan, så rensade även jag, Fru Minimalist, nyligen ut en del böcker. Jag hade dock betydligt färre redan från början då jag rensat i bokhyllan varje halvår de senaste åren och alltid hittar någon ny bok som kan lämna hemmet. Om Herr Minimalist angrep utrensningen genom att strukturera böckerna i olika högar, så kretsade min utrensning kring en enda fråga som jag ställde till mig själv, nämligen:

Skulle den här boken få följa med om vi skulle flytta?

Den här frågan går naturligtvis att använda även när du rensar i andra sammanhang än specifikt böcker, och jag tycker den är väldigt bra. Den ger en vägvisning om hur pass kär ägodelen egentligen är. Är den värd att eventuellt slås in i emballage, packas ner i flyttlåda, bäras ut ur hemmet, ta plats i flyttbilen, bäras in i ett nytt hem, packas upp ur flyttlådan, för att slutligen hitta en lämplig ny förvaringsplats att få uppta i nya bostaden?

Dessa åtta böcker var inte värda att få fullfölja den processen:

Utrensade böcker som inte skulle få följa med vid en flytt.

  • En handfull vanliga böcker som jag läst men inte känner något sug efter att läsa igen.
  • En kokbok som jag aldrig använt trots att jag ätit stor andel vegetarisk mat de senaste 15 åren. Däremot har den stått och varit fin på en hylla i köket då jag gillar utsidan.
  • En reseguide med tips på bilutflykter runt Stockholm som inte kommit till användning på 10 år och känner jag oss rätt skulle vi googla före vi öppnar boken inför en utflykt.
  • En kurslitteraturbok jag gärna skulle vilja läsa igen men inser att jag inte kommer prioritera. Inte de närmsta åren i alla fall. Och blir det mot förmodan aktuellt längre fram går det säkert att låna en senare upplaga med mer aktuell information på biblioteket.

Nu återstår färre än 20 böcker i min bokhylla. Ett par av dem är kokböcker, och ett par är relaterade till graviditet, där de sistnämnda kommer rensas ut inom överskådlig framtid.

Vilka böcker eller saker skulle du passa på att rensa ut vid en flytt? Vad är det som gör att du inte rensar ut dem redan nu? :)

Varför konsumerar vi så mycket?

För att kunna bryta mönstret av onödig konsumtion och i slutändan överkonsumtion hjälper det att förstå varför så många konsumerar utan verkliga behov. Som ofta när ett beteende är svårt att förklara logiskt är det känslor istället för rationellt och logiskt tänkande som styr. I detta blogginlägg spånar vi kring varför människor egentligen konsumerar så mycket saker i onödan.

Några av de vanliga förklaringarna vi identifierat är följande:

Shopping som universallösning. Ryggradsreaktionen i vårt samhälle är att de allra flesta problem kan lösas genom konsumtion. När det uppstår ovälkomna eller obehagliga känslor börjar hjärnan fundera på en lösning alternativt ett sätt att smita från tankarna och oftast är det första området som beaktas konsumtion eller distraktion via prylar. Konsumtion används till att behandla symptomen istället för att på riktigt ta tag i obekväma problem och utmaningar.

Emotionella drivkrafter. Konsumtion påverkar oss emotionellt. Shopping ger oss som bekant energi, tröst, hopp, trygghet, mod och andra egenskaper vi människor ofta önskade att vi hade mer av. Men det aktiverar även hjärnans belöningssystem genom att trigga utsöndring av signalsubstansen dopamin, vilket gör att vi upplever ett litet rus av att konsumera. En annan emotionell drivkraft är att våra ständigt ökade förväntningar på morgondagen. Vi har byggt upp ett förväntningssamhälle där vi rusar mot nästa dejt, nästa jobb eller nästa pryl.

Sociala drivkrafter. Vi påverkas mycket av vår närmaste omgivning och dess krav, kultur och förväntningar. De sociala behoven kommer mycket ur behovet av identitet och av att känna tillhörighet till en specifik grupp samt ha hög status inom denna. Ofta är det just de sociala behoven som kan motivera en löjligt hög kostnad till förhållandevis liten praktiskt vinning. Vi vill känna tillhörighet och gemenskap med andra, vilket gör oss mottagliga för vår referensgrupps norm. Det kan låta som något som sker i unga år men ofta sker det även bland vuxna, till exempel i hipsterskulturen eller arbetsplatser med anonyma klädkoder som alla följer.

Kortsiktigt tänkande. Vi tänker sällan långsiktigt varken på ett globalt eller individuellt plan. På global nivå är en förklaring till detta att konsekvenserna för våra konsumtionsvanor sällan får omedelbar påverkan. Eventuella negativa effekter på miljö eller andra människor sker typiskt under längre tidsperioder, via beroendekedjor som inte alltid är intuitiva och ofta på platser vi inte kommer i kontakt med. Även på ett individuellt plan är många omedvetna om vad onödiga prylar i hemmet kan leda till. Vi tänker helt enkelt inte på att varje sak som införskaffas kommer med alla möjliga typer av ekonomiska, tidsrelaterade och mentala kostnader.

Vår natur är något alla borde vara mer rädd om.

Vanor och invanda mönster. Mycket shopping sker likt en dålig vana. Du vet innerst inne att det inte finns nya konkreta behov men trots det besöker du diverse butiker och gallerior några gånger i veckan av ren vana. Typiska tillfällen är butiker du passerar på väg till eller från jobbet eller under lunchen men det kan även röra sig om att du i brist på andra uppslag, regelbundet besöker en galleria på helger istället för att träffa vänner, träna eller ta dig ut i naturen.

Låg tröskel. Idag när en tröja kan vara billigare än en kopp kaffe på café är tröskeln låg till att konsumera. Låga priser får oss att tro att vi gör en bra affär och ger oss en känsla av att vara smarta konsumenter. Det kan till och med upplevas som att vi sparar pengar på att shoppa. Så är naturligtvis inte fallet när vi kommer hem med ännu ett klädesplagg till den redan överfulla garderoben, ännu en överflödig teknisk pryl som kändes rolig i butiken men snabbt faller i glömska eller ytterligare en billig leksak till barnens redan onödigt stora leksakssamling.

Akilleshälar vid konsumtion. De flesta har någon kategori av saker vi gärna shoppar trots att vi egentligen redan har allt vi behöver och lite till. Plötsligt hittar vi argument och orsaker som rättfärdigar ytterligare köp. Till exempel att något är kompatibelt, kompletterar, sticker ut, är unikt, är säsongens variant eller färg eller har en ny teknisk feature. Innerst inne vet vi att ännu en sjal, väska, app, klänning, pysselmaterial, armband, nagellack eller teknisk pryl inte kommer göra oss mer lyckliga, harmoniska och tillfredsställda. Men är det din akilleshäl kommer den kanske ändå lyckas argumentera sig med hem. Våra egna akilleshälar hittar du här. :)

Är det något av ovanstående som får dig att ibland konsumera i onödan eller är det någon helt annat som du identifierat som gör att du faller dit?

Digitalisera steg för steg

På 90-talet skrevs och talades det mycket om det papperslösa samhället, allt skulle digitaliseras och det kändes som vi var på väg åt rätt håll. Å ena sidan har det hänt en hel del, fler och fler företag tar betalt för att skicka ut månadsbesked och årsbesked per post, Kivra har gjort entré på markanden med sin digitala brevlåda där över 900 myndigheter och företag finns anslutna.

Å andra sidan har det inte hänt mycket alls. Hur många kan räcka upp handen och säga att de inte hanterar papper så gott som dagligen, och har flera pärmar eller högar med papper där hemma? Och inte bara gamla papper sparade med huskontraktet eller information från 90-talet, utan en hel del papper från det senaste åren.

Någon gång måste vi ändra våra vanor och beteenden för att ta steget mot ett mer digitalt och papperslöst hem och samhälle. Det går inte att förlita sig på att politiker och samhället ska tvinga oss, det kan komma från andra hållet. Det vill säga genom att vi medborgare visar att vi är redo och villiga att ändra vårt beteende.

Läs vår steg för steg-guide nedan och ta ett för dig lämpligt steg i rätt riktning. Eller gärna två.

1. Minska inflödet. Varje år skickas över en miljard fönsterkuvert i Sverige som naturligtvis bidrar med koldioxidutsläpp och annan miljöbelastning. Innehållet hamnar ofta i en hög eller pärm någonstans i hemmet. Omiljövänligt, osmidigt och oekonomiskt. En digital brevlåda och digital post underlättar för användare, avsändare och är positivt för miljön. Kivra och Digimail är två stora aktörer idag där Kivra har flest anslutna företag.

Varje gång du får ett fysiskt brev, fundera och ta reda på om det finns möjlighet att få dem digitalt istället. Det är förmodligen bara en googling bort och tar dig 2 minuter. Vissa anger även på fakturan eller vad brevet nu innehåller, hur du kan göra för att få innehållet digitalt.

2. Rensa ut befintliga papper. Gå igenom dina nuvarande pärmar eller högar med papper och rensa ut så mycket som möjligt. Hur ofta har du tittat på eller historisk sett behövt gå tillbaka till något fysiskt papper du sparat? Våga rensa! Om du är helt ärlig på frågan ovan kan du säkert rensa ut 80 % av dina fysiskt sparade papper. Vill du läsa mer om utrensning av papper, kvitton och dylikt har vi skrivit om det i blogginläggen ”Hantering av fakturor och kvitton” samt ”Den årliga kvittorensningen”.

Två stora högar med utrensade papper.

3. Bestäm var du vill spara dina digitala filer. En digital brevlåda är ett bra ställa att spara de filer och dokument som kommer den vägen, men du kommer garanterat i kontakt med andra dokument där du behöver hitta ett eget sätt att spara dina digitala filer. Här finns alternativ som din dator, extern hårddisk eller en molntjänst. Nackdelen med din dator är begränsad kapacitet och att du riskerar att förlora filerna om datorn går sönder. Vilket leder oss in på en extern hårddisk som både kan fungera som back up men också som en huvudsaklig plats för att spara dina digitala filer. Även här är såklart nackdelen att den kan gå sönder eller försvinna. Molntjänster som Google Drive eller Dropbox gör att du kan komma åt filerna var du än befinner dig och du slipper risken att saken går sönder eller försvinner. Du kan då även komma åt filerna utan din dator om det är önskvärt.

4. Organisering av digitala filer. Om du är osäker på hur du ska organisera dina filer kan du utgå från det system du har i pappersform i exempelvis en pärm idag, om det är ett fungerande system vill säga. Använder du mappar i din inkorg för e-posten kan den också vägleda dig i hur du brukar vilja strukturera dina filer. En grundregel är att inte ha för många mappar, ha hellre en handfull huvudmappar och använd dig därefter av undermappar om du behöver. Några exempel på lämpliga huvudmappar kan vara, ekonomi, bil, avtal, jobb, bostad, barn, recept.

5. Digitalisera befintliga dokument. Det du valde att inte rensa ut under punkt 2 är det bra om du istället kan digitalisera. Likaså så snart ett nytt papper kommer in i ditt hem och som tidigare hade åkt in i en av dina pärmar eller motsvarande. Idag finns det bra appar till mobilen för att snabbt och smidigt scanna dokument som du känner att du måste spara.

Allt ovan kräver visst arbete av dig. Den är en förändringsprocess att inte göra som du tidigare gjort och spara många av de fysiska papper som kommer i din väg. Om du med handling visar att du är redo att ta ett eller flera steg mot minskad pappershantering, ökar chansen att fler hänger på och skapar en positiv spiral. Miljövänligt, smidigt och ekonomiskt.

Vilket är ditt bästa tips för att digitalisera mer och minska pappershanteringen?

Brutal rensning av olästa böcker

Min närmast emotionella relation till böcker gör dessa till en av mina akilleshälar när det gäller både konsumtion och rensning. Men i helgen valde jag att ta mig i kragen och göra ytterligare en rensning efter insikten att en stor del av böckerna numera är helt inaktuella trots ett flertal rensningar i både dåtid och närtid.

Sist jag tokrensade i bokhyllan utgick jag från att olästa böcker bör och kommer att läsas så småningom. Efter att under flera års tid föredragit att köpa nya för mig mer aktuella e-böcker till min Kindle istället för att plocka ut äldre fysiska böcker ur bokhyllan, insåg jag att majoriteten av dessa kommer förbli olästa.

Min taktik denna gång var därför att först dela upp alla böcker i två högar, dem jag läst och dem jag inte läst. Därefter delade jag upp de lästa böckerna två högar, dem jag vill läsa igen och dem jag inte vill läsa igen. När det gäller de olästa böckerna så delade jag upp även dem i två högar, dem jag fortfarande är sugen på att läsa och dem jag numera inte har något intresse av. Totalt blev det fyra kategorier där jag inte gjorde någon skillnad på skön- och facklitteratur:

  1. Lästa men fortfarande intressanta böcker – Böcker som jag haft stor behållning av och gärna tar del av igen. Typiskt favoritböcker samt fakta-, referens- och kokböcker.
  2. Lästa och numera ointressanta böcker – Böcker som jag inte vill ta del av igen. Typiskt böcker som inte gjort något större intryck samt all skönlitterär litteratur.
  3. Olästa men fortfarande intressanta böcker – Böcker jag fortfarande är sugen på att läsa men av olika skäl inte prioriterat ännu alternativt ens lagt märke till i bokhyllan.
  4. Olästa och numera ointressanta böcker – Böcker jag inte längre har intresse av att läsa. Typiskt på grund av skiftande intressen över tid.

Hur gick det då? Bokhyllan visade sig vara mer eller mindre proppfull med inaktuella intressen. Av mina initialt 77 kvarvarande böcker så åkte totalt 44 ut där fördelningen enligt modellen ovan såg ut enligt följande:

  1. Lästa men fortfarande intressanta böcker = 23 st
  2. Lästa och numera ointressanta böcker = 11 st
  3. Olästa men fortfarande intressanta böcker = 10 st
  4. Olästa och numera ointressanta böcker = 33 st

Boven var som i så många andra fall proaktiv konsumtion av i detta fall böcker. Om vi räknar med att varje bok kostat i snitt 150 kronor, vilket är fullt rimligt med tanke på att jag föredrar inbundna böcker, så har min proaktiva bokkonsumtion kostat mig ganska precis 5000 kr. Med tanke på det låga andrahandsvärdet på böcker (oavsett fräschör) valde jag helt enkelt att packa ned dem i en flyttlåda och kånka över dessa 44 böcker till närmsta Stadsmission.

Även om jag var lite obekväm med att rensa ut helt nya olästa böcker så var det superskönt att bli av med dem. Alternativet att låta dem fortsätta ta upp plats i vårt hem samt orsaka mig dåligt samvete varje gång jag ser dem var egentligen inte ett alternativ. Speciellt om de nu kan komma till glädje hos en ny ägare. Något som för övrigt underlättade rensningsprocessen var att ta ett foto på samt dokumentera titlarna på de olästa böckerna jag gjorde mig av med. Kanske inte ett helt logiskt men väldigt effektivt i mitt fall. :)

Hur ser du på olästa böcker; vill du ge dem en chans innan du kan göra dig av med dem eller åker de ut så fort det inte längre finns intresse?

Orange kuvertet och andra papper

Här om veckan damp ett varsitt orange kuvert ner i brevlådan hos oss, det vill säga det årliga utskicket från Pensionsmyndigheten. När jag, Fru Minimalist, skulle sätta in det i pärmen upptäckte jag att jag hade

Jag (Fru Minimalist) började jobba när jag var 15 år och har hunnit jobba inom flera olika områden, både statligt och privat, vilket gör att jag utöver det orange kuvertet får utskick från bland annat Fora, Kåpan Pension, AMF, Collector och SPV. Jag har tidigare sparat dessa under en varsin flik i en pärm. Min grundtanke med att spara dessa var att det vore kul att kunna se bakåt i tiden hur summan/pengarna växt från år till år.

Tror du jag har suttit och grottat ner mig i beloppen och jämfört värdenas fluktuation och fascinerats över hur de växt över tid? Lagt in belopp och år i Excel och fått en snyggt stigande graf? Not so much.

Därför bestämde jag mig för att vidta två åtgärder:

1. Skapa ett konto hos Kivra, den digitala brevlådan som över 900 företag, myndigheter och organisationer anslutit sig till.

2. Logga in på minpension.se och kontrollera att beloppen på de senaste årsbeskeden stämmer med beloppen på minpension. Samt att samtliga företag som skickar papperskopior fanns med.

3. Därefter kände jag mig komfortabel med att rensa ut samtliga pensionspapper. Såväl gamla som nya gjorde jag mig av med och på köpet frigjordes nästan en hel pärm.

Jag upplever en stark frihetskänsla när du lyckas digitalisera vissa typer av papper på ett eller annat sätt. Om du inte tycker det är ett problem att sätta in papperskopiorna i en pärm etc, kanske du kan börja digitalisera för miljöns skull istället. För de allra flesta är ju pension något som ligger väldigt långt fram i tiden att börja ta ut. Därmed blir det enorma mängder papper som samlas på hög om allt sparas fram tills bolagen slutar att skicka ut dessa.

När du rensar bland papper, utskick och dokument generellt tycker vi en bra grundregel är att fundera över;

  • Om det finns möjlighet att få dem digitalt istället.
  • Hur ofta du faktiskt tittar på eller historisk sett har behövt gå tillbaka till något fysiskt papper som du sparat eller satt in i en pärm?
  • Våga rensa! Om du är helt ärlig under punkt 2 kan du säkerligen rensa ut 80 % av dina fysiskt sparade papper. Minst.

Hur brukar du göra med papper som har med din pension att göra?

Rensa kökshanddukar steg för steg

Här om helgen när det var dags att byta handdukar fick vi för oss att rensa bland våra kökshanddukar. Vissa förvarar sina kökshanddukar i en låda i köket, andra i linneskåpet och vissa har dem utspridda lite här och var i hemmet. Vi har våra i linneskåpet som du ser på bilden ovan till inlägget. Förutom de som är med julmotiv som förvaras i jullådan.

Våra kökshanddukar hänger på en krok i köket och används främst för att torka disk när vi diskat något för hand. Tidigare hängde de på ugnsluckan men det slutade fungera i samma stund som Storasyster Minimalist lärde sig att stå. :)

Utrensning av kökshanddukar pågår.

För att rensa effektivt bland kökshanddukarna kan du gå tillväga så här:

1. Ta fram alla. Ja, även de kökshanddukar du förvarar i förrådet, i lådan med julpynt eller påskpynt etc. Genom att ta fram och samla alla inom den kategori som ska rensas får du en bra överblick.

2. Gör en behovsanalys. Hur ofta byter du kökshanddukar? Vad används de till? Hur ofta tvättar du den typen av tvätt? Dessa frågor bör ge ledtrådar om hur många du faktiskt behöver.

3. Rensa ut. Utifrån vad du kom fram till ovan kan du nu rensa ut de som är slitna, de som du inte gillar, liksom de som av andra anledningar inte kommer till användning. Behåll dina favorithanddukar som gör dig glad.

4. Skapa ordning. Lägg tillbaka de kökshanddukar du bestämt dig för att ha kvar på lämpligt ställe. Har du dem utspridda i hemmet bör du fundera över var de lämpligast kan förvaras tillsammans. Har du specifika handdukar som bara tas fram vid jul, eller vid påsk, så kan dessa förvaras i lådorna för julpynt respektive påskpynt. istället för att ta upp plats i ett utrymme du använder varje vecka där vanliga kökshanddukar förvaras.

Ärvda kökshanddukar och två bakdukar.

Vi sparade samtliga kökshanddukar ärvts av Herr Minimalists mormor vilket uppgick till sex stycken. Dessa är likadana och har handsytt sigill med hennes initialer. Vissa av dem börjar bli slitna då de har många år på nacken, men vi låter de vara kvar tills de börjar gå sönder eller får allt för många permanenta fläckar. Utöver dessa sparades två rödrutiga handdukar som vi använder vid bakning av bröd, samt två kökshanddukar med julmotiv.

Hur många av dina kökshanddukar kan du rensa ut i helgen? :)

Ökat shoppingsug vid trötthet

Att vi tar sämre beslut när vi är trötta kan vi både förstå och har förmodligen alla upplevt vid flera tillfällen i livet. Något jag som föräldraledig märkt är att jag dessutom lättare faller för frestelsen att shoppa när jag är trött. Jag får verkligen kämpa för att stå emot shoppingsuget eller till och med lämna tillbaka plagg jag ”råkat” köpa i ett svagt ögonblick, men insett att jag inte behöver i ett mer nyktert tillstånd.

Lillebror har trots sina snart 8 månader aldrig sovit mer än 2 timmar i sträck. Han tycks inte ha läst den delen i bebismanualen där det står att bebisar ska sova många timmar per dygn, flera timmar i sträck nattetid, och inte behöver äta på natten efter 6 månaders ålder. Här väcks gärna hela familjen, som ju sover i samma rum, en gång i timmen. Natt ut och natt in. Gäsp.

Jag gissar att mitt sug efter att shoppa egentligen bara är ett desperat försök att få upp energinivån och känna mig gladare. Innerst inne vet och förstår jag att konsumtion aldrig kan vara lösningen på sömnbrist, och fenomenet har fått mig till reflektion kring mitt beteende.

Enligt Handelstrender shoppar kvinnor och män på olika sätt. Kvinnor handlar mer på impuls medan män gör mer research innan och vet därför vad de är ute efter, och kan ta snabba beslut när de väl hittar det. Detta konsumtionsmönster borde missgynna trötta mammor som då spontanshoppar mer. Jag ser inte mig själv som någon impulsshoppande kvinna i grunden, men just nu är jag nog i riskzonen för att hamna där.

Här om dagen upptäckte jag att vissa butiker har provrum där man får ta in barnvagnen. Det är som gjort för trötta föräldralediga människor att shoppa loss. Dessutom måste man ju skynda sig med en otålig bebis i vagnen så risken att ta dåliga shoppingbeslut ökar med stressnivån. Likaså alla webbutiker som numera båda har snabb leverans och fri frakt, det är som gjort för att shoppa loss när bebisen väl somnar till och man får några minuter av lugn och frid. Eller när man sitter hålögd på kvällen och knappt orkar tänka, men är i stort behov av uppmuntran.

Tradera och liknande sajter kan också vara en dyr trötthetsfälla. Här är det dessutom lättare att rättfärdiga köp, både till sig själv och barnen. För det är ändå second hand och känns på en gång miljövänligare. Trots att det fortfarande handlar om onödiga köp om det inte är något du eller barnen egentligen har behov av.

Än så länge har jag kommit hem med en tröja och en kjol som jag tror att jag behöver och som kompletterar garderoben väl. Antalet återlämnade plagg till såväl fysiska butiker som webb-utiker uppgår till det dubbla. Om det är bra eller dåligt orkar jag knappt reflektera över. :)

Känner du igen dig från ovanstående, antingen från att du själv varit föräldraledig eller när du varit väldigt trött av andra skäl?