Kategoriarkiv: Praktik

I denna kategori skriver vi om minimalistiska aktiviteter och tankar av mer praktisk karaktär.

Vi dricker för lite champagne

Lagom till midsommar rensade vi ut våra champagneglas. Vi har insett att vi dricker för lite champagne för att motivera att de ska få vara kvar. :) Särskilt alla 12 glas.

I vårt köksskåp har vi haft en uppsättning billiga champagneglas från Ikea ståendes. De köptes för 7-8 år sedan för man ”borde ju ha” en uppsättning champagneglas. Ren proaktiv konsumtion egentligen, utan något specifikt tillfälle i åtanke. Eller förmodligen var väl alla nyår, fester och större livshändelser värda att fira i åtanke. Men det är ju inte alltid dessa sker hemma hos en själv, och inte alltid det skålas i champagne heller.

De nu utrensade champagneglasen i köksskåpet.

Ett generellt tips för att verifiera om en pryl har ett existensberättigande är att reda ut hur ofta och vid vilka konkreta tillfällen den faktiskt kommer till användning. Har du svårt att hitta exempel på konkreta tillfällen eller inser att användning enbart sker undantagsvis, så är behovet troligen så pass litet att det är svårt att rättfärdiga fortsatt ägande.

Så hur ofta har egentligen våra champagneglas använts och när såg vi framför oss att använda dem härnäst?

 

Senast de användes var vid Fru Minimalist 30-årsfest, vilken nu var över 3 år sedan. Sedan dess har vi skålat på tu man hand någon enstaka gång. Vi ser inte framför oss att vi kommer ha någon större tillställning närmsta åren där vi måste ha just champagneglas. Utifrån detta var det svårt att motivera att spara dessa 12 glas. De har ju hängt löst tidigare som vi skrivit om i inlägget ”Vilken användningsfrekvens motiverar köp och ägande?”. Det var bara en tidsfråga innan de skulle rensas ut.

Sommarskål! :)

Vi övervägde om vi skulle spara 2 eller 4 stycken. Men eftersom vi inte tycker de är särskilt fina och inte ser framför oss att de kommer användas i närtid lät vi bli. Istället skulle vi vilja köpa två eller fyra stycken finare champagneglas på någon second hand-butik. Vi får hålla utkik! Tills vidare blev det luftigt och skönt i ett av köksskåpen. :)

Champagneglasen skänktes till den festlokal som finns i vår bostadsrättsförening. Förhoppningsvis kommer de till användning där vid fler tillfällen än de gjort hemma hos oss. Skulle vi i framtiden behöva stora mängder av denna typ av glas går det ju att hyra eller låna.

Äger du champagneglas eller andra glas som används väldigt sällan och hur tänker du i så fall kring dessa?

Barnkalas utan tillsatt socker

I helgen hade vi barnkalas för lillebror som fyllt ett år. Vi hade bestämt oss för testa att ha ett sockerfritt kalas den här gången. Eftersom vi får en hel del frågor när det gäller kalas och presenter tänkte vi skriva lite hur vi tänker i stort men med lillebrors kalas som utgångspunkt.

Bakgrunden till att vi ville hålla kalaset sockerfritt var, förutom att vi försöker låta bli tillsatt socker till våra egna barn, att vi på storasysters kalas i vintras, hade stora mängder sötsaker. Jag tror vi räknade till sju sorters kakor och utöver det glasståg/marängsviss. Visserligen åt våra barn mest grädde och banan, men vi föräldrar blev lite äcklade av allt sött. Redan samma kväll pratade vi om att ha ett sockerfritt barnkalas nästa gång det var dags.

Ett gäng hembakade kakor, glutenfria mandelmassa- och nougatkakor, glutenfria kokostoppar samt rullrån.

Vad bjöd vi då på när kalaset var sockerfritt? Vi hade kalaset på eftermiddagen och bjöd på:

  • Fruktsallad med vispad grädde. Jordgubbar, kiwi, melon, banan och äpple. Vi blandade ihop allt i två stora bålskålar. Har du kräsna gäster kan du ju dela upp frukten och låta dem blanda sin egen fruktsallad. :) I vispgrädden hade vi haft i lite vaniljpulver (inte vaniljsocker).

  • Chokladbollar. Så kallade ”nyttiga chokladbollar” eller ”raw food bollar” som är chokladbollar där dadlar ersätter sockret. Dadlar, havregryn, mandelmjöl, kakao, kokosfett och lite svagt kaffe som mixas och sedan rullade i riven kokos.

  • Kokostoppar, en med kakao och en utan, båda recepten från Cecilia Folkesson Naturlig mat och hälsa . Båda blev riktigt goda tyckte vi, någon gäst tyckte de med choklad var lite torra och osöta (surprise!). Kanske beror det på vilken nivå på sött kroppen är van vid? Nästa gång ska vi testa att ha i kanel i de utan kakao och även doppa dem i smält mörk choklad.

  • Scones och kex med flera olika sorts ostar och mjukost. Här frångick vi sockerfriheten och serverade även marmelad som tillbehör.

  • Te, kaffe, mjölk och smaksatt vatten fanns att dricka.

Vi upplevde inga stora negativa konsekvenser av vårt sockerfria kalas. Några rynkanden på näsan när vi berättade om det, och någon kommenterade att ”vanliga kokostoppar är godare”, men i övrigt höll gästerna sig artiga till vårt experiment. Allt utom scones och kex var glutenfritt.

Jag vet att många bjuder på vattenmelontårta när de ska ha sockerfria kalas, men jag har lite svårt för kombinationen vattenmelon och grädde. Kanske har någon läsare testat det eller har något annat bra tips på något ”tårtaktigt” men fortfarande sockerfritt?

Kommer vi ha alltid ha kalas utan tillsatt socker framgent? Förmodligen inte helt sockerfria, men vi vill inte tillbaka till sockerstinna kalas. Sockerbantade kalas kan nog vara en gyllene medelväg där vi hittar några favoritkakor utan tillsatt socker, men även bjuder på frukt med glass eller glasståg likt det storasyster haft på sina båda kalas som du ser på bild nedan.

Glasståg på storasysters 1-årskalas för 1,5 år sedan.

Presenter är ju också ett gissel när det kommer till barnkalas. Då vi bara bjöd de närmaste i släkten skrev vi följande textsnutt på kalasinbjudan vi skickade ut via mejl:

På A:s önskelista står kläder till höstens förskolestart (storlek 86 eller 92). Annars leks det mycket med duplo här hemma, och det är alltid välkommet med en slant till hans sparkonto som kan växa och bli till en större present när han själv vuxit sig större.

När man skriver något liknande är det bra att räkna med att alla inte kommer följa presentrådet, men man kan ändå känna att man gjort vad man kunde. Att bara vara passivt tyst och efteråt beklaga sig över att barnen fick billiga onödiga plastleksaker, känns inte helt rättvist eftersom dels väldigt mycket av leksakerna i en leksaksbutik är just billiga onödiga plastleksaker. Och dels dina släktingar inte är tankeläsare eller per automatik vet hur just era behov ser ut. Våga vara tydlig för att styra inköpen dit du vill.

Den bästa leksaken lillebror fick? Det var nog lådan med briojärnväg som han fick ärva från sina äldre kusiner. Det vill säga bästa presenten var helt enkelt begagnade leksaker. Det blir inte en bättre present för att den är sprillans ny från butiken. Det känns kul att släktingar vågar ge presenter som sticker ut från ”normen” men som de vet att vi föräldrar och barnen uppskattar. Det vill säga våga tänka mer på mottagarna (och kanske miljön) än på omgivningens reaktion.

Totalt fick lillebror åtta presenter, cirka en från varje närvarande familj. Utöver ovanstående var det kläder, böcker och duplo. Så ganska likt det vi önskade. Än så länge får inte barnen några födelsedagspresenter eller julklappar från oss föräldrar. Eftersom de är så små är det inget de reflekterar över. Vi sätter hellre över en slant till deras sparkonto än köper någon pryl.

Kläder till lillebror och en av t-shirtarna är till storasyster för att syskonmatcha. :)

Hade vi bott större än vi gör idag så att barnen haft ett eget barnrum, hade vi gärna önskat oss någon större leksak eller möbel. Antingen genom att be några i släkten gå ihop eller genom att köpa tillsammans med oss. Kanske kan vi göra så i framtiden.

Vill du läsa om storasysters 1-årskalas med återvinningstema förra året så hittar du det här.

Har du någon erfarenhet att dela med dig av kring sockerfria barnkalas? Eller tips kring hur du gör för att minska antalet presenter?

Min nya kärlek till yoga

Jag och Herr Minimalist träffades via nätet, han var den första jag träffade ”irl” via nätdejting. Plötsligt en dag dök min stora kärlek upp vid rätt tillfälle i livet. Samma sak har hänt nu, drygt fem år senare. Plötsligt en dag dök en ny stor kärlek upp när jag verkligen behövde det. Den här gången en helt annan kärlek. Nämligen den till yoga.

Träning har för mig alltid betytt att jag tar i, blir svettig och det ska antingen kännas i lungorna här och nu eller i musklerna dagen efter. Eftersom jag vet att yoga är bra för så mycket har jag kört yogapass hemma framför tv:n/iPaden med appen Yoga Studio (som vi skrivit om här). Det har varit en skön avslutning på ett joggingpass eller välbehövlig stretch för kroppen efter en dags bärande på barn.

Sedan en tid tillbaka kör jag en timmes yoga med yogainstruktör minst en gång i veckan, helst på morgonen innan jobbet. Min upplevelse är att det är två helt skilda saker att köra yoga hemma framför tv:n i 10-30 minuter och en timme med instruktör. Den största skillnaden upplever jag i hjärnan. Det är första gången jag upplever yogan som träning för både kropp och själ.

När jag yogat en timme på morgonen känner jag mig fokuserad och fräsch i huvudet resten av dagen. Ni som har eller har haft småbarn som sover dåligt vet hur långsamt hjärnan kan fungera vissa dagar efter ännu en dålig natts sömn. Det här hjälper yogan mot. Jag förstår att yoga rekommenderas till många som ”gått in i väggen”. Min upplevelse är att det minskar stressen, ökar koncentrationsförmågan och förmågan att fokusera samt känns skönt i kroppen.

Herr Minimalist har tjatat på mig att börja meditera i flera års tid, nu har jag hittat min typ av meditation. Den yoga jag går på kallas ”power yoga”, men beroende på vilken instruktör som håller passet så är det mer eller mindre meditativa inslag, styrka, balans och stretch.

Det är en nyfunnen kärlek där jag längtar efter nästa ”dejt” (pass) redan när jag är på väg ut från den senaste. Precis som det kändes för fem år sedan när jag träffade Herr Minimalist. :)

Hur ser din relation till yoga och meditation ut?

Bortglömda eller oprioriterade rensningsområden

För någon vecka sedan rensade vi i ett långsmalt skåp i köket. Skåpet är längst in i hörnet innanför vår diskmaskin. Utifrån sin placering och utformning ett lätt ställe att glömma bort att rensa på, men också ett ställa att enkelt förvara smala sällananvändningsprylar på. Jag vet inte vad det är tänkt ska förvaras där; ett bakbord, brickor, plåtar eller kanske papperskassar?

Ett långsmalt skåp längst in i hörnet i vårt kök.

Längst in i vårt långsmala skåp hittade vi följande:

  • Bordsunderlägg
  • Brickor
  • Skärbräda

Bordsunderlägg som vi brukade ha under tallrikarna vid finare dukning innan vi fick barn. Redan då användes de relativt sällan. Sedan Storasyster föddes för 2,5 år sedan kan jag inte minnas att de använts en enda gång. Faktum är att vi helt glömt bort att vi ägde dessa. Två olika varianter hade vi, 6 vardagliga och 4 av en julig variant. Samtliga 10 skänktes bort.

Juliga bordsunderlägg som inte använts på länge, om än någonsin?

Längst ut stod fyra små brickor som vi använder när vi äter smörgås i vardagsrummet eller bär ut frukost eller mellis på balkongen. Vi frågade våra följare på Instagram vilka av brickorna vi skulle behålla och majoriteten tyckte de i trä, att du tröttnar snabbare på de färgglada och att trä känns hållbarare i längden. Jag kan hålla med i bägge fallen. Med tanke på att vi generellt ogilla plast i köket kändes valet tillslut enkelt även här.

Fyra brickor är två för mycket. De i trä fick stanna.

En gammal skärbräda i plast hittade vi också. Vi som bara använt två dito i trä det senaste åren. Den måste ha blivit kvar som en ”just in case” och ”om utifall att”-pryl. Nu åkte den snabbt vidare till återvinningen.

En gammal skärbräda i plast kändes enkel att rensa ut när vi har två i trä.

Det här smala skåpet i köket var ett bortglömt rensningsområde hos oss. Eller som Herr Minimalist skulle uttryckt det, en vit fläck på rensningskartan, i likhet med det han identifierade vid utrensningen i verktygslådan tidigare i våras. Det finns alltså ett par sådan även i vårt hem, vilket kan vara svårt att tro efter 4 års rensande. Undrar om vi har något ytterligare… ;)

Vilka bortglömda eller kanske bara oprioriterade rensningsområden har du i ditt hem?

Du klarar dig med en

Ett par jeans, sneakers och vantar. En kökskniv, handväska och häftapparat. Om du bara äger en enda så får det hos de flesta många intressanta konsekvenser.

Utöver den positiva miljöaspekten och humanaspekten i att det bara behöver produceras en, samt den tid och mentala energi du generellt sparar när du har färre prylar att ta hand om, så händer det en del andra intressanta saker med dina prioriteringar.

Den lösning du väljer kommer nämligen med hög sannolikhet att passa dina behov ovanligt bra, vara av högre kvalitet samt vara mer omtyckt. Du kommer troligen även ta bättre hand om den, använda den oftare och omedelbart märka om den behöver lagas eller bytas ut.

Några saker vi bara har en av i hemmet där det är vanligt med flera är följande:

  • Jeans. Herr Minimalist har bara ett par jeans. När de slitits ut och blivit hål som inte längre går att laga diskret köper han ett par nya i liknande modell.
  • Klocka. Vi har en klocka som samtidigt fungerar som snygg inredningsdetalj i hemmet. Du ser den på bilden längst ner i inlägget. Givetvis har vi även klockor på våra mobiler, men enbart en vanlig klocka i hemmet.
  • Dator. Vi har en gemensam dator. Ibland saknar vi att ha en varsin, men inte tillräckligt ofta för att motivera ett köp.
  • Pumps och festskor. Fru Minimalist har ett par svarta pumps som kan fungera som såväl festskor som finare skor på kontoret.
  • Stekspade. Den enda stekspade vi har är i rostfritt och är såväl kvalitativ som omtyckt.

Vad har du enbart en av i hemmet och vad skulle du kunna rensa ut för att enbart ha den mest omtyckta och bästa varianten kvar? :)

En gemensam dator, en klocka som även är en prydnadssak och en kvalitativ och rejäl stekspade.

Capsule wardrobe våren och sommaren 2017

Jag har haft uppehåll med capsule wardrobe i samband med amningsperioden med lillebror men när det blev dags att återgå till jobb bestämde jag mig för att köra en ny omgång.

Min senaste capsule wardrobe var med gravidgarderoben. De flesta av kläderna som ingår i nuvarande capsule wardrobe har inte använts på ett helt år på grund av graviditet och amning, så det känns som alla kostymbyxor, finare kjolar och skjortor utgör ”nya” plagg igen.

Som jag nämnt i tidigare reflektioner kring capsule wardrobe passar inte uppdelningen med tre månaders faser mig. Det vill säga att du ska byta ut plagg i garderoben efter tre månader. Jag har därför bestämt mig för att bara byta ut plagg i garderoben varje halvår, nu inför våren och senare inför hösten. Plaggen nedan är den garderob jag haft sedan början av april och räknar med att ha till september månad.

Så här kommer den, Fru Minimalists capsule wardrobe för våren och sommaren 2017:

Ytterkläder
Skaljacka 1
Vår-/höstjacka 1

Vår- och höstjacka i ull från Peak Performance.

Skor
Sneakers 1
Bruna vår-/höstskor 1
Vandringsskor 1
Ballerinaskor 1

Nya vårsneakers, eller egentligen joggingskor, men bekvämare än klassiska sneakers.

Ballerinaskor från Flattered. Används till vardags på jobbet.

Överdelar
Skjorta 3
Kortärmade skjorta 2
Tröja 4
Kofta 3
Kortärmad top 3
Linne 3

Två tröjor och två kortärmade toppar varav en fyndad på Tradera.

Tre långärmade och två kortärmade skjortor. Mer än så behövs inte.

Underdelar
Jeans 2
Kostymbyxor 2
Klänning 2
Kjol 2
Shorts 1

Två par kostymbyxor och två par jeans.

Totalt blev det 33 plagg i detta halvårs capsule wardrobe. Två av plaggen är nya, en svart kjol och en svart tröja som fungerar att ha både på jobbet och privat. I övrigt är det bara äldre plagg där de flesta även figurerat i mina tidigare capsule wardrobes. Majoriteten av plaggen går i blåa toner då det dels är en favoritfärg på kläder men också ett strategiskt val för att kunna ha färre accessoarer att matcha med.

Att bara växla plagg varje halvår blir inget större problem i vanliga klädgarderoben då jag numera har relativt få plagg att gå runt på, men bland skor och ytterkläder kan det bli svårare att växla så pass sällan. Kanske skulle jag tagit med ett par flipflops? Mina vandringsskor är med då vi under våren spenderat några timmar i skogen varje helg och planerar att fortsätta med det under sommaren. Vi har ett dop vi ska på i sommar men i övrigt inga stora fester som kräver finare klädsel vad vi vet idag. Men jag kommer säkert komma på att jag har någon somrig top liggandes i säsongslådan som jag vill använda i högsommarvärmen.

Det som inte räknats med min capsule wardrobe är hemmamyskläder, träningskläder, badkläder eller accessoarer.

Hur många plagg har du i din garderob? :)

Vilken användningsfrekvens motiverar köp och ägande?

Hur ofta kommer klänningen du är sugen på att köpa komma till användning? Hur ofta används champagneglasen som tar upp plats i köksskåpet? Och hur ofta använder barnen egentligen sina skrymmande leksaker?

Hur många gånger behöver något komma till användning för att motivera och legitimera ett ägande eller ett inköp samt förvaring av en pryl? Den frågan har jag funderat på den senaste tiden. Det började med att jag blev sugen på att köpa en to-go-mugg/termosmugg (igen) och en joggingvagn, samt att vi övervägde att rensa ut alla vår champagneglas. Vi tar dem i turordning.

To-go muggen eller termosmuggen har varit en lång följetång för er som följt bloggen det senaste året. Först blev jag sugen på en to-go-mugg under sommarsemestern 2016 (läs mer här). Sedan insåg jag under hösten att det bara var en romantiserad behovsbild (läs mer här). Senaste månaderna har det varit flera tillfällen när jag saknat en to-go mugg. Allt från längre resor med bil, skogsutflykter och de dagar jag åker till jobbet innan frukost. Tillslut hade tillfällena då jag saknat att kunna ta med mig te blivit så många att jag ansåg mig kunna motivera ett köp. Det blev en från märket Contigo modell West Loop som många tipsade om i blogginlägget ”Romantiserat drickande på resande fot”. Vi äger ingen termos kan tilläggas.

Termosmuggen har redan fått följa med på flera utflykter och äventyr.

Gällande joggingvagn har vi ännu inte landat i om vi kan motivera ett köp. Hur många gånger behöver den komma till användning för att motivera ett köp, räcker det med 1 gång per vecka? Den skulle även fungera som ett utflyktsmedel genom att vi enklare kan besöka lekparker en bit bort, jogga eller cykla dit, leka en stund och sedan jogga hem. I dagsläget har vi problem med förvaring då vi redan har vår dubbelvagn i hallen. Vårt källarförråd är litet, relativt fullt, och har varit utsatt för inbrott. Ett alternativ är att först hyra en joggingvagn genom Hygglo för att testa och samtidigt slippa förvaringsproblematiken, men tyvärr finns ingen i vårt närområde ännu.

Våra champagneglas från Ikea har hängt löst tidigare och varit på väg att rensas ut. Vi använder dem i genomsnitt två gånger per år och inte samtliga i uppsättningen, utan 2 eller kanske 4. De få gånger vi skålar i champagne eller någon alkoholfri champagneimitation som lämpar sig för glasen, skulle vi lika gärna kunna göra det med våra vinglas. Eller också sparar vi 2 champagneglas, eller 4, eller 8… Hur många kan det vara värt att spara? :)

Vilken frekvens motiverar köp och ägande? Det finns inget enkelt och självklart svar på den frågan, det beror såklart på sakens karaktär. Men det är klokt att ha frågeställningen i åtanke när du funderar på att köpa ett plagg eller en sak nästa gång. Liksom när du rensar bland dina befintliga ägodelar, vad i hemmet har du inte använt det senaste året? :)

Brukar du fundera kring användningsfrekvensen vid köp och utrensning?