Kategoriarkiv: Praktik

I denna kategori skriver vi om minimalistiska aktiviteter och tankar av mer praktisk karaktär.

Du klarar dig med en

Ett par jeans, sneakers och vantar. En kökskniv, handväska och häftapparat. Om du bara äger en enda så får det hos de flesta många intressanta konsekvenser.

Utöver den positiva miljöaspekten och humanaspekten i att det bara behöver produceras en, samt den tid och mentala energi du generellt sparar när du har färre prylar att ta hand om, så händer det en del andra intressanta saker med dina prioriteringar.

Den lösning du väljer kommer nämligen med hög sannolikhet att passa dina behov ovanligt bra, vara av högre kvalitet samt vara mer omtyckt. Du kommer troligen även ta bättre hand om den, använda den oftare och omedelbart märka om den behöver lagas eller bytas ut.

Några saker vi bara har en av i hemmet där det är vanligt med flera är följande:

  • Jeans. Herr Minimalist har bara ett par jeans. När de slitits ut och blivit hål som inte längre går att laga diskret köper han ett par nya i liknande modell.
  • Klocka. Vi har en klocka som samtidigt fungerar som snygg inredningsdetalj i hemmet. Du ser den på bilden längst ner i inlägget. Givetvis har vi även klockor på våra mobiler, men enbart en vanlig klocka i hemmet.
  • Dator. Vi har en gemensam dator. Ibland saknar vi att ha en varsin, men inte tillräckligt ofta för att motivera ett köp.
  • Pumps och festskor. Fru Minimalist har ett par svarta pumps som kan fungera som såväl festskor som finare skor på kontoret.
  • Stekspade. Den enda stekspade vi har är i rostfritt och är såväl kvalitativ som omtyckt.

Vad har du enbart en av i hemmet och vad skulle du kunna rensa ut för att enbart ha den mest omtyckta och bästa varianten kvar? :)

En gemensam dator, en klocka som även är en prydnadssak och en kvalitativ och rejäl stekspade.

Capsule wardrobe våren och sommaren 2017

Jag har haft uppehåll med capsule wardrobe i samband med amningsperioden med lillebror men när det blev dags att återgå till jobb bestämde jag mig för att köra en ny omgång.

Min senaste capsule wardrobe var med gravidgarderoben. De flesta av kläderna som ingår i nuvarande capsule wardrobe har inte använts på ett helt år på grund av graviditet och amning, så det känns som alla kostymbyxor, finare kjolar och skjortor utgör ”nya” plagg igen.

Som jag nämnt i tidigare reflektioner kring capsule wardrobe passar inte uppdelningen med tre månaders faser mig. Det vill säga att du ska byta ut plagg i garderoben efter tre månader. Jag har därför bestämt mig för att bara byta ut plagg i garderoben varje halvår, nu inför våren och senare inför hösten. Plaggen nedan är den garderob jag haft sedan början av april och räknar med att ha till september månad.

Så här kommer den, Fru Minimalists capsule wardrobe för våren och sommaren 2017:

Ytterkläder
Skaljacka 1
Vår-/höstjacka 1

Vår- och höstjacka i ull från Peak Performance.

Skor
Sneakers 1
Bruna vår-/höstskor 1
Vandringsskor 1
Ballerinaskor 1

Nya vårsneakers, eller egentligen joggingskor, men bekvämare än klassiska sneakers.

Ballerinaskor från Flattered. Används till vardags på jobbet.

Överdelar
Skjorta 3
Kortärmade skjorta 2
Tröja 4
Kofta 3
Kortärmad top 3
Linne 3

Två tröjor och två kortärmade toppar varav en fyndad på Tradera.

Tre långärmade och två kortärmade skjortor. Mer än så behövs inte.

Underdelar
Jeans 2
Kostymbyxor 2
Klänning 2
Kjol 2
Shorts 1

Två par kostymbyxor och två par jeans.

Totalt blev det 33 plagg i detta halvårs capsule wardrobe. Två av plaggen är nya, en svart kjol och en svart tröja som fungerar att ha både på jobbet och privat. I övrigt är det bara äldre plagg där de flesta även figurerat i mina tidigare capsule wardrobes. Majoriteten av plaggen går i blåa toner då det dels är en favoritfärg på kläder men också ett strategiskt val för att kunna ha färre accessoarer att matcha med.

Att bara växla plagg varje halvår blir inget större problem i vanliga klädgarderoben då jag numera har relativt få plagg att gå runt på, men bland skor och ytterkläder kan det bli svårare att växla så pass sällan. Kanske skulle jag tagit med ett par flipflops? Mina vandringsskor är med då vi under våren spenderat några timmar i skogen varje helg och planerar att fortsätta med det under sommaren. Vi har ett dop vi ska på i sommar men i övrigt inga stora fester som kräver finare klädsel vad vi vet idag. Men jag kommer säkert komma på att jag har någon somrig top liggandes i säsongslådan som jag vill använda i högsommarvärmen.

Det som inte räknats med min capsule wardrobe är hemmamyskläder, träningskläder, badkläder eller accessoarer.

Hur många plagg har du i din garderob? :)

Vilken användningsfrekvens motiverar köp och ägande?

Hur ofta kommer klänningen du är sugen på att köpa komma till användning? Hur ofta används champagneglasen som tar upp plats i köksskåpet? Och hur ofta använder barnen egentligen sina skrymmande leksaker?

Hur många gånger behöver något komma till användning för att motivera och legitimera ett ägande eller ett inköp samt förvaring av en pryl? Den frågan har jag funderat på den senaste tiden. Det började med att jag blev sugen på att köpa en to-go-mugg/termosmugg (igen) och en joggingvagn, samt att vi övervägde att rensa ut alla vår champagneglas. Vi tar dem i turordning.

To-go muggen eller termosmuggen har varit en lång följetång för er som följt bloggen det senaste året. Först blev jag sugen på en to-go-mugg under sommarsemestern 2016 (läs mer här). Sedan insåg jag under hösten att det bara var en romantiserad behovsbild (läs mer här). Senaste månaderna har det varit flera tillfällen när jag saknat en to-go mugg. Allt från längre resor med bil, skogsutflykter och de dagar jag åker till jobbet innan frukost. Tillslut hade tillfällena då jag saknat att kunna ta med mig te blivit så många att jag ansåg mig kunna motivera ett köp. Det blev en från märket Contigo modell West Loop som många tipsade om i blogginlägget ”Romantiserat drickande på resande fot”. Vi äger ingen termos kan tilläggas.

Termosmuggen har redan fått följa med på flera utflykter och äventyr.

Gällande joggingvagn har vi ännu inte landat i om vi kan motivera ett köp. Hur många gånger behöver den komma till användning för att motivera ett köp, räcker det med 1 gång per vecka? Den skulle även fungera som ett utflyktsmedel genom att vi enklare kan besöka lekparker en bit bort, jogga eller cykla dit, leka en stund och sedan jogga hem. I dagsläget har vi problem med förvaring då vi redan har vår dubbelvagn i hallen. Vårt källarförråd är litet, relativt fullt, och har varit utsatt för inbrott. Ett alternativ är att först hyra en joggingvagn genom Hygglo för att testa och samtidigt slippa förvaringsproblematiken, men tyvärr finns ingen i vårt närområde ännu.

Våra champagneglas från Ikea har hängt löst tidigare och varit på väg att rensas ut. Vi använder dem i genomsnitt två gånger per år och inte samtliga i uppsättningen, utan 2 eller kanske 4. De få gånger vi skålar i champagne eller någon alkoholfri champagneimitation som lämpar sig för glasen, skulle vi lika gärna kunna göra det med våra vinglas. Eller också sparar vi 2 champagneglas, eller 4, eller 8… Hur många kan det vara värt att spara? :)

Vilken frekvens motiverar köp och ägande? Det finns inget enkelt och självklart svar på den frågan, det beror såklart på sakens karaktär. Men det är klokt att ha frågeställningen i åtanke när du funderar på att köpa ett plagg eller en sak nästa gång. Liksom när du rensar bland dina befintliga ägodelar, vad i hemmet har du inte använt det senaste året? :)

Brukar du fundera kring användningsfrekvensen vid köp och utrensning?

Låtsas att du ska flytta

Inspirerad av Herr Minimalist brutala rensning av böcker här om veckan, så rensade även jag, Fru Minimalist, nyligen ut en del böcker. Jag hade dock betydligt färre redan från början då jag rensat i bokhyllan varje halvår de senaste åren och alltid hittar någon ny bok som kan lämna hemmet. Om Herr Minimalist angrep utrensningen genom att strukturera böckerna i olika högar, så kretsade min utrensning kring en enda fråga som jag ställde till mig själv, nämligen:

Skulle den här boken få följa med om vi skulle flytta?

Den här frågan går naturligtvis att använda även när du rensar i andra sammanhang än specifikt böcker, och jag tycker den är väldigt bra. Den ger en vägvisning om hur pass kär ägodelen egentligen är. Är den värd att eventuellt slås in i emballage, packas ner i flyttlåda, bäras ut ur hemmet, ta plats i flyttbilen, bäras in i ett nytt hem, packas upp ur flyttlådan, för att slutligen hitta en lämplig ny förvaringsplats att få uppta i nya bostaden?

Dessa åtta böcker var inte värda att få fullfölja den processen:

Utrensade böcker som inte skulle få följa med vid en flytt.

  • En handfull vanliga böcker som jag läst men inte känner något sug efter att läsa igen.
  • En kokbok som jag aldrig använt trots att jag ätit stor andel vegetarisk mat de senaste 15 åren. Däremot har den stått och varit fin på en hylla i köket då jag gillar utsidan.
  • En reseguide med tips på bilutflykter runt Stockholm som inte kommit till användning på 10 år och känner jag oss rätt skulle vi googla före vi öppnar boken inför en utflykt.
  • En kurslitteraturbok jag gärna skulle vilja läsa igen men inser att jag inte kommer prioritera. Inte de närmsta åren i alla fall. Och blir det mot förmodan aktuellt längre fram går det säkert att låna en senare upplaga med mer aktuell information på biblioteket.

Nu återstår färre än 20 böcker i min bokhylla. Ett par av dem är kokböcker, och ett par är relaterade till graviditet, där de sistnämnda kommer rensas ut inom överskådlig framtid.

Vilka böcker eller saker skulle du passa på att rensa ut vid en flytt? Vad är det som gör att du inte rensar ut dem redan nu? :)

Varför konsumerar vi så mycket?

För att kunna bryta mönstret av onödig konsumtion och i slutändan överkonsumtion hjälper det att förstå varför så många konsumerar utan verkliga behov. Som ofta när ett beteende är svårt att förklara logiskt är det känslor istället för rationellt och logiskt tänkande som styr. I detta blogginlägg spånar vi kring varför människor egentligen konsumerar så mycket saker i onödan.

Några av de vanliga förklaringarna vi identifierat är följande:

Shopping som universallösning. Ryggradsreaktionen i vårt samhälle är att de allra flesta problem kan lösas genom konsumtion. När det uppstår ovälkomna eller obehagliga känslor börjar hjärnan fundera på en lösning alternativt ett sätt att smita från tankarna och oftast är det första området som beaktas konsumtion eller distraktion via prylar. Konsumtion används till att behandla symptomen istället för att på riktigt ta tag i obekväma problem och utmaningar.

Emotionella drivkrafter. Konsumtion påverkar oss emotionellt. Shopping ger oss som bekant energi, tröst, hopp, trygghet, mod och andra egenskaper vi människor ofta önskade att vi hade mer av. Men det aktiverar även hjärnans belöningssystem genom att trigga utsöndring av signalsubstansen dopamin, vilket gör att vi upplever ett litet rus av att konsumera. En annan emotionell drivkraft är att våra ständigt ökade förväntningar på morgondagen. Vi har byggt upp ett förväntningssamhälle där vi rusar mot nästa dejt, nästa jobb eller nästa pryl.

Sociala drivkrafter. Vi påverkas mycket av vår närmaste omgivning och dess krav, kultur och förväntningar. De sociala behoven kommer mycket ur behovet av identitet och av att känna tillhörighet till en specifik grupp samt ha hög status inom denna. Ofta är det just de sociala behoven som kan motivera en löjligt hög kostnad till förhållandevis liten praktiskt vinning. Vi vill känna tillhörighet och gemenskap med andra, vilket gör oss mottagliga för vår referensgrupps norm. Det kan låta som något som sker i unga år men ofta sker det även bland vuxna, till exempel i hipsterskulturen eller arbetsplatser med anonyma klädkoder som alla följer.

Kortsiktigt tänkande. Vi tänker sällan långsiktigt varken på ett globalt eller individuellt plan. På global nivå är en förklaring till detta att konsekvenserna för våra konsumtionsvanor sällan får omedelbar påverkan. Eventuella negativa effekter på miljö eller andra människor sker typiskt under längre tidsperioder, via beroendekedjor som inte alltid är intuitiva och ofta på platser vi inte kommer i kontakt med. Även på ett individuellt plan är många omedvetna om vad onödiga prylar i hemmet kan leda till. Vi tänker helt enkelt inte på att varje sak som införskaffas kommer med alla möjliga typer av ekonomiska, tidsrelaterade och mentala kostnader.

Vår natur är något alla borde vara mer rädd om.

Vanor och invanda mönster. Mycket shopping sker likt en dålig vana. Du vet innerst inne att det inte finns nya konkreta behov men trots det besöker du diverse butiker och gallerior några gånger i veckan av ren vana. Typiska tillfällen är butiker du passerar på väg till eller från jobbet eller under lunchen men det kan även röra sig om att du i brist på andra uppslag, regelbundet besöker en galleria på helger istället för att träffa vänner, träna eller ta dig ut i naturen.

Låg tröskel. Idag när en tröja kan vara billigare än en kopp kaffe på café är tröskeln låg till att konsumera. Låga priser får oss att tro att vi gör en bra affär och ger oss en känsla av att vara smarta konsumenter. Det kan till och med upplevas som att vi sparar pengar på att shoppa. Så är naturligtvis inte fallet när vi kommer hem med ännu ett klädesplagg till den redan överfulla garderoben, ännu en överflödig teknisk pryl som kändes rolig i butiken men snabbt faller i glömska eller ytterligare en billig leksak till barnens redan onödigt stora leksakssamling.

Akilleshälar vid konsumtion. De flesta har någon kategori av saker vi gärna shoppar trots att vi egentligen redan har allt vi behöver och lite till. Plötsligt hittar vi argument och orsaker som rättfärdigar ytterligare köp. Till exempel att något är kompatibelt, kompletterar, sticker ut, är unikt, är säsongens variant eller färg eller har en ny teknisk feature. Innerst inne vet vi att ännu en sjal, väska, app, klänning, pysselmaterial, armband, nagellack eller teknisk pryl inte kommer göra oss mer lyckliga, harmoniska och tillfredsställda. Men är det din akilleshäl kommer den kanske ändå lyckas argumentera sig med hem. Våra egna akilleshälar hittar du här. :)

Är det något av ovanstående som får dig att ibland konsumera i onödan eller är det någon helt annat som du identifierat som gör att du faller dit?

Digitalisera steg för steg

På 90-talet skrevs och talades det mycket om det papperslösa samhället, allt skulle digitaliseras och det kändes som vi var på väg åt rätt håll. Å ena sidan har det hänt en hel del, fler och fler företag tar betalt för att skicka ut månadsbesked och årsbesked per post, Kivra har gjort entré på markanden med sin digitala brevlåda där över 900 myndigheter och företag finns anslutna.

Å andra sidan har det inte hänt mycket alls. Hur många kan räcka upp handen och säga att de inte hanterar papper så gott som dagligen, och har flera pärmar eller högar med papper där hemma? Och inte bara gamla papper sparade med huskontraktet eller information från 90-talet, utan en hel del papper från det senaste åren.

Någon gång måste vi ändra våra vanor och beteenden för att ta steget mot ett mer digitalt och papperslöst hem och samhälle. Det går inte att förlita sig på att politiker och samhället ska tvinga oss, det kan komma från andra hållet. Det vill säga genom att vi medborgare visar att vi är redo och villiga att ändra vårt beteende.

Läs vår steg för steg-guide nedan och ta ett för dig lämpligt steg i rätt riktning. Eller gärna två.

1. Minska inflödet. Varje år skickas över en miljard fönsterkuvert i Sverige som naturligtvis bidrar med koldioxidutsläpp och annan miljöbelastning. Innehållet hamnar ofta i en hög eller pärm någonstans i hemmet. Omiljövänligt, osmidigt och oekonomiskt. En digital brevlåda och digital post underlättar för användare, avsändare och är positivt för miljön. Kivra och Digimail är två stora aktörer idag där Kivra har flest anslutna företag.

Varje gång du får ett fysiskt brev, fundera och ta reda på om det finns möjlighet att få dem digitalt istället. Det är förmodligen bara en googling bort och tar dig 2 minuter. Vissa anger även på fakturan eller vad brevet nu innehåller, hur du kan göra för att få innehållet digitalt.

2. Rensa ut befintliga papper. Gå igenom dina nuvarande pärmar eller högar med papper och rensa ut så mycket som möjligt. Hur ofta har du tittat på eller historisk sett behövt gå tillbaka till något fysiskt papper du sparat? Våga rensa! Om du är helt ärlig på frågan ovan kan du säkert rensa ut 80 % av dina fysiskt sparade papper. Vill du läsa mer om utrensning av papper, kvitton och dylikt har vi skrivit om det i blogginläggen ”Hantering av fakturor och kvitton” samt ”Den årliga kvittorensningen”.

Två stora högar med utrensade papper.

3. Bestäm var du vill spara dina digitala filer. En digital brevlåda är ett bra ställa att spara de filer och dokument som kommer den vägen, men du kommer garanterat i kontakt med andra dokument där du behöver hitta ett eget sätt att spara dina digitala filer. Här finns alternativ som din dator, extern hårddisk eller en molntjänst. Nackdelen med din dator är begränsad kapacitet och att du riskerar att förlora filerna om datorn går sönder. Vilket leder oss in på en extern hårddisk som både kan fungera som back up men också som en huvudsaklig plats för att spara dina digitala filer. Även här är såklart nackdelen att den kan gå sönder eller försvinna. Molntjänster som Google Drive eller Dropbox gör att du kan komma åt filerna var du än befinner dig och du slipper risken att saken går sönder eller försvinner. Du kan då även komma åt filerna utan din dator om det är önskvärt.

4. Organisering av digitala filer. Om du är osäker på hur du ska organisera dina filer kan du utgå från det system du har i pappersform i exempelvis en pärm idag, om det är ett fungerande system vill säga. Använder du mappar i din inkorg för e-posten kan den också vägleda dig i hur du brukar vilja strukturera dina filer. En grundregel är att inte ha för många mappar, ha hellre en handfull huvudmappar och använd dig därefter av undermappar om du behöver. Några exempel på lämpliga huvudmappar kan vara, ekonomi, bil, avtal, jobb, bostad, barn, recept.

5. Digitalisera befintliga dokument. Det du valde att inte rensa ut under punkt 2 är det bra om du istället kan digitalisera. Likaså så snart ett nytt papper kommer in i ditt hem och som tidigare hade åkt in i en av dina pärmar eller motsvarande. Idag finns det bra appar till mobilen för att snabbt och smidigt scanna dokument som du känner att du måste spara.

Allt ovan kräver visst arbete av dig. Den är en förändringsprocess att inte göra som du tidigare gjort och spara många av de fysiska papper som kommer i din väg. Om du med handling visar att du är redo att ta ett eller flera steg mot minskad pappershantering, ökar chansen att fler hänger på och skapar en positiv spiral. Miljövänligt, smidigt och ekonomiskt.

Vilket är ditt bästa tips för att digitalisera mer och minska pappershanteringen?

Brutal rensning av olästa böcker

Min närmast emotionella relation till böcker gör dessa till en av mina akilleshälar när det gäller både konsumtion och rensning. Men i helgen valde jag att ta mig i kragen och göra ytterligare en rensning efter insikten att en stor del av böckerna numera är helt inaktuella trots ett flertal rensningar i både dåtid och närtid.

Sist jag tokrensade i bokhyllan utgick jag från att olästa böcker bör och kommer att läsas så småningom. Efter att under flera års tid föredragit att köpa nya för mig mer aktuella e-böcker till min Kindle istället för att plocka ut äldre fysiska böcker ur bokhyllan, insåg jag att majoriteten av dessa kommer förbli olästa.

Min taktik denna gång var därför att först dela upp alla böcker i två högar, dem jag läst och dem jag inte läst. Därefter delade jag upp de lästa böckerna två högar, dem jag vill läsa igen och dem jag inte vill läsa igen. När det gäller de olästa böckerna så delade jag upp även dem i två högar, dem jag fortfarande är sugen på att läsa och dem jag numera inte har något intresse av. Totalt blev det fyra kategorier där jag inte gjorde någon skillnad på skön- och facklitteratur:

  1. Lästa men fortfarande intressanta böcker – Böcker som jag haft stor behållning av och gärna tar del av igen. Typiskt favoritböcker samt fakta-, referens- och kokböcker.
  2. Lästa och numera ointressanta böcker – Böcker som jag inte vill ta del av igen. Typiskt böcker som inte gjort något större intryck samt all skönlitterär litteratur.
  3. Olästa men fortfarande intressanta böcker – Böcker jag fortfarande är sugen på att läsa men av olika skäl inte prioriterat ännu alternativt ens lagt märke till i bokhyllan.
  4. Olästa och numera ointressanta böcker – Böcker jag inte längre har intresse av att läsa. Typiskt på grund av skiftande intressen över tid.

Hur gick det då? Bokhyllan visade sig vara mer eller mindre proppfull med inaktuella intressen. Av mina initialt 77 kvarvarande böcker så åkte totalt 44 ut där fördelningen enligt modellen ovan såg ut enligt följande:

  1. Lästa men fortfarande intressanta böcker = 23 st
  2. Lästa och numera ointressanta böcker = 11 st
  3. Olästa men fortfarande intressanta böcker = 10 st
  4. Olästa och numera ointressanta böcker = 33 st

Boven var som i så många andra fall proaktiv konsumtion av i detta fall böcker. Om vi räknar med att varje bok kostat i snitt 150 kronor, vilket är fullt rimligt med tanke på att jag föredrar inbundna böcker, så har min proaktiva bokkonsumtion kostat mig ganska precis 5000 kr. Med tanke på det låga andrahandsvärdet på böcker (oavsett fräschör) valde jag helt enkelt att packa ned dem i en flyttlåda och kånka över dessa 44 böcker till närmsta Stadsmission.

Även om jag var lite obekväm med att rensa ut helt nya olästa böcker så var det superskönt att bli av med dem. Alternativet att låta dem fortsätta ta upp plats i vårt hem samt orsaka mig dåligt samvete varje gång jag ser dem var egentligen inte ett alternativ. Speciellt om de nu kan komma till glädje hos en ny ägare. Något som för övrigt underlättade rensningsprocessen var att ta ett foto på samt dokumentera titlarna på de olästa böckerna jag gjorde mig av med. Kanske inte ett helt logiskt men väldigt effektivt i mitt fall. :)

Hur ser du på olästa böcker; vill du ge dem en chans innan du kan göra dig av med dem eller åker de ut så fort det inte längre finns intresse?