Kategoriarkiv: Praktik

I denna kategori skriver vi om minimalistiska aktiviteter och tankar av mer praktisk karaktär.

Dags att prata julklappar med släkten

Om mindre än två månader stundar årets konsumtionshögtid nummer ett – julen. När det är som mörkast ska vi utöver julavslutningar, glöggfikor, luciafiranden, julfester och lussebakande klämma in en massa onödig shopping också. Eller? ;)

Även om det kan kännas avlägset så är det hög tid att fundera kring hur du och din familj och kanske släkt, vill ha det med julklappar och julfirande i år. Helt enkelt för att kunna kommunicera och förbereda alla på att den här julen kanske inte blir som alla andra jular. Det är dags att tänka hållbart kring julfirandet, hållbart för dig och hållbarare för planeten.

Nu var det ett par år sedan vi tog det där snacket och ändrade upplägg från stora höger med inslagna prylar som bytte ägare. Till att istället köpa en julklapp av förbrukningskaraktär för ca 100 kr och någon variant av julklappsspelet som fördelar ut julklapparna. För bara för att julen är en högtid med konsumtionsdrivna traditioner, förväntningar och känslor, så råder det inte undantagstillstånd att släppa sina värderingar. Vi tycker att konsumtion fortfarande ska utgå från behov, dina egna och mottagarens.

Men barnen, de måste väl ändå få julklappar!? Våra barn fick inte julklappar av oss föräldrar förra året. Det tyckte många var mycket konstigt (det skrevs t o m en tidningsartikel om det). Våra barn var då 1,5 samt 3 år, och vi tyckte helt enkelt inte att de behövde fler saker än de redan hade. Och de fick ju ett par julklappar från mor- och farföräldrar.

Julklappar till barnen från mor- och farföräldrar julen 2017.

Hur gör man då om man vill ha en hyfsat minimalistisk jul och vad kan man göra åt mor- och farföräldrar som gärna köper både två och tre julklappar till barnen? Vi tycker att man ska våga vara tydlig och kommunicera sina preferenser. Hjälp din omgivning att hitta alternativa lösningar som ligger i linje med dina värderingar genom att ge konkreta förslag. Kanske kan du erbjuda dig att avlasta släktingar och få göra inköpen till barnen åt dem? ;) Och om du inte får med dig släkten på en minimalistisk jul i år, så har du åtminstone sått ett frö.

När det gäller julen så kom ihåg att det främst handlar om att umgås med människor man älskar, och inte att byta prylar med varandra. Bland det finaste du kan ge en annan människa är faktiskt din tid samt fulla närvaro och uppmärksamhet.

Jag vill gärna passa på att tipsa om en intervju med oss i Leva & Bo igår där du också kan läsa om våra bästa tips kring en minimalistisk jul. Där kan du få ytterligare tips kring hur du kan tänka kring julklappar, julpynt och givmilda släktingar. :) Intervjun hittar du här.

Vad är dina bästa tips kring minimalistiskt och mer hållbart julfirande?

Nostalgitripp – 7 prylar vi prylbantat

Jag tittade igenom gamla bilder på mobilen och hittade en hel del foton på saker vi rensat ut för länge sedan. Så idag tänkte jag göra en liten nostalgitripp till saker vi prylbantat för länge sen. Kanske kan det ge dig inspiration att släppa taget om något du har där hemma? :)

Julkrubba Jenny Nyström. Julkrubban som egentligen tillhörde min ex sambo men som inte ville ha tillbaka den och därför sålde jag den genom Bukowskis nätauktion. Jag hade först tänkt skänka den till Stadsmissionen men en googling senare insåg jag att den var värd ca 2 000 kr.

Gameboy-spel. Flera Game boy-spel har sålts genom åren. Det finns ytterligare några någonstans hos mina föräldrar men ännu har jag inte hittat dem. Annars är ju dessa väldigt tacksamma att sälja på Tradera, eftertraktade och små och smidiga att frakta.

Finskor. Jag har haft många finskor genom åren som endast blivit sparsamt använda. Dessa var ett par av dem. Jag minns fortfarande butiken i min studentstad där jag köpte dem, längst in i butiken stod de och var på rea, om än fortfarande dyra. Jag kan fortfarande tycka att de är snygga men det är inget som automatiskt betyder att de kommer till användning eller förtjänar en plats i skogarderoben. Dessa gjorde inget av detta och såldes därför för flera år sedan.

Racercykel. Min älskade racercykel som tog mig hela vägen de 30 milen runt Vättern i ösregn (år 2012 när rekordmånga bröt loppet) medan Herr Minimalist låg och sov i en skåpbil vi lånat. ;) Jag var egentligen sugen på att cykla loppet en gång till och få revansch, jag var dels sjuk när jag cyklade (blodbrist/anemi) och vädret var dåligt, men sen blev jag gravid och insåg att jag inte skulle ha tid att träna flera timmar varje helg inom överskådlig framtid. Då såldes cykeln och jag hoppas att den fått cykla runt Vättern igen, om än med någon annan på sadeln. Ibland måste man släppa taget om sitt fantasi-jag. ;)

Tvärflöjt. Herr Minimalist hade en gammal tvärflöjt av märket Yamaha som senast användes under grundskoletiden. Den var med andra ord ren hyllvärmare hos oss och fick tillslut en lycklig ny ägare samtidigt som vi fick ett par tusenlappar in. Kanske har du också något gammalt instrument som du inte längre spelar?

Festklänning. Många är de dyra favoritklänningar som fått lämna hemmet genom åren. Den här prickiga från Karen Millen minns jag både vid det enda tillfälle den kom till användning av mig själv, när jag lånade ut den till en vän, men mest minns jag hur den hängde orörd i garderoben. Den såldes för en bråkdel av vad den kostade ny, men jag hoppas innerligt att den kom till någon som använt den betydligt mer än jag någonsin gjorde.

Sjalar. Som jag skrivit i ett inlägg för länge sen så har sjalar/halsdukar/scarfs min akilleshäl.  Vissa har väskor, andra skor, jag hade sjalar. Men jag har kunnat släppa taget om allt fler med tiden och jag tror jag skulle klara mig med 3-4 stycken idag; en tunn somrig, en vårig/höstig, och så någon varmare till vintern. Den på bilden släppte jag taget om för länge sen.

Så där har ni det, en liten nostalgitripp med 7 stycken vilt skilda saker som vi släppte taget om för länge sedan.

Har du någon specifik pryl som du av någon anledning minns särskilt när du rensade ut? Eller påmindes du genom ovanstående om något du borde släppa taget om?

Att hantera sin klimatångest

Efter förra veckans inlägg där jag skrev om att det inte räcker att vi källsorterar, skippar engångsartiklar och byter till LED-lampor samt gav 10 tips på saker du kan göra för klimatet, så är nog en naturlig följdfråga om jag har klimatångest.

Och ja, de senaste månaderna har klimatångesten kommit smygandes. Det händer då och då att jag gråter över att fler inte tycks bry sig eller är beredda att ändra sin livsstil. Inte ens vissa personer i vår egen närhet. Kan det vara en generationsfråga? Eller är den en klassfråga? Stora delar av samhället är så fokuserad på vinst, mer och större, på bekostnad av andra människor, djur, natur och planeten. Men mest försöker jag fokuserar på vad lilla jag kan göra och vad jag kan inspirera andra att göra.

För samtidigt träffar jag många människor både i jobbet och privat som vill leva hållbart och försöker göra skillnad utifrån sina förutsättningar. Så även om det är frustrerande att det sker så lite på samhällsnivå, politiskt och att stora företag står för majoriteten av utsläppen, så består såväl samhället, politiker och företag av individer och enskilda personer som tillsammans kan göra skillnad. Om tillräckligt många börjar agera annorlunda blir det nya beteendet den rådande kulturen. Och jag upplever att klimat och miljö får allt större plats i tidningar och debatter, och att fler tycks bli medvetna om problematiken.

Hur hanterar jag min klimatångest?

Jag försöker ta in information som är positiv och fokusera på vad jag kan göra. När du väl förstått att vi är i ett kritiskt läge, då behöver du inte ta in mer information om alla klimatkatastrofer som sker, om hur kort tid vi har kvar (är det 10, 20 eller 30 år?). Boosta istället med positiva exempel och aktiviteter för att inte bli paralyserad av rädsla. Jag läser eller ser fortfarande inte på nyheter, det ger mig inget positivt. Istället går jag med och följer nätverk som exempelvis nystartade initiativet Klimatklubben på Instagram  som ser möjligheter.

I veckan lånade jag en bok på biblioteket som du ser nedan och som jag hoppas kan vara upplyftande och ge konkreta tips kring hur man kan tänka och leva mer hållbart. Jag gillar att få mer koll och få fler tips på hur vi kan göra mer aktiva, hållbara val på kort och lång sikt. Men jag behöver inte ytterligare info eller koll på exakt hur illa det är ställt.

En hoppfull bok. Hoppas jag. :)

Jag tänker på att jag vill kunna se mina barn i ögonen när de växer upp och säga att vi faktiskt gjorde aktiva val för att leva mer hållbart. Att vi inte köpte nya bilar, flög hej vilt, shoppade okontrollerat eller åt kött till vardags. Vi försökte faktiskt utifrån våra förutsättningar, informationen här och nu, och vår livsstil leva mer hållbart. Vi gjorde ibland misstag, frånsteg våra värderingar och var inte perfekta, men vi gjorde vårt bästa. Och jag kan förklara för dem vad vi valde och vad vi valde bort.

Vi började 2013 spara pengar till en resa till Nya Zeeland dit vi tänkt åka med barnen innan äldsta barnet börjar förskoleklass. Eventuellt göra det som vår bröllopsresa. I år är dock första året som vi börjat tveka på om vi kommer genomföra den resan. Framtiden får utvisa men i dagsläget känns det helt enkelt inte lika roligt och lockande som det gjorde tidigare.

Jag har även bytt jobb under hösten som vissa av er kanske sett på Instagram. Ett jobb där jag är involverad i hållbarhetsfrågor och som jag kan cykla till på 10-15 minuter. Jag kanske får utveckla och återkomma till jobbytet i ett framtida inlägg.

Hur gör du för att hantera din klimatångest? Har du gjort någon förändring i tankar eller handling på senare tid?

Nya Zeeland, detta fantastiskt vackra land!

No poo round two

För några år sedan testade jag no poo eller snarare balsammetoden. Den går ut på att man inte tvättar håret med schampo utan enbart med utvalda balsam. På så vis undviker du sulfater som torkar ut håret och kan ge problem med mjäll och kliande hårbotten.

För mig började no poo som en av mina många månadsutmaningar som jag testade på den tiden och skrev om på bloggen (en månad utan schampo, en månad utan tv, en månad utan Facebook mm). Jag gillade konceptet med no poo och höll fast vid det under något år om jag minns rätt. Sen tyckte jag inte håret mådde bra (vilket även kan berott på gavidhormoner).

I somras fick jag nys om att tvätta håret med aleppotvål och började läsa på mer genom Kemikalieklok som ger mycket tips kring hur man kan göra för att använda färre kemikalier i hemmet (och på förskolor mm). Och att tvätta håret med en aleppotvål var något jag fastnade för och bestämde mig för att ge en ärlig chans under ett par månader.

Den aleppotvål som jag använder med 24% lagerbärsolja.

Vid hårtvätt med aleppotvål, som har ett högt pH-värde ska pH-balansen i håret återställas med en ”sursköljning” eller liknande. Jag gör min surskölj av vatten blandat med äppelcidervinäger som jag häller i en tom balsamflaska (ca 2 dl vatten och 2 msk äppelcidervinäger). Jag har hört rykten om att vissa tycker håret kan lukta lite surt efter surskölj med just äppelcidervinäger om det regnar ute så håret blir fuktigt igen, men jag har inte alls upplevt något sådant.

Om jag tycker håret är finare? Nu har jag hållit på ca 2 månader och de senaste veckorna har jag börjat märka en positiv skillnad. Jag hade tidigare problem med torr hårbotten och jag upplever den mindre torr nu. Håret behöver tvättas ca var 5e dag och jag skulle gärna se att det räckte med att det tvättades en gång i veckan och bara sköljdes med vatten 1-2 gånger.

Det här var tänkt som en kort uppdatering och intro till mitt hårexperiment. Något jag skulle vilja ha är bättre förvaring av tvålen eftersom den lämnar tvålrester där jag ställer den. Likaså behöver jag en större flaska för balsamet, får se om jag hittar någon lämplig i skafferiet. Jag tänkte ge experimentet tre månader innan jag eventuellt byter tillbaka till att tvätta med vanligt schampo, men just nu är chansen större att jag köper en ny aleppotvål när nuvarande tar slut.

Har du testat aleppotvål, surskölk eller någon annan variant av no poo?

10 saker du kan göra för klimatet

Är svenskarna schizofrena? Å ena sidan ser vi oss själva som ett naturälskande och miljömedvetet folk. Vi har en progressiv klimatlagstiftning, är ett av tre länder med klimatlag och med ambitiösa mål som fossilfri transportsektor år 2030 och fossilfritt land år 2045. Samtidigt som vi ligger som topp fem på listan över länder som flyger mest och bland dem med störst ekologiskt fotavtryck.

Skogsbränder, värmerekord och skördekris. Årets sommar har satt klimatet och hållbarhet i fokus och förståelsen har ökat för att det inte är någonting som sker i periferin eller i framtiden, utan här och nu i Sverige. Det här är ett blogginlägg om vad du kan göra för klimatet. För att förändringar måste ske är numera ett faktum.

Visst är det jättebra att vi minimerar matsvinnet, sänker inomhustemperaturen, källsorterar, skippar engångsartiklar, byter till LED-lampor, använder tygkassar och klimatkompenserar våra flygresor. Men det är inte de åtgärderna som räddar planeten. Det är inte där de stora vinsterna för klimatet finns. Tyvärr. Jag lovar dig, jag önskar också att det vore så enkelt.

En enda flygresa kan ”radera” 20 år av nitiskt källsorterande. En enda flygresa t o r till Thailand släpper ut motsvarande 2,2 ton koldioxid, vilket motsvarar det en vanlig bil släpper ut under ett helt år. Vi behöver komma ner till ca 1 (!) ton koldioxid om året per person för att klara klimatförändringarna. Då förstår ni att vi har lite att jobba med.

Men vad kan man göra då? Det finns massor som till en början kanske ter sig som stora uppoffringar, men som för många redan är vardag och det kan de bli för dig med. Här kommer 10 tips på vad du kan göra för leva mer hållbart på riktigt:

1. Minimera flygandet. Bland det viktigaste du kan göra är att ändra dina flyg(o)vanor, såväl privat som i tjänsten. Boka in webbmöten istället för att alltid träffas fysiskt, och välj närmare resmål till den årliga semestern. Låt flygresor vara något riktigt speciellt och lyxigt. Precis som det var för bara 20 år sedan. Det bästa är förstås att skippa flyget helt. Det finns massor av vackra platser att upptäcka utan att sätta sig i flygstolen. Och du, få saker varar för evigt, det kanske kommer gå att flyga med gott samvete i framtiden med fossilfritt flygbränsle.

2. Minska bilåkande. Det handlar inte främst om vilket bränsle du använder, utan om vilken bil du har. Vi kan inte köpa miljövänliga bilar i tron om att vi då kan förbruka mer energi med gott samvete. Se bilen som den bekväma lyx det egentligen är och välj mer miljövänliga alternativ som tåg, buss och cykel så ofta du kan. Kanske kan du jobba hemifrån en dag i veckan med argumentet att det är bättre för miljön (och din stressnivå)? Skjutsar du barnen till aktiviteter, förskola/skola, kan föräldrar turas om att promenera med barnen eller kan ni samåka?

3. Ät mer vegetariskt. Köttets negativa miljöpåverkan är framför allt att nötkreatur släpper ut stora mängder metan, som är en ännu värre klimatgas än koldioxid. Köttproduktion kräver också stora insatser av vatten, konstgödning och foder, och är ett ineffektivt sätt att föda en stor befolkning. Ät vegetariskt och lite fisk som grund och lyxa till det med svenskt naturbeteskött vid festligare tillfällen om du måste.

4. Köp förnybar energi. Genom att köpa förnybar energi får du en lägre klimatpåverkan eftersom den inte tillför någon ny koldioxid till atmosfären när den används. Det kan låta mäckigt att behöva byta exempelvis elbolag, men idag kan du göra det på en kvart. Du är en googling bort från att ha förnybar el och/eller uppvärmning du med.

Vår natur är något alla borde vara mer rädd om.

5. Konsumera mindre. Vi stressar och jobbar hårt för att få pengar att konsumera kläder och prylar. Och sen har vi svårt att göra oss av med sakerna som tar vår tid, pengar och energi. Och inte blev vi lyckligare av det heller. I vår bok Prylbanta har vi flera tips på hur du steg för steg kan identifiera om du verkligen har ett konkret behov att konsumera, så du inte gör det av slentrian, stress, tröst, belöning, (o)vana, sociala normer etc. Mode måste bli långsiktigt och mer hållbart, så kallat slow fashion.

6. Handla second hand. Köp plagg och saker som någon annan inte kan ha eller har tröttnat på och låt dina saker som inte används hitta nya ägare. Byt, skänk eller sälj saker du inte använder. Det kan krävas lite tålamod att handla second hand men vinningen är lägre kostnad och mindre miljöpåverkan. När du förlänger livslängden på plagg sparas energi, kemikalier och vatten. Och du, barn bryr sig inte om huruvida något saknar butikslapp eller originalkartong.

7. Stressa mindre. När vi blir stressade börjar minsta möjliga motståndens lag att gälla och vi tar genvägar. Vi tar bilen när vi rent avståndsmässigt skulle kunna gå eller cykla. Vi steker färdiga köttbullar och snabbmakaroner för att vi inte har energi eller tid att bryta vanor och laga en ny vegetarisk middag. Och vi stresshoppar mindre genomtänkta saker i ett försök att dämpa stressen. Eller flyger långt bort för att äntligen kunna koppla av och varva ner så långt bort från vardagen som möjligt. Stress är inte bra för den som vill ha en hållbar livsstil. Eller för klimatet.

8. Var mer förnöjsam. I dagens samhälle drillas vi tidigt i att inte vara nöjda, att sträva efter mer och bättre. Konsumera mera, resa mer, göra mera. Valfriheten och möjligheten att göra ”allt”, i kombination med att vi kan se vad andra har och gör via sociala medier, skapar en missnöjdhet med det man har. För man kan alltid ha mer och bättre. Men det går att träna sig i att vara nöjd med det man har istället för att sukta efter det man inte har. Långsiktig lycka är något du skapa inom dig, inte med yttre attribut eller upplevelser. Blir du mer förnöjsam med det du har, kommer din klimatpåverkan man största sannolikhet att minska.

9. Inspirera andra. Den samhällsförändring och livsstilsförändring vi behöver göra de kommande åren tycks skrämma väldigt många vilket gör att vi inte pratar om det. Politiker vågar knappt ta i frågan av rädsla för beslut som inskränker individens frihet. Vi behöver fler inspiratörer och förebilder på individnivå, och fler som pratar om vad man kan göra och vad man själv gör. Inte minst för att politiker ska förstå att vi som samhälle är beredda att göra den förändring som behövs för att våra barn och barnbarn ska ha en planet att bo på, men att vi då behöver hjälp med strukturförändringar i samhället.

10. Skaffa färre barn. Studier från Lunds universitet visar att låta bli att skaffa barn är den enskilt största uppoffringen du kan göra för klimatet. Större än att avstå flyg-, bilresor eller kött. När något så grundläggande som reproduktion betraktas som en klimatfara, då är det en allvarlig signal om hur ohållbar vår livsstil är. Visst är barn källan till lycka hos många, så även hos oss, men vem säger att fler barn skulle leda till större lycka? Vi kan helt enkelt låta bli att skaffa så många barn, och som i punkt åtta, vara mer förnöjsamma.

Illustration från studien om att färre barn är bättre för klimatet.

Men var ska man börja då? Precis som med minimalism och prylbantning tycker vi man ska börja där tröskeln känns hyfsat låg eller där du har ett visst engagemang och motivation. Gillar du matlagning kanske vegetarisk och ekologisk mat känns som en rolig utmaning. Har du nyss blivit förälder kan du kanske köpa mer second hand, ekologiskt och stressa mindre. Behöver du se över din hälsa kanske du kan tänka dig att låta bilen stå oftare och äta mer grönt. Det kan också vara ekonomin som är på väg åt fel håll och att du därav väljer att shoppa mindre, köpa second hand, vara mer förnöjsam och låta bilen stå oftare. Självklart beror det även på var du befinner dig på hållbarhetstrappan idag, både praktiskt och mentalt.

Ytterligare ett sätt att angripa punkterna på är att testa under en månad. En vegetarisk månad. En bilfri månad. En shoppingfri månad, osv. Kanske lyckas du etablera nya vanor och inser att det inte var så svårt.

Vad gör vi, Minimalisterna? Vi som reste till Rhodos så sent som i våras och då och då nämner längtan efter ett tredje barn. Det kommer jag ta upp i ett framtida blogginlägg med utgångspunkt i våra 10 tips ovan.

Vilken av de 10 punkterna gör du idag och vilken skulle du kunna bli bättre på eller angripa här näst? Har du något ytterligare väsentlig punkt som du tycker jag glömt?

Barnrummen som försvann

Vi har fått många frågor om barnrummen; hur inreder vi, delar barnen rum, hur förvaras leksaker, hur ser det ut mm. Ja, hur blev det egentligen så här en månad efter inflytt?

Faktum är att barnrummen försvann, typ. :) Vi hade tänkt att ett av sovrummen på övre plan skulle bli sovrum till båda barnen och ett annat lekrum. Vi planerade även att ha en mindre lekdel i ena delen av vardagsrummet nere. Men så blev det inte alls.

Vi började funderade kring lite större frågor; ”vad är våra ledord för hemmet, hur vill vi att bostaden ska kännas?”. Förutom att vi vill att hemmet ska upplevas lugnt och luftigt, så vill vi att det ska kännas barnvänligt. Det var ju trots allt till stor del för barnens skull som vi flyttade till hus. När vi landat i det tog vi ner samtliga barnens leksaker och skapade en större lekhörna i vardagsrummet istället. Barnen vill mestadels vara i närheten av där vi är och då passar det bäst med ett lekrum på nedervåningen. De flesta av våra gäster har också barn och då kan de leka medan vi sitter kvar i köket eller hänger i soffdelen av vardagsrummet.

Så vi har helt enkelt delat upp vardagsrummet i två delar; en del med soffa, soffbord och braskamin mm och en del för alla barnens möbler och leksaker. För att slippa frågor om var saker kommer ifrån i kommentarsfältet så skriver vi ut det i inlägget. Det betyder inte att vi fått alla saker gratis eller är sponsrade. Det vi fått är bordet och två större förvaringskorgar från Babyshop men övrigt är köpt och betalt själva second hand eller nytt.

Så, let’s go husesyn i barnens lekhörna i vardagsrummet! :)

Brio-ugnen till höger i bilden ovan och tillhörande diskbänk köpte vi på Blocket för ett par år sedan. Ugnen hade vi även när vi bodde i lägenheten. Diskbänken köptes samtidigt men visade sig inte få plats på något bra sätt då, så den förvarades i vårt förråd fram tills husflytten.

De två bokhyllorna mot mönstrade väggen är från Ikea, en av den hade vi även i lägenheten och vid flytten köpte vi ytterligare en på Blocket. Vi har satt i lådor i dem för ett lugnare intryck. Där förvaras pussel, pysselböcker, och lite leksaker, men de flesta lådor är i dagsläget tomma.

Bordet och pallarna är som nämnt från babyshop.se. De har blivit poppis bland både våra barn och kompisars barn. Om det inte pysslas vid det så bjuds det på virkat fika (fått från min fd kollega samt köpt på Tradera) eller leks affär med kassapparat (loppisköp) mm.

En dag när barnen kom hem från förskolan satt spökena och fikade. ;)

I vårt hus ekar det mycket, kanske för att vi har det så luftigt ;) så ett par mattor och andra textilier är ett måste. Barnmattan finns på flera ställen, googla ”Matta kids concept edvin skog” så hittar du. Jag gillar att den är dov i färgerna men ändå ser ut som en barnmatta. 

Lektältet och den runda kudden köptes på en loppis i våras. De andra kuddarna är av ekologisk bomull och går att tvätta och finns bland annat här. Lektältet hade vi även i lägenheten och det är väldigt lätt att plocka ihop och lägga undan vilket var smidigt när vi bodde mindre.

Spökena bor vanligtvis i tältet.

Bokhyllan du ser nedan som ser ut som ett hus är från märket Alice & Fox. Jag hade bevakning på Blocket på den hela sommaren men den dök aldrig upp så jag köpte en ny hos Jollyroom.

De stora förvaringskorgarna kommer som nämnt från Babyshop. Den svart-vita som syns på översta bilden är från märket Ferm Living och är i GOTS-certifierad ekologisk bomull, i den förvaras duplo. Den mer färgglada nedan är från Littlephant (älskar mönstret och färgerna!), i den förvaras barnens tågbana. Båda korgarna är mjuka, stabila och känns kvalitativa.

Men vad händer här näst, kommer det se ut som på fotona även framöver?

Nej, inte alls. Vi får förmodligen anledning att återkomma till barnrummet, eller kanske barnrummen (liksom övriga delar av hemmet såklart). Inom de närmsta månaderna kommer vi måla den mönstrade väggen i vardagsrummet vit vilket kommer göra hela rummet lugnare. Likaså är tanken att ha canvastavlor på barnen på den väggen.

När vi sedan gör i ordning ett sovrum till barnen på övre plan (de sover nu i vårt sovrum) med riktig barnsäng mm. Så är planen att vissa av barnens möbler och leksaker som nu är i vardagsrummet ska flytta dit. Förmodligen lektältet, en bokhylla, lite böcker mm.

Är du inredningsintresserad och har något tips utifrån det du ser och läser ovan, så får du gärna kommentera och ge tips! :)

Har du funderat över dina ledord för ditt hem? :)

Våra bromskrafter vid prylbantning

När du prylbantar kommer du förr eller senare att stöta på diverse tankevillor som förvirrar och försvårar att fatta rationella beslut. Genom att lära känna dina främsta tankevillor som får dig att behålla saker du inte behöver (liksom får dig att shoppa saker du inte behöver) kommer du kunna agera mer rationellt och enklare släppa taget. Detta skriver vi mer om i vår bok Prylbanta.

Vill man inte kalla det tankevillor så passar bromskrafter lika bra, för dessa är som motsatser till att ha drivkrafter. Nedan delar vi med oss av våra topp 3 bromskrafter som försvårar rationellt agerande när vi prylbantar. För att inspirera dig att reflektera kring dina egna dito:

Nostalgi. Vi tillskriver ofta saker ett omotiverat stort värde för att de ägts av någon vi tycker mycket om, eller för att prylarna framkallar minnen vi är rädda att glömma bort om prylen försvinner. Nostalgi kan även vara framåtriktad eller proaktiv där du främst sparar saker för att eventuella barn och barnbarn ska få en bättre känsla för vem du var samt komma ihåg dig.

För vår egen del så är det främst prylar från våra båda mormödrar som vi kan känna har behållits omotiverat många av och länge, liksom några andra saker förknippat med en tid som varit. Det generella tipset gällande nostalgiska saker är att inse att minnet och känslorna inte sitter i prylarna utan inom dig och i ditt huvud. Behöver du hjälp att minnas fungerar ett foto ofta precis lika bra, oavsett om det är fysiskt eller digitalt.

Ärvda prylar har en förmåga att stanna kvar.

Bekvämlighet. Det enklaste alternativet är alltid att spara. Att helt enkelt lägga eller ställa tillbaka saken där man hittade den eller lägga den i en låda i förrådet/källaren/vinden. Men det också det kortsiktigaste alternativet. För även om det kan vara jobbigare att fatta ett slutgiltigt beslut kring om prylen bör säljas, skänkas eller slängas, som ju även medför ytterligare aktiviteter innan prylen lämnat hemmet, så är det bättre att försöka få ut prylen i användningskretsloppet igen.

Att det är så enkelt att spara är en stor anledning till att det ackumuleras onödiga prylar hos många, så även hos oss. Genom att bo länge i vår lilla lägenhet med barnen ”tvingades” vi ständigt utvärdera och göra oss av med saker, vilket hjälpte oss att skrida till handling och inte vara fortsatt lata och välja den enklaste vägen (spara). :)

Minimalisternas vardagsrum, lekrum och arbetsrum när vi bodde i lägenheten på 60 kvm.

Sunk cost. Insikten att något som kostat, ofta dyra, pengar men nu inte längre levererar värde och heller inte kommer ge tillbaka i närheten av samma värde vid en försäljning. Då kan det kännas lika bra att behålla saken och slippa ta den faktiska konsekvensen och kostnaden, eller? ;) Att saken har kostat pengar är inget som automatiskt kvalificerar den att få stanna kvar i ditt hem. De flesta sakerna där har de facto kostat pengar. Acceptera istället att du fattat ett mindre bra köpbeslut. Lär dig av misstagen och gå vidare. Förhoppningsvis blir du mer noggrann i dina val av klädesplagg och prylar framöver.

För oss är det märkeskläder som får hänga med oförskämt länge trots att de inte kommit till användning i tillräcklig utsträckning. Plagg som varit dyra i inköp, som kanske är lite för små eller lite för stora, som skulle kunna passa om kroppen blev större eller mindre. I samband med flytten till huset gick vi igenom alla plagg och lyckades faktiskt släppa taget om flera plagg som tidigare sparats på grund av just sunk cost.

Kanske sparar du saker av samma anledningar som vi? Eller för att de är snygga? För säkerhets skull? För att det var en present? Eller helt enkelt för att du saknar en rensningsplan för dem? I vår bok Prylbanta ger vi som nämnt fler exempel på det här med tankevillor eller bromskrafter vid såväl shopping som prylbantning, samt ger dig verktyg för att ha en verktygsplan.

Berätta gärna nedan vilka bromskrafter du har när du prylbantar. :)