Kategoriarkiv: Praktik

I denna kategori skriver vi om minimalistiska aktiviteter och tankar av mer praktisk karaktär.

Rensningstips om du vill tjäna pengar

Vi får ofta frågan var du ska börja prylbanta och brukar svara att man bara ska sätta igång. Börja där du känner motivation till att börja rensa, kanske ser du fram emot att skapa ordning i garderoben, eller där du känner frustration över att det alltid är kaos. Börja då där. När du väl är igång uppstår ofta positiva känslor och du får momentum som gör att du vill fortsätta.

Var du känner motivation till att börja rensa, kan ha att göra med vilka drivkrafter du har och vad som får just dig att gå igång. Såväl i karriär som i rensning finns det vissa personer som drivs av att tjäna pengar. Nedan har vi samlat tips på områden där du som helst tjänar pengar på din rensning kan kika lite extra om du inte har något att rensa och sälja:

1. Tekniska prylar. Uppdaterade du dig med en ny modell av en teknisk pryl i jul? Kom då ihåg att göra dig av med din gamla dito. Mobiltelefoner, ljudsystem, kameror och spelkonsoller som inte längre används kan inbringa pengar och är enkla att sälja.

2. Hobbyutrustning. Ofta varierar både intresse samt möjlighet till att utöva hobbies över tid, vilket gör att det går att hitta oanvänd utrustning i de allra flesta förråd. Kanske har du sparat något som egentligen tillhör ditt fantasi-jag? Sälj när det är aktuell säsong för att få bäst pris. Skulle intresse mot förmodan uppstå i framtiden kan du förmodligen köpa tillbaka likvärdiga prylar på samma marknad till samma pris.

Kanske har du fritidsutrustning som tillhör ditt fantasi-jag? Eller urvuxen barnutrustning?

3. Gamla leksaker. Vem har inte lego, Barbie eller My Little Ponys ståendes på vinden eller i föräldrarnas förråd? Om du inte vill att dina barn, framtida barn eller barnbarn ska leka med dessa kan du ju lika gärna sälja dem, eller hur? Stäm av med eventuella syskon så ni är överens om hur de ska hanteras. Barnsaker generellt är väldigt tacksamt och enkelt att såväl sälja som köpa begagnat via lokala FB-grupper, Tradera och Blocket.

4. Märkeskläder. Har du också kläder som inte längre är du eller som du av andra anledningar inte tycker om trots att de kostade en hel del i inköp för att de är märkeskläder? Fota och lägg upp på Tradera så slipper du det dåliga samvetet varje gång du ser kläderna i garderoben. Förhoppningsvis kan de bli någon annans favorit och slitas ut istället för att bara förvaras.

5. Möbler. Allt eftersom man rensar kan ibland hela möbler bli överflödiga och rensas ut. Likaså om rensningen resulterar i att man inser att man kan bo mindre än tidigare. Vi har exempelvis rensat ut och sålt vår tv-bänk och ett vitrinskåp, för att behoven av dessa möbler inte längre fanns. Möbler är ofta enkla att sälja via Blocket och så slipper du själv frakta bort dem.

Har du något tips på rensning i hemmet som enkelt kan säljas för att inbringa pengar?

Shoppingfritt 2018 – Förhållningsregler och förhoppningar

Som jag tidigare aviserat på instagram kommer jag, Fru Minimalist, att ha ett shoppingfritt år under 2018. Ett helt år utan att slösurfa i webbutiker, vela mellan alternativ, jämföra priser för bästa dealen, hålla koll på när Tradera-annonser förfaller eller gå i butiker på lunchen på jobbet. Roligare saker kan man ju lägga sin tid på. ;)

Köpstopp, konsumtionsstopp, kalla det vad du vill. Jag tycker att shoppingfritt låter mer positivt och det är så jag ser det, som en positiv utmaning. Jag kommer alltså försöka att inte att köpa prylar och kläder till mig själv under 2018. Saker som jag skulle noterat under ”Fru Minimalist” i våra månatliga in- och ut-listor. Mer i detalj så är förhållningsreglerna enligt nedan. Fråga gärna om jag missat eller varit otydlig med något.

Förhållningsregler:

  • Shoppingstoppet gäller enbart saker till mig själv; kläder, prylar, accessoarer etc. Jag får inte heller köpa dessa second hand.
  • Underkläder och strumpor får inte köpas. Däremot hudfärgade nylonstrumpbyxor, som jag de senaste åren räknat som förbrukningsvara pga att de går sönder så snabbt.
  • Förbrukningsvaror ingår inte utan får köpas.
  • Tjänster/upplevelser som frisörbesök, gymkort, restaurangbesök, resor mm får köpas.
  • Saker till det gemensamma bohaget ingår inte heller i mitt shoppingfria år. Större bostad, nya sängkläder eller en ny diskmaskin skulle alltså vara okej.
  • Kläder till barnen eller saker de behöver får köpas. Ofta ärver vi kläder, så förmodligen behöver vi inte konsumera särskilt mycket.
  • Presenter får köpas till andra samt tas emot. Jag hoppas vi kan ge upplevelser eller förbrukningsvaror istället vilket vi ofta gör, men till vissa barn kanske det blir en pryl.
  • Smink får jag köpa. Jag räknar det som förbrukningsvara. Min sminkväska är redan extremt liten så jag gissar att det inköp som kommer göras under året är en ny mascara.

Förhoppningar:

  • Minska shoppingsuget. Det snurrar ständigt plagg i huvudet som jag suktar efter och funderar på när, var och hur jag kan få tag i på lämpligast sätt. Eller hur jag kan optimera min garderob ytterligare genom konsumtion. Nu när jag inte får shoppa under ett år hoppas jag minska fokuset på shopping och romantiserade behovsanalyser.
  • Spara tid. Eftersom jag inte får shoppa har jag i princip inget på webbutiker, fysiska butiker, Tradera eller prisjakt att göra. Jag hoppas minska såväl praktiskt shoppingtid som minska tiden jag går omkring och tänker på shopping, nästa köp etc.
  • Uppskatta det jag har. Nu tvingas jag fokusera på och vara tacksam över det jag har, och ta hand om det på bästa sätt.
  • Spara pengar. En snabbkoll i appen Tink visade för att jag shoppade kläder, hemelektronik och sportsaker för ca 25 000 kr under 2017. Då avsåg 10 000 kr en ny mobiltelefon. Borträknat den så borde jag alltså spara någon dryg tusenlapp per månad.
  • Inspirera andra. Jag hoppas kunna visa att det går att låta bli att konsumera saker under ett år och ändå leva ett vanligt liv. Samt att ett shoppingfritt år kan leda till positiva insikter som gör att du sparar tid, pengar och energi resten av livet, och samtidigt gör miljön en tjänst.

För er som hängt med på bloggen länge vet att jag brukar testa diverse nya grejer och har utmanat mig i många olika typer av sammanhang tidigare, under 2014 körde jag månadsutmaningar varje månad; en månad utan shopping, en månad utan alkohol, en månad utan Facebook, en månad utan sötsaker, en månad utan tv-tittande, en månad utan skärmtid, en månad utan schampoo, mm.  Vill du läsa vilka fler utmaningar som utfördes eller läsa inläggen kring ovannämnda utmaningar så hittar du dem samlade i inlägget här.

Jag är även fullt medveten om att det är en lyx att kunna välja att ha ett shoppingfritt år. För vissa är detta en påtvingad vardag. Det är en förmån att ha valet att välja bort.

I ett kommande inlägg kommer jag beskriva de utmaningar jag ser med ett shoppingfritt år för mig, samt låta Herr Minimalist berätta varför han inte tycker ett shoppingfritt år är någon bra idé.

Vågar du hänga med på #shoppingfritt2018 i 1 månad, 3 månader eller kanske hela året ut? ;)

Förskolepyssel och minimalism

En vanlig fråga som vi får på bloggen, instagram och även mejlledes, är hur man gör med alla pysselgrejer som barnen släpar hem från förskolan. Inte minst så här i samband med terminsslut när hela höstens samling av teckningar, skapelser och pyssel kommer hem.

Vi förespråkar helt klart att digitalisera majoriteten av dessa för att kunna bevara dem, minnas dem och kanske ge vidare till barnen (digitalt), men slippa förvara och spara dem fysiskt. För vissa kan detta låta tråkigt, eller läskigt. Att bilderna av barnens skapelser kommer bli liggandes någonstans i myllret av bilder på en hårddisk och aldrig mer tittas på eller ens hittas igen. Men så behöver det absolut inte bli.

Låt oss berätta mer i detalj hur vi gör och hur vi trots att de inte sparas fysiskt, ändå använder, konsumerar och tittar på skapelserna tillsammans.

1. När någon enstaka skapelse kommer in i hemmet löpande under året brukar de sättas upp på kylskåpet under en vecka eller stå synliga i hemmet under högtiden de är gjorda till. Om det är saker som kan användas så används de tills barnen tröttnar på dem, exempelvis halsband. Eller tills de blir onödigt många, då försöker vi få barnen att rensa ut några.

2. När sakerna fått sin uppmärksamhet eller fyllt sitt syfte, lägger vi dem antingen i en utsedd mapp för dessa saker, eller går direkt på punkt 4 nedan. Om det inte redan står namn och år brukar vi skriva till det synligt om det är lämpligt (lätt på teckningar, svårt på halsband).

3. I slutet av terminen/året när vi har en anständig hög med pyssel och förskolealster, gör vi först en rensning. Är det exempelvis 10 teckningar som liknar varandra så sparar vi ett par.

4. Sedan fotar vi de utvalda sakerna. Ibland bara liggandes på ett bord, ibland även när barnen själva håller i grejerna. Vi fotar alltså bara ett urval av alla teckningar och pyssel.

5. Ca 1-3 av alla teckningar per termin sparas i en varsin plastficka som barnen har. Den tänker vi ska finnas i en ”nostalgilåda” när barnen får en sådan. Det blir kanske 20 teckningar i den per barn för hela förskoletiden. Då kan man se hur målningen utvecklas, olika teman de haft etc.

6. Till de foton vi tagit under punkt 4 har vi skapat ett särskilt digitalt fotoalbum till respektive barn där dessa sparas. På så vis kan de förhoppningsvis ta del av dem i framtiden om så önskas.

7. Vi har en vana att 1-2 kvällar i veckan titta på foton och filmer vi tar med kamera och mobil på tv:n tillsammans med barnen. Alla samlas i soffan och så gör vi bildspel över ett tillfälle eller tittar på bilder från när barnen var små. Vid dessa tillfällen kollar vi ibland även på de album vi skapat med barnens pyssel och teckningar, pratar kring dem; vad det föreställer, vem de gjorde dem med etc och återupplever på så vis barnens förskolealster.

Det kan vara en svår balansgång vad man ska göra med barnens förskolepyssel. Vi vill verkligen inte spara en massa skrymmande pyssel eller teckningar som ju i ärlighetens namn inte alltid är jättefina. ;) Och förmodligen skulle vissa ändå gå sönder med åren. Men samtidigt vill vi inte att barnen ska uppleva att det de skapar inte används utan bara slängs så snart det kommer hem.

Mina föräldrar har inte sparat något direkt pyssel från när jag var liten (mer än någon knölig påskkyckling) men däremot stora mängder teckningar som jag själv rensat bland när jag blev vuxen. Att de inte sparat några av de pyssel jag gjort, är inget jag saknat. Däremot hade det varit roligt att se bild på vad man pysslade för något på förskolan på glada 80-talet. ;)

Hur gör eller har du gjort med allt pyssel som barnen tar hem från förskolan eller skapar hemma?

Även barnens diplom och liknande kan ju digitaliseras om man har svårt att bara slänga dem.

Julens baksmälla

Så här dagarna efter jul kan en vissa baksmälla infinna sig, inte bara från stor mängd julmat och sötsaker, utan även på grund av alla nya prylar och kläder som nu ska få en plats i de ofta redan fulla lådorna, garderoberna och skåpen i hemmet.

Statistiken säger att vi lägger allt mer pengar på julklappar och gåvor till våra nära och kära. Vi är köpstarka, optimistiska och växande i antal. I grund och botten är presenter något fint som betyder att vi visar omtanke. Ska vi aldrig nå köphysterins gräns och börja tänka mer hållbart?

Veckan före julafton kan vi se dem; människorna med tomma panikslagna blickar som ger sig ut på lunchen på jobbet för att köpa de sista klapparna. Sista helgen innan jul fylls köpcentrumen av samma sorts människor. På julafton kan vi se dem irrandes omkring på mataffärer och bensinmackar som fortfarande håller öppet. På jakt efter något som inte ser ut som den sista-minuten-julklapp det är. Kanske var du någon av dessa personer denna jul? ;)

Nu när du kanske sitter med den här baksmällan är det perfekta tillfället att fundera över hur du vill ha det nästa jul. Vad var bra och vad skulle du vilja ändra på? Vill du lägga tid och fokus inför jul på annat än att jaga efter julklappar? Eller göra annat än att flänga mellan julbord och julklappsöppningar under julafton?

Som vi skrivit om tidigare; vill du ändra på julklappstraditioner i familj och släkt, då gäller det att ta upp diskussionen i god tid, och det kan naturligtvis även gälla om du planerar att göra andra större förändringar kring julfirandet. Nedan är några tips på hur du kan hantera julen och julklappar för att göra den mer hållbar och mindre stressig för alla inblandade. Kanske passar någon av punkterna dig och din familj:

Jultraditioner. Det blir extra tydligt när man får barn att det finns chans till ett slags omtag kring julen och man kan börja forma sina egna jultraditioner. Julklappar eller inte, vad önskas på julbordet, vilka vill vi vara med etc. Man kan ju faktiskt träffa resten av släkten andra dagar än just på julafton eller andra tider på året än just kring jul. Och självklart kan du försöka ändra jultraditioner även om det inte finns några barn med i bilden.

Önskelista. Det är skillnad på önskelista och inköpslista. Se till att någon i släkten köper något från listan, det är inte meningen att hela listan ska bockas av. Kanske behöver barnen heller inte sitta och bläddra fritt med en leksakskatalog framför sig inför julen.

Second hand. Våga köpa julklappar second hand, inte minst till barn eftersom utbudet av både böcker, pussel och spel är stort och ofta kan hittas i bra kvalitet. Nytt behöver faktiskt inte vara nyproducerat, utan nytt för den som får det. Kanske har du till och med något hemma som du inte behöver men som skulle göra någon annan glad?

Slopa. Blir du irriterad på att släkten köper för mycket prylar till dina barn så låt bli att köpa något själv, och våga vara tydlig med vad barnen faktiskt behöver. Att inte köpa något själv funkar åtminstone så länge barnen är små och inte reflekterar över vem som ger vad. Våra barn är 1,5 år och 3 år och har än så länge inte fått någon julklapp från oss i samband med julafton. Eller ge julklapparna till era barnen en annan dag än på julafton för att dra ut på julen.

Julklappsspelet. Ett sätt att hålla nere antalet julklappar bland de vuxna är att spela julklappsspelet. Ändå bättre är om man bestämmer att paketen bara får utgöras av förbrukningsvaror. Det finns många olika varianter på julklappsspelet, vi har beskrivit hur vi gör i vår släkt i inlägget ”Dags att köpa julklappar?”.

Julklappslotteri. Ett annat sätt att hålla nere antalet julklappar är att ni tidigare under året lottar till vem av dem ni brukar fira jul med, som man ska köpa julklapp till i år. Bestäm ett ungefärligt belopp det får kosta som är rimligt för alla inblandade. På detta sätt kan alla få en personligt utvald julklapp, men man behöver bara köpa julklapp till en person. 

Vilket av ovanstående tillvägagångssätt är du mest sugen på att implementera i er familj eller släkt till nästa jul?

Kom ihåg att ta upp det i god tid innan och bli inte allt för besviken om du får mothugg. I vår släkt var det ramaskri första året med julklappsspelet med förbrukningsvaror, men nu ett par år senare är det ingen som muttrar utan alla är tillfreds. Kanske till och med mer tillfreds för att de sluppit stressa runt efter julklappar veckorna innan jul. :)

Våra barn får inga julklappar

När vi skrev på Instagram om att våra barn inte får några julklappar av oss föräldrar på julafton, och inte heller några adventsklappar eller liknande, fick vi väldigt många kommentarer. Allt från positiva hejarop till att det var snålt mm. Norges största kvinnomagasin KK Magazine fångade upp vårt ställningstagande och intervjuade oss kring varför vi valt att inte ge våra barn julklappar och hur vi ser på konsumtionshetsen kring jul, artikeln hittar du här.

Svenskarna lägger mest pengar av alla nordiska länder på julen. Varför är vi så besatta av att konsumera? Vi tycks ha skapat en kultur där julen handlar mer om materiell kapprustning än det som egentligen borde vara viktigast, dvs kvalitetstid tillsammans med dem man älskar. Idag när tid är en bristvara och alla ständigt distraherar sig med diverse skärmar så borde just kvalitetstid räknas som något av det finaste man kan ge.

Nedan utvecklar vi resonemanget kring varför vi valt att inte ge julklappar till våra barn. Vi upplever att fler än man tror i smyg önskar att även de och deras närmaste skulle våga genomföra en liknande förändring. Vi hoppas inspirera andra till en sundare inställning till prylar och gåvor genom att vara öppna med hur vi tänker.

Behöver inget. Vår filosofi är att införskaffa prylar baserat på konkreta behov, och vi menar att våra barn i hög utsträckning redan har allt de behöver materiellt sett för att utvecklas, vara harmoniska och klara vardagen. Visst har de färre leksaker än genomsnittsbarnen i Sverige, och de skulle absolut inte tacka nej till fler leksaker, men vi har valt att inte äga allt. Mer är väldigt sällan bättre när man nått en kritisk massa.

Får julklappar av andra. De får ändå julklappar av mor- och farföräldrar och kusiner. På själva julafton får de 2-4 julklappar vardera. Och sedan lika många igen när vi firar jul med andra delen av släkten i mellandagarna. Vi försöker vara tydliga och bara önska böcker och leksaker eller pyssel som vi tror går hem hos barnen, och helst kvalitativa och giftfria.

Två second hand-fyndade pussel från Stadsmissionen.

Sprida ut julen. Våra barn fick en varsin ”julklapp” av oss på Lucia, de fick ett varsitt pussel inhandlat på Stadsmissionen för 20 kr/styck. Dels för att slippa koncentrera allt kring julafton, men mest för att lillebror firade 1,5 år den dagen och som uppmuntran för att båda barnen varit med i förskolans luciatåg.

Inte koll på givare. Våra barn är fortfarande så pass små (3 respektive 1,5 år) att de inte reflekterar över vem som ger vad eller att de inte får julklappar från alla som närvarar vid julfirandet. Vad vi märkt tycker de inte att det är märkligt att de inte får något från oss.

Kommer vi köpa julklappar till barnen när de blir äldre? Ja, det kommer vi med största sannolikhet att göra, men med ambitionen att minimera gåvor i form av onödiga prylar, till fördel för sådant barnen verkligen behöver samt upplevelser och liknande. Kanske var detta sista julen vi kunde låta bli att köpa julklappar till våra barn, det återstår att se.

Kan du tänka dig att låta bli att köpa julklappar till dina barn? Eller att köpa begagnade julklappar?

5 områden att rensa i jul

Så här inför jul tänkte vi ge dig några tips kring rensning och minimalism som passar perfekt att ta tag i nu veckan innan jul eller under julledigheten.

  1. Julprydnader. Rensa i lådan(orna) med julsaker när du ändå ska julpynta eller när du plockar ner julprydnaderna igen efter jul. Det finns ju en anledning till att vissa saker inte plockades fram i år. Lägg en halvtimme på att utvärdera vad i lådan med julsaker du faktiskt kan rensa bort, kanske kan dessa få leva vidare i någon annans hem istället för att ligga nedplockade i din jullåda nästa jul igen.
  2. Julkort. Även om de fysiska julkorten är allt mer sällsynta så dimper det ändå ner ett par i postlådan. Dessa utgör ingen minnesgåva som kräver längre fysisk förvaring utan ska ses som en kort hälsning och fin gest. Att slänga det fysiska kortet som någon ombesörjt sig att köpa eller tagit själv, samt skrivit, betyder inte att du förringar personens handling eller inte bryr dig om personen. Du blev glad när du fick det, kanske satte du upp det på kylen under julen, men längre än så behöver du inte känna att du ska behålla det. Vill du ändå behålla det för att minnas eller för att det var så fint så ta ett foto av det och spara digitalt. 
  3. Leksaker. Förbered barnen på att rensa bland leksakerna nu när de ska får nya i julklapp. Veckorna innan jul är ett utmärkt tillfälle att prata med sina barn om att rensa bland leksakerna för att göra plats för de nya som tomten ska komma med. Och att skänka leksaker som kan bli julklappar för något annat barn som annars inte skulle fått några.
  4. Presentpapper. Är du en person som sparar använda inslagspapper, paketsnören och wellpapp när du eller barnen får presenter? Det är jättebra för miljön men det är lätt hänt att högen växer i snabbare takt än den minskar och tillslut bara skapar oordning. Se till att denna jul använda så mycket som möjligt av dessa och passa på att rensa ut snören och papper som är så slitna att du inte vill använda dem. Påminn dig om att inte köpa nytt förrän allt sparat material är slut. 
  5. Badrummet. Du vet väl att många gäster tycker om att snoka i andras badrumsskåp? Ligg steget före och rensa i badrummet inför att du ska få gäster på besök under julhelgen. Det har kanske smugit sig in några gratissaker du egentligen inte ville ha eller smink som blivit gammalt för att det inte används. Rensa ut och skapa ordning och reda.

Vilket av ovanstående har störst potential att minimeras och rensas hos dig? :)

Vilka skor förtjänar en plats hos dig

Här om veckan identifierade jag tre par skor i min garderob som jag ansåg har viss rensningspotential och där jag därför behövde göra någon form av utvärdering. Hur vet man om ett par skor är värda att ägas och ta upp en plats i ens hem?

Det kan vara både säsongen och livsfasen som gör att de inte kommit eller kommer till användning under en längre period, och det kan vara onödigt att rensa ut dem för att sedan behöva köpa ett par nya (eller begagnade) igen inom överskådlig framtid.

I min skogarderob har jag ca 10 par skor inklusive två par träningsskor, och de jag identifierade hade rensningspotential var följande:

  • Svarta stövlar. Jag letade efter dessa höst-/vinter-/vårstövlar i flera år för att hitta ett par som gick lagom högt upp på benen, hade lagom hög klack, var sköna och lagom spetsiga/rundade. De senaste två åren har de dock inte använts särskilt frekvent. Beror det kanske enbart på livsfasen med föräldraledigheter och småbarnslivet?

  • Bruna höstskor. Dessa bruna är också snygga men har aldrig varit särskilt sköna samt är några millimeter för höga för min smak. De lämpar sig heller inte för min 15-20 minuters promenad till/från förskolan varje dag. Inomhus på jobbet tycker jag det blir för varm att ha dem och byter där om till mina ballerinaskor istället. 

  • Svarta pumps. Pumps som användes flitigt tills jag köpte mina ballerina skor från Flattered som är så mycket skönare till vardags och tillräckligt fina för fest, vilket gör att pumpsen ratats och blivit ståendes allt oftare. 

Min strategi för att veta om skorna förtjänade att få vara kvar i garderoben skedde i tre steg:

1. En kort analys kring varför jag inte använder dem. Är de osköna? Passar de inte till något i min nuvarande garderob? Är de redundanta dvs har jag liknande skor jag hellre använder?

2. Använda dem frekvent och testa. Gamla föreställningar om skorna kan vara förlegade och inte längre gällande. Jag tvingade mig själv att använda skorna flera gånger i veckan under ca två veckors tid. Utifrån detta intensiva användande kunde jag fatta bättre beslut.

3. Fundera över hur livet utan dem skulle se ut. Skulle jag sakna dem? Eller inte ens märka om de rensades ut? Har jag inte använt dem på länge och har substitut som är lika bra eller kanske till och med bättre, då kan skorna få chansen att bli någon annans favoritskor. :)

Min utvärdering och slutsats var att de bruna mockaskorna får lämna hemmet. Pumpsen var nära att åka ut men ska utvärderas ändå mer under våren. Stövlarna får vara kvar då jag ser tillfällen när de skulle vara lämpliga samt att de är sköna och väl utvalda. Mina bruna höst- och vårskor är osköna och lite för höga, vilket gör att jag tyvärr inte använder dem och inte ser mig göra det under överskådlig framtid. Jag vill inte länge lida pin för att vara fin. :)

Har du några skor som inte längre förtjänar en plats i din skogarderob?