Mentala minimalistiska muskler

Har du funderat på eller kanske till och med gjort ett aktivt försök att leva minimalistiskt men snabbt kommit av dig då du insett hur svårt det i praktiken var att rensa bort onödiga prylar, åtaganden, fokus och övriga ting som egentligen inte tillför något av värde i ditt liv?

I så fall har jag goda nyheter för dig! Jag och Fru Minimalist har i över ett halvår försökt leva enligt vår bild av minimalism och vi upplevde precis som du att det var jättesvårt i början. Jag minns många tillfällen där den ena av oss, som inte haft någon direkt anknytning till en sak, försiktigt föreslagit att denna kanske är onödig medan den andra, ofta med emotionell anknytning till samma sak, omedelbart gått i försvar och famlat efter argument för varför den ska behållas.

Vi har trots det sakta tagit oss närmare och närmare vår minimalistiska målbild. Ofta genom att börja med lite enklare och mindre emotionellt laddade rensningsprojekt. Än idag är vi fortfarande långt ifrån klara, och frågan är om man någonsin kan bli helt färdig som minimalist. Vi har åtminstone kommit mycket längre än vi själva trodde för ett drygt halvår sedan både vad gäller fysiska som mentala aspekter på minimalism.

Och här kommer det som är intressant. Under tiden som vi rensat och förenklat har det bara blivit lättare och lättare. Det är som att vi kommit över en tröskel och insett att vi faktiskt inte saknar några av de saker vi gjort oss av med. Det känns som att vi byggt mentala minimalistiska muskler, vilket gör att tidigare svåra beslut blir lättare och lättare. Och det är som att för varje onödighet vi rensar ur våra liv känns livet lite lättare.

Därför är vår uppmaning till dig som innerst inne vet att ditt liv skulle bli enklare och bättre med färre onödiga prylar, åtaganden och fokus att börja där det känns som enklast och sakta men säkert jobba dig genom hemmet. Successivt kommer du att bygga upp din viljestyrka och målmedvetenhet och förhoppningsvis förr eller senare nå dina minimalistiska mål. Allt eftersom kommer du hitta nya områden att rensa, bli bestämdare i din rensningsstrategi, få lättare att hitta fokus och bli bättre på att prioritera bland åtaganden.

Glöm inte bort att det är resan som är målet. Lycka till!

11 tankar kring ”Mentala minimalistiska muskler

  1. Kenny

    Jag hittade er blogg för några månader sedan och blev väldigt inspirerad.

    Vi bor två vuxna, två barn och en katt i en tvåa. Det finns få, om ens någon, som bor så trångt som vi i samma situation och vi får höra då och då om vi inte borde flytta till något större snart. Vi har också tänkt tanken men velar lite kring vart vi i sådana fall ska flytta och sedan är det inget ekonomiskt underverk att flytta till något större heller. Så vi har funderat kring saken och insett att om vi bara inte har så enormt mycket prylar så är det inga problem.

    Till ungarna har vi gjort om en klädkammare (med fönster!) till ett eget rum (vips så blev det en trea) och de senaste månaderna har vi gjort en storrensning av mycket skräp som inte har använts de senaste fem åren eller så. Sex flyttkartonger gick iväg till prylcontainern till bättre behövande och minst lika många stora sopsäckar har gått till en annan container. Lägg därtill att vi inte har haft mycket prylar sedan innan heller om man jämför med många andra barnfamiljer.

    Principen ”fler grejer ut än in” tillämpas nu, även om vi inte för bok över det. För mig personligen underlättas hela konceptet också av att den minimalistiska stilen är ganska så ekonomisk.

    Skillnaden på ytan efter våran megarensning blev inte särskilt stor, men under ytan är allting mycket trevligare nu. Man slipper kläder som välter ur garderoben, kartonger som inte går att få fram ur källaren osv. Det enda problemet har varit att vissa grejer ligger på ”fel plats” efter storstädningarna ;-)

    Tack för en bra blogg. Det finns säkert fler som inspireras men som inte orkar kommentera :-)

    Svara
    1. Malin

      Vi bor två vuxna, två barn och två katter i en tvåa! Fast vi planerar att flytta när barnen blivit lite större.

    2. Herr Minimalist Inläggsförfattare

      Tack för kommentaren och det fina omdömet, alltid jätteroligt att kunna inspirera! :)

      Vad kul att höra att det går bra att leva så pass många på så liten yta utan större problem! Vi har också tänkte fram och tillbaka många gånger hur vi ska göra när det är dags för barn och landat i att vår tvåa borde räcka alldeles utmärkt för minst ett barn. Sen får vi se. ;)

      Absolut, det räcker nästan att bara veta att det är renare och bättre strukturerat under ytan för att man ska tycka att det är trevligare, även fast man inte direkt ser skillnaden. :)

  2. Rebecka

    Jag håller också med, om man går igenom samma utrymmen flera gånger så går det alltid att hitta något nytt att rensa ut, man kan vara mer ”mentalt redo” vid en andra rensning när man inser hur skönt det är med mer plats i lådor och skåp. :)

    Svara
    1. Herr Minimalist Inläggsförfattare

      Ja precis! Och ibland undrar jag hur jag tänkte då jag sparade något under första reningsrundan som känns heeelt onödigt i andra omgången. :)

  3. Per-Gunnar

    Håller också med att det blir lättare och lättare att rensa. Allra enklast att rensa blir det när livet ”krisar” en aning och materiella saker betyder då ingenting.

    Samtidigt blir det färre och färre saker att rensa så tempot i rensning har för egen del avstannat en del.

    För mig hjälper det också att ha mål som går mot mer minimalistisk livstil. Ex kunna flytta till mindre boende i framtiden etc. Annars kunde man lika gärna behålla vissa saker.

    Svara
    1. Herr Minimalist Inläggsförfattare

      Väl skrivet, håller med på samtliga punkter! Gillar verkligen iden att ha konkreta långsiktiga minimalistiska mål, som ditt exempel med flytt till mindre boende, som driver ens dagliga handlingar. :)

  4. Bella

    Jag bor också i en tvåa med mitt barn och ser inget behov på några år att han behöver eget rum. Då får jag tänka till om man kan skapa ett eget rum men tänker ofta på att det är ju bara en generation sedan nästan alla familjer växte upp i tvåor med 2-4 barn. Inga egna rum.

    Jag tänker också att det är mitt liv som ska bli enkelt o mer minimalistisk och saker som underlättar min vardag kommer jag att köpa. Jag har inget stort miljötänkande i min minimalism utan konsumerar mindre för att ha mer pengar att uppfylla t,ex. Resedrömmar.

    Sen känns det så otroligt befriande när man kommer över tröskeln och för de flesta är det att skjuta upp problemet på framtiden, till någon dör eller man ska flytta.

    Svara

Lämna ett svar