Mindfulness i badbassängen

I vintras skrev jag ett blogginlägg om boken Mindfulness för föräldrar och gav tips på hur du kan bli mer närvarande och mindful i vardagen. Jag skrev bland annat följande stycke som jag är övertygad om att många av er läsare kan känna igen er i:

Som vuxen lär du dig att planera och ständigt ligga steget före istället för att vara närvarande i det som händer här och nu. Att du under tiden du byter blöja, läser för barnen eller ”lyssnar” till ditt barns dag på dagis, är mitt uppe i middagsplanering, jobbtankar eller att du måste komma ihåg att tvätta.

Jag märker själv när jag är ute tar en barnvagnspromenad hur tankarna snurrar och jag tänker på allt mellan himmel om jord. Förutom det fantastiska att jag är ute och går med vår underbara dotter i vagnen, att solen värmer mitt ansikte och vinden blåser i håret, det tänker jag väldigt sällan på där och då. Likaså när jag är på gymmet, det är ytterst sällan jag funderar över hur det känns i musklerna jag tränar eller vad skönt det är att röra på sig. Jag försöker, men det är svårt och kommer ännu inte automatiskt.

Men är det någonstans jag lyckas vara närvarande i nuet till 110% och känner mig otroligt mindful så är det när jag och Babis Minimalist går på babysim. Jag har märkt hur otroligt närvarande jag är med henne under den halvtimmen vi badar och gör diverse övningar. Det är fullt fokus och samtidigt njuter jag av hur varmt och skönt vattnet är, samt ser och känner hur hon rör sig i vattnet och tar sig an nya utmaningar. Det är en härlig känsla att vara så otroligt närvarande tillsammans.

Ibland får jag till samma närvaro och mindfulness vid matningsstunderna, känner hur Bebis Minimalist håller hårt i mitt finger, hör hennes ljud och myser av stunden tillsammans. Men ofta flyger tankarna iväg även där, eller så passar jag på att läsa en bok som upptar mitt fokus.

Att vara mindful och närvarande i varje minut dygnet runt är inte eftersträvansvärt, men att hitta de där stunderna i vardagen när du stannar upp och känner efter hur det känns här och nu, är lycklig och njuter, tror jag är viktigt. De där 90% av tillvaron som är vardag och det verkliga livet riskerar annars att bara bli en lång transportsträcka. Många inser inte förrän i slutet av livet att lycka är ett medvetet val och att lycka oftast finns i de små guldkornen i din egen vardag, det gäller bara att stanna upp och se dem.

Har du några exempel på tillfällen då du är totalt närvarande i det som händer här och nu?

6 tankar kring ”Mindfulness i badbassängen

  1. Martina

    i trädgården! Dels när jag arbetar i köksträdgården, dels när jag går min kvällsrunda. Oavsett väder går jag i stort sett varje kväll en runda i skymningen, gärna precis innan jag lägger mig. Tar några djupa andetag, noterar nya blommor, förändringar. Mördar några sniglar, pratar uppmuntrande med våra bärbuskar.

    Svara
  2. M

    Det är nog när jag är på promenad själv. Framförallt när det är lite folk ute och man kan lyssna på fåglarna som kvittrar. Vilket bra inlägg, påminnelsen om att njuta av nuet behövs då och då! Nu blev jag sugen på att läsa boken du tipsar om!

    Svara
  3. Händelsevis

    Åh babysimmet! Det var så mysigt! Och jag håller helt med, jag var otroligt närvarande hela tiden, man måste ju vara det för att det inte ska bli farligt. Vilken härlig stund!
    Men efteråt var både jag och barnet jättetrötta. Det kostar på att ha sådant fokus en längre stund. Och jag tyckte inte bara det var i bassängen den 25 minutrarna utan även i duschen innan och efter samt den obligatoriska matningen efteråt. Sedan när barnet sov gott i vagnen kunde jag gå och fika med de andra mammorna :-)

    Svara
  4. camilla

    Åh, babysimmet var verkligen en stund av mindfulness. Andra tillfällen när jag är verkligt närvarande är när sonen och jag leker på golvet i köket. Det händer någon gång per dag att vi hamnar där och han får styra vad vi ska göra: läsa bok, öva på att stå, öva på att göra munpruttar eller lägga i och ta ur saker ur en låda. En stund eller två sitter vi där och bara är tillsammans. Eller när jag gör saker i trädgården, utan sällskap av man eller barn. Bara gå omkring själv, tyst, och pyssla.

    Svara
  5. Hanna

    Jag tänker direkt på dem stunder då jag zonar ut och glömmer bort tid&rum under mina kreativa projekt. Anses det som mindfullness? Det är ett väldigt skönt ”tillstånd” men det strider mot min vaga uppfattning om mindufullness då jag helt stänger ute omvärlden.

    Svara

Lämna ett svar till MAvbryt svar