Minimalism och hållbarhet på allas tunga

Varje år utser Språkrådet nya ord som ofta speglar vad som varit aktuellt i samhället under det gångna året. Orden visar på språkliga trender och på att vi är i behov av nya ord för beskriva nya fenomen.

Nedan går vi igenom några av år 2016 nya ord med anknytning till hållbarhet och minimalism:

  • Cirkulär ekonomi. Kretsloppsbaserat sätt att driva företag med fokus på miljö, hållbarhet, återvinning och att skapa så lite avfall som möjligt. Både företagen Bundling och Hygglo med sina geniala tjänster inom delningsekonomi borda falla under denna kategori.
  • Fomo. En oro för att missa något extra intressant eller roligt, från det engelska uttrycket ”fear of missing out”. En klassisk missuppfattning är att de som väljer att leva mer mini-malistiskt skulle missa det roliga eller njutningsfulla i livet. Så behöver det naturligtvis inte vara, snarare tvärtom då det onödiga och överflödiga skalas av blir bara det viktigaste och bästa i livet kvar.

Ny-gamla giftfria leksaker levereras varje månad av Bundling. Ett exempel på cirkulär ekonomi.

  • Förpackningsfri. Något som säljs utan förpackning. Alla har vi väl stört oss på diverse produkter vi köpt som haft onödigt stora förpackningar. Jag tänker inte minst på alla skönhetsprodukter i små burkar men desto större pappersförpackningar. Tänk om fler företag vågade sälja sina saker helt utan förpackningar för miljöns skull.
  • Lånegarderob. Ett ställe där du kan låna kläder istället för att köpa dem. Inom 10 år tror jag vi lånar kläder på lånegarderober i samma utsträckning som vi lånar böcker på biblioteket. Särskilt lite finare kläder till bröllopsfest, nyårsmiddag, jobbintervjuer och dylikt. Plagg du bara använder ett par gånger per år, vilket naturligtvis är olika för var och en.

Två av Fru Minimalists klänningar som varit perfekta att låna i en lånegarderob vid de få tillfällen de kommer till användning.

  • Matsvinnsbutik. Livsmedelsaffär där varor som annars skulle kasseras säljs till låga priser. Det här är också något jag tror kommer växa och bli större. Det har redan kommit appar som stödjer den här verksamheten och det känns som ett steg i rätt hållbarhetsriktning.
  • Preppare. Person som förbereder sig för att kunna överleva en samhällskatastrof. Det brukar handla om att ha prylar och mat hemma för att klara sig ett par dagar utan ström och rinnande vatten etc. Exempelvis alternativa värmekällor, ljus, ficklampa, vatten, konserver, skafferivaror, kontanter. Att styras av rädsla kan vara en anledning att spara prylar, detta har vi skrivit om i inlägget ”Fattigdoms- eller välståndsmedvetande

Mer konserver och skafferivaror än här lär behövas om vi blir utan ström och rinnande vatten en längre tid.

  • Proteinskifte. Förändring av matvanor som går ut på att byta ut kött mot proteinkällor som har mindre påverkan på klimatet. Det här är också en trend som växer sig allt starkare och om bara ett par år är vi övertygade om att vegetariska rätter ligger på var mans tallrik till vardags. Hos oss gör det redan det, men hur ser det ut hemma hos dig?
  • Samlarsyndrom. Sjukligt tillstånd där samlandet övergår vad som kan anses vara normalt. Samlingar är ofta döda, tar tid, är beroendeframkallande, kostar pengar, har dåligt andrahandsvärde samt lågt värde mot insats. Detta och mycket mer har vi skrivit om i blogginlägget Samlingar är farliga.

Fru Minimalists samling av klistermärken är numera ett minne blott.

Vi vill inför 2017 passa på att tipsa Språkrådet om ordet ”villhöver”, som är en blandning av vill och behöver. Det är väldigt mycket vi vill ha men inte särskilt mycket vi egentligen behöver om vi utgår från behov. Vi skapar oss romantiserade behovsanalyser men inser innerst inne att det är något vi snarare villhöver än behöver. :)

Vilket av årets nyord tycker du bäst om? Eller har du tips på något ord du saknar?

11 reaktion på “Minimalism och hållbarhet på allas tunga

  1. Karin Svensson

    Jag gillar ordet ”förpackningsfri”. Jag minns en gång när vår ICA-affär hittade på
    att de skulle ha en jättestor tomkartong där folk kunde slänga sina förpackningar i,
    ICA skulle liksom gå i bräschen med att vara mot förpackningar. Det höll en vecka
    sedan insåg de att de hade varken tid eller personal att ta hand om alla tomma
    förpackningar. Kartongen som var enorm blev full på ett kick, kanske för att folk inte
    slog ihop den tomma kartongen utan slängde in den som den var. Så den sagan
    tog slut fort.
    Ok…. nu till ordet som jag inte gillar eller hur jag tycker det ska användas
    … ordet är FOMO…. Det är de som sitter med sin mobil i handen i tid och otid.
    av rädsla för att missa något.

    Svara
  2. hanna

    villhöver- vilket toppen ord! Det ska jag börja använda när folk i min närhet säger att de behöver ngt för oftast är det ju som sagt mer att de villhöver ngt.

    Svara
  3. Lisa H

    Tack för ett bra inlägg! Flera av dessa ord och uttryck hade jag helt missat. Håller med om att villhöver borde finnas med. Det används mer och mer. Det är också bra att tänka efter om man verkligen behöver något, eller bara vill ha det…

    Svara
    1. Fru Minimalist Inläggsförfattare

      Ja, för när man själv målar upp sin romantiserade bild är det lätt att bli övertygad om att man faktiskt behöver det, haha :)

    2. Lisa H

      Ja, så är det! Tror du/ni att det är mer så på secondhandmarknaden eller kanske mer när det gäller nätshopping?

    3. Maria O

      Lisa H, jag trillar nog oftast dit när det gäller loppis/second hand, det kan ju vara den sista prylen (i världen) av sitt slag. Alternativt att jag tycker synd om prylen som riskerar att slängas om den inte blir såld. Rea går ofta lättar att motstå. Sen är jag på intet sätt minimalist om man ser till mitt hem, däremot är jag nog med vad för nya saker jag släpper in (mycket p.g.a. att jag jag gillar de prylar jag har och inte vill göra mig av med dem, då måste jag istället minska inflödet).

  4. ANNA

    Jag ser en lite oroande shoppingtrend som brer ut sig mer och mer. Detta är alltså mer en trendspaning än ett ord men att prata om en tendens under detta inlägg känns bra också.

    Det jag observerar mer och mer är en massa människor som maniskt börjat secondhand shoppa. Det är bulkköpande av småbarnskläder i Facebookgrupper, möbler på Blocket och allt möjligt ”bra å ha” på loppisar och i secondhand butiker.
    Det är alltså inte bara det smarta i att kolla på Blocket innan man åker till Ikea å köper en ny byrå som behövs hemma utan det nästan maniska letandet å jublet när något varit billigt. ”så billigt att det inte gick att motstå” oavsett om saken behövdes eller ej. Att köpa 4 säckar begagnade bebiskläder i en å samma storlek för 100kronor är inte alls smart, bara knäppt, såvida man inte tänkt dela med sig till halva byn. Å de där ”billiga” trädgårdsmöblerna kanske man borde låta bli om man inte har plats och användning för dem. Att köpa 500 plastleksaker till barnen kommer aldrig att bli något ”miljöhjältigt” oavsett om det är nya eller begagnade saker. Allt ska ju dessutom förvaras med…

    Det är inte de vanliga secondhand/loppis- fyndarna som gör såhär (de har mycket större urskillnad och håller mkt hårdare i plånboken) utan det är en ny grupp, som bytt ut lördagsnöjet att åka till gallerian å shoppa mot en begagnat-variant och som köper på sig berg av saker. De har gått från butikernas reor över till detta nya å så tycker de att de är duktiga och miljövänner.

    Det funkar liksom inte att ”skylla” en shoppinghets på att ”den var ju ekologisk” eller ”begagnade saker finns redan” om man inte har något som helst behov av saken. Shopaholicen har bara bytt spelplan och tycker (lurar sig själva) att de är duktiga pga sina val.

    Är detta något som ni också lagt märke till?

    Givetvis tycker jag att man ska leta begagnat, ekologiskt, låna, byta med varandra etc, men det är ju inte den biten jag pratar om här ovan.

    Nästa ämne 😉 Villhöver = något man inte Behöver men där man känslomässigt och/eller traditionsbärande skapar ett ”behov” som då är större än ett vanligt ”vill ha”. Så tolkar jag det iallafall. Det är egentligen väldigt lite vi verkligen behöver, det mesta är villhöver som vi talar om för oss själva att vi har behov av. Vi lutar oss gärna mot föreställningar och kulturella /sociala normer.
    Exempel: (jag står i secondhandbutik,vvelar å resonerar med mej själv) Klart jag BEhöver en lång svart kavaj när jag går på begravning å denna är både prisvärd och snygg. Jag köpte den. Kavajjäkeln hängde sen i hallgarderoben i fyra år utan att jag gick på begravning å när det väl var dags, inte sjutton valde jag kavajen då heller. Jag är INTE en kavajperson så varför skulle jag. Den åkte tillbaka till samma butik som jag köpt den i.
    Ett plagg som hängt oanvänt så länge å tagit plats är varken billigt eller prisvärt. Det är som när ni skriver om pris per tillfälle. De få pengarna (under 100kr) jag gav för kavajen var ju helt bortkastade. Det fanns inget behov, jag skapade det genom de invanda traditioner som finns kring vårt sätt att föra oss i en situation.

    Svara
  5. Heléne

    Det bästa är att från början vara återhållsam med att handla överhuvudtaget, så blir det inte så mycket att behöva återvinna sedan. Jag hade en bunt gamla heminredningstidningar som jag sorterat ut. Hade de varit nyare, kan de ibland säljas på second-hand, men dessa var så gamla så de går till grannen som tar med dem till ett äldreboende. Men numera finns det mesta att hämta på internet, så papperstidningar har helt utgått för oss.

    Svara
  6. Sofia Brolin // Hildas.se

    Jag blev väldigt glad över listan när jag såg den för några veckor sedan. Många favoritord på den. Den säger något om vår samtid och vart den är på väg. Och det känns positivt! :)

    Jag gillar också ordet gigekonomi som var med på listan. Den visar på att det kanske inte behöver vara så normativt med heltidsanställningar i framtiden. Det hoppas jag i alla fall. För när man inte konsumerar så mycket behöver man ju inte heller jobba så mycket.

    Svara
    1. ANNA

      Gigekonomi *ler* att det är ett sätt att leva har jag rätt stor erfarenhet av, på både gott och ont men att det fanns ett ord för det gör det kanske mer legitimt i andras ögon. För när man haft kanske totalt 27 arbetsgivare på ett år, driver runt sin egen ekonomi utan glapp och ändå får frågor som ”Vad jobbar du egentligen med” (inte, vad gör du just nu), ”När tänker du skaffa ett riktigt jobb” eller ”Vad lever du på” så blir man lite well… trött.

Kommentera