Minimalistiska åtgärder i hemmet

Som många av er läsare vet bor vi fyra personer på 60 kvm som utgörs av 2 rum och kök. Egentligen behöver vi inte fler kvadratmeter, däremot vore det skönt med ytterligare ett rum där barnen skulle kunna sova och förvara sina kläder och kanske även endel leksaker.

Tyvärr är planlösningen inte lämplig för att bygga ett till rum, däremot har vi gjort två saker annorlunda jämfört med hur vi hade valt att ha det i hemmet om vi haft fler rum och kvadratmeter. Dessa två tänkte vi beskriva nedan:

Sovrummet – Två dubbelsängar

Vi har två dubbelsängar i vårt. sovrummet. Den ena är vår egen vuxensäng, och den andra är barnens som utgörs av två spjälsängar där vi tagit bort två ”spjälsängssidor”, satt ihop sängarnas ben med buntband och lagt en tjock handduk i mitten för att det inte ska bli så hårt.

Där barnens säng nu står stod tidigare en hög byrå full med kläder, stor del har rensats ut och viss del har flyttat ut i vardagsrummet som du kan läsa om längre ned.

Sovrummet sett från sovrumsdörren.

Barnens dubbelsäng, två ihopsatta spjälsängar från Ikea där sidorna tagits bort.

Vuxensängen är köpt på Blocket för snart tio år sedan. Barnens spjälsängar är begagnade, den ena ärvd och den andra köpt på Blocket. Likaså spjälsängsskydden som är likadana, det ena ärvde vi, det andra köpte vi på Tradera. Sängkläderna är båda ärvda från barnens äldre kusiner, och att de matchar vårt eget bäddset är bara en trevlig slump då vårt eget fanns innan barn. Barnen sover på varsin bovetemadrass vilket du kan läsa mer om här.

Tyvärr kan vi inte ha en fullång barnsäng, då skulle det inte gå att öppna eller stänga sovrumsdörren, så en normal våningssäng är inte möjlig. Barnen har ett varsitt gosedjur, de som sitter i sängarna på bilden ovan. Det är faktiskt de enda riktiga gosedjur de äger. De har några väldigt små mjuka leksaksdjur som ligger i leksakslådan.

När vi visade sovrummet på instagram tidigare fick vi kommentarer att det var synd om barnen eller oss som inte hade något privatliv. Tilläggas kan att lägenheten har fler rum än sovrummet att vistas i när barnen sover ;) och lillebror ändå sover stor del av natten i vår säng. Vi ser det positiva i att vi då hämtar honom tre steg bort i mörkret. :)

Vardagsrummet – Förvaring istället för tv-bänk

Vi har valt bort tv-bänk till förmån för två byråer med en glasskiva ovanpå. Glasskivan ger en lite mer vardagsrum- och tv-möbel-känsla, än klädförvaring som byråerna de facto utgör. Här förvaras kläder som inte hängs i garderoben, underkläder samt alla barnens kläder. Kanske inte det vi hade haft i ett vardagsrum om vi bott större, men det fungerar väldigt bra. :)

Nu har vi sedan länge rensat ut alla dvd-filmer, cd-skivor och dylikt, samt har ingen digital-box (?), dvd-spelare eller liknande till tv:n. Så den tv-bänk vi tidigare hade men sålde på Blocket (vilket du kan läsa om här) var ändå förhållandevis tom och innehöll mest diverse andra elektronikprylar som sladdar, laddare, kablar etc. Även stor del av det har rensats ut.

Byråer med glasskiva ovanpå istället för klassisk tv-bänk.

Tv:n är än så länge kvar, men den dag vi flyttar kanske den åker ut helt eller åtminstone inte får sådan central plats i hemmet.

Vardagsrummet fungerar även som ett extra sovrum när exempelvis barnens mormor är på besök. Då åker den exklusiva gästsängen i form av en hög luftmadrass fram. ;) Likaså i perioder när barnen varit sjuka eller sovit extremt dåligt och någon av oss vuxna behövt få en hyfsat ostörd natt. Det som blir bäst för flest, får då vara parollen. :)

De här två åtgärderna som vi vidtagit är kanske inte så revolutionerande i sig, men det handlar om att våga tänka nytt, annorlunda och lösningsorienterat. Samt att våga rensa ut saker som inte längre får eller förtjänar fysisk plats i hemmet. :)

Har du gjort någon speciallösning i hemmet? Dela gärna med dig i kommentarerna!

17 reaktion på “Minimalistiska åtgärder i hemmet

  1. Elin Hagberg

    Tycker det ser ut som bra lösningar alltihop och känner ni själva att det funkar privatlivsmässigt ska ju andra inte diktera det. När min dotter blev kring 4 år var första gången jag märkte att hon hade minsta behov av att dra sig undan själv men innan var det aldrig ett problem alls. Eftersom ni inte har openplan överallt så kan ni ju lätt bara låta äldsta barnet ”låna” ett rum när behovet uppstår.

    Vi har bott på ungefär lika mycket utrymme när vi hade ett barn och det gick bra men vi bor i en fyra nu och har därför inte behov av så mycket speciallösningar. Vi har bara ett barnrum inrett dock, sonen har en madrass på vårt golv, en liten dagbädd i vardagsrummet och en leklåda också i vardagsrummet plus att han leker med barnens lekkök men det är till för dem bägge. När vi på sikt låter honom få ett eget rum också som den äldre löser vi de problem som uppstår då.

    Svara
  2. Frugan E

    Ser ju kanonbra ut. :)
    Vi har i princip alltid bott smått, till och med när barnen var små och vi faktiskt hade en trea, så delade vi alla sovrum och ett rum stod tomt. Var enklast så (smidigast för oss och mysigt också för kidsen) och precis som ni säger så finns det andra rum än sovrummet om man vill vara för sig själv.
    För mig är det inte jobbigt att bo litet, problemet kommer när man har för mycket prylar…!

    Svara
  3. Ewi

    Tvättpelare och micro i ett tömt fd städskåp i köket, eftersom vårt badrum var för litet för det och jag inte pallade tvättstuga med små barn.

    Svara
  4. Gunnar P

    Skrev lite om detta på Instagram, men just att ha ett rum dedikerat till allas sömn och resten (vare sig resten är ett eller fler) av rummen till annat, känns himla bra att ha att ha vågat sig på. Dessutom lättare då, att skala av allt i det rummet, så det bara handlar om sömn och inga andra onödiga intryck. Sedan vi började sova alla (fem) i samma rum, sover alla som bäst. Ja, bäst för flest – det är vårt motto i de flesta situationer.

    Svara
    1. Fru Minimalist Inläggsförfattare

      Det är sant att det blir naturligt att skala av rummet till att enbart handla om sömn i sovrummet. Har inte tänkt på det så men det stämmer verkligen. Vi har ju varken tavlor eller blommor där inne :) Men det är lite av en praktisk fråga också då persiennerna sitter utanpå fönstret. Dock ett av få rum där vi har gardiner. :)

  5. Moa

    Jag har en byrå i köket för kokböcker och plåtarna till toastern. Ovanpå byrån står mikron och vattenkokaren. Skälet är att det är ont om eluttag vid köksbänken, dessutom meckigt placerat. I övrigt bor jag ganska konventionellt.

    Jättefint med barnsängen! De gläder mig att barnen har varsin nalle. Nallar är kul!

    Svara
  6. Ella

    Enkelt och praktiskt löst av er!
    Vi har just blivit husägare. Vi har egentligen inte så mycket saker men det känns ändå som att det är för mycket. Jag brukar gå en rejd inne på barnens rum när de inte ser. (3 barn mellan 3 och 7 år).

    När ni sedan ska gå över till vanlig sängstorlek så vill jag tipsa om Prolanas naturmadrasser. Jag köpte från Tyskland till barnen för att det var billigare men de finns även på Grön Interiör. Madrasserna är toppen! När de kom sprillans nya så luktade de ingenting! Det är skillnad jmf kemikalieskumplastmadrasser… Modellen vi köpte var http://www.naturwarenhandel-online.de/epages/63081568.mobile/de_DE/?ObjectPath=/Shops/63081568/Products/P8661/SubProducts/P8013-102

    Vi satte madrasserna i Ikeas barnloftsäng (den ena gjorde vi om till våningssäng då vi la en ribbotten nere). Funkar perfekt!

    Svara
    1. Fru Minimalist Inläggsförfattare

      Tack så jättemycket för tips kring naturmadrasser! :) Så fort barnen växt ur sina spjälsängar, eller så fort vi köpt större bostad, tänker jag att de behöver och ska få ”riktiga” sängar och fullstora madrasser, ska ha dina länkar i åtanke då!

    2. Bella Eriksson

      Ella, vad menar du med ”en rajd”? Är det för att växla om bland barnens saker, städa eller slänga när de inte ser? Våra knodd är i det åldersspannet. Vi brukar ta ut leksaker i förrådet, sånt de inte ägnar tid åt, men då tar vi in annat som blir ”som nytt” efter att varit i förrådet. Vi växlar om och de vet att det finns lådor med för tillfället ”uttjatade leksaker” i förrådet. Snart är det dock slut med det, de börjar bli för stora för växlande mot förrådet.

      Däremot hoppas jag inte du menar att du slänger något av barnens saker när de inte ser?
      En sån handling ser jag som respektlös. Om en förälder gör det, förlorar ju barnen sin tillit till föräldrarna. De kan då aldrig vara trygga med att alla deras leksaker är kvar när de vaknar/kommer hem. Är några ynka prylar värt förlorad tillit? Aldrig! Tänk själv att bli av med saker, det kallas stöld.

      Hos oss går vi igenom sakerna tillsammans med barnen. Storasyskonet ger ofta till lillasyskonet och lillasyskonet lär vi ge vidare till bekantas barn. Dock tvingar vi dem inte till något, allt sker av fri vilja. Det innebär också att de har kvar mycket som jag skulle vilja rensa ut. Dock är det deras föremål, inte mina, så de bestämmer om sina föremål. I sinom tid kommer de att rensa bort det mesta av det. Jag stressar dem inte, det ger dem bara otrygghet. Även för dem är det som att skala en lök. Vissa lökar är finast oskalade och då måste det få förbli så.

      Har barnen för mycket prylar är det för att vi vuxna gett dem det. Vi kan inte tvinga dem till färre prylar genom att tvinga dem skänka eller i lönndom slänga. Istället är det vårt ansvar att se till att de inte får för mycket från första början.
      Men, jag kanske missförstod dig? Jag hoppas det i alla fall.

  7. Ea

    Hej! Vi bor fyra personer på 59 kvm i en lägenhet med två små sovrum. Barnen är 4 och 1 år och det funkar! Skulle dock gärna haft några kvadratmeter till för lek speciellt när stora barnet har kompisar på besök för då blir det tight! Hur tänker ni kring det? Alltså hur funkar det för er med lek och kompisar på besök? Vi funderar på att flytta men bor centralt och sjukt billigt så mottar gärna pepp så vi inte dras med i hetsen att alla med barn ska bo så stort!

    Svara
  8. Lisa

    Vi bor i en 75 kvm stor (liten?) lägenhet – 2 vuxna och två tonåringar på 15 och 17 år. Vi valde att köpa denna ”mindre” lägenhet för ett år sen (med bättre läge) som i nuläget är lite liten för oss men som framöver kommer vara perfekt för två vuxna (som ju gärna vill ha de då vuxna barnen på besök) . Vi byggde om så att vi fick två separata sovrum (tidigare var det ena genomgång till det andra) och lät platsbygga möbler i flera rum för att maximalt kunna utnyttja ytan. Tonåringarna delar ett sovrum på 11 kvm och det funkar tack vare en inbyggd våningssäng med sitthöjd i båda sängar och draperi att dra för öppningen med. Till höger och vänster om sängen byggde vi även in en garderob var åt dem – också i full takhöjd. I vårt eget sovrum lät vi snickarna bygga in garderober som rumdelare så att min man har ett kontor som är avskilt från sovdelen. Alla dessa åtgärder var ganska dyra jämfört med t.ex ikea-möbler, men väl värt det då lägenheten nu är perfekt anpassad till våra behov. Allt har sin dedikerade plats. Och den dagen barnen flyttar ut har vi ett perfekt gästrum. Nu är väl inte 75 kvm verkligen minimalistiskt litet…. Men vi hade 180 kvm innan. ;-)
    Det jag älskade med att få möbler inbyggda efter exakta mått var att vi kunde planera hyllplan, bredd, höjd, antal – exakt efter det som skulle förvaras i skåpet. T.ex. dammsugare, torkställning och strykbräda som har lite jobbiga mått…. ;-) men även så att skåpen i hallen har plats för allas skor och jackor.

    Svara
    1. Fru Minimalist Inläggsförfattare

      Tycker ändå 75 kvm med två tonårsbarn får räknas till minimalistiskt boende! :) Just tonåringar tänker man (jag :) ) annars är i en livsfas då man gärna skulle vilja ha eget rum för att kunna ta hem vänner, ev partner etc.

      Låter som en toppenidé att platsbygga som ni har gjort. Gäller ju bara att vara så kreativa som ni varit och sedan hitta någon som är duktig på att förverkliga och skapa det man önskar på ett snyggt sätt.

  9. K.L

    Öppen planlösning är verkligen ett modernt otyg tycker jag. Vi bor i en tvåa på 67 kvm men eftersom det är öppet mellan kök & vardagsrum känns det mindre än er bostad. Jätteskönt som ni har trots allt med tre distinkta rum. Det bidrar till att man kan använda dem till olika saker vid olika tillfällen. När mormor är på besök kan hon sova ostört i vardagsrummet utan att lyssna på kylskåpsbrumm eller diskmaskinsljud. För oss känns det ju som att bo på ett rum & kök (dvs att vardagsrum + kök är ett enda stort kök) snarare än två. För oss skulle det inte funka så bra med barn i denna bostad. Om en sover i vardagsrummet blir det inte mkt ostörd nattsömn.

    Om fler ska kunna bo på färre kvadrat pga dyra innerstadspriser el bara för att spara pengar el av miljöskäl, el i en övergång mellan småbarnsår & skolbarnsår så behöver kanske bostäderna bli lite mer mångsidiga & lätta att anpassa för olika skeden i livet. Något alltså för arkitekter & planerare att tänka på? Att bosätta sig en tvåa faller sig ju rätt naturligt för ett nyblivet par. Om de köpt bostaden och får barn några år senare blir det ju lite av ett ekonomiskt vågspel. Har bostadspriserna fallit sedan de köpte? Om de kan bo kvar ca 10 år iaf i bostaden är det ju lite mer troligt att de iaf inte gör förlust/går back när det är dags för bostadsbyte.

    Svara
    1. Fru Minimalist Inläggsförfattare

      Visst spelar planlösningen och flexibiliteten enormt stor roll på hur det fungerar och bo med en växande familj på färre kvadrat än ”normen”. Vi är väldigt nöjda med vår på så vis att det som du säger finns tre skilda rum, även om vi inte har någon dörr mellan kök och vardagsrum så är det ändå tydlig avdelat och alla rum känns ändå rymliga, så även badrummet. Och just det är väl en av anledningarna till att vi bor kvar, vi trivs i lägenheten (och området) och har inte så mycket prylar att det blir ohållbart av den anledningen heller. ;)

      Vi kikade faktiskt på en 4a i ett närliggande område som var på 79 kvm inklusive två badrum (!) och två balkonger. Otroligt bra planerad och den hade varit grymt bra för oss om vi hade velat bo i det området några år. Den hade dock kombinerat kök och vardagsrum och ena sovrummet var minsta möjliga 7 kvm, men väldigt trivsam!

  10. Åsa

    Vi bodde i flera år i en 2:a på ca 60 kvm, två vuxna och två barn/tonåringar så småningom. Sovrummet delades av med bokhyllor och där bodde barnen. Vi vuxna sov i en bra bäddsoffa i vardagsrummet. Det fungerade jättebra! Det gäller bara att ha ordning på de prylar man har, tänka igenom förvaring och låta möbler ha flera funktioner.

    Svara
  11. Rebecka

    Jag är så fascinerad av det här med att bo litet. Alltså inte nödvändigt ”tiny house” litet men ändå litet sett till antal personer per kvm.

    Sitter och tänker (har alltid haft husdrömmar) på hur stort ett hus egentligen behöver vara. Varför ska egentligen sovrum vara så stora? Man sover där bara. Angående barnrum, varför ska de ha egna rum egentligen?

    Jag vet inte om jag är knäpp nu eller bakåtsträvande (man kan absolut göra plats för bord så de kan göra läxor/sitta på datorn en stund) men varför måste detta ske i separata rum? Jag tänker att föräldrar får sämre koll på vad barnen gör och de ökar också chansen att barnen bara blir sittande där framför skärmen (OBS! jag älskar datorer/Internet men det kan också bli för mycket).

    Kanske det mindre utrymmet gör att barnen kommer ut mer, går ut och sätter sig i friska luften eller umgås med andra när de är trötta att hänga med föräldrarna? Tänker nu när barnen blir tonåringar, inte när de är småbarn. När de är småbarn är behovet av egna rum ännu mindre viktigt.

    Samma kan nog gälla föräldrar, allt kul behöver inte ske i sovrummet. ;-)

    Tänker lite på hur jag skulle upplevt det när jag växte upp. Faktum är att enda gången jag var i mitt rum som tonåring var för att spilla bort all tid framför datorn. Satt jag i vardagsrummet umgicks jag med min förälder. Dock sätter det högre krav på hänsyn gentemot varandra. Att inte tro att man ska bestämma allt på TV eller ens låta TV vara en central och självklar del i vardagsrummet. Varför kan man inte umgås mer istället? Spela spel, prata eller ja, gå ut!

    Många tankar som spinner i huvudet nu.

    Min första kommentar här förresten. Jag hittade hit för några veckor sedan via inlägget ”köpa för äga resten av livet”. Är fast sen dess. Jättebra blogg! Har bokat er bok på bibblan.

    Svara

Kommentera