Modeslavar

Det har aldrig varit billigare att köpa kläder. De stora klädkedjorna möjliggör för alla att klä sig moderiktigt och hänga på de senaste trenderna. Nyheter släpps var och varannan vecka men i skuggan av de vackra modereportagen och leendena på stora reklamskyltar, döljer sig en smutsig och dyster baksida.

Eller egentligen döljs den inte längre särskilt väl, för de allra flesta anar eller förstår innerst inne att det bakom butikernas billiga kläder gömmer sig en tragisk historia i sömmarna. Förstörd natur och biologisk mångfald samt fattiga människor är några av dem som får betala för västvärldens shoppingorgie.

Boken Modeslavar kan till och från liknas vid en kriminalroman. Författarna reser till länder som Kina, Kambodja, Burma och Bangladesh för att finna sanningen bakom företagens uppförandekoder, minimilöner och miljöreglering. Människorna de möter är de som betalar det verkliga priset för västvärldens billiga mode. Barn som arbetar fler timmar per vecka än en högavlönad svensk vd, kvinnor som får sparken om de blir sjuka eller gravida och arbetare som tvingas arbeta i riskfyllda och underdimensionerade lokaler. För löner under minimilönen i landet. Den globala konkurrensen i modeindustrin är mördande. Bokstavligt talat.

Det finns flera intressanta historier i boken; Gina Tricots slappa inställning till realitet och fakta, den suspekta ägarstrukturen i JC, gripande livsöden i Burma och Kambodja, verkligheten kring kollapsade textilfabriker, den mörka sanningen bakom läderframställning, textilresan från Borås via billiga europeiska länder vidare till Asien. Visst är det många dystra historier men även positiva företag som försöker göra skillnad och skapa förändring i rätt riktning finns med, som exempelvis svenska Nudie.

Kläderna på bilden har inget med innehållet i boken att göra.

Sedan den globala handeln med textilier släpptes helt fri i början av 2000-talet har uppförandekoder, varumärkessanering, miljöreglering och minimilönlagstiftning kommit på tal. Och visst finns det fläckvisa förbättringar runt om i världen. Men att våra största klädkedjor med H&M i täten som sysselsätter en otroligt stor mängd människor och dessutom har de ekonomiska förutsättningarna att göra skillnad, ändå är väldigt passiva och inte tar aktivt ägandeskap för att göra skillnad, är både dåligt och pinsamt.

Under samma period som snittpriset på varor och tjänster tredubblats så har priset på kläder i princip stått still. Kunderna förväntar sig att kunna köpa ett klädesplagg för mindre än priset för en lunch. Baksidan är att en fattig kvinna eller ett barn långt bort betalar med riskfyllt och underbetalt arbete som knappt räcker till just en lunch.

I matindustrin väljer vi ofta att blunda för hur framställningen och av matvaror gått till och fokus ligger på prispress. Samma sak tycks ske inom modeindustrin där konsumtionshjulen snurrar vidare och affärsmodellen går ut på att jaga världens lägsta priser. Svenskar köper runt 13 kg textilier om året och slängar 8 kg rakt ner i soporna. Kan vi inte bryta den trenden?

Att köpa kvalitet och dyra kläder betyder inte per automatik att plagget producerats under bättre förhållanden. Men genom att köpa färre plagg av bättre kvalitet, håller kläderna längre och du är ofta mer mån om att laga dem vid behov. Du driver dessutom inte på hetsen att producera fort, billigt och ohållbart. Färre plagg betyder mindre utsläpp av giftiga kemikalier och färgmedel ut i natur och vattendrag.

Boken är verkligen läsvärd och jag fick mig en tankeställare, trots att jag sedan tidigare anser mig köpa hyfsat lite kläder och vara någorlunda påläst och insatt i ämnet.

Här är några tips på vad du kan göra i vardagen för minskad och mer hållbar klädkonsumtion:

  • Köp färre plagg. Kanske dags att våga testa konceptet capsule wardrobe? :)
  • Köp second hand. Second hand-butiker, Tradera, klädbytardagar mm, utbudet är stort och det har aldrig varit så enkelt att få tag på snygga second hand kläder.
  • Köp kvalitet. Du kan använda plagget längre och tänker oftast till en extra gång innan du köper ett dyrare plagg.
  • Läs på. Bli en medveten konsument om vilka märken som har tillräcklig transparens och koll på sin leverantörskedja för att det ska kännas bra i din mage att shoppa där.
  • Våga fråga. Ställ frågor i butik eller mejla specifika märken/butiker, om material, produktion och arbetsförhållanden i produktionslandet. Visa att du bryr dig och att frågorna är viktiga.

Har du läst boken Modeslavar? Vad är ditt bästa tips för mer hållbar klädkonsumtion?

17 tankar kring ”Modeslavar

  1. Anonym

    Köp second hand. Sälj det som inte används. Välja naturmaterial istället för polyester etc. Tvätta kläderna ut o in, i klädpåse. Använd svettlappar så behöver man inte tvätta lika ofta och slita ut de lika fort. Laga det du kan. Återanvänd sånt som har gått sönder tex göra trasor av gamla tshirtar, sy gosedjur m.m återvinn istället för att slänga.

    Svara
  2. Emma H

    Läste boken i början av året och ville mest lägga mig i fosterställning, alternativt ställa mig och skrika på alla klädjättar som inte tar ansvar. Jag drog raskt ner på min klädkonsumtion, till både mig och barnen (det är mest jag som handlar till dem) och började köpa via Tradera. Avprenumererade nyhetsmail från klädkedjor för att inte ”lockas” och har väldigt litet shoppingsug numer (handlade nytt varje månad tidigare). Lägg där till ett växande miljöintresse så blev beslutet att minska konsumtionen ganska enkelt.

    Svara
    1. Fru Minimalist Inläggsförfattare

      Känner igen mig i att vilja skrika på alla klädjättar, och typ förbjuda folk att handla där, haha :)

      Bra åtgärder du vidtagit! Och intressant att det ändrade beteendet gjorde att shoppingsuget minskade. Lite som att sluta med godis etc och bli av med sötsuget efter ett tag.

  3. E.M.

    Köpte jeans från Nudie och döm om min besvikelse när jag upptäckte att de hade en läderdetalj. Inte nog med att de inte var veganska, men att ett märke som ska vara så miljövänligt ändå har detaljer som miljöboven läder. Blev så besviken att jag kontaktade dem. Blev ännu mer besviken över deras svala svar om att det var deras designers som vill ha det så och att man inte tänker ändra på det så länge de som designar inte ändrar sig.
    Ingen kan gör allt men de tappade mig som kund då de verkade så ointresserade av att verkligen gå hela vägen.

    Svara
    1. Fru Minimalist Inläggsförfattare

      Tråkigt att höra, men de har kanske jeans utan läderdetaljer också? Men det motiverar såklart inte deras slappa svar.

  4. Elin Hagberg

    Det låter som en intressant bok, ska kolla in om den finns på biblioteket. Jag köper en del second hand men aldrig dyrare kläder mest för att jag faktiskt tycker bättre om kläderna från kedjor. För mig är det ingen besparing för det mesta att köpa ett dyrare plagg för jag gillar oftast inte deras modell, tyg eller använder dem lika länge. Mina baskläder från H&M håller 3-10 år och det känns faktiskt helt OK för mig. Direkta modekläder köper jag sällan om jag inte verkligen gillar dem och då kommer jag använda dem även när de omoderna för att jag gillar dem. Förra året köpte jag tex en väldigt utmärkande mönstrad klänning från H&M som nog få faktiskt skulle gilla alls och ännu färre använda under en längre tid men den var liksom jag uti fingerspetsarna. Det enda dyrare märke jag gillar är Gudrun Sjödén och de tycker jag är lite för dyra att köpa annat än second hand eller på tradera. Då kostar de ofta som kläder gör på kedjorna i stan. Om/när jag någonsin kommer känna mig annat än fattig kommer jag nog köpa ett eller annat plagg från dem direkt tror jag.

    Svara
  5. cl

    Har en fluktuerande vikt som omöjliggör dyra basplagg. Köper nästan uteslutande på loppis när jag har min låga vikt, men nu när jag har hög vikt måste jag köpa i affärer, och då blir det KappAhl och Lindex. Köper dock bara om jag har reella behov. Avskyr att shoppa som ’hobby’. Har viktigare och bättre saker att göra med mitt liv.
    Plagg jag inte längre vill ha säljs eller skänks. Trasig/fläckig textil (dock ren) skickar jag alltid på fiberretur hos KappAhl.

    Svara
    1. Marina

      Usch ja. Vet precis hur det är att varierande vikt. Sjukt jobbigt med kläder

  6. Sia

    I våras hade den lokala Naturskyddsföreningen klädbytardag och visade dokumentären True Cost vilket var väldigt sorgligt. Jag har inte varit någon storkonsument av kläder, brukar köpa nya plagg ungefär vartannat år på outlets utomlands. Kan varmt rekommendera klädbytardagar för som sätt att lämna bort gamla kläder och kanske hitta något nytt till garderoben? :)

    Svara
  7. Anne

    Vill tipsa om en app som heter ”Good on you”! Den har mest koll på Australien/Nya Zeeland eftersom den kommer därifrån, men några märken och affärer som finns i Sverige finns också med (tex HM, Zara, Nudie). Det finns artiklar om hållbart mode, och företag/varumärken är graderade från 1-5 efter olika aspekter inom hållbarhet.
    Det är lätt att racka ner på HM, men jag tror att hållbarhet och mode är mycket mer komplext än att de är de stora bovarna. Johanna N (slow fashion) skriver mer om komplexiteten i det hela, de olika aspekter som man behöver ta med i beräkningen när man skaffar nya kläder.

    Jag själv har väl landat i att försöka hitta plagg av bra kvalitet som jag vill ha länge, och inte köpa kläder så spontant som jag brukade tidigare. Jag försöker i första hand att titta på märken som jag har uppfattat har bra kvalitet och jobbar med hållbarhet, som Nudie, Filippa K, Boomerang. Tittar gärna i butiken Thrive i Göteborg, Johanna Ns butik i Stockholm, gillar också butiken Liebling i Malmö. Väljer bort polyester, akryl och andra syntetmaterial (förutom ibland några procent i blandningar för att göra plaggen mer hållbara) Och så har jag bestämt mig för att sommargarderoben får duga precis som den är. Hur lång är sommaren i detta land ändå liksom, typ 2 månader när man behöver några shorts, linnen och nån klänning, och sen är man tillbaka i det vanliga vädret.:)
    Glad midsommar!

    Svara
    1. Fru Minimalist Inläggsförfattare

      Jag tänker också mycket på det med långsiktighet och köpa kvalitet. Vill verkligen ha en slimmad garderob som ändå ska vara funktionell och där jag enbart köper nya plagg när något gått sönder och verkligen behöver ersättas.

  8. Marie

    Många nämner att de inte köper syntetmaterial längre, skulle vara interesant om ni skrev något om detta. Fortfarande är nästan all bomull odlad med miljögifter som skadar människa och natur. Polyester har sina nackdelar både när det produceras och tvättas, men däremot är det återvinningsbart nästan hur många gånger som helst. Så vad är bäst? Naturmaterial som behöver massor med kemikalier och sen bara har en livscykel men kan brytas ner av naturen, eller plast som är återvinningsbart nästan i det oändliga. Jag kämpar med dessa tankar då jag helst använder naturmaterial men känns som en lång väg kvar att få all odlingen miljövänlig.

    Svara
  9. Madeleine

    Intressant sammanfattning av boken. Jag har sen jag fick chansen att åka på FNs klimatförhandlingar som företrädare för civilsamhället tänkt ännu mer på min konsumtionsvanor, och när jag kom hem därifrån så satte jag igång med storrensning för tredje gången på ett år. Jag hade sen innan ett tomt förråd tack vare Konmari-metoden (mina 3 lådor som skulle förvaras får nu plats i en garderob!) men jag hade ändå en hel del som jag inte använde då de helt enkelt inte känns som jag längre. Jag har det senaste året gått igenom en skilsmässa, bytt stad, landsände och jobb så det är egentligen en helt ny livsstil som jag har nu, och då har mycket av det gamla sakerna jag haft inte längre passat. Jag har börjat sälja av på Tradera och på Facebook och fått ihop 2000 kr på bara gamla saker som legat i garderober och glömts bort. Det känns bättre att det kommer i ruljans då det är så himla bråttom med klimatförändringarna och de som påverkas mest är det som de står om i denna bok. Varje människa som lever har idag bara 100 ton CO2 kvar på sitt ”konto” och en svensk gör sig av med 11 ton per år, så efter 9 år har vi i Sverige förbrukat vår kvot. De som föds just nu får inte släppa ut nåt alls. Jag blir verkligen oroad över detta, det känns som världens industrier fått löpa amok alldeles för länge, och vi måste nu bromsa och backa för att ta oss ur koldixoxidfällan.

    Svara

Lämna ett svar