Köp för att äga resten av livet

Skulle du ha samma shoppingbeteende och göra samma konsumtionsval av prylar och kläder om du hade i åtanke att det du köpte skulle fungera för dig och hålla resten av livet? Eller i alla fall så länge du fortfarande har behovet som prylen eller plagget används till.

Om du överväger att köpa för att äga resten av livet kan det få intressanta konsekvenser. Plötsligt ser du kanske helt annorlunda på egenskaper som kvalitet, färg, design, persedelvård och till och med pris. Vilket kan resultera i betydligt mer genomtänkta och i längden mer tillfredsställande köp.

När du köper saker med tidlös design som dessutom är utseendemässigt kompatibla med annat som du redan äger så minimerar du risken för att prylarna snabbt ska kännas omoderna. Allt som du äger med extrema färgval, mönster eller design riskerar nämligen att kännas lika omodernt som det kändes hippt då du köpte det så fort modet svänger. Skulle du trots allt någon dag tröttna på en pryl så är det ofta betydligt enklare att sälja eller skänka bort prylar med klassiska färger, material och tidlös design.

Detta synsätt kan appliceras på i stort sett allt från kökstillbehör och porslin, till möbler och kläder. Att äga, vårda och få något att leverera värde över lång tid känns i en minimalistisk och hållbar värld väldigt tillfredsställande.

Vi försöker ha detta synsätt när vi köper kläder numera. Kan vi se oss använda denna tröja, skjorta eller klänning även om 5, 10, 20 år? Tre konkreta exempel på saker vi själva köpt där vi haft detta i åtanke är följande:

Fru Minimalists stilrensa och bekväma ballerinaskor från märket Flattered.

  • Fru Minimalists ballerinaskor från märket Flattered. De är stilrena, bekväma och har, vad jag upplever så länge jag haft dem, god kvalitet. När jag var gravid första gången minskade jag ner tillfällena då jag bar skor med hög klack och började uppskatta snygga lågskor. Dessa lämpar sig såväl till vardags som festliga tillfällen.
  • Herr Minimalists köpte en ryggsäck för över tio år sedan från en tillverkare som erbjuder både snygg och praktisk design samt livstidsgaranti. Den används fortfarande nästan dagligen och jag kan se den användas resten av livet.
  • Vår iskubsform i rostfritt stål. Här om veckan bestämde vi oss för att byta ut våra två iskubsformar i silikon då de börjat gå sönder, är svåra att få ur innehållet ur, samt vi är tveksamma till materialet. Vi funderade hur er ersättare vi kan använda resten av livet skulle se ut och vara gjord av och kostade på oss en i rostfritt stål från Laplance Eco store.

Två iskubsformar i silikon ut och en i rostfritt stål in att äga för resten av livet.

Något där vi totalt misslyckats med detta koncept är vårt blåa porsin från Höganäs som Fru Minimalist började samla på redan i tonåren, men ångrade så snart det skulle brukas tio år senare. Det enda positiva med valet var att Herr Minimalist visade sig ha exakt samma porslin när vi träffades flera år senare. En vacker dag ska vi byta ut det mot en uppsättning som vi båda tycker om, med hög kvalitet, i mer tidlös design och som vi kan se oss använda även på äldreboendet. :)

Det här med att köpa för att äga resten av livet skriver vi mer om i vår bok Prylbanta –  Färre saker större frihet, som kommer ut butik i slutet av september.

Har du något där hemma som passar in på beskrivningen ovan? Antingen genom att vara ett köp du ser dig använda resten av livet, eller motsatsen, något som inte köpts med det i åtanke och som du idag ångrar?

Klädesplagg jag saknar

I sommarens blogginlägg ”En hållbar garderob är inte perfekt” nämnde jag att det finns plagg jag saknar i min garderob, även om jag på det stora hela är nöjd med den. I det här inlägget tänkte jag ge exempel på specifika plagg jag då och då saknar i min garderob. Det kommer nödvändigtvis inte leda till konsumtion, för garderoben behöver ju inte vara perfekt. :)

Samtidigt vill jag varna för att börja fokusera på vilka plagg du saknar i din garderob. Det kan göra att du blir missnöjd med vad du har, istället för att att koncentrera dig på alla bra och passande plagg du faktiskt har. Lite som att fresta sig själv med att gå i inredningsbutiker och därigenom bli missnöjd med den inredning du har i ditt hem.

Med det sagt kommer här en lista på plagg jag saknar, för att helt enkelt visa att jag är nöjd med min garderob trots att den inte är perfekt.

  • Casual tröjor. Tröjor som fungerar hemma med barnen, en avslappnad dag på kontoret och vid häng med vänner. Tillräckligt fin på jobbet men tillräckligt avslappnad hemma. Jag skulle säga att jag har en sådan tröja i dagsläget. Det kanske räcker, men den används flitigt och det syns då det tyvärr inte var någon kvalitetströja från första början, så det är tveksamt om den fungerar för en dag på kontoret längre…
  • Hela blåa jeans. Mina vanliga jeans som snart är 10 år gamla (!) har gjort sitt. Det är lappade och har hål på inte så smickrande ställen. De är för slitna för att ha på jobbet men fungerar fortfarande i lekparken med barnen. De har använts otroligt mycket då de är så låga i midjan och stretchiga i tyget att jag kunnat ha dem länge under mina graviditeter och i princip direkt efter förlossningarna. En dag kommer jag köpa ett par nya jeans som jag även kan använda på kontoret, men tillsvidare klarar jag mig med kostymbyxor eller kjol.
  • Gummistövlar. Jag har inte ägt några gummistövlar sedan jag blev ”vuxen”. Helt enkelt för att jag inte upplevt behovet som tillräckligt stort. De dagar det regnar tar jag mina vanliga skor och springer snabbt till tunnelbanan. :) Går vi ut i skogen tar jag mina promenadskor/ vandringsskor. Nu med barn och en längre promenad till förskolan i alla väder, har behovet ökat och det har förekommit tillfällen då jag saknat just ett par gummistövlar. Hur ofta behöver de användas för att motivera ett köp? :)

Snygga gummistövlar från Hunter.

  • Avslappnade vardagsklänningar. Jag har många fina, dyra klänningar i min garderob som den tidigare shopaholicen håller hårt i. Majoriteten av dem är för fina för att ha till vardags, det är mer lämpade för bröllopsfest eller dylikt. Det jag saknar är sköna vardagsklänningar som är mer avslappnade och fungerar en dag på jobbet eller en sommardag med vänner.
  • Träningsshorts. Jag skulle gärna köpa nya träningsshorts med en ficka för nycklar och/eller träningskort. Mina senaste träningsshorts saknade dessa detaljer och rensades ut i somras då de var för små i storleken, vilket de egentligen alltid varit då jag fick ärva dem av en vän som växt ur dem för 5-6 år sedan, nu efter två graviditeter var de för små även för mig.

Så där har ni listan. Även vi minimalister kan sakna och sukta efter nya plagg och skor. Det behöver inte betyda att det kommer leda till konsumtion. Med åren har jag blivit allt bättre att stå emot den där första shoppingimpulsen som ändå bara ger ett kortvarig lyckorus och dopaminpåslag. För i det stora hela är jag väldigt nöjd med min garderob och den kommer ändå aldrig bli perfekt utan vara alldeles lagom bra.

Att jag inte bara köper plaggen om jag nu identifierat ett visst behov, beror helt enkelt på att behovet inte varit tillräckligt stort ännu för att motivera ett köp. Ofta gör vi en väldigt romantiserad bild av saker vi suktar efter och den bilden har jag med åren blivit bättre att ifrågasätta och inte agera på direkt.

Har du något plagg du saknar i din garderob?

Rensa ut ditt fantasi-jag

Speglar de prylar och kläder du har hemma den person du är idag och det liv du faktiskt lever? Eller har du kläder och prylar som tillhör ditt fantasi-jag, det vill säga någon du vill vara, eller kanske ville vara en gång i tiden?

Att rensa ut sitt fantasi-jag kan göra det lättare att göra plats för ditt riktiga jag. Vad gömmer sig under alla prylar och kläder som tynger dig? Vem är du under de saker du köpt för att symbolisera den du är, eller den du var, eller den du ville vara?

Herr Minimalist skrev för några år sedan inlägget ”Kläder till din fantasikropp”, om hur han tidigare köpt t-shirt och skjortor som kräver betydligt bredare axlar, grövre hals och djupare bröstkorg än vad som är hans kropps normaltillstånd. Plagg som bara passat under kortare perioder när det funnits tid och energi att äta, träna och etablera vanor likt en elitidrottare, men som i längden inte varit hållbara utifrån kroppstyp och det övriga livet.

I min (Fru Minimalists) garderob hänger fina, dyra klänningar och tidigare även kostymer, varav flertalet kostat 2-3 tusen kr styck. Några har rensats ut men flera hänger kvar på grund av retroaktiv shoppingångest. Dessa plagg köptes när jag var drygt 25 år, nyligen flyttat till Stockholm och börjat arbeta heltid efter studier. Och i storstan går man väl på fina middagar och fester nu och då? Behöver vara strikt och propert klädd på jobbet? Och i den åldern ska väl alla ändå gifta sig? Nej den typen av umgänge har jag aldrig hamnat i. Nej hel och ren har räckt långt på mina arbetsplatser. Och nej, alla gifter sig inte med pompa, ståt och storslagen fest. :)

Herr Minimalist har även en del sportutrustning kvar i källaren. För han brukar ju spela badminton regelbundet. Typ en gång var 4:e år numera. Och spelar inlinehockey med vänner då och då. Även om det var 15 år sedan sist. Men i fantasin spelas badminton regelbundet med kollegor igen och traditionen med inlinehockey i vänskapsgänget har åter väckts till liv.

I linneskåpet har vi förvarat fina dukarna som det i unga år fantiserades om skulle ligga på alla bord och ytor i en rymlig villa jag skulle ha när jag blev ”stor”. För det är så jag är uppväxt, med dukar på varje plan yta i hemmet. Med småbarn känns det avlägset att använda dukar och i vår minimalistiska livsstil har dukar ingen eller väldigt liten plats även den dag vi bor större.

Dukar för ett fantasihem?

Allt för ofta håller vi fast vid saker för att de representerar den vi var eller den vi trodde vi skulle bli. Snarare än den vi faktiskt blev och är. Ibland representerar vårt fantasi-jag prylar som är till för att imponera på andra, reliker vi tagit oss ansvar att förvara, eller fantasier om hur vi ser oss själva och vårt liv i framtiden.

En viktig detalj är att köpa prylar och kläder för ditt fantasi-jag inte gör det till en verklighet. Ofta leder det bara till en mängd snygga men överflödiga prylar och kläder som du aldrig använder. Eller till ångest över och en ständig påminnelse om att du fortfarande inte uppnått din fantasi. Exempelvis att du fortfarande inte gått ner eller upp i vikt för att kläderna ska passa, att du fortfarande inte skaffat drömhuset där allt gammalt porslin och arvegods skulle passa perfekt, att du fortfarande inte är en person som använder träningsutrustningen hemma regelbundet eller att du fortfarande inte återupptagit det tidigare sportintresset.

Att spara sakerna ditt fantasi-jag representerar tar tid, mental energi och utrymme från att utveckla och utforska din potential och dina drömmar. Boka tid i din kalender för att rensa ut ditt fantasi-jag och dess ”accessoarer”. Det betyder inte att du ger upp din dröm, det betyder bara att du gör plats för dina riktiga drömmar här och nu!

Har eller har du haft några saker i hemmet som utgör ditt fantasi-jag?

Det är ju inget fel på den

Att spara något ”utifall att” och ”för säkerhetsskull” är otroligt vanligt. Det grundar sig ofta i en rädsla för att prylen faktiskt kan komma till användning i framtiden och att du skulle ångra en utrensning. Du vill undvika känslan av att ha gjort ett dåligt beslut. Saker som sparas av dessa anledningar är ofta dubbletter av olika slag men där bara ett fåtal i praktiken faktiskt används regelbundet.

Ett annat vanligt argument för att behålla saker det egentligen inte finns något konkret behov av är; ”det är ju inget fel på den”. Men bara för att en pryl fortfarande är fullt fungerande så betyder det inte att den per automatik fyller ett behov hos just dig eller att du behöver fortsätta förvara den i ditt hem. Du kan låta den få komma till användning hos någon som har ett behov.

Till och med hemma hos oss hittar vi ibland saker som sparats av dessa anledningar. Nu senast var det bland våra karaffer, tillbringare och mixerskålar. De nedan är de som fanns i vår ägo innan vi rensade.

Alla våra tillbringare, karaffer och mixerskålar innan rensning.


De två likadana vattenkarafferna från Eva Solo används regelbundet, liksom den bredvid i glas som vi använder som vattenkanna och kombinerad mixerskål när vi gör smoothie och motsvarande (lugn, vi brukar inte ha i någon växtnäring i vår ”vattenkanna”). De två som står ytterst på varsin sida har sparats av i våra ögon felaktiga skäl när vi väl rannsakade oss själva.
Den blå karaffen har sparats för att det inte är något fel på den och den ingår i samma serie som hela vårt matporslin. Men vi märker att den knappt kommer till användning då vi hellre använder våra karaffer i glas när det är dags.

Plasttillbringaren/mixerskålen längst till höger fick vi med när vi köpte vår mixerstav för några år sedan. Ett klassiskt fenomen; du behöver en specifik pryl men får flera överflödiga tillbehör med på köpet. Egentligen föredrar vi att inte använda plast i köket och mixar därför oftare i tillbringaren av glas. Mixerskålen har fått vara kvar ”utifall att”, den i glas skulle gå sönder, vara i disken etc. Den utgör egentligen en typ av redundans, det vill säga det finns en alternativ lösning som fungerar minst lika bra.

Efter att ha rannsakat oss själva så rensade vi ut de den blå karaffen och tillbringare/ mixerskålen i plast. Kvar blev uppsättningen nedan i glas där samtliga används regelbundet och vi tycker om dem. Två vattenkaraffer från Eva Solo och en vattenkaraff i glas som främst används som vattenkanna och mixerskål till smoothie  men även som vattenkaraff när så behövs.

Kvarvarande vattenkaraff och kombinerad vattenkaraff/mixerskål/vattenkanna. :)

Flera tankevillor och argument utöver ”utifall att” och ”det är ju inget fel på den”, tar vi upp och skriver kring i vår bok ”Prylbanta – Färre saker, större frihet” som du snart kan låna på ett bibliotek nära dig eller köpa i butik. :)

Vad har du i ditt hem som du sparar ”utifall att ”eller enbart för att det inte är något fel på den?

Äger dina prylar dig?

I minimalistsammanhang hör man ofta olika varianter av uttrycket ”äger dina prylar dig istället för tvärtom?”. Det spontana svaret för de flesta är nog att man inte alls känner sig ägd av sina prylar, men börjar man nysta i det är det trots allt många som är ägda av vissa av sina prylar.

Rent ekonomiskt känner du dig förmodligen inte ägd av dina prylar, om du inte köpt till exempel bilen, mobilen eller liknande på avbetalning. Men genom att du behöver jobba flera timmar i veckan och ytterligare år av livet på grund av just din prylkonsumtion, är du kanske ändå ägd av dem till viss del i ett större perspektiv. :) Fru Minimalist har kunnat gå ner i arbetstid utan att för den delen få lägre livskvalitet, snarare tvärtom, till stor del tack vare minskad onödig konsumtion. Även Herr Minimalist jobbade deltid innan han gick på föräldraledighet i våras.

I inlägget ”Förankrad av prylar i hemmet” skrev vi om att många äldre bor kvar i stora villor efter att barnen flyttat, fyllda till brädden av prylar som gör det övermäktigt att flytta till en mindre bostad. De har fyllt upp sina utrymmen med prylar som de känner trygghet i och skulle ha svårt att göra sig av med såväl fysiskt som psykiskt på grund av den ansenliga mängden. De äldre är en annan generation och har levt i en tid när det snarare rådigt brist än dagens överflöd, och har därav extra svårt att göra sig av med saker. Det får man ha respekt för, men de kan likväl ses som att de är ägda av sina prylar.

Även i det lilla vardagliga kan vi vara ägda av våra prylar. När du gör en utflykt till stranden och har mobil, nycklar och plånbok i väskan. Antingen känner du att någon borde stanna vid strandmadrassen och vakta prylarna, eller också nojar du och kastar övervakande blickar mot väskan medan du badar. Du kan aldrig riktigt slappna av eller vara närvarande i aktiviteten i vattnet på grund av prylarna. 

Samma sak om du är bland en stor mängd folk, på en konsert, ett allmänt midsommarfirande eller en populär turistattraktion. Du känner med handen mot fickan att mobilen ligger kvar. Kollar till handväskan eller jackfickan nu och då att den är stängd eller prylarna ligger där de ska. Du förlorar varje gång liten del av närvaron i aktiviteten för att du är rädd att bli av med prylarna.

Bilen är en vanlig pryl att känna sig ägd av. Både ekonomiskt, tidsmässigt och energimässigt. Besiktning, däckbyte, förvaring, fordonsskatt och diverse service mm. I en storstad även gisslet med trygg parkering. För oss har bilen vi köpte förra hösten, inneburit en stor frihetskänsla och en pryl som vi än så länge sällan känner oss ägd av. Men många känner mer oro och energidränage över sin bil än glädje och frihet. Kanske även för oss när vi befinner oss i en annan livsfas, eller så snart bilen börjar krångla…

I vilka sammanhang äger dina prylar dig? :)

Nojar du över såväl barnens säkerhet som dina prylars när du är på stranden? :)

Vad händer med alla bortskänkta kläder?

Vi handlar allt mer kläder och textilier i Sverige, men hur ska vi hantera det snabbt växande berget av utrensade textilier? Det som allt för ofta hamnar i soporna och bränns. Varje svensk slänger ungefär 8 kilo textil i soporna varje år, och enligt statistik från H&M skulle ca 95 procent av alla kläder som slängs kunnat användas igen eller återvinnas.

En fråga vi får då och då är om det är bra att skänka textilier och kläder till exempelvis våra stora klädkedjor och andra mer eller mindre tvivelaktiga insamlingsaktörer? Tar de verkligen väl hand om den stora mängd plagg och textilier de samlar in? Och vad händer egentligen efter att du lämnat din påse i deras insamlingsbehållare i butiken? Det korta svaret är att det är tveksamt om de i dagsläget tar hand om insamlade textilier på mest önskvärda sätt. Nedan redovisar vi det vi vet om svaret på dessa frågor och vad bolagen själva säger att de gör.

De kedjor som vi vet samlar in textilier, kläder och i vissa fall skor, är; Lindex, H&M (inkl vissa av H&M:s andra butiksmärken), KappAhl, Indiska och Hemtex. Kommentera gärna om du vet någon ytterligare. Sen har även Human Bridge boxar här och var för klädinsamling.

De flesta företag som samlar in kläder och textiler skickar dem vidare till ett företag i Tyskland som heter I:CO/I:Collect. Där sorteras de in i olika kategorier:

  • Användas. Textilier som kan användas igen, säljas second hand eller användas av hjälporganisationer.
  • Omvandlas. Plagg och textilier som kan omvandlas till exempelvis rengöringsdukar och putstrasor som används i industrin.
  • Återvinnas. Återvinning som textilfibrer, som isoleringsmaterial eller stoppning i bilklädslar.
  • Förbrännas. En liten del går vidare till förbränning eller energiåtervinning med ett finare ord.

Vår dotter får ibland vara med och skänka prylar till välgörenhet och som i detta fall en påse textilier.

Lindex har startat ett samarbetar med Myrorna och vissa av de insamlade textilierna får därmed nytt liv genom försäljning i Myrornas butiker.

Att kläder skänks eller säljs på den utländska marknaden kan ju i teorin vara negativt genom att det hämmar lokal produktion och konsumtion. Exempelvis kvinnor i afrikanska länder som livnär sig på att sy kläder men slås ut av att våra västerländska plagg säljs billigare eller skänks.

Det positiva är att det händer mycket inom återvunnet mode nu. Jag är övertygad om att de stora bolagen måste bil tydligare i sin redovisning vad de gör med alla insamlade textilier, samt bli bättre på att återvinna material och faktiskt få dem att bli nya klädesplagg. Det vill säga ge kläder och textilier nytt liv och få ut dem i kretsloppet igen. Tekniken är idag bristfällig gällande återvinningen av textilfibrer och särskilt ur blandmaterial.

Ett svenskt bolag, Re:newcell, har kommit på ett sätt att återvinna textilfibrer ur bomull. De säger sig ha hittat en process där de i stor skala kan utvinna fibrer på ett effektivt sätt och skapa nya textilier av bra kvalitet. Re:newcells process lämpar sig bäst för ren bomull men i framtiden kan de förhoppningsvis även hantera vissa blandmaterial.

Naturvårdsverket har satt upp mål att vi senast 2025 ska ha minskat mängden textilavfall med 60 procent jämfört med år 2015. Samma år ska 90 procent av det insamlade textilavfallet förberedas för återanvändning eller materialåtervinning till nya textilier. Om vi når dessa mål får framtiden utvisa, men det är bra att frågan lyfts och att vi strävar mot bättring.

Värt att notera är att en stor del av all miljöpåverkan i ett plaggs livscykel infaller efter att det lämnat butiken. Se därför till att ta hand om dina kläder på ett hållbart sätt; vädra istället för att tvätta när det är möjligt, ha klädbytardag med vänner, laga, lappa eller sy om.

Gemensamt för kedjornas textilåtervinning är att du vid inlämningen av en påse kläder får en rabattkupong på 50 kr som du kan använda när du handlar för minst 300 kr. Vi har aldrig hämtat ut en sådan kupong eftersom vi ändå undviker nykonsumtion på dessa butiker i största möjliga mån, men behöver du köpa något från just dessa märken i samma veva kan det ju vara en bra idé att skänka en påse textilier för att spara en slant och samtidigt lätta samvetet. :)

Jag är övertygad om att flera av er läsare är mer pålästa och sitter på information som vi missat att ta upp ovan, kommentera och komplettera gärna med information i kommentarsfältet! :)

Vad gör du helst med dina kläder och textilier som av någon anledning inte längre används?

Ett avskalat lager i linneskåpet

Vi brukar säga att leva minimalistiskt är som att skala en lök lager för lager. Plötsligt har du tagit dig under ett nytt lager på löken och ser på saker som tidigare var oumbärliga med nya ögon och kan släppa taget. Ibland blir det väldigt tydlig i praktiken även för oss. Exempelvis när vi rensade linneskåpet en regnig dag förra veckan. Vi kunde nu rensa ut ytterligare 10 blandade bäddtextilier och 6 handdukar, trots att det var minst tredje gången vi rensade i linneskåpet.

Vi tyckte vi rensade rejält förra rensningsomgången i linneskåpet, men det är precis så det är med minimalism. Du blir aldrig helt klar och det är resan och inte målet som räknas. I vårt fall upptäckte vi två saker i samband med rensningen:

  • Dels att det kommit in nya lakan till barnen som de fått i julklapp/födelsedagspresent, som gjorde att vi nu kunde göra oss av med väldigt slitna, ärvda dito, eller helt enkelt överflödiga.
  • Dels att flera av handdukarna vi för några år sedan sparat med klassiska argument som ”om uti fall att”, ”kan vara bra att ha när vi får barn” etc, fortfarande låg mer eller mindre oanvända längst in i linneskåpet.

Vissa lakan och handdukar, de du ser nedan, lade vi ner i det vi kallar för framtidslådan som du kan läsa mer om i inlägget ”Den säkra framtidslådan”. Där lägger vi saker som vi vet kommer till användning inom överskådlig framtid. I detta fall ett par kökshanddukar som kommer bytas ut när befintliga (som ser exakt likadana ut) blir för fläckiga eller går sönder. De är ärvda av Herr Minimalists mormor så viss nostalgi finns kring dessa kökshanddukar i lin med brodyr. Ett påslakan och örngott till barnen som kommer behövas, men just nu klarar vi oss väldigt bra med enbart två uppsättningar till vardera barn. Blir det kräksjuka för båda barnen samtidigt kan vi plocka upp detta bäddset från förrådet, eller så snart något av de vi har går sönder.

Överflödiga kökshanddukar och sänglakan till framtidslådan

Hur många set/uppsättningar med lakan och handdukar behöver man? Den frågan får vi väldigt ofta. Vi skulle vilja svara två set. Ett som är i bruk och ett som du växlar med som är i tvättkorgen/tvättmaskinen/linneskåpet.

Så enkelt är dock sällan svaret och det finns inget direkt ”rätt” antal för alla, utan du måste utgå från just dina eller din familjs behov. Antalet kan bero på tillgång till tvättmaskin och torktumlare, hur ofta du tvättar lakan/handdukar, om du har barn och var de sover, hur du är som person gällande variation, hur mycket förvaring du har, möjligheten att vid eventuell vinterkräk-kris ha beredskap av andra lakan (gästlakan, barnens sängkläder etc).

Vi har tre set med sängkläder till vår dubbelsäng och två uppsättningar handdukar (badlakan + handdukar). När nästa set med sängkläder går sönder så pass mycket att vi inte kan/villl laga det mer, så ersätter vi det inte med något nytt utan växlar de två vi har. Tills vi eventuellt upptäcker att vi har behov av ytterligare uppsättning, men det får framtiden utvisa.

Många hävdar att textilier är förbrukningsvaror och därför villl de slita ut dem och inte rensa ut dem. Å ena sidan ja, å andra sidan nej. Hur många år kan det inte ta att slita ut sängkläder och handdukar? Kan det vara bättre om de kommer till användning frekvent på annat sätt under den tiden? De flesta växlar ändå bara bland favoriterna medan övriga utgör hyllvärmare.

Men vad gör man med utrensade lakan och handdukar? Vi frågade om våra mor- och farföräldrar ville ha några av våra som fortfarande var i gott skick, men för oss överflödiga, i sin sommarstuga. Där har vi noterat att vissa lakan sjunger på sista versen. De tackade ja. Vårt motkrav var att de samtidigt skulle göra sig av med lika många av nuvarande sängkläder. :)

Utrensade sängkläder, några till mor- och farföräldrarnas sommarstuga och några till textilåtervinning.

Kanske finns det någon i din närhet som tar emot textilier och syr andra saker av? Vi gjorde exempelvis torkdukar/tvättlappar av gamla handdukar innan vi fick barn, dessa används dagligen vid blöjbyten.

Föredetta handdukar som numera utgör tvättrasor/torktrasor till barnen.

Alla har inte någon person att skänka till, och vad man kan göra beror såklart även på vad du rensat ut. Vi har exempelvis rensat ut dukar och skänkt till välgörenhetsorganisationer. Lakan och handdukar i hyfsat skicka kan i vissa städer skänkas till katthem, härbergen och kvinnojourer. Flera stora klädkedjor tar emot textilier (och såklart kläder), även fläckiga eller med hål i. Vad som händer med dessa efter att du stoppat dem i insamlingslådan skriver vi om i ett separat inlägg som kommer i helgen eftersom vi får många frågor kring det.

Har vi nu skalat klart alla lager i linneskåpet och tagit oss in till lökens kärna eller kan vi rensa ytterligare bland sängkläder och handdukar? Som vi nämnde är minimalism en resa som inom de flesta rensningsområden fortsätter. Om något år har barnen växt ur spjälsängarna och vi kan rensa ut alla lakan relaterade till det och nya sängkläder gör anspråk på att komma in. Några handdukar kanske sjunger på sista versen och får bli torktrasor och något set med sängkläder till dubbelsängen har kanske rensats ut… Löken fortsätter att skalas. :)

Var kan du skala av ytterligare ett lager av prylar i hemmet?