Vilken användningsfrekvens motiverar köp och ägande?

Hur ofta kommer klänningen du är sugen på att köpa komma till användning? Hur ofta används champagneglasen som tar upp plats i köksskåpet? Och hur ofta använder barnen egentligen sina skrymmande leksaker?

Hur många gånger behöver något komma till användning för att motivera och legitimera ett ägande eller ett inköp samt förvaring av en pryl? Den frågan har jag funderat på den senaste tiden. Det började med att jag blev sugen på att köpa en to-go-mugg/termosmugg (igen) och en joggingvagn, samt att vi övervägde att rensa ut alla vår champagneglas. Vi tar dem i turordning.

To-go muggen eller termosmuggen har varit en lång följetång för er som följt bloggen det senaste året. Först blev jag sugen på en to-go-mugg under sommarsemestern 2016 (läs mer här). Sedan insåg jag under hösten att det bara var en romantiserad behovsbild (läs mer här). Senaste månaderna har det varit flera tillfällen när jag saknat en to-go mugg. Allt från längre resor med bil, skogsutflykter och de dagar jag åker till jobbet innan frukost. Tillslut hade tillfällena då jag saknat att kunna ta med mig te blivit så många att jag ansåg mig kunna motivera ett köp. Det blev en från märket Contigo modell West Loop som många tipsade om i blogginlägget ”Romantiserat drickande på resande fot”. Vi äger ingen termos kan tilläggas.

Termosmuggen har redan fått följa med på flera utflykter och äventyr.

Gällande joggingvagn har vi ännu inte landat i om vi kan motivera ett köp. Hur många gånger behöver den komma till användning för att motivera ett köp, räcker det med 1 gång per vecka? Den skulle även fungera som ett utflyktsmedel genom att vi enklare kan besöka lekparker en bit bort, jogga eller cykla dit, leka en stund och sedan jogga hem. I dagsläget har vi problem med förvaring då vi redan har vår dubbelvagn i hallen. Vårt källarförråd är litet, relativt fullt, och har varit utsatt för inbrott. Ett alternativ är att först hyra en joggingvagn genom Hygglo för att testa och samtidigt slippa förvaringsproblematiken, men tyvärr finns ingen i vårt närområde ännu.

Våra champagneglas från Ikea har hängt löst tidigare och varit på väg att rensas ut. Vi använder dem i genomsnitt två gånger per år och inte samtliga i uppsättningen, utan 2 eller kanske 4. De få gånger vi skålar i champagne eller någon alkoholfri champagneimitation som lämpar sig för glasen, skulle vi lika gärna kunna göra det med våra vinglas. Eller också sparar vi 2 champagneglas, eller 4, eller 8… Hur många kan det vara värt att spara? :)

Vilken frekvens motiverar köp och ägande? Det finns inget enkelt och självklart svar på den frågan, det beror såklart på sakens karaktär. Men det är klokt att ha frågeställningen i åtanke när du funderar på att köpa ett plagg eller en sak nästa gång. Liksom när du rensar bland dina befintliga ägodelar, vad i hemmet har du inte använt det senaste året? :)

Brukar du fundera kring användningsfrekvensen vid köp och utrensning?

Text-TV II

Minimalistiska apptips – TextTV II

Det här är det tolfte inlägget i serien Minimalistiska apptips där jag går igenom appar för iOS som tillför mycket nytta i våra liv eller som på ett eller annat sätt passar in i vår minimalistiska livsstil.

Den app jag recenserar idag är TextTV II av Throw Lab. Vad appen erbjuder är ett mycket enkelt och smidigt gränssnitt för att via telefonen komma åt diverse olika länders och kanalers Text-TV. Men varför och för vem är det här intressant?

Om du föredrar att:

  • Spendera minimalt med tid på nyheter till förmån för andra aktiviteter du värderar högre.
  • Slippa bli exponerad för obehagliga och deprimerande bilder och nyheter i onödan.
  • Minimera risken att hamna i oändliga clickbait-loopar eller motsvarande.

Men samtidigt vill:

  • Ha koll på de största händelserna både inrikes och utrikes.
  • Kunna hänga med i lunchdiskussionen på jobbet eller motsvarande.
  • Ta ditt ”demokratiska ansvar” genom passiv nyhetskonsumtion. ;-)

Själv är jag en periodare när det gäller appen. Jag installerar den alltid med avsikten att konsumera nyheter en till två gånger i veckan, men kommer alltid på mig själv med att till bekostnad av mentalt välbefinnande använda den i tid och otid varefter jag avinstallerar igen.

Tre skärmbilder från appen Text-TV II.

Tre skärmbilder från appen Text-TV II.

Vid de tillfällen då jag använder appen och vill förstå något bättre kan jag alltid besöka en vanlig nyhetssida, eller ändå bättre, köpa ett nummer av tidningen Fokus alternativt en mer djuplodande bok på ämnet.

Hur och i vilken omfattning konsumerar du nyheter?

Månadens in och ut april 2017

Då var det är dags för april månads balansräkning över vad som införskaffats och rensats ut under månaden. Totalt har vi gjort oss av med 53 och införskaffat 5 saker denna månad.

Parentesen efter respektive sak visar om vi gjort oss av med något (-) eller på ett eller annat sätt fått in en eller flera nya saker (+) i våra liv.

Längst ned skriver vi en motivering eller kommentar kring vissa av de prylar vi köpt eller gjort oss av med under månaden.

Herr Minimalist

  • Strumpa (-2 par)

Fru Minimalist

  • Sneakers (+1 par)
  • Sjal (+1)
  • Bok (+1)
  • Böcker (-8)
  • Sneakers (-1 par)
  • Sporttop (-1)

Storasyster Minimalist

  • Duplo (+1)

Lillebror Minimalist

  • Tröja (+1)

Minimalisterna (gemensamt)

  • Insexnycklar (-13)
  • Skruvmejslar (-4)
  • Vattenpass (-3)
  • Måttband (-2)
  • Hammare (-2)
  • Polygriptänger (-2)
  • Borrset (-2)
  • Avbitare (-1)
  • Tumstock (-1)
  • Knivar (-1)
  • Precisionsskruvmejselkit (-1)
  • Dörrstopp (-1)
  • Påse skruvar (-1)
  • Påse spikar (-1)
  • Påse knappar (-1)
  • Tippskydd (-1)
  • Påse krokar (-1)
  • Påse muttrar (-1)
  • Påse väggplugg (-1)
  • Diverse fästen (-1)

Kommentarer Herr Minimalist

En tråkig månad på rensningsfronten personligen, men under vår gemensamma lista längre ner Minimalisterna (gemensamt), hittas desto fler utrensade prylar denna månad.

Kommentarer Fru Minimalist

Ett par grejer på in-listan men relativt lite ändå för att vara min födelsedagsmånad, men är man minimalist så är man. En second hand-fyndad sjal, ett par nya sneakers (se bild till inlägget) och en bok i födelsedagspresent. Ut ser det bättre ut, ett gäng utrensade böcker som jag skrev om i inlägget ”Låtsas att du ska flytta”, ett par skor och en alldeles för gammal sporttop.

Kommentar Storasyster Minimalist

Storasyster fick en present av en släkting i form av duplo vilket både stora och små bygger med här hemma i princip dagligen.

Kommentar Lillebror Minimalist

Lillebror fick en fin tröja av en släkting, men har i övrigt varit sparsam både på in- och utfronten den här månaden.

Kommentarer Minimalisterna (gemensamt)

Här var det fokus på verktyg vilket både syns på listan ovan och bilden nedan. Du kan läsa mer om vår utrensning av verktyg i blogginlägget ”Identifiera vita fläckar på rensningskartan med känslor”. Att vi hade så mycket verktyg att rensa ut var vi båda otroligt förvånade över, men det är bara att konstatera att det verkligen var en vit fläck på vår rensningskarta. :)

Alla våra verktyg

Alla våra tidigare verktyg.

Zeigarnik-effekten

Någon gång på 1920-talet när den ryska psykologen Bulma Zeigarnik satt på en Österrikisk restaurang la hon märke till något märkligt: servitörerna visade en överraskande god förmåga att komma ihåg komplexa beställningar. Men så fort maten var levererad och betald så försvann informationen mer eller mindre spårlöst ur deras minne. Bulma hade just identifierat det som senare fick namnet Zeigarnik-effekten.

Zeigarnik-effekten gör att vi människor har lättare att komma ihåg uppgifter vi påbörjat men ännu inte avslutat. Det kan vara allt från den växande högen med oläst tidskrifter, mailet du påbörjat men inte hann skicka innan du lämnade jobbet för dagen eller boken du bara kommit halvvägs igenom. Oavsett uppgiftens karaktär så kommer den att dyka upp i huvudet gång på gång tills du antingen slutfört, delegerat eller på annat sätt eliminerat uppgiften.

Det här fenomenet används givetvis flitigt av diverse kommersiella krafter. Några exempel är den klassiska cliffhangern i båda böcker och teveserier, hur du ständigt bombarderas med nya uppgifter i digitala rollspel samt den korta sammanfattningen i början av varje nyhetssändning. I samtliga fall kan du inte riktigt gå vidare förrän du fått veta mer eller på annat sätt fått ett avslut.

Detta fenomen kan även vara en av anledningarna till att så många mår bra av att rensa ut prylar de inte längre använder, behöver eller uppskattar. Det kan liknas vid att avsluta halvfärdiga uppgifter som ligger och dränerar dig på mental energi och fokus. Så fort de är eliminerade blir det lättare att ta sig an nya uppgifter och en känsla av frihet och lugn infinner sig. Två tydliga exempel av Zeigarnik-effekten från vårt eget liv är det klassiska anti-plugg-beteendet under högskolestudier men även som knep för att komma ihåg uppgifter i vardagen.

Var i din vardag ser du spår av Zeigarnik-effekten? :)

Hamsterhjulet

Nyheter, sociala medier, reklam och Dukkha

Inom buddismen finns det något som kallas Dukkha. Det kan något förenklat beskrivas som människans mentala normaltillstånd och ett oavbrutet lidande. Förklaringen är att människan alltid är på väg bort från något som vi inte vill ha eller på väg mot något som vi inte redan har. I praktiken utgör det vi ständigt trånar efter max 5 procent av livet och samma sak gäller det vi försöker undvika. Någonstans där i mellan hittar vi de övriga 90 procenten som faktiskt utgör merparten av livet men som vi omedvetet väljer att inte fokusera på, njuta av och vara tacksamma över.

Att bli mer medveten med hjälp av till exempel meditation är ett sätt att förändra synen på dessa 90 procent. Ett annat sätt som ligger många närmare till hands är att eliminera eller iallafall minimera den tid vi utsätter oss för nyheter, sociala medier och reklam. Varför? För att nyheter blåser upp de 5 procent som de flesta flyr ifrån och skräms av och får den delen att verka större, troligare och närmare än det verkligen är. För att sociala media blåser upp de andra 5 procenten och får oss att tråna och längta efter det vi inte redan har eller är. Reklam i sin tur eldar ofta på i båda ändarna.

Via nyheter rapporteras främst det som är hemskt eller sensationellt. Det beror på att det ger bättre tittarsiffror. När vi är rädda eller oroliga vill vi ha koll på läget och väljer därför att snart besöka nyhetssidan igen eller se nästa nyhetssändning. Resultatet blir att vi ser världen som mörkare och mer extrem än den verkligen är.

På sociala medier föredrar de flesta att främst visa upp livets framgångar och höjdpunkter. I verkliga livet upplever de allra flesta både med- och motgångar. Det är lätt att jämföra sitt normala liv med summan av alla vänner och bekantas toppar. Resultatet blir ofta missnöje med ett liv som egentligen är riktigt bra.

Reklam kombinerar båda mekanismerna. Där paketeras kommersiella produkter med grundläggande känslor. Oftast med budskapet att allt blir bättre och roligare eller mindre hemskt och otryggt med produkten ifråga.

Detta är några av anledningarna till att vi minimerar tiden vi utsätter oss för nyheter, sociala medier och reklam. En del anser att beteendet är synonymt med att fly från verkligheten. Vi anser att det gör det lättare att se verkligheten som den faktiskt är samt vara tacksammare över de 90 procent som utgör merparten av det vi kallar livet.

Vad är din relation till nyheter, social media och reklam?

Låtsas att du ska flytta

Inspirerad av Herr Minimalist brutala rensning av böcker här om veckan, så rensade även jag, Fru Minimalist, nyligen ut en del böcker. Jag hade dock betydligt färre redan från början då jag rensat i bokhyllan varje halvår de senaste åren och alltid hittar någon ny bok som kan lämna hemmet. Om Herr Minimalist angrep utrensningen genom att strukturera böckerna i olika högar, så kretsade min utrensning kring en enda fråga som jag ställde till mig själv, nämligen:

Skulle den här boken få följa med om vi skulle flytta?

Den här frågan går naturligtvis att använda även när du rensar i andra sammanhang än specifikt böcker, och jag tycker den är väldigt bra. Den ger en vägvisning om hur pass kär ägodelen egentligen är. Är den värd att eventuellt slås in i emballage, packas ner i flyttlåda, bäras ut ur hemmet, ta plats i flyttbilen, bäras in i ett nytt hem, packas upp ur flyttlådan, för att slutligen hitta en lämplig ny förvaringsplats att få uppta i nya bostaden?

Dessa åtta böcker var inte värda att få fullfölja den processen:

Utrensade böcker som inte skulle få följa med vid en flytt.

  • En handfull vanliga böcker som jag läst men inte känner något sug efter att läsa igen.
  • En kokbok som jag aldrig använt trots att jag ätit stor andel vegetarisk mat de senaste 15 åren. Däremot har den stått och varit fin på en hylla i köket då jag gillar utsidan.
  • En reseguide med tips på bilutflykter runt Stockholm som inte kommit till användning på 10 år och känner jag oss rätt skulle vi googla före vi öppnar boken inför en utflykt.
  • En kurslitteraturbok jag gärna skulle vilja läsa igen men inser att jag inte kommer prioritera. Inte de närmsta åren i alla fall. Och blir det mot förmodan aktuellt längre fram går det säkert att låna en senare upplaga med mer aktuell information på biblioteket.

Nu återstår färre än 20 böcker i min bokhylla. Ett par av dem är kokböcker, och ett par är relaterade till graviditet, där de sistnämnda kommer rensas ut inom överskådlig framtid.

Vilka böcker eller saker skulle du passa på att rensa ut vid en flytt? Vad är det som gör att du inte rensar ut dem redan nu? :)

Varför sparar vi saker i onödan?

Varför sparar de flesta så mycket onödiga prylar då då det finns så många olika typer av negativa kostnader? Som vanligt när ett beteende är svårt att förklara logiskt handlar det typiskt om att det är känslor istället för rationellt och logiskt tänkande som styr.

Nedan kan du läsa om några anledningar vi identifierat till varför människor tenderar att spara så mycket:

Sociala drivkrafter. På samma sätt som införskaffande av nya prylar drivs av diverse sociala drivkrafter så bidrar vår närmaste omgivning och dess krav, kultur och förväntningar till att vi behåller saker vi egentligen inte mår bra av eller faktiskt använder och har nytta av. Om du funderar på att rensa ut något men samtidigt hör en inre dialog i still med att varje hem måste ha en rejäl salt- och pepparkvarn eller vad skulle folk tro om vi inte hade en TV, så är det stor sannolikhet att det är omgivningens förväntningar och inte dina behov som motiverar det fortsatta ägandet av prylarna.

Enkelhet och prokrastinering. Det enklaste alternativet när du står inför valet att behålla eller rensa ut en pryl är nästan alltid att behålla. Det faktum att hjärnan och människan i grund och botten är lat gör alternativet spara till det första och naturligaste alternativet för de flesta. Det är betydligt jobbigare att fatta slutgiltigt beslut kring om prylen bör säljas, skänkas eller slängas. Dessutom medför dessa typer av beslut vanligtvis ytterligare aktiviteter och kostnader. Ett klassiskt sätt att förhala ett rensningsbehov är att flytta onödiga prylar till sommarstugan och på så sätt använda denna som förvaringsplats för bråte du inte tycker passar i ditt hem.

Det är ju inget fel på den. Ett vanligt argument för att behålla saker det egentligen inte finns behov av är att det faktiskt inte är något fel på prylen. Men bara för att en sak fortfarande är fullt fungerande så betyder inte det att den fyller ett behov hos dig eller att du bör fortsätta förvara den. En anledning till att detta argument är vanligt är att många enbart ser alternativet slänga, men i praktiken finns även alternativen sälja och skänka. Att veta att en sak kommer till användning hos någon annan underlättar ofta den mentala delen av rensningsprocessen.

Det är en present. Det är vanligt att hålla fast onödigt länge vid gåvor och presenter bara för att de är just gåvor. Även om de inte längre fyller ett behov eller skapar värde i ditt liv. Många är rädda att personen de fått saken av ska upptäcka att de gjort dig av med prylen och bli sårad. Att göra sig av med saker du fått i present betyder inte att du inte bryr dig om personen du fick den av eller att du förringar gåvas värde. Du blev förhoppningsvis glad när du fick den, antingen för själva gesten eller för att den fyllde ett behov, men nu är det dags att släppa taget. Utan att du för den sakens skull behöva släppa taget om din vän. Inte skulle väl du vilja att en vän behöll något hen fått av dig men inte gillar, av ren skyldighet eller lojalitet? Nej, just det! :)

Genom att ge förbrukningsvaror och upplevelser ökar sannolikheten att pricka rätt med presenter och gåvor.

Redan tagen kostnad. Redan tagen kostnad eller “sunc cost” som många känner den vid resulterar ofta i en obehaglig känsla som uppstår med insikten om hur mycket pengar eller tid du lagt på något som inte längre levererar värde i ditt liv. Samma känsla kan göra oss villiga att skiljas från ytterligare tid och pengar i samma riktning även fast vi innerst inne vet att det är fel. Att saken har kostat pengar är inget som automatiskt kvalificerar den för att få stanna kvar i ditt hem. De flesta saker har de facto kostat pengar, för så är det med kläder och prylar. Acceptera att den kostat pengar, att du fattat ett mindre bra köpbeslut, lär av misstagen och gå vidare.

För säkerhets skull. Det är otroligt vanligt att saker och kläder sparas ”utifall att”. Det grundar sig ofta i en rädsla att prylen faktiskt en dag kan komma till användning och att du då kommer ångra att du gjort dig av med den. Det spelar ingen roll att liknande prylar i 99 procent av fallen aldrig kommer till användning, att kostnaden för att förvara prylen över tid ofta är högre än att låna, hyra eller köpa en ny vid ett eventuellt framtida behov, eller det faktum att nypriset ofta är lågt. Det är rädslan för och känslan av att ha gjort ett dåligt beslut de flesta vill undvika. Det enklaste sättet att identifiera saker du sparar för säkerhets skull är att du argumenterar för att spara något med vaga och trevande meningar som: ”det kan nog vara bra att ha ändå”, “det skulle kunna komma till nytta” och ”jag sparar det för säkerhets skull”.

Nostalgiska skäl. Det du äger och behåller främst av nostalgiska skäl motiveras oftast av en längtan efter en tid som varit eller en relation eller människa som inte längre är en del av ditt liv eller i livet över huvud taget. Det generella tipset är att inse att minnena och känslorna för tiden och människorna som varit inte sitter i prylarna utan i ditt huvud. Behöver du hjälp att minnas fungerar ett foto ofta precis lika bra, oavsett om det är fysiskt eller digitalt.

Har du något ytterligare skäl till varför du sparar saker i onödan? :)