Dags att prata julklappar med släkten

Om mindre än två månader stundar årets konsumtionshögtid nummer ett – julen. När det är som mörkast ska vi utöver julavslutningar, glöggfikor, luciafiranden, julfester och lussebakande klämma in en massa onödig shopping också. Eller? ;)

Även om det kan kännas avlägset så är det hög tid att fundera kring hur du och din familj och kanske släkt, vill ha det med julklappar och julfirande i år. Helt enkelt för att kunna kommunicera och förbereda alla på att den här julen kanske inte blir som alla andra jular. Det är dags att tänka hållbart kring julfirandet, hållbart för dig och hållbarare för planeten.

Nu var det ett par år sedan vi tog det där snacket och ändrade upplägg från stora höger med inslagna prylar som bytte ägare. Till att istället köpa en julklapp av förbrukningskaraktär för ca 100 kr och någon variant av julklappsspelet som fördelar ut julklapparna. För bara för att julen är en högtid med konsumtionsdrivna traditioner, förväntningar och känslor, så råder det inte undantagstillstånd att släppa sina värderingar. Vi tycker att konsumtion fortfarande ska utgå från behov, dina egna och mottagarens.

Men barnen, de måste väl ändå få julklappar!? Våra barn fick inte julklappar av oss föräldrar förra året. Det tyckte många var mycket konstigt (det skrevs t o m en tidningsartikel om det). Våra barn var då 1,5 samt 3 år, och vi tyckte helt enkelt inte att de behövde fler saker än de redan hade. Och de fick ju ett par julklappar från mor- och farföräldrar.

Julklappar till barnen från mor- och farföräldrar julen 2017.

Hur gör man då om man vill ha en hyfsat minimalistisk jul och vad kan man göra åt mor- och farföräldrar som gärna köper både två och tre julklappar till barnen? Vi tycker att man ska våga vara tydlig och kommunicera sina preferenser. Hjälp din omgivning att hitta alternativa lösningar som ligger i linje med dina värderingar genom att ge konkreta förslag. Kanske kan du erbjuda dig att avlasta släktingar och få göra inköpen till barnen åt dem? ;) Och om du inte får med dig släkten på en minimalistisk jul i år, så har du åtminstone sått ett frö.

När det gäller julen så kom ihåg att det främst handlar om att umgås med människor man älskar, och inte att byta prylar med varandra. Bland det finaste du kan ge en annan människa är faktiskt din tid samt fulla närvaro och uppmärksamhet.

Jag vill gärna passa på att tipsa om en intervju med oss i Leva & Bo igår där du också kan läsa om våra bästa tips kring en minimalistisk jul. Där kan du få ytterligare tips kring hur du kan tänka kring julklappar, julpynt och givmilda släktingar. :) Intervjun hittar du här.

Vad är dina bästa tips kring minimalistiskt och mer hållbart julfirande?

Nostalgitripp – 7 prylar vi prylbantat

Jag tittade igenom gamla bilder på mobilen och hittade en hel del foton på saker vi rensat ut för länge sedan. Så idag tänkte jag göra en liten nostalgitripp till saker vi prylbantat för länge sen. Kanske kan det ge dig inspiration att släppa taget om något du har där hemma? :)

Julkrubba Jenny Nyström. Julkrubban som egentligen tillhörde min ex sambo men som inte ville ha tillbaka den och därför sålde jag den genom Bukowskis nätauktion. Jag hade först tänkt skänka den till Stadsmissionen men en googling senare insåg jag att den var värd ca 2 000 kr.

Gameboy-spel. Flera Game boy-spel har sålts genom åren. Det finns ytterligare några någonstans hos mina föräldrar men ännu har jag inte hittat dem. Annars är ju dessa väldigt tacksamma att sälja på Tradera, eftertraktade och små och smidiga att frakta.

Finskor. Jag har haft många finskor genom åren som endast blivit sparsamt använda. Dessa var ett par av dem. Jag minns fortfarande butiken i min studentstad där jag köpte dem, längst in i butiken stod de och var på rea, om än fortfarande dyra. Jag kan fortfarande tycka att de är snygga men det är inget som automatiskt betyder att de kommer till användning eller förtjänar en plats i skogarderoben. Dessa gjorde inget av detta och såldes därför för flera år sedan.

Racercykel. Min älskade racercykel som tog mig hela vägen de 30 milen runt Vättern i ösregn (år 2012 när rekordmånga bröt loppet) medan Herr Minimalist låg och sov i en skåpbil vi lånat. ;) Jag var egentligen sugen på att cykla loppet en gång till och få revansch, jag var dels sjuk när jag cyklade (blodbrist/anemi) och vädret var dåligt, men sen blev jag gravid och insåg att jag inte skulle ha tid att träna flera timmar varje helg inom överskådlig framtid. Då såldes cykeln och jag hoppas att den fått cykla runt Vättern igen, om än med någon annan på sadeln. Ibland måste man släppa taget om sitt fantasi-jag. ;)

Tvärflöjt. Herr Minimalist hade en gammal tvärflöjt av märket Yamaha som senast användes under grundskoletiden. Den var med andra ord ren hyllvärmare hos oss och fick tillslut en lycklig ny ägare samtidigt som vi fick ett par tusenlappar in. Kanske har du också något gammalt instrument som du inte längre spelar?

Festklänning. Många är de dyra favoritklänningar som fått lämna hemmet genom åren. Den här prickiga från Karen Millen minns jag både vid det enda tillfälle den kom till användning av mig själv, när jag lånade ut den till en vän, men mest minns jag hur den hängde orörd i garderoben. Den såldes för en bråkdel av vad den kostade ny, men jag hoppas innerligt att den kom till någon som använt den betydligt mer än jag någonsin gjorde.

Sjalar. Som jag skrivit i ett inlägg för länge sen så har sjalar/halsdukar/scarfs min akilleshäl.  Vissa har väskor, andra skor, jag hade sjalar. Men jag har kunnat släppa taget om allt fler med tiden och jag tror jag skulle klara mig med 3-4 stycken idag; en tunn somrig, en vårig/höstig, och så någon varmare till vintern. Den på bilden släppte jag taget om för länge sen.

Så där har ni det, en liten nostalgitripp med 7 stycken vilt skilda saker som vi släppte taget om för länge sedan.

Har du någon specifik pryl som du av någon anledning minns särskilt när du rensade ut? Eller påmindes du genom ovanstående om något du borde släppa taget om?

Att hantera sin klimatångest

Efter förra veckans inlägg där jag skrev om att det inte räcker att vi källsorterar, skippar engångsartiklar och byter till LED-lampor samt gav 10 tips på saker du kan göra för klimatet, så är nog en naturlig följdfråga om jag har klimatångest.

Och ja, de senaste månaderna har klimatångesten kommit smygandes. Det händer då och då att jag gråter över att fler inte tycks bry sig eller är beredda att ändra sin livsstil. Inte ens vissa personer i vår egen närhet. Kan det vara en generationsfråga? Eller är den en klassfråga? Stora delar av samhället är så fokuserad på vinst, mer och större, på bekostnad av andra människor, djur, natur och planeten. Men mest försöker jag fokuserar på vad lilla jag kan göra och vad jag kan inspirera andra att göra.

För samtidigt träffar jag många människor både i jobbet och privat som vill leva hållbart och försöker göra skillnad utifrån sina förutsättningar. Så även om det är frustrerande att det sker så lite på samhällsnivå, politiskt och att stora företag står för majoriteten av utsläppen, så består såväl samhället, politiker och företag av individer och enskilda personer som tillsammans kan göra skillnad. Om tillräckligt många börjar agera annorlunda blir det nya beteendet den rådande kulturen. Och jag upplever att klimat och miljö får allt större plats i tidningar och debatter, och att fler tycks bli medvetna om problematiken.

Hur hanterar jag min klimatångest?

Jag försöker ta in information som är positiv och fokusera på vad jag kan göra. När du väl förstått att vi är i ett kritiskt läge, då behöver du inte ta in mer information om alla klimatkatastrofer som sker, om hur kort tid vi har kvar (är det 10, 20 eller 30 år?). Boosta istället med positiva exempel och aktiviteter för att inte bli paralyserad av rädsla. Jag läser eller ser fortfarande inte på nyheter, det ger mig inget positivt. Istället går jag med och följer nätverk som exempelvis nystartade initiativet Klimatklubben på Instagram  som ser möjligheter.

I veckan lånade jag en bok på biblioteket som du ser nedan och som jag hoppas kan vara upplyftande och ge konkreta tips kring hur man kan tänka och leva mer hållbart. Jag gillar att få mer koll och få fler tips på hur vi kan göra mer aktiva, hållbara val på kort och lång sikt. Men jag behöver inte ytterligare info eller koll på exakt hur illa det är ställt.

En hoppfull bok. Hoppas jag. :)

Jag tänker på att jag vill kunna se mina barn i ögonen när de växer upp och säga att vi faktiskt gjorde aktiva val för att leva mer hållbart. Att vi inte köpte nya bilar, flög hej vilt, shoppade okontrollerat eller åt kött till vardags. Vi försökte faktiskt utifrån våra förutsättningar, informationen här och nu, och vår livsstil leva mer hållbart. Vi gjorde ibland misstag, frånsteg våra värderingar och var inte perfekta, men vi gjorde vårt bästa. Och jag kan förklara för dem vad vi valde och vad vi valde bort.

Vi började 2013 spara pengar till en resa till Nya Zeeland dit vi tänkt åka med barnen innan äldsta barnet börjar förskoleklass. Eventuellt göra det som vår bröllopsresa. I år är dock första året som vi börjat tveka på om vi kommer genomföra den resan. Framtiden får utvisa men i dagsläget känns det helt enkelt inte lika roligt och lockande som det gjorde tidigare.

Jag har även bytt jobb under hösten som vissa av er kanske sett på Instagram. Ett jobb där jag är involverad i hållbarhetsfrågor och som jag kan cykla till på 10-15 minuter. Jag kanske får utveckla och återkomma till jobbytet i ett framtida inlägg.

Hur gör du för att hantera din klimatångest? Har du gjort någon förändring i tankar eller handling på senare tid?

Nya Zeeland, detta fantastiskt vackra land!

No poo round two

För några år sedan testade jag no poo eller snarare balsammetoden. Den går ut på att man inte tvättar håret med schampo utan enbart med utvalda balsam. På så vis undviker du sulfater som torkar ut håret och kan ge problem med mjäll och kliande hårbotten.

För mig började no poo som en av mina många månadsutmaningar som jag testade på den tiden och skrev om på bloggen (en månad utan schampo, en månad utan tv, en månad utan Facebook mm). Jag gillade konceptet med no poo och höll fast vid det under något år om jag minns rätt. Sen tyckte jag inte håret mådde bra (vilket även kan berott på gavidhormoner).

I somras fick jag nys om att tvätta håret med aleppotvål och började läsa på mer genom Kemikalieklok som ger mycket tips kring hur man kan göra för att använda färre kemikalier i hemmet (och på förskolor mm). Och att tvätta håret med en aleppotvål var något jag fastnade för och bestämde mig för att ge en ärlig chans under ett par månader.

Den aleppotvål som jag använder med 24% lagerbärsolja.

Vid hårtvätt med aleppotvål, som har ett högt pH-värde ska pH-balansen i håret återställas med en ”sursköljning” eller liknande. Jag gör min surskölj av vatten blandat med äppelcidervinäger som jag häller i en tom balsamflaska (ca 2 dl vatten och 2 msk äppelcidervinäger). Jag har hört rykten om att vissa tycker håret kan lukta lite surt efter surskölj med just äppelcidervinäger om det regnar ute så håret blir fuktigt igen, men jag har inte alls upplevt något sådant.

Om jag tycker håret är finare? Nu har jag hållit på ca 2 månader och de senaste veckorna har jag börjat märka en positiv skillnad. Jag hade tidigare problem med torr hårbotten och jag upplever den mindre torr nu. Håret behöver tvättas ca var 5e dag och jag skulle gärna se att det räckte med att det tvättades en gång i veckan och bara sköljdes med vatten 1-2 gånger.

Det här var tänkt som en kort uppdatering och intro till mitt hårexperiment. Något jag skulle vilja ha är bättre förvaring av tvålen eftersom den lämnar tvålrester där jag ställer den. Likaså behöver jag en större flaska för balsamet, får se om jag hittar någon lämplig i skafferiet. Jag tänkte ge experimentet tre månader innan jag eventuellt byter tillbaka till att tvätta med vanligt schampo, men just nu är chansen större att jag köper en ny aleppotvål när nuvarande tar slut.

Har du testat aleppotvål, surskölk eller någon annan variant av no poo?

10 saker du kan göra för klimatet

Är svenskarna schizofrena? Å ena sidan ser vi oss själva som ett naturälskande och miljömedvetet folk. Vi har en progressiv klimatlagstiftning, är ett av tre länder med klimatlag och med ambitiösa mål som fossilfri transportsektor år 2030 och fossilfritt land år 2045. Samtidigt som vi ligger som topp fem på listan över länder som flyger mest och bland dem med störst ekologiskt fotavtryck.

Skogsbränder, värmerekord och skördekris. Årets sommar har satt klimatet och hållbarhet i fokus och förståelsen har ökat för att det inte är någonting som sker i periferin eller i framtiden, utan här och nu i Sverige. Det här är ett blogginlägg om vad du kan göra för klimatet. För att förändringar måste ske är numera ett faktum.

Visst är det jättebra att vi minimerar matsvinnet, sänker inomhustemperaturen, källsorterar, skippar engångsartiklar, byter till LED-lampor, använder tygkassar och klimatkompenserar våra flygresor. Men det är inte de åtgärderna som räddar planeten. Det är inte där de stora vinsterna för klimatet finns. Tyvärr. Jag lovar dig, jag önskar också att det vore så enkelt.

En enda flygresa kan ”radera” 20 år av nitiskt källsorterande. En enda flygresa t o r till Thailand släpper ut motsvarande 2,2 ton koldioxid, vilket motsvarar det en vanlig bil släpper ut under ett helt år. Vi behöver komma ner till ca 1 (!) ton koldioxid om året per person för att klara klimatförändringarna. Då förstår ni att vi har lite att jobba med.

Men vad kan man göra då? Det finns massor som till en början kanske ter sig som stora uppoffringar, men som för många redan är vardag och det kan de bli för dig med. Här kommer 10 tips på vad du kan göra för leva mer hållbart på riktigt:

1. Minimera flygandet. Bland det viktigaste du kan göra är att ändra dina flyg(o)vanor, såväl privat som i tjänsten. Boka in webbmöten istället för att alltid träffas fysiskt, och välj närmare resmål till den årliga semestern. Låt flygresor vara något riktigt speciellt och lyxigt. Precis som det var för bara 20 år sedan. Det bästa är förstås att skippa flyget helt. Det finns massor av vackra platser att upptäcka utan att sätta sig i flygstolen. Och du, få saker varar för evigt, det kanske kommer gå att flyga med gott samvete i framtiden med fossilfritt flygbränsle.

2. Minska bilåkande. Det handlar inte främst om vilket bränsle du använder, utan om vilken bil du har. Vi kan inte köpa miljövänliga bilar i tron om att vi då kan förbruka mer energi med gott samvete. Se bilen som den bekväma lyx det egentligen är och välj mer miljövänliga alternativ som tåg, buss och cykel så ofta du kan. Kanske kan du jobba hemifrån en dag i veckan med argumentet att det är bättre för miljön (och din stressnivå)? Skjutsar du barnen till aktiviteter, förskola/skola, kan föräldrar turas om att promenera med barnen eller kan ni samåka?

3. Ät mer vegetariskt. Köttets negativa miljöpåverkan är framför allt att nötkreatur släpper ut stora mängder metan, som är en ännu värre klimatgas än koldioxid. Köttproduktion kräver också stora insatser av vatten, konstgödning och foder, och är ett ineffektivt sätt att föda en stor befolkning. Ät vegetariskt och lite fisk som grund och lyxa till det med svenskt naturbeteskött vid festligare tillfällen om du måste.

4. Köp förnybar energi. Genom att köpa förnybar energi får du en lägre klimatpåverkan eftersom den inte tillför någon ny koldioxid till atmosfären när den används. Det kan låta mäckigt att behöva byta exempelvis elbolag, men idag kan du göra det på en kvart. Du är en googling bort från att ha förnybar el och/eller uppvärmning du med.

Vår natur är något alla borde vara mer rädd om.

5. Konsumera mindre. Vi stressar och jobbar hårt för att få pengar att konsumera kläder och prylar. Och sen har vi svårt att göra oss av med sakerna som tar vår tid, pengar och energi. Och inte blev vi lyckligare av det heller. I vår bok Prylbanta har vi flera tips på hur du steg för steg kan identifiera om du verkligen har ett konkret behov att konsumera, så du inte gör det av slentrian, stress, tröst, belöning, (o)vana, sociala normer etc. Mode måste bli långsiktigt och mer hållbart, så kallat slow fashion.

6. Handla second hand. Köp plagg och saker som någon annan inte kan ha eller har tröttnat på och låt dina saker som inte används hitta nya ägare. Byt, skänk eller sälj saker du inte använder. Det kan krävas lite tålamod att handla second hand men vinningen är lägre kostnad och mindre miljöpåverkan. När du förlänger livslängden på plagg sparas energi, kemikalier och vatten. Och du, barn bryr sig inte om huruvida något saknar butikslapp eller originalkartong.

7. Stressa mindre. När vi blir stressade börjar minsta möjliga motståndens lag att gälla och vi tar genvägar. Vi tar bilen när vi rent avståndsmässigt skulle kunna gå eller cykla. Vi steker färdiga köttbullar och snabbmakaroner för att vi inte har energi eller tid att bryta vanor och laga en ny vegetarisk middag. Och vi stresshoppar mindre genomtänkta saker i ett försök att dämpa stressen. Eller flyger långt bort för att äntligen kunna koppla av och varva ner så långt bort från vardagen som möjligt. Stress är inte bra för den som vill ha en hållbar livsstil. Eller för klimatet.

8. Var mer förnöjsam. I dagens samhälle drillas vi tidigt i att inte vara nöjda, att sträva efter mer och bättre. Konsumera mera, resa mer, göra mera. Valfriheten och möjligheten att göra ”allt”, i kombination med att vi kan se vad andra har och gör via sociala medier, skapar en missnöjdhet med det man har. För man kan alltid ha mer och bättre. Men det går att träna sig i att vara nöjd med det man har istället för att sukta efter det man inte har. Långsiktig lycka är något du skapa inom dig, inte med yttre attribut eller upplevelser. Blir du mer förnöjsam med det du har, kommer din klimatpåverkan man största sannolikhet att minska.

9. Inspirera andra. Den samhällsförändring och livsstilsförändring vi behöver göra de kommande åren tycks skrämma väldigt många vilket gör att vi inte pratar om det. Politiker vågar knappt ta i frågan av rädsla för beslut som inskränker individens frihet. Vi behöver fler inspiratörer och förebilder på individnivå, och fler som pratar om vad man kan göra och vad man själv gör. Inte minst för att politiker ska förstå att vi som samhälle är beredda att göra den förändring som behövs för att våra barn och barnbarn ska ha en planet att bo på, men att vi då behöver hjälp med strukturförändringar i samhället.

10. Skaffa färre barn. Studier från Lunds universitet visar att låta bli att skaffa barn är den enskilt största uppoffringen du kan göra för klimatet. Större än att avstå flyg-, bilresor eller kött. När något så grundläggande som reproduktion betraktas som en klimatfara, då är det en allvarlig signal om hur ohållbar vår livsstil är. Visst är barn källan till lycka hos många, så även hos oss, men vem säger att fler barn skulle leda till större lycka? Vi kan helt enkelt låta bli att skaffa så många barn, och som i punkt åtta, vara mer förnöjsamma.

Illustration från studien om att färre barn är bättre för klimatet.

Men var ska man börja då? Precis som med minimalism och prylbantning tycker vi man ska börja där tröskeln känns hyfsat låg eller där du har ett visst engagemang och motivation. Gillar du matlagning kanske vegetarisk och ekologisk mat känns som en rolig utmaning. Har du nyss blivit förälder kan du kanske köpa mer second hand, ekologiskt och stressa mindre. Behöver du se över din hälsa kanske du kan tänka dig att låta bilen stå oftare och äta mer grönt. Det kan också vara ekonomin som är på väg åt fel håll och att du därav väljer att shoppa mindre, köpa second hand, vara mer förnöjsam och låta bilen stå oftare. Självklart beror det även på var du befinner dig på hållbarhetstrappan idag, både praktiskt och mentalt.

Ytterligare ett sätt att angripa punkterna på är att testa under en månad. En vegetarisk månad. En bilfri månad. En shoppingfri månad, osv. Kanske lyckas du etablera nya vanor och inser att det inte var så svårt.

Vad gör vi, Minimalisterna? Vi som reste till Rhodos så sent som i våras och då och då nämner längtan efter ett tredje barn. Det kommer jag ta upp i ett framtida blogginlägg med utgångspunkt i våra 10 tips ovan.

Vilken av de 10 punkterna gör du idag och vilken skulle du kunna bli bättre på eller angripa här näst? Har du något ytterligare väsentlig punkt som du tycker jag glömt?

Trångboddhet ett mentalt tillstånd?

Lagom tills vi nu flyttat till hus och fler kvm så tänkte jag skriva lite om trångboddhet för att peppa er som fortfarande bor lite trängre än medelsvensson, eller er som skulle vilja göra det. ;)

Vi har ju testat på det här med att, i andras ögon, vara trångbodda. Fram tills barnen var drygt 2 år respektive 3,5 år bodde vi i en tvåa på 60 kvm. Men ärligt talat kände vi oss aldrig trångbodda. Vi saknade mest ytterligare ett sovrum då vårt sovrum inte var dimensionera rent syremässigt för fyra sovande personer samt att hela familjen väcktes så fort något av barnen vaknade, vilket blev lite onödigt stökigt med barn som aldrig sover hela nätter.

Men att bo lite trängre har många fördelar. När barnen är små är det skönt att aldrig vara mer än några steg bort när de ropar eller slår sig, att finnas nära såväl dagtid som nattetid. Trångboddhet är också närhet där alla måste ta hänsyn till varandra och hjälpas åt om det ska fungera.

Kan det vara så att trångboddhet snarare är ett mentalt tillstånd än ett fysiskt? Normen kring trångboddhet har med tiden blivit alltmer snäv, eller trång kanske man kan säga: 1947 ansågs en tvåbarnsfamilj bo trångt i mindre än två rum. 1965 var de tvungna att ha minst tre rum. I slutet av 1970-talet åtminstone fyra rum för att inte anses vara trångbodda.

Många, så även vi själva, har tänkt att tonåringar behöver väl ändå få ett eget privat rum att stänga in sig i. Men frågan är till vilket pris? Idag när ytterligare ett rum kan kosta flera hundratusen kan det leda till att föräldrarna får kämpa för att få ihop den nya bostadskalkylen och spendera allt mindre tid hemma i den nya, dyrare bostaden.

Om trångboddheten är ett stort problem ska man såklart försöka göra något åt saken. Men börja med att prylbanta, gå igenom alla grejer och gör er av med överflödiga saker först. Med färre saker att förvara behövs färre förvaringsmöbler. Kanske märker ni i processen att hemmet inte känns lika trångt längre. Eller att befintliga ytor kan omdisponeras.

Vad tycker du om det här med trångboddhet, är det ett problem och måste det lösas med just större bostad?

4 prylar vi lånat och hyrt till huset

Vid flytt till hus med trädgård behövs lite fler prylar än när vi bodde i lägenhet, så upplever åtminstone vi det. Även om man inte har något brinnande trädgårdsintresse (vilket vi saknar) kan man ju ändå vilja ha en prydlig och fin trädgård (något vi gärna vill :) ). Och vid flytt till ny bostad behövs ofta åtminstone viss ytskicksrenovering och saker ska upp på väggar etc. Då kan diverse olika hjälpmedel underlätta, som självklart inte behöver ägas, beroende på hur ofta de används och hur enkelt det går att få tag på dem på annat håll.

Här är 4 prylar vi har lånat eller hyrt sedan vi flyttade till huset:

  • Borrmaskin. För bland annat uppsättning av rullgardiner och saker på väggar.
  • Tapetnedångare/tapetborttagare. För den ytskicksrenovering vi hittills gjort och senare kommer göra under hösten. Ett smidigt och snabbt sätt att få ner vissa tapeter (vi upplever inte att den fungerar på alla slags tapeter tyvärr).

  • Vertikalskärare. Googla om ni inte vet vad det är, vi hade aldrig hört talas om det förrän vi flyttade till hus :). I ett försök att få ordning på vår gräsmatta. Jag har visionen om en jämn och grön fotbollsplan till nästa år.
  • Maskrosuppdragare. Fick vi låna av våra grannar i ett försök att få ordning på vår maskrosmatta, förlåt gräsmatta. 5 stora svarta plastsäckar har jag fyllt med enbart maskrosor. Puh!

Och tre prylar vi köpt begagnade sedan flytten:

  • Gräsklippare. Skulle helt klart kunna samägas med tanke på hur sällan den används, om inte alla i bostadsområdet redan ägde en egen. ;)
  • Elektrisk häcksax. Vi har häck runt i princip hela tomten som vi dessutom behöver hålla hyfsat låg på vissa ställen då vi har hörntomt där bilar behöver ha sikt över ett hörn. Elektrisk häcksax märkte vi snabbt var tidsbesparande.
  • Trimmer. Köpte vi loss från förra husägarna. Även om den snyggar till bra kring träd och buskar så tror jag inte vi hade köpt en sådan om vi inte fått den i paketpris tillsammans med andra trädgårdsprylar som snöskyffel, kratta, spade mm från dem.

Det blir tydligt när man flyttar till ett villaområde att de allra flesta husägare med åren har skapat sin egna, ofta stora, uppsättning med trädgårdsprylar. När det i majoriteten av fallen skulle fungerat lika bra att hyra eller låna dessa. Om exempelvis samfälligheten i området hade fått ett start-kit från byggherren och ett förråd att förvara sakerna i för utlåning. Då hade majoriteten av alla trädgårdsmaskiner som mestadels av tiden bara står och tar plats i förråd och garage inte behövt köpas, ägas och förvaras.

Visst skulle ett par personer som vill kunna klippa gräset precis när de vill ägt en egen gräsklippare, och någon annan som vill ha bäst-i-test-häcksaxen hade köpt en egen. Men jag är övertygad om att 9 av 10 husägare skulle se fördelen och smidigheten i att någon annan stått för inköp och förvaring. Eller vad tror du?

Vilken trädgårdspryl skulle du kunna samäga, låna, låna ut eller hyra vid behov?