Rensa ut ditt fantasi-jag

Speglar de prylar och kläder du har hemma den person du är idag och det liv du faktiskt lever? Eller har du kläder och prylar som tillhör ditt fantasi-jag, det vill säga någon du vill vara, eller kanske ville vara en gång i tiden?

Att rensa ut sitt fantasi-jag kan göra det lättare att göra plats för ditt riktiga jag. Vad gömmer sig under alla prylar och kläder som tynger dig? Vem är du under de saker du köpt för att symbolisera den du är, eller den du var, eller den du ville vara?

Herr Minimalist skrev för några år sedan inlägget ”Kläder till din fantasikropp”, om hur han tidigare köpt t-shirt och skjortor som kräver betydligt bredare axlar, grövre hals och djupare bröstkorg än vad som är hans kropps normaltillstånd. Plagg som bara passat under kortare perioder när det funnits tid och energi att äta, träna och etablera vanor likt en elitidrottare, men som i längden inte varit hållbara utifrån kroppstyp och det övriga livet.

I min (Fru Minimalists) garderob hänger fina, dyra klänningar och tidigare även kostymer, varav flertalet kostat 2-3 tusen kr styck. Några har rensats ut men flera hänger kvar på grund av retroaktiv shoppingångest. Dessa plagg köptes när jag var drygt 25 år, nyligen flyttat till Stockholm och börjat arbeta heltid efter studier. Och i storstan går man väl på fina middagar och fester nu och då? Behöver vara strikt och propert klädd på jobbet? Och i den åldern ska väl alla ändå gifta sig? Nej den typen av umgänge har jag aldrig hamnat i. Nej hel och ren har räckt långt på mina arbetsplatser. Och nej, alla gifter sig inte med pompa, ståt och storslagen fest. :)

Herr Minimalist har även en del sportutrustning kvar i källaren. För han brukar ju spela badminton regelbundet. Typ en gång var 4:e år numera. Och spelar inlinehockey med vänner då och då. Även om det var 15 år sedan sist. Men i fantasin spelas badminton regelbundet med kollegor igen och traditionen med inlinehockey i vänskapsgänget har åter väckts till liv.

I linneskåpet har vi förvarat fina dukarna som det i unga år fantiserades om skulle ligga på alla bord och ytor i en rymlig villa jag skulle ha när jag blev ”stor”. För det är så jag är uppväxt, med dukar på varje plan yta i hemmet. Med småbarn känns det avlägset att använda dukar och i vår minimalistiska livsstil har dukar ingen eller väldigt liten plats även den dag vi bor större.

Dukar för ett fantasihem?

Allt för ofta håller vi fast vid saker för att de representerar den vi var eller den vi trodde vi skulle bli. Snarare än den vi faktiskt blev och är. Ibland representerar vårt fantasi-jag prylar som är till för att imponera på andra, reliker vi tagit oss ansvar att förvara, eller fantasier om hur vi ser oss själva och vårt liv i framtiden.

En viktig detalj är att köpa prylar och kläder för ditt fantasi-jag inte gör det till en verklighet. Ofta leder det bara till en mängd snygga men överflödiga prylar och kläder som du aldrig använder. Eller till ångest över och en ständig påminnelse om att du fortfarande inte uppnått din fantasi. Exempelvis att du fortfarande inte gått ner eller upp i vikt för att kläderna ska passa, att du fortfarande inte skaffat drömhuset där allt gammalt porslin och arvegods skulle passa perfekt, att du fortfarande inte är en person som använder träningsutrustningen hemma regelbundet eller att du fortfarande inte återupptagit det tidigare sportintresset.

Att spara sakerna ditt fantasi-jag representerar tar tid, mental energi och utrymme från att utveckla och utforska din potential och dina drömmar. Boka tid i din kalender för att rensa ut ditt fantasi-jag och dess ”accessoarer”. Det betyder inte att du ger upp din dröm, det betyder bara att du gör plats för dina riktiga drömmar här och nu!

Har eller har du haft några saker i hemmet som utgör ditt fantasi-jag?

15 reaktion på “Rensa ut ditt fantasi-jag

  1. Maria O

    Min ytterst begränsade sminksamling blir mindre för varje är just för att jag insett att jag inte är en person som använder mer smink än maskara och bryngel, möjligen färgad dagcremé, ögonskugga i brunt och läppglans till fest. Kostymen jag skaffade inför exjobbspresentationen växte jag ur för många år sedan och den har inte ersatts, jag har inte den roll på jobbet.

    Svara
  2. Gunnar P

    Läste ett liknande inlägg på egen amerikansk blogg, men tänkte mer att det var en klok och tänkvärd teori. När jag läste detta inlägg nu, insåg jag att det verkar som det jag äger i prylar och kläder verkar tillhöra två olika personer. En som faktiskt finns och en som väntar på att få finnas, men som sannolikt aldrig kommer göra det. Jag såg härom dagen Kalle Zackari i hans nya program prata om något liknande – att han köper saker han skulle vilja representera den han är, men som bara blir liggande. Nu var Kalles spenderkonto betydligt större än mitt, men idén var liksom densamma. Att aktivt välja att lägga tid, energi och pengar på att skapa dig ett passivt låtsasjag – helt tokigt, när en tänker efter. Imorgon (det är för sent idag) ska mitt fantasi-jag steg för steg förpassas till någon annan stans än min garderob. Kanske finns det ett annat, riktigt jag som kommer få nytta av mitt fantasi-jags ägodelar. Det känns troligt. Dags att aktivera de fyra s:en och bejaka mitt riktiga jag.

    Tack för inlägget, det blir ett bra steg på min resa att äga mindre och leva mera.

    Svara
    1. Fru Minimalist Inläggsförfattare

      Och tack för en välskriven kommentar och för att du delade med dig av dina tankar på området! Lycka till på resan! :)

  3. Birgitta

    Fast vad det gäller kläder – ack, ack, ack, jag älskar ju vackra kläder, och det säger sig självt att festkläder är vackrare än vardagskläder. Så visst har jag fler vackra festklänningar än jag strikt taget behöver. Fast jag mycket väl vet (ingen fantasi här) att jag inte går på särskilt många stora fester. Men om och när jag blir bjuden på en större fest (det händer dock) så är det ju ganska underbart att inte behöva springa ut och köpa någonting bara för att det behövs (sådana inköp brukar för övrigt aldrig bli särskilt bra) utan glatt kunna rusa till garderoben och börja välja och vraka och prova och spegla sig. Dessutom söker jag ju aktivt efter tillfällen att använda mina vackra kläder, så bara genom att jag har dem så blir det lite fler tillfällen att klä upp sig än om jag hade varit superrealistisk och inte skaffat något onödigt. Detsamma gäller i alla fall i mitt fall silverbestick, linnedukar och finporslin – när jag har dem så försöker jag hitta tillfällen att använda dem. Jag vet inte riktigt vart jag vill komma här, men kanske att det finns en mellankategori mellan ett fantasi-jag (=orealistiskt) och ett verklighets-jag (=här och nu) som snarare är ett ambitions-jag eller ett dröm-jag (det jag strävar mot, mina drömmar och förhoppningar). Det känns liksom lite trist och defaitistiskt att bara ge upp och inte sträva längre. I stället för att slänga ut linnedukarna, silverbesticken och de fina kläderna kanske man skulle börja använda dem mer i vardagen i stället? Förutsatt att det skulle vara lustfyllt förstås. Jag tror att jag menar att det är skillnad på det fantasi-jag som man tror att man är eller borde vara och det man verkligen skulle vilja vara. Så länge man håller reda på vad som är vad förstås, och jag antar att det var det du ville säga…

    Svara
  4. Marie Å

    Vilket tänkvärt inlägg!! Funderade häromdan på vad jag köpte/tyckte jag behövde när jag flyttade hemifrån som typ tjugoårig stundent. Det var liksom väldigt ”vuxna” saker som servis med såskanna, uppläggningsfat och sånt. Tänker att när man bodde hemma och åt middag med kompisar var det ju hemma hos deras föräldrar och allt såntdär fanns. Så jag hade nog en bild av att det är sånt man behöver. Nu; 38 år och har aldrig använt någon såskanna i hela mitt liv.

    Svara
    1. Fru Minimalist Inläggsförfattare

      Haha, känner igen det där. Vi har börjat fundera över äggkopparna hemma, vi använder aldrig dem trots att vi äter kokt ägg varje frukost alla dagar i veckan. Men jag här liksom uppväxt med att man har äggkoppar när man äter kokt ägg så jag skaffade sådana till min servis och de står där i skåpet och samlar damm. :)

  5. Jenny

    Jag tänker att det finns ett fantasi-jag och ett förväntans-jag, de jobbar hand i hand och båda är lika svåra att leva upp till. Förväntansjaget fattar dumma beslut utifrån vad man tror att förväntas av en i vårt konsumtionssamhälle. Man borde väl ha den senaste mobiltelefonen, uppdatera garderoben efter säsong och byta bil vart fjärde år?
    Det är befriande att ha kommit till insikt om att det är just ingenting annat än fantasier och att du skapar din egen verklighet!

    Svara
  6. Karin Svensson

    Min garderob ekar tomt, eller rättare sagt där hänger bara saker som jag
    använder. Allt annat har åkt ut, tippen eller återvinningscontainer.

    Men men … en sak hänger kvar. En korsett, en urläcker sådan i knallrött tyg,
    snörning på baksidan, lite volanger och en bysthållare som passade/passar
    perfekt.
    Jag gick på lite suspekta klubbträffar för ett tjugotal år sedan och det var
    tänkt att jag skulle använda den vid sådana tillfällen. Och hur gick det?
    En gång använde jag den. Trivdes ganska bra i den, så när jag ser den så
    tänker jag: kanske jag får använda dig en gång till.
    Den får hänga kvar som lite minnesväckare.

    Svara
  7. Lisbeth

    Jag tänkte prova med en kapselgarderob. La ut alla kläder jag direkt kunde tänka mig att ta bort på sängen. Till min förvåning fyllde dessa en hel flyttkartong!! Jag har fortfarande mycket kläder kvar i garderoben. fattar inte hur allt fick plats. Känner mig nästan äcklad över hur mycket pengar jag lagt på kläder.

    Svara
  8. Jennie Jakobsson

    Oj oj oj, så tänkvärt. Jag funderade faktiskt på det här senast igår, gällande bl.a. kläder. Har börjat en ny termin på universitetet och tänkte ”nu ska jag ta på mig nåt fint” och så kändes det bara helt avigt på nåt sätt. Trots att det passade i storleken. Och jag blir ganska ledsen när jag tänker på detta o kikar in i garderoben för jag är liksom varken gulliga klänningar eller t-shirt o mjukisbyxor. Jag är jeans och skjorta på jobbet/skolan; fin, ganska lång (men inte gullig) klänning til fest (vilket inte händer så ofta) och vandringsbyxor o rejälare skjorta på fritiden. Varför har jag ens något annat? Ganska skönt att ha kommit till den insikten dock. Dags att bygga upp garderoben från grunden.

    Jag tror en del har handlat om att jag aldrig gillat att shoppa och därför köpt första bästa t-shirt när jag behövt en eller när den var billig, och sedan har jag nog många gånger tänkt att man inte kan ha skjorta till vardags fast det är det bekvämaste jag vet. Jag har haft flera som krympt mycket i tvätten och då vill jag liksom inte ”slösa” på dem! Men kanske finns det skjortor av bra kvalitet som håller år ut och år in trots att jag skulle ha skjorta varje dag?

    Svara

Kommentera