Scener ur hjärtat

Jag lyssnade klart på Malena Ernman och Svante Thunbergs bok ”Scener ur hjärtat” på Nextory här om dagen. Jag hade gjort en notering i kalendern att den skulle släppas som ljudbok den 24 augusti och laddade ner den samma dag. Det ångrar jag inte. Eller kanske ångrar jag det jättemycket. För efter att ha lyssnat på den kan jag inte leva på samma sätt som tidigare. Och jag inser nu att det är bråttom att nå ut med budskapet att vi befinner oss mitt i en hållbarhets- och klimatkris och att vi måste ta alla varningssignaler på allvar. Ändra vår livsstil och leva mer hållbart och långsiktigt. Du, jag och alla andra.

Men ”Scener ur hjärtat” tar egentligen avstamp någon helt annanstans, nämligen i psykisk ohälsa. Inom bokens första 30 minuter (ljudbok) har jag redan gråtit en gång. Och det ska visa sig bli fler under bokens gång. För boken är naken och gripande på såväl individ som global nivå. Det är föräldrars kamp för sina barns hälsa och rättigheter till vård och skola, och det är medmänniskors kamp för en hållbar planet som våra barn och barnbarn kan växa upp i.

Det är en bok om familjekris och klimatkris. Om psykisk ohälsa och planetens ohälsa. Om utbrända människor på en utbränd planet. Allt i en logisk blandning i en ologisk värld. För egentligen hänger allt ihop om vi höjer blicken, vidgar vyn och ser det ur ett större perspektiv istället för att streta på allt hårdare och intensivare i ekorrhjulet medan vi trasar sönder oss själva, våra medmänniskor och planeten.

Mänskligheten står i en rulltrappa på väg upp mot temperaturer som saknar slutdestination. Vi kan inte längre bara bry oss om ”trevliga” och enkla miljöfrågor som matsvinn, plastpåsar, källsortering och lufttryck i bildäcken. Dessa miljövänliga handlingar är egentligen bara en piss i Mississippi och ett sätt att friskriva sig från ytterligare ansvar. För det är jobbigt att inse att vi måste ändra vår livsstil, våra vanor och våra beteenden. Som vi skriver i vår bok Prylbanta:

”Att politikerna ska lyckas arbeta fram en ekonomisk politik som inte är konsumtions- och tillväxtbaserad känns idag avlägset. Politiker är beroende av sponsrade forskare och ekonomiska särintressen, vilket försvårar hållbarhetsarbetet ytterligare. Det är vi konsumenter som måste visa vägen och inte sitta still i båten och invänta syndafloden.”

Vissa forskare hävdar att vi har ca 18 år på oss att laga och vända vårt sjunkande skepp jorden. Och en ny rapport av ledande klimatforskare i PNAS varnar för att redan en uppvärmning på två grader kan innebära att en accelererande uppvärmning blir omöjlig att stoppa. Efter den här stekheta sommaren är det fler som inser att vi har en klimatkris, men steget från att erkänna krisen till att förstå dess innebörd är lång. Många befinner sig mitt i detta tomrum där livet fortsätter som vanligt; boka julens flygresa, shoppa ny höstoutfit och tänka att tekniken kommer lösa det.

Det kan låta som att boken är en sorgsen dystopi men det är den inte. Den är bara realistisk istället för hoppfullt naiv. Jag är ledsen att behöva säga det men det är inte ekologisk bomull i kläderna, att byta till LED-lampor eller att klimatkompensera din flygresa som kommer lösa klimatkrisen. Det krävs större och mer obekväma förändringar och omställningar för att vi ska nå Parisavtalet och för att våra barn ska ha en fungerande planet att bo på.

Om de senaste årens flyktingkatastrof var jobbig för samhället, hur kommer det då inte bli när stora delar av världen blir obeboelig och hundratals miljoner klimatflyktingar världen där det fortfarande går att leva? Många är beredda att göra vad som helst för sina barn, förutom att göra de ändringar och uppoffringar som krävs för att lämna dem en planet att bo på. Hur ska du kunna se dina barn i ögonen om några år och säga att du visste om att vår tids konsumtions- och flygvanor var de största anledningarna till klimatförändringarna, men att du ändå fortsatte?

Såg detta på väg till förskolan. Naturen kan vara så vacker men då måste vi ta hand om den.

Det här var den första ljudbok jag kände att jag letade tillfällen att lyssna vidare, jag måste ut och springa, jag måste ta en lunchpromenad. Efter den här boken har Malena Ernman växt i mina ögon. Så länge folk inte vet bättre fortsätter man att leva på som om inget hänt, men här är en person (eller snarare en familj) som åtminstone försöker nå igenom bruset för att få människor att fatta att det handlar om att ändra livsstil och beteende nu. Inte imorgon. Inte när politikerna hunnit ändra lagar. Utan NU idag. När börjar #metoo för klimatet?

I somras hade vi ett samarbete med Nextory där du fick 30 dagars gratis läsning och lyssning, det erbjudandet gäller fortfarande (fram till 30 september 2018). Så vill du läsa eller lyssna på Malena Ernmans bok kan du fortfarande nyttja erbjudandet med koden Minimalisterna (gäller nya e-postadresser/kunder). Det är en bok som alla borde läsa, för att få större förståelse för den pågående klimat- och hållbarhetskrisen, och större förståelse för att många familjer kämpar med sitt bakom Instagramfiltren. Läs eller lyssna på den du med!

Vi vill passa på att uppmärksamma er på att även Prylbanta nyligen kommit ut som e-bok, och självklart finns den hos Nextory. ;)

Har du läst eller lyssnat på Malena Ernmans bok? Vad tyckte du?

20 reaktion på “Scener ur hjärtat

  1. Engiftfribarndom

    Inte läst ännu men efter denna recension kommer jag att göra det :)
    Spännande att se vilka stora förändringar ni kommer att göra.. det är ju som du skriver obekväma förändringar. Det bästa vore ju ex att sälja bilen, sluta helt och hållet att åka flyg och färja (läst att även dessa släpper ut en hel del även om det är mer klimatsmart att resa med) osv osv.
    Det läskiga är att det finns vi som gör något, även om det är småsaker. Men sedan finns den stora massan. De som inte källsorterar alls, som handlar från wish utan en tanke, som flyger hit och dit, köper nytt till barnen, byter möbler och inredning efter säsong..
    Spännande att se hir det går i valet i år. Själv ska jag rösta för miljön och för barnen i förskola, för där börjar den psykiska ohälsan. Det ser jag varje dag.
    Känner du hopp eller att det är svårt att göra något stort för klimatet?

    Svara
    1. Fru Minimalist Inläggsförfattare

      Jag pendlar mellan hopp och förtvivlan. Mycket beroende på det du är inne på, att det finns de som inte gör något och när man träffar dem blir man mörkrädd och ledsen, för att sedan bli hoppfull igen när man träffar mer ”likasinnade” i miljötänket.

  2. Sanna

    Det sorgliga är ju att 10 företag står för 71% av utsläppen, så även om vi alla gör drastiska förändringar kommer det inte spela någon som helst roll för klimatets utveckling så länge inte företagen och lagstiftningen är med. Det betyder inte att vi som individer inte ska göra något, men det kommer aldrig räcka.

    Svara
    1. Cilla

      Menar du globalt eller i Sverige? För i Sverige stämmer det inte. Var har du hört del? Globalt säger man att ungefär 100 företag står för 70% av utsläppen (beroende på hur man räknar), men det inkluderar ju Shell, BP m.fl. som är beroende av att konsumenter köper fossila bränslen.

      I Sverige är ungefär 33% från industrin, 33% från transporter och 15% från jordbruk. Men då inkluderas inte utsläpp från utrikes resor eller prylar vi köper, men som produceras i Kina. Flera svenska företag satsar också massor på att bli fossilfria, tex. svensk stålindustri.

      Om man tittar både på utsläpp från svensk verksamhet och utsläpp i andra länder som svensk konsumtion ger upphov till, är utsläppen utomlands nästan dubbelt så stor som de svenska. Så visst gör vår konsumtion skillnad! Däremot håller jag med om att det behövs lagstiftning.

    2. minimalisterna

      Är siffran 71% på global nivå?
      I Sverige utgör de industriella koldioxidutsläppen 32 % av alla koldioxidutsläpp år 2016 enligt Naturvårdsverket.

      Värt att ha med sig är att alla företag också består av människor och individer som tillsammans kan göra stor skillnad.

  3. Hanna Franck

    Bra att ni skriver om riktigt obekväma sanningar! PHEW nu sätter sig ångesten rejält alltså.
    Vi måste skärpa till oss. Tar gärna emot tips för att inte helt tappa tron till allt och alla. Liksom skrivet ovan så måste ju verkligen de stora aktörerna ändra sig framför allt. Då kan ju det en försöker göra själv kännas som så smått så smått.

    Svara
  4. Mette

    Toppen att du skriver om detta! Jag har läst boken. Eftersom jag redan var bekant med klimat-delen av det hela var den stora behållningen för mig kopplingen till psykisk ohälsa, hur ohållbart vi lever och vilka effekter det får.
    Det är oerhört jobbiga insikter att ta till sig som presenteras i boken. Vissa dagar kämpar jag mycket för att hålla modet uppe. Men jag försöker påminna mig om att vi blir allt fler som vill se förändring – och människor påverkar varandra! Alltså försöker jag påverka så många jag kan, så ofta jag orkar.
    Och apropå att företag står för så stor andel av utsläppen, som en annan kommentar påpekade: ja, så är det. Men företag styrs av människor. Så om vi påverkar människor att fatta klokare beslut… En vacker dag börjar det hända grejer, tror jag 😊

    Svara
  5. Johan

    Jag har inte läst boken men jag har gjort en klimatkoll på klimatkontot.se vilket jag råder alla att göra. Där blir det uppenbart att vissa vanor man har inte är hållbara, framför allt transporterna. Det håller inte att flyga kors och tvärs över världen hela tiden, eller köra en väldig massa bil. Sen är maten en stor post också, även om jag tycker att klimatkontot.se inte har hänsyn till vilket kött man köper. På bostadssidan finns det också att göra. Det är som de säger, bilen biffen och bostaden är det som avgör. På konsumtionssidan ligger vi redan väldigt lågt. Köper en del grejer såklart men väldigt lite kläder och onödig shopping

    Svara
  6. Jonna

    Jag har inte lyssnat på boken men kommer nog att göra det framöver.
    Jag försöker göra en del för klimatet men ibland känns det svårt. Det är svårt att veta vilken nivå man ska lägga sig på. Vi lever i en värld där människor är vana att få vad de vill när de vill och där man inte alltid tänker på vad det man köper ger för konsekvenser när det handlar om miljö och arbetsvillkor för de människor som gör sakerna. När normen är på detta sätt kan det vara svårt att inte ryckas med.
    Jag tycker också att det är svårt att veta vilken nivå man ska lägga sig på. Måste man sluta konsumera helt? Är det verkligen bättre att ge en upplevelsepresent om det innebär att man måste åka bil? Behöver jag ha dåligt samvete över att jag köper nya vinterskor till barnen? Dessa är bara några av de frågor som dyker upp och som inte är lätta att finna svar på. Jag vet inte om jag tror att allt för stor pessimism hjälper i frågan heller. Det gäller att ”Inse världens lidande med glädjen i behåll” som Tage Danielsson så finns formulerade det. Och så klart göra så gott man kan för att göra saker bättre. Att tillåta sig själv att må bra utan att helt skita i den svåra klimatfrågan. Men frågan är vad som är gott nog att göra?Jag tror på att hitta alternativ. Jag tror inte att alla är redo att minska på konsumtionen helt utan bättre alternativ behövs. Om man nu känner att man måste köpa en ny present till barnen vad är bättre? Finns det företag/ material som är bättre? O.s.v. att hitta mellanvägar när det handlar om de tunga frågorna som konsumtion och transport. Hur kan man göra det dåliga lite bättre? Köra 90 på en 110 väg? Tillsammans hitta kreativa lösningar på vardagsdilemman. Klurigt är det!

    Svara
  7. Växtätaren

    Det är givande att följa er minimalistiska resa, och er blogg har inspirerat mig att påbörja den minimalistiska processen. Jag har sett att ni tidigare skrivit om att ni äter en hel del vegetarisk mat. Har ni övervägt att äta en helt växtbaserad kost, både för hälsans och miljöns skull?

    Svara
  8. Anna-Karin

    Tack för ditt inlägg, kommer absolut att lyssna på boken. Det jag tycker är trist i ditt inlägg är att du nämner det vi gör till vardags är en ”piss i Mississippi”. Det har du naturligtvis rätt i men många bäckar små. Och vi får inte börja känna att det gör ändå ingen skillnad, att vi blir än mer uppgivna och inte ens gör det lilla. Blev liksom än mer uppgiven av din text istället för mer peppad. Men blir det nog av att lyssna på boken. För här ska lyssnas!!!💚 Tack för er blogg! Den är viktig.

    Svara
    1. Fru Minimalist Inläggsförfattare

      Jag skriver om boken och boken kan ses som en dystopi, men den inger ändå hopp på något märkligt sätt. Men vi kan inte hålla på och känna oss som miljöhjältar för att vi lagade en vegetarisk soppa till middag, har bytt till LED-lampor och källsorterar, men samtidigt bokar en flygresa till värmen i vinter samma kväll och åker t o r till jobbet i diesel-bilen. Vi silar mygg och sväljer kameler och tycker samtidigt att vi är naturälskande och miljömedvetna personer. Samtidigt som världen går under.

  9. Sally

    Jag fick barn i våras och allt jag tänker på är att jag måste göra allt jag kan för att nästa generation ska få ärva en planet som det går att leva värdefulla liv på. Har tagit tjänstledigt i 2 år från ett jobb jag kämpade för att få, för att gå tillbaka till universitetet och studera miljöfrågor på heltid. Har ingen aning om var det kommer sluta, men jag vet att jag inte kommer kunna se min son i ögonen om jag inte gör allt som står i min makt för att stoppa den fruktansvärda utvecklingen. Livsstilsförändringen har redan börjat, och jag ser fram emot att få upptäcka Europa med tåg tillsammans med min familj istället för att flyga kors och tvärs över jorden som jag gjorde under min egna uppväxt. Det är inte lätt att ställa om, men tillsammans klarar vi det. Tack för en jättebra blogg och för att ni lyfter dessa frågor.

    Svara
    1. Fru Minimalist Inläggsförfattare

      Vilket ansvar du tar och vilket bra och fint initiativ att verkligen bli påläst på ämnet, och kanske kunna jobba med det framöver, man vet aldrig vad det leder till när man öppnar en ny dörr. :)

  10. Moa

    Jag har varit nyfiken på den boken, men efter att ha läst det här inlägget så tror jag nog inte att jag ska läsa den. Jag tycker personligen att alla katastrof-scenarion som målas ut via böcker, filmer och framförallt media bidrar till den psykiska ohälsan. Vi vet redan att världen är på väg åt fel håll, det vi behöver är positiva förebilder och exempel på att utvecklingen kan vända. Min senaste favorit när jag vill få inspiration är sidan gapminder.org som Hans Rosling var med och utvecklade.

    Svara
    1. Eva

      Vet att detta inte låter särskilt hoppfullt och inspirerande men att ”utvecklingen kan vända” har jag inte mycket tro för. Visserligen kan många saker ändras till det bättre, Rosling visade ju tydligt på just detta, men i det stora hela så är det ett faktum att alla kulturer och samhällen förr eller senare gått under. Det lite unika nu är att vi människor verkar, för första gången i världshistorien, ha förstört möjligheten för kommande generationer att leva i välmåga på planeten jorden, i synnerhet med tanke på den ökande folkmängd som vill leva på ett exploaterande sätt, inte medvetet kanske men som en reaktion på att äntligen ha tagit sig från djup fattigdom. Det där läget mitt emellan kanske inte finns längre, dvs att leva enkelt i samklang med ekosystemet utan att uppleva livet som trist och fattigt på mening.

      Intressant är att notera att ekologi sägs komma från grekiskans ”oikos” som betyder, livsbetingelser, hushåll, hem. Alla människor vill nog hem i slutändan men så länge människan befinner sig på tonårsstadiet är det resan bort som gäller, för att utvecklas, finna sig själv, söka lycka och mening. Det myckna resandet till fjärran länder kan vara ett påtagligt uttryck för detta. (Alla jag vet om som reser mycket har till vardags väldigt strikt inrutade och stressade liv. Naturligtvis kan de inte finna mening i dessa upplevda måsten, utan behöver komma bort från det livet för att behålla hälsan och förmågan att fortsätta med sitt missbrukarliv, oftast med flyg till andra sidan jorden tydligen.) Klassiska berättelser upprepar dock att den verkliga lyckan och tillfredsställelsen uppstår när man funnit sitt verkliga hem och slutar tro på större lycka någon annanstans än där man befinner sig.

  11. Jenny

    Jag vill rekommendera föreningen Medveten konsumtion. På medvetenkonsumtion.se kan vi få mycket information och kunskap om hur vi kan leva mer hållbart. De har också en lärorik distansutbildning.

    Svara
  12. Helle

    Tak for en god blog. Miljø emnet er super vigtigt så tak fordi I også skriver om det.

    Jeg vil komme med to anbefalinger og den første er filmen ”Demain” som viser eksempler på mennesker som på forskellige måder gør noget for miljøet https://www.tomorrow-documentary.com
    Filmen kan ses på Danmarks Radio indtil den 6. oktober, med danske undertekster https://www.dr.dk/tv/se/i-morgen/-/i-morgen

    Den anden anbefaling er bogen ”Hvad skal vi svare?” som er skrevet af den danske sociolog Rasmus Willig og den norske filosof Arne Johan Vetlesen. Titlen henviser til hvad vi skal svare vores børn, når de spørger os hvad vi gjorde for at redde verden. Ikke opløftede læsning. Her er en anmeldelse https://www.information.dk/udland/anmeldelse/2017/10/kun-raseri-kaerlighed-kan-verden-reddes

    Svara

Kommentera