Sommar, stuga och prylar överallt

Många ser en charm i att kliva in i en sommarstuga och slungas bakåt i tiden vad det gäller såväl inredningen som bristen på moderna faciliteter. Men måste sommarstugor alltid präglas av extremt prylöverflöd och gammalt bråte?

Vi har lämnat stan för ett par lata dagar i våra respektive familjers sommarstugor på landet. Långt från stadens ständiga trafikbrus och folkliv. Här hör vi vindens sus i träden, vattnets kluckande mot strandkanten och på sin höjd barn som leker i det svala vattnet eller en traktor som slår en åker. Mitt i detta lugna paradis kan jag inte låta bli att förundras över varför sommarstugor ofta känns sunkiga, slitna och plottriga. Varför har så många en tendens att flytta prylar de inte längre trivs med eller behöver hemma till sitt sommarparadis?

Sommarstuga utsikt

I en sommarstuga lever lever vi ofta under mer lättsamma och kravlösa förhållanden än hemma, med enkla luncher, umgänge kring fikabordet, grillmiddagar, bad och bokläsning. För många en rogivande plats att fly till, långt från jobb, stress, distraktioner och vår mer komplexa vardag. Återvinning i alla ära men här om någonstans borde funktion och enkelhet vara ledorden som präglar stugans inredning och saker. Istället upplever jag att det står mängder med gamla prydnadssaker runt om i stugan, högar med gamla tidningar ligger här och var, klockor där tiden för länge sedan stannat samlar damm tillsammans med gamla mjukisdjur som inte längre får några kramar.

Funktion. Att byta ut fullt funktionella möbler i sin lägenhet eller hus för att sedan fylla ett konkret behov i sin sommarstuga, det är en sak. Men i många fall känns sommarstugan som en enkel flykt för att slippa ta beslut och göra sig av med saker. Det är som att osköna gamla köksstolar, slitna byråer där någon låda inte går att öppna och sängar utan ordentlig madrass hör sommarstugelivet till. Som att det som blivit över vid flyttar, arv med mera och som ingen egentligen ville ha i sitt hem, det har tagits till sommarstugan och för alltid blivit kvar. Att börja prata om att köpa nytt eller byta ut skulle vara en förolämpning mot släkten.

Enkelhet. Livet i sommarstugan ska vara enkelt, kravlöst och lättsamt. Istället fyller vi stugan med prydnadssaker vi inte längre vill ha hemma och diverse loppisfynd. På fönster, hyllor, väggar, spiselhäll och bord, överallt finns dessa prylar. Böckerna vi äntligen rensat ut från huset eller lägenheten får samla damm i ytterligare 20 år i sommarstugans redan till bredden fyllda bokhylla intryckta bland Fem-böcker och Kalle Anka-pocket. Här och var ligger gamla skvallertidningar från 2008 och Allerstidningar med halvlösta korsord. I tv-bänken samlas sällskapsspel som ingen längre spelar tillsammans med gamla videoband som ingen planerar att titta på igen. Det är som att rena ytor blivit bannlysta i våra sommarstugor. Varför nådde begreppen ljust och fräscht aldrig in i sommarstugorna?

Min bild är att ”skiten” flyttas ut till sommarstugan i tron om att textilierna plötsligt kommer bli mjuka och uppskattade om de byter miljö, i hopp om att prylarna plötsligt kommer börja användas på landet där man har så mycket tid, att någon en regnig sommardag kommer vilja läsa någon av böckerna eller bläddra i den gamla skvallertidningen i brist på bättre sysselsättning. Det är fascinerande men för min del bara att gilla läget och njuta av lugnet och utsikten. Ingen av våra föräldrar delar vår minimalistiska filosofi. Istället utgör dessa sommarstugor klockrena skräckexempel på hur vi inte vill ha det.

Hur är det hos er? Har ni sett en trend av sommarstugor som fungerar som ett palliativt vårdhem av möbler och prylar eller är det bara jag som är formad av ljust och fräscht-eran?

20 reaktion på “Sommar, stuga och prylar överallt

  1. Yve

    Håller med dig till fullo och känner igen precis det du skriver.Nu har jag ingen egen sommarstuga men önskar ibland en. Den skulle isåfall vara enkelt och ganska spartanskt inredd. Inte vill jag springa runt o städa o plocka hela tiden där också. Det är lätt att få det mysigt med lite blommor o ljus och några sköna plädar.

    Själv brukar jag tillbringa semestrar i en husvagn och inser mer o mer hur lite grejer man behöver för att ha det bra. Därmed inte sagt att jag vill bo i husvagn jämnt, men inte behöver man 20 små skålar, 5 uppläggningsfat m.m m.m för att äta en trevlig måltid.

    I år blev det ingen husvagn då jag hjälper äldsta dottern att flytta hemifrån och en sak har vi lärt oss:
    Börja ALDRIG spara saker 10 år innan du flyttar. Min dotter tittade på mig med trötta och förtvivlade ögon och sa: Varför har jag köpt alla dessa grejer?? En del dubletter t.o.m. Jag tycker inte ens om det längre!Hon är inne på samma linje som jag är så nu blir det många kartonger till insamlingen.
    Jättefina saker som förhoppningsvis någon annan får glädje av.

    Svara
    1. Birgitta

      Kunde inte uttryckas bättre! Jag tror ju stenhårt på att folk slipper ta beslut. Jag har aldrig fattat att saker man ledsnat på hemma ska föras till ens sommarviste!? Vi hade stuga i ca 10 år. De förra ägarna hade lämnat lite småprylar och jag tänkte wow nytt för oss. Någon vecka senare åkte de till Röda Korset…Som Yve också skrev så räcker det med blommor, ljus och några sköna plädar för att göra det mysigt. Ev tidningar, böcker och pussel får rensas stenhårt ungefär som i hemmet.
      Kul med bilder till inläggen…Bilden var dessutom väldigt representativ! Så där ser det ut i otaliga stugor runt om i Sverige…
      PS Måste dock erkänna en sak vi tog med oss från vår bostad. Men den tyckte vi om – den kändes bara så omodern. det var en barometer jag köpte till maken vid någon födelsedag. Den passade i 80-talsstugan…
      Tack så länge!
      /B

    2. Fru Minimalist Inläggsförfattare

      Kul att du tycker likadant :) Och några enstaka personliga gamla prylar hör ju sommarstugan till, sen om det är en barometer, en klocka, en tavla eller en dalahäst, det får man själv välja utifrån tycke och stil. Det är ju först när det börjar bli belamrat med prylar och framför allt saker som ingen använder som det börjar bli jobbigt för oss som är minimalistiskt lagda :)

    3. Fru Minimalist Inläggsförfattare

      Ja, visst är husvagn ett ypperligt exempel på hur bra det går att klara sig med både få saker och på liten yta, även om det är få som kan tänka sig att bo så i längden, men det ger en en bra tankeställare. Likaså segelbåt vilket vi åkt med ett par vänner ett par somrar, väldigt optimerat, välplanerat och funktionellt.

      Haha, jag har börjat skriva på ett blogginlägg om det där med att börja spara och önska sig ”flytta-hemifrån-saker” i tidig ålder eftersom jag själv fick mina första dukar och porslin kring 15 års ålder men började använda grejerna först vid 25. Skönt att höra att jag inte är ensam på den fronten :)

  2. Ekomorsan

    Vi har ingen sommarstuga men kan ändå hålla med dig om att visst är det så att stugan blir ett sätt att slippa fatta ett beslut. Frågan är varför alla är så rädda för att fatta beslut? Det borde ju vara vi som äger våra prylar och inte prylarna som äger oss!

    Svara
    1. Fru Minimalist Inläggsförfattare

      För många tar det mycket energi att fatta beslut, kanske är det därför bekvämare och den lätta vägen att låta bli. Och du har helt rätt i det du säger, vi måste själva ta makten över våra prylar!

  3. Rebecka

    Jag ska passa mina föräldrars hus i knappt 2 v eftersom de är på semester. Kylskåpet är som vanligt fullt, jag och lillen ska äta av det som finns (bl.a. tre ostar (!) ) i kyl och frys utan att handla mer så länge det går. Förutom ett vanligt frysskåp så finns det två extra frysboxar…

    Just nu kallar jag mina föräldrars hus ”minimalisterna mardröm” alt ”minimalismens skräckkabinett”. Mormors hus blev sålt för en vecka sedan och det sista skräpet därifrån har naturligtvis hamnat i mina föräldrars stora hus och inte i min mosters lägenhet. Jag o mina systrar har många gånger under årens lopp försökt rensa på vinden (vi hittar fortfarande häpnadsväckande mycket rent skräp där uppe) men just nu är jag ganska uppgiven. Så ofta under uppväxten som föräldrarna klagade på hur stökigt vi tre barn hade det… Jag har efter hand insett att det är de (föräldrarna) som inte kan rensa, jag har nog något slags clutter-trauma som jag försöker bearbeta genom att få ordning hemma i lägenheten… ;) Tur att vi inte har någon sommarstuga…

    Svara
    1. Fru Minimalist Inläggsförfattare

      Vi har perioder under året då vi försöker äta ur vår enda lilla frys för att lättare kunna frosta av den och för att se till att allt vi köpt hem verkligen blir tillagat. Om mina föräldrar skulle äta ur sina två stora frysboxar skulle det utan överdrift ta minst ett år :)
      På äldre dar har jag uppmärksammat hur otroligt mycket saker och prylar det finns i mitt föräldrarhem och hur dåliga mina föräldrar är på att rensa. Under uppväxten och när jag bodde mitt i det reflekterade jag inte över det, men nu när jag bara kommer dit då och då under året samt ser saker ur ett mer minimalistiskt perspektiv, då blir alla saker, prylar och skräp så tydligt. Nu är de nyblivna pensionärer och jag hoppas de tar sig tid att rensa bland alla saker medan de själva orkar och kanske även flyttar till något mindre om några par år. De skulle vi alla må bra av tror jag :)

  4. Anna A

    Min mamma älskar att ha det rent och snyggt. Vårt hem har följt detta motto, saker finns det mycket av men de är prydligt undanstuvade i villans gömmor. I sommarstället är det lite annat, där finns en hel del av de förra ägarnas bråte kvar synligt. Denna stuga ska nu rivas och ersättas med ett hus samtidigt som mina föräldrar ska sälja villan och hitta ett nytt mindre boende i en annan stad. Även om mamma förbereder för att göra sig av med alla trista saker från sommarstugan hör jag dem (mamma och pappa) diskutera om vilka saker som ska flyttas från villan till det nya huset.

    Mamma hänvisar till sitt lutherska påbrå (vem är jag att säga att denna fullt fungerande pryl inte längre duger för mig?) alternativt att hon förfasas över min generations slit-och-släng-beteende. Det kommer att sluta med att det nya huset fylls med deras fina skräp och det smaklösa, billiga skänks och slängs. Hah.

    Svara
  5. Anna A

    Något min mamma dock ska ha en eloge för är att jag till skillnad från mina kusiner (de har ex. speciella julserviser..!) inte har behövt samla på något porslin eller andra husgeråd. Hon gjorde det nämligen själv. Efter tryck från släkten valde jag ut delar av en serie med klassiska och tidlösa vinglas från Orrefors, som jag idag har stor glädje av.

    Svara
    1. Fru Minimalist Inläggsförfattare

      Jag tror vi är många som, i likhet med din mamma, i flera år samlat på diverse porslin, glas och husgeråd, och som först när de är dags att ta i bruk upptäcker att de inte längre är vår stil, funktionella eller nödvändiga för oss. Vi som upplevt detta på nära håll kommer nog vara de som inte gör likadant till våra barn :)

  6. Rebecka

    Vi är 6 kusiner, jag är den enda som inte har en kaffeservis eftersom jag som obstinat 13-åring sa att jag aldrig skulle dricka kaffe. Det stämmer förvisso, men nu som 31-åring är jag dessutom glad att jag slipper tänka på var jag ska förvara servisen… Skönt att det inte bara är jag som har föräldrar som sparar på allt…

    Svara
  7. Samara

    Min mamma har sommarstuga, som tillhört hennes föräldrar, och många av möblerna är ju deras som blev kvar … det var ju 1976 mina föräldrar tog över den, sen finns det saker som tillhört min morbror och mostrar i tonåren som de lämnat kvar, och ärvda möbler och saker efter min låtsasfarfar, men jag kan väl inte säga nåt, för jag lämnade ett rum fullt när jag flyttade hemifrån, tavlor, gosedjur, böcker,och jaaaa Kalle Anka pocket och 5 böcker, haha.
    Sen har ju min son lämnat sina gosedjur mm , han är 16 nu, jag fick min mamma att börja rensa några lådor i våras, urvuxna kläder sen min son var ca 6 år !? ska man skratta eller gråta. Men varje sommar läser jag mormors veckotidningar sen 1967 och njuter av traditionen.
    Det värsta är väl att både jag och sonen lämnat lika mycket saker i min mammas hus, jag har börjat göra utrensningsbesök hos henne numera, jag hade en hel korg full med bråte bland annat, en lista på filmer jag ville se ( från 1988 ) faktura från Jotex från 1994 osv osv, jag frågade varför hon inte kastar, men hon sa att det är ju mina saker, hon vill inte rensa ut nåt som är mitt.
    Dessutom hade de ställt in min låtsasfarmors sminkbord ( hon som dog 1975 som jag skrev i en annan kommentar ) och jag sa att vi ska rensa bland smyckena, min låtsaspappa flög högt först och sa att nej, låt hennes saker vara i fred ! men jag envisades, och vi hittade fina smycken som jag och min mamma nu använder och har glädje av,, en del saker som vi kan sälja, och även några guldsmycken som tillhört min låtsasfarfar, ja min mamma har problem att rensa för hennes mamma var sån som kastade exakt allt så fort familjen vände ryggen till ( inte på stugan då, men i sitt hus ) min mamma blev ju av med en stor bunt filmstjärnor på det sättet i slutet på 60 talet, därför sitter det så djupt i henne att inte kasta nåt som tillhör mig eller döda släktingar.

    Svara
    1. Fru Minimalist Inläggsförfattare

      Ja, många sommarstugor tycks ha en tendens att bli en slags förvaring av gamla möbler och prylar. Ett ställe att förvara det man inte vill ha hemma men är för nostalgisk eller känslomässigt kopplad till för att slänga, skänka eller sälja. Och så blir sakerna och möblerna kvar, år efter år, och ibland generation efter generation. Till en viss nivå väldigt bra, men ofta blir det osunt mycket gamla möbler och prylar i slutändan.
      Att du och din mamma hittade smycken som nu kommer till användning är ju ett ypperligt exempel på vikten av att våga rensa och gå igenom sakerna och inte bara konservera och bevara i lådor.
      Kanske är det en slags generationsfråga där föräldrar som kastat allt får barn som behåller mycket, och tvärtom, föräldrar som sparar allt (som mina och Herr Minimalists föräldrar) får barn som vill rensa och göra sig av med saker :-)

  8. Eva

    Åh så roligt!! Vi har en sommarstuga utrustad med Fem-böcker, Kalle Pocket, gamla halvtrasiga brädspel, fula tavlor, fula muggar! Sommarstugan ligger bara 5 km från vårt hem så jag får erkänna att jag kör dit med saker ibland som jag inte kan slänga… t ex en gräslig jättestor cup cake i porslin som jag fick av min svägerska i födelsedagspresent. Nu har vi hyrt ut vår stuga hela sommaren till turister och gissa vad?! Någon har stulit den!! Alternativt kan den ha gått sönder och gästerna har kastat den. Jag har inte vågat berätta det för min svägerska än… hon kommer att undra varför jag hade kört den till stugan.

    Svara
    1. Fru Minimalist Inläggsförfattare

      Vad roligt att du tycks känna igen dig i inlägget :)
      Du kanske bara kan säga att den gjorde sig bättre i stugan, samt göra det till en rolig historia att någon turist förmodligen har snott den :-) Om sommarstugan inte var ett ställe att samla gamla saker och/eller mindre fina saker på, skulle det då fortfarande vara svårt att berätta för svägerskan att den stora cupcaken flyttat ut till stugan?

  9. Eva

    Ja, det hade nog varit lite svårt…! Det som också var lite komiskt var att när hon gav den till mig och jag öppnade presenten utbrast min bror: Amen sånt skräp! Varför köper du det, du vet väl att hon rensar ut!?

    Svara
  10. Fröken Minimalist

    Eftersom även min mamma är minimalist så finns det inget stök i sommarhuset heller. Upplever precis som ni att människors sommarställen ofta är fulla med skit. Känns som om det praktiska vore att bara rensa ut alla grejer från början, istället för att flytta omkring på dem.

    Svara

Kommentera