Etikettarkiv: alternativkostnad

Sluta betala för saken

Att rensa ut kläder och saker kan vara svårt. Att rensa ut kläder och saker du betalat dyrt för är ändå svårare. Retroaktiv shoppingångest kan lätt göra att plagget eller prylen klarar sig undan flera rensningsomgångar. Det hamnar på något märkligt vis under radarn om och om igen och klarar sig undan rensningen.

Att låta plagget eller prylen vara kvar i hemmet med argumentet att du betalat mycket för det en gång i tiden, resulterar bara i att du fortsätter betala för det på flera sätt:

Pengar. Du betalar pengar för själva förvaringsutrymmet det upptar, och kanske även genom att ta hand om plagget eller prylen då och då. Detta är pengar du betalar utöver den initiala kostnaden vid själva köpet.

Tid. Du betalar med din tid genom att hantera kläderna eller saken då och då. När du rensar, när du organiserar och när du städar.

Energi. Du betalar med din energi genom att påminnas varje gång du ser plagget eller prylen som inte används. Du riskerar att få retroaktiv shoppingångest som kan dränera dig på energi.

Känslor. Du betalar med dina känslor genom att låta det vara kvar och ständigt påminna dig själv om ditt dåliga omdöme. Du ”straffar” dig själv med negativa tankar och blir kanske arg och besviken.

Odd Molly-klänning som tillslut såldes med hjälp av Simplet.

Odd Molly-klänning som tillslut såldes med hjälp av Simplet.

Det finns en enkel lösning för att slippa lägga ändå mer pengar, tid, energi och känslor. Rensa ut plagget eller prylen! :)

Vilket av de tre  s:en sälja, skänka eller slänga som är lämpligast att tillämpa får du själv komma fram till, men har du betalat mycket pengar för något finns det stora möjligheter att du får tillbaka en liten del av det vid en försäljning.

Har du något i hemmet som du bara betalar för utan att det ger något tillbaka? :)

Alternativkostnaden

Varje gång du tackar ja till något så tackar du automatiskt nej till mycket annat. Vad du tackar nej till, det vill säga alternativkostnaden, är inte alltid uppenbar då den typiskt gömmer sig i många små transaktioner av tid, fokus och pengar. Dessa minitransaktioner tenderar dock att göra enorm skillnad över längre tidsperioder, vilket innebär att det är viktigt att se dem för vad de är.

Tackar du ja till att köpa en kaffe på vägen till jobbet varje morgon så tackar du över ett års tid automatiskt nej till cirka 8000 kronor att spendera på annat, vilket till exempel motsvarar en stor bit av kostnaden för en utlandsresa.

Tackar du ja till en timme Instagram, Facebook eller motsvarande varje kväll så tackar du automatiskt nej till 365 timmar av annat fokus per år, vilket till exempel motsvarar cirka 50 normalstora och förhoppningsvis utvecklande böcker per år, även om du läser relativt långsamt.

Tackar du ja till ägandeskap för ytterligare ett ansvarsområde på jobbet så tackar du automatiskt nej till möjligheten att göra något annat, till exempel dina högst prioriterade arbetsuppgifter riktigt väl eller bara möjligheten att inte behöva stressa dig igenom arbetsdagarna. 

Minimalism handlar om att göra mer medvetna val kring vad du tackar ja respektive nej till samt vad det leder till på kort men även lång sikt. Det kräver dock att du är på det klara med vad som är viktigt för dig, vilket du sakta men säkert blir genom att uppriktigt och gång på gång fråga dig själv vilket värde olika typer av saker, fokus, åtaganden, relationer och utgifter tillför ditt liv.

Med blicken i backspegeln, har du något exempel på en alternativkostnad du helst varit utan?

5 tips för mer luft i kalendern

Fullspäckade kalendrar som ska synkas och to-do-listor som aldrig tar slut, är förmodligen två av de största källorna till stress i dagens familjer. Det är hämta och lämna, jobba och städa, fritidsaktiviteter och träningar, fest och kalas med mera. Med så många åtaganden och möjligheter är det lätt hänt att schemat blir fullspäckat och lämnar ytterst få tillfällen för att bara vara tillsammans i familjen eller göra ingenting (!).

Herr Minimalist hade en period då han testade att sitta utan yttre stimulans 30 minuter per dag och låta det inre komma till tals. Mer om detta kan du läsa i inlägget Konsten att göra ingenting. I dagens samhälle är det för många betydligt svårare att hitta ”down time” än att vara produktiv och ha fullt upp.

Här är fem tips för hur du kan förenkla, skapa mer luft i kalendern och få mer tid över för det i livet som du verkligen vill prioritera, som exempelvis familjen, hälsa, vänner och återhämtning:

1. Lär dig att säga nej. Det är något som många behöver träna på för att bli bättre, Herr Minimalist gjorde det i november under utmaningen En månad med livsbalans. Att säga ja till dina egna prioriteringar betyder oftast att behöva säga nej till någon annans. Om du gör saker för att andra förväntar sig det och inte för att du vill, då är det hög tid att börja träna på ordet nej. Ett sätt att träna på att säga nej när du får en fråga rörande exempelvis en inbjudan till en aktivitet eller arbetsuppgift, är att be om betänketid så du får tid att i lugn och ro överväga om det passar i schemat, går i linje med dina prioriteringar etc. Och kom ihåg att ”Nej” är en fullständig mening. Du behöver inte fortsätta med en lång lista ursäkter som försvarar ditt nej.

2. Välj och välj bort. Det är lätt hänt att rättfärdiga sig själv för att alla saker som trängs i kalendern är viktiga saker. Det du kan göra är att välja ut vad som är viktigast för dig just nu, utifrån livsfas, tid på året och andra omständigheter, och låta detta spegla sig i vad du planerar in i kalendern. Inse att tiden är begränsad och att du inte kan göra ALLT varje dag, året runt. Du kommer behöva säga nej till roliga och intressanta aktiviteter för att istället kunna säga ja till det som för dig är absolut viktigast och mest prioriterat i livet just nu.

3. Fokusera på det viktigaste. Det är lätt hänt att bara fokusera på det som brådskar mest även om det inte går i linje med dina prioriteringar och värderingar. Många schemalägger dessutom allt möjligt i sin kalender och försöker sedan hitta tid för sig själva eller familjen i de små luckor som kvarstår. Se över vad som tar upp din tid och vilka saker som är dåliga, bra och bäst för dig, och behåll om möjligt bara de sistnämnda.

4. Stanna hemma. Det låter som en överdriven och tråkig förenkling, men oavsett vad du ska iväg på, så tar det extra energi och tid att lämna hemmet. Förutom tiden för själva ärendet eller aktiviteten, så tar det tid att göra sig i ordning samt förflytta sig dit och hem. Är det hela familjen med barn som är iväg så tar det förmodligen även sin tid att komma i ordning när ni kommit hem igen. Du behöver inte bli en erimit men du kan överväga att stanna hemma oftare för att skapa luft i schemat. Exempelvis är det tidseffektivt att träna hemma, och numera går det att få matvaror hemkörda till dörren utan att det kostar skjortan.

5. Planera in luft i kalendern. Tidigare var jag otroligt duktig på att schemalägga varje timme av min dag och var dessutom tidsoptimist. Det ändrades ett tag efter att jag träffat den mer oplanerade och lugnare Herr Minimalist. Än mer påtagligt blev det när vi väntade barn och energinivån inte var densamma och framför allt sedan Bebis Minimalist kom till världen. Planera in att saker ska ta längre tid än du tror och njut av en kopp te, en bok eller bara tid med familjen om det mot förmodan skulle bli lite oplanerad tid över.

Vad är ditt bästa tips för att skapa mer luft i kalendern?

Supermänniskornas två superknep

Vissa människor tycks hinna med allt. De jobbar och skriver böcker, reser och gör utflykter, tränar och är coach i barnens fotbollslag. Samtidigt som vi andra sitter på sidlinjen och undrar hur de orkar och hinner. Vad är skillnaden mellan supermänniskorna och oss? Har de hittat de där extratimmarna på dygnet som vi andra letar febrilt efter och som vi tror skulle lösa alla våra problem?

Vi rensar i förrådet och källaren, minimerar garderoben och rensar ut köksredskap, men hur ofta rensar och minimerar vi i våra kalendrar? Det spelar ingen roll hur många åtagande och förpliktelser vi tar på oss eller hur lång to-do-listan är, dygnet har ändå bara 24 timmar. Hur vi väljer att spendera dessa 24 timmar bör reflekteras utifrån våra prioriteringar och värderingar.

Två av supermänniskornas superknep är att säga nej och att prioritera. De fokuserar på väl utvalda områden i livet. De vet när de ska tacka ja och när de ska tacka nej, och låter inte andras prioriteringar och agenda styra deras dagar eller liv. Se till att planera dina dagar utifrån ditt eget livspussel inte någon annans.

Det låter väldigt enkelt och självklart, men ändå finns det saker som kan sätta käppar i hjulen och gör att vi inte lyckas när det väl kommer till kritan, som att vi exempelvis:

  • Vill vara andra till lags. När vi säger eller tackar nej är vi rädda att göra någon annan ledsen eller besviken. Vi vill ogärna vara den som bangar eller missar en rolig aktivitet.
  • Jämför oss med andra. Vi hör, ser på Facebook och inbillar oss att andra gör roliga saker och tror att vi själva också måste göra dessa saker. Om alla andra gör det måste det ju vara viktigt eller det rätta, och hinner och klarar de av det så borde ju även vi göra det.
  • Har fullt upp. Vår stressade kultur där vi alltid har ”mycket” och ”fullt upp”, för att känna oss viktiga och produktiva. Även om vi innerst inne vet att det är kontraproduktivt att ha många bollar i luften.
  • Drabbas av oplanerade avbrott. Vi blir alla avbrutna då och då, brådskande saker kan inte alltid förebådas. Avbrott kan lätt styra in oss på andra spår än de planerade och prioriterade.
  • Har bristande energinivå. Vid energibrist vill du göra det lätta vilket är att bara följa med omgivningen och göra det som förväntas. Att simma mot strömmen, utvärdera och fatta beslut på egen hand över vad just du vill, tar mer energi just där och då.

Det finns två vägar att gå. Den första vägen är lätt, därför går de flesta där. Den innehåller stress, jäkt och fulla kalendrar. Sen finns det en annan väg, den kan vara tuffare men belöningen är större. Vägen är lugn och fridfull, och innehåller mening och fokus.

Hur gör vi då för att sakta ner, skapa luckor i kalendern och prioritera rätt? Det ska vi gå igenom i nästa blogginlägg. :)

Är du duktig på att säga nej?

En utrensad surdeg

I veckan tog jag mig äntligen tid till ett projekt som känts som att det vuxit sig större och större allt eftersom månaderna gått. Projektet ifråga rörde utrensning av min gamla trotjänare och bärbara dator som varit med mig i många år innan jag köpte MacBook Pro-datorn tillsammans med Herr Minimalist för ungefär ett år sedan.

Datorn har inget som helst värde för min del längre och andrahandsvärdet för nästan åtta år gamla bärbara datorer på exempelvis Blocket är troligen lika med noll, speciellt med tanke på att batteriet är heldött och att den är ganska stor, klumpig och trög som sirap.

Men trots att vi har en återvinnings-bil som dyker upp alldeles i närheten där vi bor en gång i veckan har datorn legat kvar i bokhyllan månad efter månad. Att det känts motigt att göra sig av med den har främst två orsaker.

Den ena är att jag varit osäker på hur jag ska kunna säkerställa att ingen kan återskapa raderade privata filer men samtidigt möjliggöra att den går att återvinna. Den andra och större anledningen är att jag innan jag gör mig av med datorn behövde gå igenom alla dokument, bilder och minnen som fanns sparade på den och bestämma vilka som var värda att spara alternativt radera.

Jag har haft uppgiften på att-göra-listan under julledigheter och inför semestern, men det har känts som att projektet skulle ta otroligt mycket tid och energi i anspråk att det alltid skjutits fram på obestämd tid.

I veckan fick jag dock nog och bokade in en kväll i min kalender för två timmar utrensning av datorns innehåll, jag måste ju börja någonstans. Och när jag väl kom igång visade det sig att det inte fanns så mycket av värde på datorn som jag inbillat och föreställt mig. Jag sparade över några filer och bilder på en USB-sticka, men i övrigt raderade jag hundratals filer. Allt från bilder relaterade till min tidigare arbetsplats till gamla inaktuella versioner av CV:n, önskelistor med mera. Därefter fick Herr Minimalist uppdraget att plocka ur hårddisken och gå över den med en stark magnet och därefter förstöra hårddisken rent fysiskt.

Nu behöver jag inte längre se datorn varje gång jag öppnar dörrarna till bokhyllan där jag även har min återsamlingsplats för dagliga prylar. Jag har regelbundet blivit påmind om detta projekt som jag borde tagit tag i under nästa ett års tid och nu är det plötsligt borta. Så otroligt befriande! :)

Tyvärr har jag inte hittat något ställe som tar emot enskilda gamla datorer från privatpersoner, utan endast organisationer som återvinner större mängder datorer från företag som byter ut hela datorparker, så någon form av andrahandsanvändning verkar svår att få till.

Har du något bra tips på hur man bäst återvinner en gammal dator eller ändå bättre ger den en andra chans hos någon som behöver och vill ha den den?