Etikettarkiv: alternativkostnad

Minskad marginalnytta av mer konsumtion

Att marginalnyttan minskar är ett antagande som ofta används inom nationalekonomi för att förstå konsumtion. Marginalnytta avser:

Den extra nytta som en individ får av ytterligare en enhet av något.

Är du törstig är det härligt att köpa ett glas god dryck, men det fjärde glaset smakar förmodligen inte lika gott, trots att det kostar lika mycket att köpa. Samma sak med elektronik och kläder. Ju mer du köper av något du redan har liknande av, desto mindre värde har den ytterligare enheten.

Alla kan vi behöva nya (eller bättre begagnade) kläder och tekniska prylar ibland för att saker slits, går sönder och det kommer bättre produkter. Men ingen behöver 30 par skor, en tv i varje rum eller tre mobiltelefoner. Nyttan av varje ytterligare liknande sak, sjunker i takt med att överflödet ökar. Även om du har pengarna, eller handlar på rea, så finns alltid alternativkostnaden där och behöver beaktas.

Kanske blir marginalnyttan till och med negativ med allt för mycket saker. Helt enkelt för att det tillslut tar mer än det ger. Det blir för stor kostnad och för mycket underhåll, förvaring, organisering osv med ytterligare en enhet, att marginalnyttan blir negativ.

För hur många av något behöver vi egentligen? Om du tänker på något du själv har flera likadana av, visst finns det ändå en eller ett par som du oftast ändå väljer före de andra? Den skönaste mössan, bästa väskan, bekvämaste skorna, finaste skålen osv.

Kan du känna igen dig i den minskade marginalnyttan av att konsumera ytterligare en enhet av något du redan äger? :)

5 tips för lägre konsumtion

I förra inlägget skrev jag om vikten av att inte enbart prylbanta, utan att även minska sitt inflöde av såväl nya som begagnade saker i hemmet och livet.

Att enbart prylbanta, och inte minimera inflödet av prylar, kommer inte fungera. Om du inte minskar vad som kommer in i ditt hem och liv, så hamnar du i en ständig cykel av att ha saker som du vill rensa och göra dig av med. Det blir som jojo-minimalism som aldrig tar slut och man får aldrig känna av minimalismens positiva effekter.

Så här kommer några konkreta tips för lägre konsumtion:

Förhala beslutet. Ha som grundregel att aldrig spontanköpa något. Hittar du något intressant så sov alltid på saken eller sätt en tidsram att vänta en vecka eller månad och se om behovet känns lika starkt när tidsperioden passerat. Det är förvånansvärt ofta som lite distans och tid resulterar i att ett för stunden intensivt behov svalnar.

Hitta mönster. Lär känna dig själv och dina (o)vanor kopplade till konsumtion genom att bli uppmärksam på när du konsumerar. Är det på kvällar när du är trött? Ensamma helger i gallerian? När du är nedstämd? Eller kanske vid en specifik tidpunkt i månaden (läs menscykeln)? Och kan du utifrån den kunskapen du får och de mönster du ser, hitta strategier för att förebygga och undvika situationer som triggar onödig konsumtion.

Ställ kontrollfrågor. Fråga dig själv frågor som; Hur blir mitt liv bättre med saken? Vad kommer prylen skapa för värde för mig? Hur ofta kommer jag egentligen använda den? Och är detta något jag verkligen behöver, eller är det mer något jag villhöver? :)

Tänk på alternativkostnaden. Fundera över vad du skulle kunna göra med pengarna istället? Vad försakar du indirekt idag men också i framtiden genom att konsumera saker du egentligen inte behöver? Det handlar inte om att bli snål på alla fronter, det handlar om att göra medvetna val och prioriteringar, och känna till vad ens alternativkostnad kan vara, på både kort och lång sikt.

Låna eller hyra. När det uppstår ett behov eller sug är den idag naturligaste och snabbaste lösningen oftast att köpa något nytt och fräscht. Men överväg alternativ till att köpa och äga. Oftast kan du låna eller hyra saken vilket generellt sett är miljövänligare. Och om det är något du tror dig komma att använda sällan, är det ofta mer ekonomiskt fördelaktigt att hyra (kolla in exempelvis Hygglo). Fritidsbanker runt om i landet är perfekta att låna fritidsutrustning genom, men även många grannar har en hel del grejer att låna/hyra ut. :)

Om du kommer fram till att det är konsumtion som är lösningen på ditt behov. Så börja alltid med att scanna av second hand-marknaden. Andra hand i första hand, så att säga.

Sen får man komma ihåg att inflöde av saker inte enbart kommer genom egen konsumtion. Man får saker i present, ärver eller tackar ja till gratisprylar. Detta gör också att saker tar sig in över tröskeln i hemmet, och inte alltid de mest genomtänkta sakerna.

Jag tycker själv att förhala beslutet är väldigt användbart, liksom att ställa några kontrollfrågor för att inse att det nog inte var så viktigt ändå som det först kändes när konsumtionssuget satte in.

Hur är det för dig? :)

3 tankar innan du trycker på köpknappen

Har du någon gång länkat ihop din produktion med din konsumtion? Alltså räknat på hur många timmar du måste jobba och vad du måste ha i lön, för att ha de konsumtionsmönster och den livsstil du skapat dig? Eller kanske vänt på det och räknat ut hur lite du egentligen skulle kunna jobba för att leva som du gör?

Här är 3 olika ekonomiska tankar värda att ha med sig och räkna på innan du trycker på köpknappen för något onödigt inköp nästa gång.

1. Timlön. Vad får du egentligen betalt för en dags arbete? Att räkna ut din dagslön eller timlön gör att du vet hur många timmar du måste jobba för att köpa något (alltså dela nettolönen med antal dagar/timmar du jobbar per månad). Plötsligt ser du på dina planerade köp och potentiella ”reafynd” på helt nya sätt. En tröja kostar inte längre 500 kronor utan x antal timmar av din arbetstid. Och att uppgradera till en nyare teknisk pryl du suktat efter kostar inte längre 5 000 kronor, utan flera arbetsdagar av ditt liv.

Är det värt det, eller är det mer värt att byta dessa pengar mot ledighet istället för mot prylar? Skulle ditt konsumtionsbeteende se annorlunda ut om du vägde vissa av dina inköp mot tid istället för mot kronor? Det handlar inte om att man inte får shoppa eller konsumera. Utan det handlar om att lära sig göra mer medvetna val och att veta i vilken omfattning och mot vad man faktiskt byter sin tid och energi mot.

2. Deltid. För väldigt många heltidsarbetande i Sverige går det också att vända på det. Hur lite skulle du egentligen kunna jobba för att bo och leva som du gör idag eller så som du vill ha det i framtiden? Väldigt många skulle inte alls behöva jobba heltid och stressa som de gör, särskilt inte med minimerad onödig konsumtion.

Heltidsnormen i Sverige är dock otroligt stark, så stark att det finns statliga och kommunala kampanjer för att få alla anställda att jobba 100 procent. Men varför jobba mer än man egentligen behöver? ;) Stressa i vardagen och sen jäkta på helgen för att hinna allt som inte hanns med i veckan. Återigen, gör ett medvetet val.

3. Alternativkostnaden. Något annat att ta i beaktning innan köp är alternativkostnaden. Det vill säga om du exempelvis investerar motsvarande summar pengar som du nu tänkte shoppa upp, vad kan dessa pengar ge för avkastning och växa till för summa över tid?

Eller om du byter alla uteluncher på en månad mot matlådor, betyder det att du rent ekonomiskt skulle kunna vara ledig en eller två dagar i månaden?

Det handlar inte om att aldrig gå ut och äta lunch med kollegorna, eller att bli snål på alla fronter. Det handlar om att göra medvetna val och prioriteringar, och känna till vad alternativkostnaden kan vara, på både kort och lång sikt. Ibland är det mer värt att gå ut och äta på restaurang eller köpa hämtmat än att lägga tid och energi på att laga mat.

Har du koll på din dagslön eller timlön? Och brukar du fundera över någon av punkterna ovan?

Viktiga ekonomiska insikter

Ibland läser man ett blogginlägg, en bok eller lyssnar på en podcast där man får en insikt som biter sig fast och som får en att börja se saker i ett annat perspektiv. Ja, det kanske till och med få en att ändra beteende i vardagen.

Jag tänkte berätta om två sådana insikter kopplade till ekonomi som hjälpt mig i min minimalistisk livsstil.

Din verkliga timlön. Har du tänkt på att den lön du får för ditt arbete är ersättning för att du byter bort det dyrbaraste du har, nämligen din begränsade livstid? Den klassiska beräkningsmodellen för timlön efter skatt är otillräcklig:

Timlön = Nettolön/Arbetstid

För att räkna fram din verkliga timlön tar du med arbetsrelaterade kostnader som att din arbetsplats kräver att du har bil eller månadskort på kommunala färdmedel, kanske vissa typer av kläder du inte använder privat, lunch på restaurang onödigt ofta. Liksom addera restid och eventuella extratimmar du arbetar frivilligt då och då. Då blir beräkningen istället:

Timlön = (Nettolön–Arbetsrelaterade kostnader)/(Arbetstid+Arbetsrelaterad tid).

Utifrån den verkliga timlönen du får fram kan du nu räkna ut hur många timmar du behöver jobba för att köpa den där utelunchen, klädesplagget du suktat efter eller en ny bil. Plötsligt sätts allt i ett annat perspektiv, en tröja kostar inte längre 500 kr, den kostar X timmar av din arbetstid. Är det då värt det? Ibland ja, och ibland nej.

För mig ledde denna insikt till ett nej oftare när det framför allt handlade om slentriankonsumtion som ändå inte tillförde värde i mitt liv.

Alternativkostnaden. När du väljer att tacka ja till något, så väljer du samtidigt att tacka nej till något annat. Även om det så ”bara” är återhämtning eller att bara vara.

Om du väljer att tacka ja till utelunch varje vardag så väljer du samtidigt att tacka nej till en halvtimmes massage varje vecka, eller att investera motsvarande pengar i aktier eller fonder som kan växa sig större. Eller ekonomisk möjlighet att ha en extra ledig dag i månaden med dina barn.

Minimalism handlar om att göra medvetna val kring vad du tackar ja respektive nej till samt att förutse vad det leder till på längre sikt. Det kräver att du är på det klara med vad som är viktigt för dig, både på kort och lång sikt. En utgift är inte automatiskt ”dålig” men det är bra att veta vad du aktivt väljer, och minst lika viktigt; vad du då väljer bort.

Den här insikten fick mig att prioritera bort aktiviteter som tog mer energi än de gav, till förmån för återhämtning. Liksom att i större utsträckning välja mina uteluncher med omsorg.

Vad tänker du kring de två ovanstående insikterna? Har du själv något ekonomiskt tankesätt som du har i åtanke i vardagen?

Sluta betala för saken

Att rensa ut kläder och saker kan vara svårt. Att rensa ut kläder och saker du betalat dyrt för är ändå svårare. Retroaktiv shoppingångest kan lätt göra att plagget eller prylen klarar sig undan flera rensningsomgångar. Det hamnar på något märkligt vis under radarn om och om igen och klarar sig undan rensningen.

Att låta plagget eller prylen vara kvar i hemmet med argumentet att du betalat mycket för det en gång i tiden, resulterar bara i att du fortsätter betala för det på flera sätt:

Pengar. Du betalar pengar för själva förvaringsutrymmet det upptar, och kanske även genom att ta hand om plagget eller prylen då och då. Detta är pengar du betalar utöver den initiala kostnaden vid själva köpet.

Tid. Du betalar med din tid genom att hantera kläderna eller saken då och då. När du rensar, när du organiserar och när du städar.

Energi. Du betalar med din energi genom att påminnas varje gång du ser plagget eller prylen som inte används. Du riskerar att få retroaktiv shoppingångest som kan dränera dig på energi.

Känslor. Du betalar med dina känslor genom att låta det vara kvar och ständigt påminna dig själv om ditt dåliga omdöme. Du ”straffar” dig själv med negativa tankar och blir kanske arg och besviken.

Odd Molly-klänning som tillslut såldes med hjälp av Simplet.

Odd Molly-klänning som tillslut såldes med hjälp av Simplet.

Det finns en enkel lösning för att slippa lägga ändå mer pengar, tid, energi och känslor. Rensa ut plagget eller prylen! :)

Vilket av de tre  s:en sälja, skänka eller slänga som är lämpligast att tillämpa får du själv komma fram till, men har du betalat mycket pengar för något finns det stora möjligheter att du får tillbaka en liten del av det vid en försäljning.

Har du något i hemmet som du bara betalar för utan att det ger något tillbaka? :)

Alternativkostnaden

Varje gång du tackar ja till något så tackar du automatiskt nej till mycket annat. Vad du tackar nej till, det vill säga alternativkostnaden, är inte alltid uppenbar då den typiskt gömmer sig i många små transaktioner av tid, fokus och pengar. Dessa minitransaktioner tenderar dock att göra enorm skillnad över längre tidsperioder, vilket innebär att det är viktigt att se dem för vad de är.

Tackar du ja till att köpa en kaffe på vägen till jobbet varje morgon så tackar du över ett års tid automatiskt nej till cirka 8000 kronor att spendera på annat, vilket till exempel motsvarar en stor bit av kostnaden för en utlandsresa.

Tackar du ja till en timme Instagram, Facebook eller motsvarande varje kväll så tackar du automatiskt nej till 365 timmar av annat fokus per år, vilket till exempel motsvarar cirka 50 normalstora och förhoppningsvis utvecklande böcker per år, även om du läser relativt långsamt.

Tackar du ja till ägandeskap för ytterligare ett ansvarsområde på jobbet så tackar du automatiskt nej till möjligheten att göra något annat, till exempel dina högst prioriterade arbetsuppgifter riktigt väl eller bara möjligheten att inte behöva stressa dig igenom arbetsdagarna. 

Minimalism handlar om att göra mer medvetna val kring vad du tackar ja respektive nej till samt vad det leder till på kort men även lång sikt. Det kräver dock att du är på det klara med vad som är viktigt för dig, vilket du sakta men säkert blir genom att uppriktigt och gång på gång fråga dig själv vilket värde olika typer av saker, fokus, åtaganden, relationer och utgifter tillför ditt liv.

Med blicken i backspegeln, har du något exempel på en alternativkostnad du helst varit utan?

5 tips för mer luft i kalendern

Fullspäckade kalendrar som ska synkas och to-do-listor som aldrig tar slut, är förmodligen två av de största källorna till stress i dagens familjer. Det är hämta och lämna, jobba och städa, fritidsaktiviteter och träningar, fest och kalas med mera. Med så många åtaganden och möjligheter är det lätt hänt att schemat blir fullspäckat och lämnar ytterst få tillfällen för att bara vara tillsammans i familjen eller göra ingenting (!).

Herr Minimalist hade en period då han testade att sitta utan yttre stimulans 30 minuter per dag och låta det inre komma till tals. Mer om detta kan du läsa i inlägget Konsten att göra ingenting. I dagens samhälle är det för många betydligt svårare att hitta ”down time” än att vara produktiv och ha fullt upp.

Här är fem tips för hur du kan förenkla, skapa mer luft i kalendern och få mer tid över för det i livet som du verkligen vill prioritera, som exempelvis familjen, hälsa, vänner och återhämtning:

1. Lär dig att säga nej. Det är något som många behöver träna på för att bli bättre, Herr Minimalist gjorde det i november under utmaningen En månad med livsbalans. Att säga ja till dina egna prioriteringar betyder oftast att behöva säga nej till någon annans. Om du gör saker för att andra förväntar sig det och inte för att du vill, då är det hög tid att börja träna på ordet nej. Ett sätt att träna på att säga nej när du får en fråga rörande exempelvis en inbjudan till en aktivitet eller arbetsuppgift, är att be om betänketid så du får tid att i lugn och ro överväga om det passar i schemat, går i linje med dina prioriteringar etc. Och kom ihåg att ”Nej” är en fullständig mening. Du behöver inte fortsätta med en lång lista ursäkter som försvarar ditt nej.

2. Välj och välj bort. Det är lätt hänt att rättfärdiga sig själv för att alla saker som trängs i kalendern är viktiga saker. Det du kan göra är att välja ut vad som är viktigast för dig just nu, utifrån livsfas, tid på året och andra omständigheter, och låta detta spegla sig i vad du planerar in i kalendern. Inse att tiden är begränsad och att du inte kan göra ALLT varje dag, året runt. Du kommer behöva säga nej till roliga och intressanta aktiviteter för att istället kunna säga ja till det som för dig är absolut viktigast och mest prioriterat i livet just nu.

3. Fokusera på det viktigaste. Det är lätt hänt att bara fokusera på det som brådskar mest även om det inte går i linje med dina prioriteringar och värderingar. Många schemalägger dessutom allt möjligt i sin kalender och försöker sedan hitta tid för sig själva eller familjen i de små luckor som kvarstår. Se över vad som tar upp din tid och vilka saker som är dåliga, bra och bäst för dig, och behåll om möjligt bara de sistnämnda.

4. Stanna hemma. Det låter som en överdriven och tråkig förenkling, men oavsett vad du ska iväg på, så tar det extra energi och tid att lämna hemmet. Förutom tiden för själva ärendet eller aktiviteten, så tar det tid att göra sig i ordning samt förflytta sig dit och hem. Är det hela familjen med barn som är iväg så tar det förmodligen även sin tid att komma i ordning när ni kommit hem igen. Du behöver inte bli en erimit men du kan överväga att stanna hemma oftare för att skapa luft i schemat. Exempelvis är det tidseffektivt att träna hemma, och numera går det att få matvaror hemkörda till dörren utan att det kostar skjortan.

5. Planera in luft i kalendern. Tidigare var jag otroligt duktig på att schemalägga varje timme av min dag och var dessutom tidsoptimist. Det ändrades ett tag efter att jag träffat den mer oplanerade och lugnare Herr Minimalist. Än mer påtagligt blev det när vi väntade barn och energinivån inte var densamma och framför allt sedan Bebis Minimalist kom till världen. Planera in att saker ska ta längre tid än du tror och njut av en kopp te, en bok eller bara tid med familjen om det mot förmodan skulle bli lite oplanerad tid över.

Vad är ditt bästa tips för att skapa mer luft i kalendern?