Etikettarkiv: återvinning

Vad händer med alla bortskänkta kläder?

Vi handlar allt mer kläder och textilier i Sverige, men hur ska vi hantera det snabbt växande berget av utrensade textilier? Det som allt för ofta hamnar i soporna och bränns. Varje svensk slänger ungefär 8 kilo textil i soporna varje år, och enligt statistik från H&M skulle ca 95 procent av alla kläder som slängs kunnat användas igen eller återvinnas.

En fråga vi får då och då är om det är bra att skänka textilier och kläder till exempelvis våra stora klädkedjor och andra mer eller mindre tvivelaktiga insamlingsaktörer? Tar de verkligen väl hand om den stora mängd plagg och textilier de samlar in? Och vad händer egentligen efter att du lämnat din påse i deras insamlingsbehållare i butiken? Det korta svaret är att det är tveksamt om de i dagsläget tar hand om insamlade textilier på mest önskvärda sätt. Nedan redovisar vi det vi vet om svaret på dessa frågor och vad bolagen själva säger att de gör.

De kedjor som vi vet samlar in textilier, kläder och i vissa fall skor, är; Lindex, H&M (inkl vissa av H&M:s andra butiksmärken), KappAhl, Indiska och Hemtex. Kommentera gärna om du vet någon ytterligare. Sen har även Human Bridge boxar här och var för klädinsamling.

De flesta företag som samlar in kläder och textiler skickar dem vidare till ett företag i Tyskland som heter I:CO/I:Collect. Där sorteras de in i olika kategorier:

  • Användas. Textilier som kan användas igen, säljas second hand eller användas av hjälporganisationer.
  • Omvandlas. Plagg och textilier som kan omvandlas till exempelvis rengöringsdukar och putstrasor som används i industrin.
  • Återvinnas. Återvinning som textilfibrer, som isoleringsmaterial eller stoppning i bilklädslar.
  • Förbrännas. En liten del går vidare till förbränning eller energiåtervinning med ett finare ord.

Vår dotter får ibland vara med och skänka prylar till välgörenhet och som i detta fall en påse textilier.

Lindex har startat ett samarbetar med Myrorna och vissa av de insamlade textilierna får därmed nytt liv genom försäljning i Myrornas butiker.

Att kläder skänks eller säljs på den utländska marknaden kan ju i teorin vara negativt genom att det hämmar lokal produktion och konsumtion. Exempelvis kvinnor i afrikanska länder som livnär sig på att sy kläder men slås ut av att våra västerländska plagg säljs billigare eller skänks.

Det positiva är att det händer mycket inom återvunnet mode nu. Jag är övertygad om att de stora bolagen måste bil tydligare i sin redovisning vad de gör med alla insamlade textilier, samt bli bättre på att återvinna material och faktiskt få dem att bli nya klädesplagg. Det vill säga ge kläder och textilier nytt liv och få ut dem i kretsloppet igen. Tekniken är idag bristfällig gällande återvinningen av textilfibrer och särskilt ur blandmaterial.

Ett svenskt bolag, Re:newcell, har kommit på ett sätt att återvinna textilfibrer ur bomull. De säger sig ha hittat en process där de i stor skala kan utvinna fibrer på ett effektivt sätt och skapa nya textilier av bra kvalitet. Re:newcells process lämpar sig bäst för ren bomull men i framtiden kan de förhoppningsvis även hantera vissa blandmaterial.

Naturvårdsverket har satt upp mål att vi senast 2025 ska ha minskat mängden textilavfall med 60 procent jämfört med år 2015. Samma år ska 90 procent av det insamlade textilavfallet förberedas för återanvändning eller materialåtervinning till nya textilier. Om vi når dessa mål får framtiden utvisa, men det är bra att frågan lyfts och att vi strävar mot bättring.

Värt att notera är att en stor del av all miljöpåverkan i ett plaggs livscykel infaller efter att det lämnat butiken. Se därför till att ta hand om dina kläder på ett hållbart sätt; vädra istället för att tvätta när det är möjligt, ha klädbytardag med vänner, laga, lappa eller sy om.

Gemensamt för kedjornas textilåtervinning är att du vid inlämningen av en påse kläder får en rabattkupong på 50 kr som du kan använda när du handlar för minst 300 kr. Vi har aldrig hämtat ut en sådan kupong eftersom vi ändå undviker nykonsumtion på dessa butiker i största möjliga mån, men behöver du köpa något från just dessa märken i samma veva kan det ju vara en bra idé att skänka en påse textilier för att spara en slant och samtidigt lätta samvetet. :)

Jag är övertygad om att flera av er läsare är mer pålästa och sitter på information som vi missat att ta upp ovan, kommentera och komplettera gärna med information i kommentarsfältet! :)

Vad gör du helst med dina kläder och textilier som av någon anledning inte längre används?

Barnkalas utan tillsatt socker

I helgen hade vi barnkalas för lillebror som fyllt ett år. Vi hade bestämt oss för testa att ha ett sockerfritt kalas den här gången. Eftersom vi får en hel del frågor när det gäller kalas och presenter tänkte vi skriva lite hur vi tänker i stort men med lillebrors kalas som utgångspunkt.

Bakgrunden till att vi ville hålla kalaset sockerfritt var, förutom att vi försöker låta bli tillsatt socker till våra egna barn, att vi på storasysters kalas i vintras, hade stora mängder sötsaker. Jag tror vi räknade till sju sorters kakor och utöver det glasståg/marängsviss. Visserligen åt våra barn mest grädde och banan, men vi föräldrar blev lite äcklade av allt sött. Redan samma kväll pratade vi om att ha ett sockerfritt barnkalas nästa gång det var dags.

Ett gäng hembakade kakor, glutenfria mandelmassa- och nougatkakor, glutenfria kokostoppar samt rullrån.

Vad bjöd vi då på när kalaset var sockerfritt? Vi hade kalaset på eftermiddagen och bjöd på:

  • Fruktsallad med vispad grädde. Jordgubbar, kiwi, melon, banan och äpple. Vi blandade ihop allt i två stora bålskålar. Har du kräsna gäster kan du ju dela upp frukten och låta dem blanda sin egen fruktsallad. :) I vispgrädden hade vi haft i lite vaniljpulver (inte vaniljsocker).

  • Chokladbollar. Så kallade ”nyttiga chokladbollar” eller ”raw food bollar” som är chokladbollar där dadlar ersätter sockret. Dadlar, havregryn, mandelmjöl, kakao, kokosfett och lite svagt kaffe som mixas och sedan rullade i riven kokos.

  • Kokostoppar, en med kakao och en utan, båda recepten från Cecilia Folkesson Naturlig mat och hälsa . Båda blev riktigt goda tyckte vi, någon gäst tyckte de med choklad var lite torra och osöta (surprise!). Kanske beror det på vilken nivå på sött kroppen är van vid? Nästa gång ska vi testa att ha i kanel i de utan kakao och även doppa dem i smält mörk choklad.

  • Scones och kex med flera olika sorts ostar och mjukost. Här frångick vi sockerfriheten och serverade även marmelad som tillbehör.

  • Te, kaffe, mjölk och smaksatt vatten fanns att dricka.

Vi upplevde inga stora negativa konsekvenser av vårt sockerfria kalas. Några rynkanden på näsan när vi berättade om det, och någon kommenterade att ”vanliga kokostoppar är godare”, men i övrigt höll gästerna sig artiga till vårt experiment. Allt utom scones och kex var glutenfritt.

Jag vet att många bjuder på vattenmelontårta när de ska ha sockerfria kalas, men jag har lite svårt för kombinationen vattenmelon och grädde. Kanske har någon läsare testat det eller har något annat bra tips på något ”tårtaktigt” men fortfarande sockerfritt?

Kommer vi ha alltid ha kalas utan tillsatt socker framgent? Förmodligen inte helt sockerfria, men vi vill inte tillbaka till sockerstinna kalas. Sockerbantade kalas kan nog vara en gyllene medelväg där vi hittar några favoritkakor utan tillsatt socker, men även bjuder på frukt med glass eller glasståg likt det storasyster haft på sina båda kalas som du ser på bild nedan.

Glasståg på storasysters 1-årskalas för 1,5 år sedan.

Presenter är ju också ett gissel när det kommer till barnkalas. Då vi bara bjöd de närmaste i släkten skrev vi följande textsnutt på kalasinbjudan vi skickade ut via mejl:

På A:s önskelista står kläder till höstens förskolestart (storlek 86 eller 92). Annars leks det mycket med duplo här hemma, och det är alltid välkommet med en slant till hans sparkonto som kan växa och bli till en större present när han själv vuxit sig större.

När man skriver något liknande är det bra att räkna med att alla inte kommer följa presentrådet, men man kan ändå känna att man gjort vad man kunde. Att bara vara passivt tyst och efteråt beklaga sig över att barnen fick billiga onödiga plastleksaker, känns inte helt rättvist eftersom dels väldigt mycket av leksakerna i en leksaksbutik är just billiga onödiga plastleksaker. Och dels dina släktingar inte är tankeläsare eller per automatik vet hur just era behov ser ut. Våga vara tydlig för att styra inköpen dit du vill.

Den bästa leksaken lillebror fick? Det var nog lådan med briojärnväg som han fick ärva från sina äldre kusiner. Det vill säga bästa presenten var helt enkelt begagnade leksaker. Det blir inte en bättre present för att den är sprillans ny från butiken. Det känns kul att släktingar vågar ge presenter som sticker ut från ”normen” men som de vet att vi föräldrar och barnen uppskattar. Det vill säga våga tänka mer på mottagarna (och kanske miljön) än på omgivningens reaktion.

Totalt fick lillebror åtta presenter, cirka en från varje närvarande familj. Utöver ovanstående var det kläder, böcker och duplo. Så ganska likt det vi önskade. Än så länge får inte barnen några födelsedagspresenter eller julklappar från oss föräldrar. Eftersom de är så små är det inget de reflekterar över. Vi sätter hellre över en slant till deras sparkonto än köper någon pryl.

Kläder till lillebror och en av t-shirtarna är till storasyster för att syskonmatcha. :)

Hade vi bott större än vi gör idag så att barnen haft ett eget barnrum, hade vi gärna önskat oss någon större leksak eller möbel. Antingen genom att be några i släkten gå ihop eller genom att köpa tillsammans med oss. Kanske kan vi göra så i framtiden.

Vill du läsa om storasysters 1-årskalas med återvinningstema förra året så hittar du det här.

Har du någon erfarenhet att dela med dig av kring sockerfria barnkalas? Eller tips kring hur du gör för att minska antalet presenter?

1-årskalas med återvinningstema

Som vissa av er kanske sett på Instagram har Bebis Minimalist fyllt 1 år nu i slutet av januari 2016. Vi tänkte i detta blogginlägg berätta lite kring hur vi gjort gällande allt från dekoration och mat i samband med 1-årskalaset, till presenter och gåvor.

Vi har turen att kunna hyra en gemensamhetslokal genom vår bostadsrättsförening som är perfekt vid större bjudningar som dop, glöggmingel eller som nu, 1-årskalas. Vi hade enbart bjudit närmsta familjen och efter några avhopp blev vi 10 vuxna och 5 barn. Det är ändå skönt att inte behöva husera 15 personer på våra 60 kvm, framför allt med fyra barn i åldern 4-6 år med mycket spring i benen. :)

Dukning och dekoration

Gemensamhetslokalen är egentligen ganska tråkig och omysig, det är egentligen bara ett enda stort rum + toalett. I det stora rummet finns köksdel med porslin etc, bord och stolar för ca 40 personer uppradade längs en vägg, och några fåtöljer längs med andra väggen mitt emot.

Som dukar på såväl matborden som serveringsbord användes vita lakan från Ikea. Dessa köptes till Fru Minimalists 30-årsfest som hölls i samma lokal för ett par år sedan, från början tänkt som en billig engångslösning. Sedan dess har de återanvänts till glöggmingel, dop samt nu till 1-årskalas.

Till Bebis Minimalists dop i somras köpte vi en slinga med vimplar i glada färger i kvalitativt papper, matchande servetter och serpentiner. Vimplarna har vi medvetet sparat i sin ask för kommande händelser som kalas etc och några servetter och serpentiner hade blivit kvar sedan dopet som nu kom till användning. Helst hade jag sytt en hemmagjord vimpel i tyg, men då vi inte äger någon symaskin och intresset inte är tillräckligt stort fick det vara. Likaså hade vi gärna köpt ”honeycombs” då vi medvetet valt bort plastiga ballonger, men vi snålade lite denna gång och avstod den dekorationsdetaljen helt.

Dukning 1-årskalas.

Dukning 1-årskalas.

Mat och tårta

Vi bjöd på lunch i form av ekologisk korv med bröd i flera olika smaker, både starkare vuxenkorvar och mer barnvänliga varianter.

Varken Herr eller Fru Minimalist tycker om tårta. Därför kändes det fånigt att göra en tårta bara för att det hör till på kalas. Istället för tårta bestämde vi oss för att bjuda på marängsviss. För att göra uppläggningen lite roligare och kunna bära fram något samtidigt som vi sjöng ”Jag må hon leva”, gjorde vi ett glasståg av glassen.

födelsedagståg som tårta

Förutom glasståget som har vagnar med last i form av maränger med chokladsås och rullrån (kakor), så fick var och en göra sin egen marängsviss med banan, grädde, glass, maränger och såklart chokladsås. :)  De fina uppläggningsskålarna i glas för skivade bananer och grädde som syns i bakgrunden på bilden ovan är arvegods för Herr respektive Fru Minimalist. Det är väldigt roligt när sådant kommer till användning och inte bara står i ett skåp och samlar damm.

Vi bjöd även på en kakbuffé med hembakade kakor som kolakakor, kokostoppar och rullrån.

Hembakade kolakakor, kokostoppar och rullrån.

Hembakade kolakakor, kokostoppar och rullrån.

Gåvor och födelsedagspresenter

Detta är kanske det mest intressanta delen av inlägget ur ett minimalistiskt perspektiv. Det är ett gissel att få presenter till barn då det lätt blir plastleksaker, vilket vi helst undviker. Detta har vi försökt få våra familjer att förstå och utifrån gåvornas innehåll tycks detta ha nått fram till våra nära och kära. Förutom ett par böcker, fick Bebis Minimalist nämligen nedanstående tre leksaker i trä. En bil i trä som är uppdragbar, det vill säga kan dras bakåt för att sedan åka framåt, finns att köpa hos Ekoleko. Liksom en klassisk, söt brio-tax.

Pusslet på bilden nedan är arvegods från Bebis Minimalists större kusiner som gavs som födelsedagspresent. Utöver det fick vi/hon även en cykelstol som arvegods-present från sina andra kusiner. Vi blev väldigt glada över att få två återvunna presenter, praktiskt, miljövänligt och bra på alla sätt. Dock känns det som att andra upplever det inte lika legitimt att ge vidare egna saker som födelsedagspresent, så båda dessa familjer hade dessutom köpt en bok till Bebis Minimalist. För oss hade det gott och väl räckt med de återvunna presenterna. :)

leksaker i trä

Närvaro här och nu

Närvaro är ju ett av Fru Minimalists ord för år 2016 och något som kan övas varje dag. Vi har reflekterat över när vi har tillställningar som dop, glögggmingel och barnkalas där vi själva är värdar, att det ofta är svårt att samtidigt njuta här och nu och vara helt närvarande. Ansvaret för att det ska bli bra, den lilla anspänning som infinner sig med att vara värd och fixa för att allt ska flyta, ”stör” tyvärr närvaron. Har du tips på hur vi kan bli bättre på att vara närvarande och njuta här och nu i denna typ av situationer får du gärna tipsa i kommentarsfältet! :)

Vad är ditt bästa tips när det gäller barnkalas? Och vad tycker du om att ge vidare egna saker i gåva till andra?

En mer hållbar modeframtid

H&M utlyser en klädinsamlingsdag i Sverige och tar därigenom ett steg mot en mer hållbar modeframtid. Den 17 april 2015 uppmuntras du som kund att lämna in gamla uttjänta plagg till H&M. Så mycket som 95 procent av alla kläder och textilier som idag hamnar i soporna kan återanvändas eller återvinnas. Trots detta slänger vi varje år i Sverige ungefär åtta kilo textilier per person.

Redan 2013 lanserade H&M, som första modeföretag i världen, sin globala klädinsamling, vilket även vi tidigare uppmärksammat på bloggen bland annat i blogginlägget här. I början av 2014 lanserades de första plaggen innehållande återvunna textilfibrer från klädinsamlingen.

Målsättningen med klädinsamlingsdagen är att samla in fem ton förbrukade kläder och textilier på en dag. Du kan lämna in alla typer av plagg och textiler, oavsett varumärke och skick. Bara packa dem i en påse och besök din närmaste H&M-butik. Du som lämnar in förbrukade textilier under klädinsamlingsdagen får som tack dubbla värdekuponger á 50 kr för varje inlämnad påse, dock max fyra per person. Rabattkupongerna kan användas vid köp över 300 kr.

Kommer du delta i H&M:s klädinsamlingsdag nu på fredag den 17 april eller lämnar du hellre kläder och textilier till välgörenhetsorganisationer?

Tips kring textilåtervinning från våra läsare

En eloge till alla som engagerade sig och kommenterade på inlägget Att ta ett sista farväl av en strumpa. Vi fick så många bra och konstruktiva kommentarer och tips att vi har valt att lyfta och utveckla några av dem i detta inlägg.

”Åhh vad bra det vore med textilinsamlingar för återvinning, ska/har inte H&M börjat med det?”

Jo det stämmer att H&M har börjat med detta. De kallar det för Garment Collecting och innebär att du lämnar in använda och/eller defekta kläder på vilken H&M-butik som helst. Märke och skick på kläderna är i princip oväsentligt. För varje påse kläder du lämnar in får du en rabattkupong på 50 kr att handla för. Kläderna återanvänds eller återvinns beroende på kvaliteten.

”Lämna in kläder/textiler hos Human Brigde så eldas inte kläderna upp utan återvinns.”

Human Bridge har bland annat ett samarbete med Gekås/Ullared men finns även på flertalet andra platser i landet samt samarbetar med Second Hand butiker.

”Jag sparar defekta kläder i en särskild låda och använder på semestern och kastar dem när de är använda. Samma med kläder som har fläckar som inte går bort, inte bryr sig någon om en turist har en tröja med en fläck på, men själv slipper jag släpa hem massa tvätt :) ”

Detta känner jag igen mig i både när jag backpackat och fjällvandrat, eller vid längre perioders utlandsvistelser. Det är skönt att känna både fysiskt och mentalt hur packningen minskar.  Mina gamla joggingskor har jag, helt ominimalistiskt, sparat sedan i somras för en safariresa vi åker på i vinter. Skorna blir tydligen rödfärgade av sanden och i princip förstörda så detta blir deras sista resa och användning, som ett sista farväl… :-)

”Min egen grej, knappast unik, är att alltid spara tvättade, trasiga klädesplagg klippta i olika stora bitar och förvara i hink under diskbänken. De är praktiska till lister, ovanpå dörrar, kattens spyor på golvet, element och andra extra smutsiga lättglömda ställen när man vill slänga trasan direkt efteråt.”

Det här tipset tyckte jag var fenomenalt. Vi har vår balkong mot en fin innergård med grönskande träd, men under pollensäsongen lägger det sig ett gult täcke över alla balkongmöbler som gör att de måste torkas dagligen för att kunna användas. Här kommer klippta textilbitar komma utmärkt till pass. Tidigare har jag bara sparat lakan och handdukar och använt dessa vid fönsterputsning.

”Vädring och borstning av kläder är underskattat! Ullkläder behöver sällan tvättas om de inte ligger mot huden.”

Det är ytterst sällan ett plagg åker in i tvätten efter en dags användning hos oss, mer normalt är att de används 2-5 gånger innan de är dags att åka i tvättmaskinen. Vi luktar och tittar på kläderna och gör en bedömning utifrån det om vi känner oss osäkra.

”Alla disktrasor tvättas förstås i hög värme eller kokas i ”traskastrull”. Oj vad superpräktig man låter… ;) ”

Vi låter disktrasan och diskborsten åka med i diskmaskinen någon gång varannan vecka. Jag upplever att de håller sig fräschare och renare längre. Disktrasan blir dock full med vatten så kom ihåg att vrida ur den kort efter att diskmaskinen är klar.

Stort tack för engagemanget och alla bra tips!