Etikettarkiv: barn

Jag föddes inte som minimalist

Det är lätt att tro att bara för att någon har lätt för att prylbanta, har en liten garderob och endast lever med det hen behöver, så har personen alltid haft det lätt att anamma en minimalistisk livsstil. Så behöver det absolut inte vara.

Jag var inte någon minimalist som barn. Jag växte upp i ett stort hus med många leksaker och många skrymslen att ställa undan och spara prylar och kläder på. Jag samlade på allt från suddgummin, kulor och manicklar till klistermärken, hockeybilder och aluminiumburks öppnare (grejen man drar i för att öppna en burk läsk).

Min familj köpte visserligen mycket second hand och ärvde både leksaker och kläder från äldre kusiner. Men jag minns inte att vi direkt rensade ut något eller på andra sätt levde särskilt minimalistiskt. Jag skulle säga att jag varken föddes som minimalist eller uppfostrades med ett minimalistiskt tänk. Däremot har jag alltid gillat struktur och ordning, samt i vuxen ålder varit nyfiken på hur man kan optimera livet och vad vi mår bra av såväl fysiskt som psykiskt.

Varför skriver jag det här? Jo, för att några av er läsare kanske känner att det här med minimalism ibland inte kommer naturligt för er. Utan att det kräver nya tankesätt, ”arbete” med sitt inre och sina prioriteringar, samt energi för att angripa och lösa utmaningar i livet på andra sätt än tidigare. Då kan det vara skönt att veta att:

  • Jag uppfostrades inte med ett minimalistiskt mindset.
  • Att leva minimalistiskt och hållbart kom inte helt naturligt för mig i början.
  • Och det var initialt inte enkelt för mig att släppa taget om vissa ägodelar.

Minimalister är inte per automatik människor med superkrafter som inte påverkas av reklam, samhällets normer och andra marknadskrafter. Däremot har många minimalister lärt känna sig själva bra, är medvetna om sina prioriteringar, samt har kartlagt akilleshälar och konsumtionsmönster. Och utifrån detta skaffat sig verktyg och tankesätt som hjälper en att leva minimalistiskt.

Men också upptäckt alla fördelar som en minimalistisk livsstil kommer med och väljer därför den vägen i varje valsituation. Nu och sedan flera år tillbaka känns det som ett helt självklart och enkelt val för mig.

Hur har det varit för dig, är du född och uppfostrad till minimalist eller har du upplevt det enkelt att anamma en mer minimalistisk livsstil som vuxen?

Nedan är ett citat som kan vara bra att ha med sig när man strävar mot en minimalistisk livsstil och följer eller läser om andra som gör detsamma:

”Jämför aldrig din början med någon annans mitt”.
Jon Acuff

Minimalistiskt kompiskalas

Barnkalas kan vara en mardröm för minimalistföräldrar. En massa nya småpryttlar som tar sig in i hemmet i all välmening, men väldigt sällan behovsstyrda sådana. För hur ska 5-10 barn med föräldrar veta vad som går hem hos just ditt barn, att det inte redan finns en sådan bland barnets ca 500 leksaker (genomsnitt för ett svenskt barn), och sedan hitta det inom rimlig presentbudget. Det är en näst intill omöjlig ekvation, vilket resulterar många onödiga presenter. Onödiga för miljön, onödiga pengar för föräldrarna och onödiga ytterligare prylar för barnet.

Här om helgen hade vi kalas för vår nyblivna 5-åring. En 5-åring som helt plötsligt fått stora förväntningar på sitt kompiskalas och en tydlig bild av vad hon ville ha, hur saker och ting skulle gå till och hur tårtan skulle dekoreras på kalastemat Frost. Jag tror hon somnade nöjd vid dagens slut och vi lyckades hålla kalaset hyfsat minimalistiskt. Men hur kan man tänka och göra om man vill ha ett minimalistiskt barnkalas? Här kommer några tips på hur vi gjorde:

Dekorationer
Tack internet mallar som andra mer kreativa och pyssliga människor runt om i världen tagit sig tiden att skapa och göra tillgängliga gratis för oss okreativa. Bokstäverna på bilden ovan samt vimplarna är just sådana, utskrivna från nätet och urklippta. Rosa och blåa ballonger samt några serpentiner och sen var frostkänslan fulländad. :) Och för att slippa frågor, vimplarna hittade jag här och Frost-bokstäverna (finns även siffror) hittade jag här.

Presenter
Vi gjorde likadant som inför förra årets kompiskalas – samlade ihop pengar av de som ville komma på kalaset och gav en större present från alla barn. Eller i år slutade det med två presenter. En större i form av Frost-lego-slott som jag köpte på Blocket, och ett mindre paket med två nagellack, något det tjatats om sedan före jul av 5-åringen. :)

Fikat
Vi började kalaset med ett fruktfat med äppelklyftor med kanel samt äppelchips. En Frost-tårta med jordgubbar och blåbär var önskad av födelsedagsbarnet, men tolkningen av detta var upp till mamman. Då en kompis är möjlkproteinallergiker valde jag att göra en glasstårta där jag varvade hallonsorbet och havreglass i två lager i en springform. Tinade glass, smetade ut ett lager, frös in, sen samma lika med nästa lager, och nästa. Tidskrävande med enkelt.

Kakor bakades med rosa karamellfärg och chokladbollarna/dadelbollar rullades i blått strössel (missade dock att fota dessa).

Jag fick diverse frågor på Instagram kring kalaset och tänkte svara på dem här:

  • Hur kom ni överens med kompisars föräldrar om gemensam present och var det någon som ändå ville ge present?
    I inbjudan skrev vi som texten i bilden nedan, och alla swishade. Själv hade jag tyckt det var väldigt skönt att slippa leta present till någon oavsett om det är ett barn jag känner eller mer främmande barn, utan bara swisha 40 kr. Men vissa kan såklart tycka det är tråkigt, likväl som jag tycker det är tråkigt att köpa kalas-presenter. :)

    För dig som vill göra kalasplaneringen enklare och fira mer hållbart finns sidan getillsammans.se genom vilken du kan skapa en inbjudan, hålla koll på vilka som kommer, samt visa vilken gemensam present barnet/barnen önskar från kompisarna. Kolla här för ett tydligt exempel på hur det kan se ut i praktiken.
  • Hur förbereder man barnen på att de bara kommer få en stor present och inte ett presenthav?
    Kalas-förväntningar som går i kras är lite av en förälders mardröm och hos oss var stor skillnad på kalasförväntningarna i år jämfört med vid 4-årskalaset. Vi pratade ett par dagar innan med storasyster om att det kommer vara en eller två presenter på kompiskalaset. Just där och då mottogs det med tveksamhet, men när det var dags för kalaset och presentöppning så gick det bra. Jag tror en nyckel är att ge barnet något väldigt bra som de verkligen vill ha. :)
  • Hur gör man men släkten som vill ge massa presenter då?
    Min motfråga är; måste man ens ha släktkalas? Vi skippade traditionellt släktkalas i år men barnens mormor och morfar och farmor och farfar kom över på fika och presenter. Men det behöver kanske inte vara större än så? Då behöver det inte bli någon inflation i presenter ens från släktingar.
  • Men barnen lär sig inte att köpa och ge bort något till någon annan, något som de kanske själva skulle vilja ha?
    Jag tror det finns fler tillfällen i livet för denna lärdom än vid just kompiskalas. Och för vår del så är våra barn aldrig med och köper presenter till andra barn utan det löser jag på ett eller annat sätt, helst via nätet. Däremot brukar vi lägga lite tid på att göra ett egen-gjort grattis-kort, rita eller pyssla ihop något. I likhet med som vi skrev på inbjudan, att vill barnet ge något vid ankomst får de gärna ge en teckning, vilket flera gjorde. Och någon hade en fin ballong med sig exempelvis.
  • Vi bjuder bara 3-4 kompisar, då blir det så liten summa att köpa gemensam present för?
    Det beror ju på viket belopp som swishas, antingen anger man ett skäligt belopp eller har det frivilligt. Liksom beroende på vad man tänkt köpa, man får ju helt klart mer för 200 kr än för 50 kr. :) Generellt är gemensam present lämpligare ju fler barn man bjudit, utifrån att man annars får en otrolig mängd småpresenter, samt ju äldre barnen blir, eftersom det då blir svårare att hitta något inom rimlig presentbudget.

Har du något bra tips för att minimera antalet presenter vid barnkalas? Eller något annat tips för minimalistiska barnkalas? :)

Månadens in och ut december 2019

Då var det är dags för december och årets sista balansräkning över vad som införskaffats och rensats ut under månaden. Totalt har vi gjort oss av med 25 och införskaffat 9 saker denna månad.

Parentesen efter respektive sak visar om vi gjort oss av med något (-) eller på ett eller annat sätt fått in en eller flera nya saker (+) i våra liv.

Längst ned skriver vi en motivering eller kommentar kring vissa av de prylar vi köpt eller gjort oss av med under månaden.

Herr Minimalist

  • Paraply (+1)
  • Hörlurar (+1)
  • Träningsshorts (+1)
  • Paraply (-1)
  • Hörlurar (-1)
  • Träningsshorts (-1)
  • Ryggsäck (-1)
  • Läsplatta (-1)

Fru Minimalist

  • Skidbyxor (+1)
  • Mobiltelefon (+1)
  • Mobiltelefon (-1)
  • Gravid-linnen/toppar (-7)
  • Gravidjeans (-3)
  • Gravidklänning (-3)
  • Gravidtröjor (-2)
  • Amningsinlägg flergångs (-2)
  • Träningsstrumpor (-1 par)

Minimalisterna

  • Takräcke (+1)
  • Skidlås (+1)
  • Gardiner (+2)
  • Glas (-1)

Kommentarer Herr Minimalist

En trött morgon på vägen till jobbet gjorde jag något jag nästan aldrig gör, vilket var att tappa bort något. Den pryl som gick förlorad var ett litet paraply vilket jag hängt på handtaget under fönstret men totalt glömde bort när det var dags att stiga av. Eftersom jag behöver ett litet paraply på vägen till och från jobbet under regniga dagar så köpte jag ett nytt. Efter mycket research så landade beslutet på ett marinblått paraply från Blunt (modell Metro) som sägs vara av extremt bra kvalitet. Dock kunde jag inte hitta någon återförsäljare i Europa men som tur var hade min amerikanska kollega möjligheten att köpa med ett från USA när han skulle besöka släktingar i Sverige över julen. Med lite tur kan jag ha det fram tills det är dags för pension under förutsättning att jag inte slarvar bort även detta.

De hörlurar jag använder på gymmet har länge glappat, med resultatet att ljudet stänger av sig eller att Siri automatiskt börjar göra saker på egen hand flera gånger per träningspass. Därför har jag länge varit på jakt efter ett par nya in-ear-hörlurar. Här landade valet på ett par Apple AirPods Pro eftersom de har allt jag är ute efter. Bra ljudkvalitet, in-ear (på riktigt) , trådlösa, bra batteritid, noice-cancelling samt friktionsfri kompatibilitet med andra Apple-grejor. Faktum är att jag är så nöjd med dessa att jag misstänker att mina tidigare ständiga följeslagare dvs mina svarta Bose Quality Comfort 35 kommer bli extremt lite använda framöver. Troligen borde jag sälja de senare direkt medan de har ett värde på andrahandsmarknaden. Även här hjälpte för övrigt min amerikanska kollega till genom att införskaffa dessa löjligt dyra lurar i USA, vilket gjorde att jag fick dem en tusenlapp billigare än i Sverige.

Det var även dags att köpa ett par nya träningsshorts då mina gamla plötsligt börjat lukta hockeyomklädningsrum oavsett hur många gånger och hur många grader jag tvättade dem i. Dessvärre är det inte direkt shortssäsong så utbudet var minst sagt skralt och jag fick nöja mig med ett par som var långt ifrån perfekta men iallafall i rätt storlek.

Jag passade även på att sälja min överflöda gamla Kindle-läsplatta samt Haglöfs-ryggsäck på Blocket.

Kommentarer Fru Minimalist

I slutet av året gav jag mig själv den enda julklapp som jag fick i år, och det var en ny mobiltelefon. Min gamla mobil har krånglat senaste månaderna och droppen var under våra två korta skidsemestrar i samband med julledigheten då mobilens batteri dog så snart den kom ut i minusgrader vilket gjorde att jag inte kunde ha kontakt med andra familjemedlemmar. Dessutom har jag senaste halvåret helst fotat med Herr Minimalists mobil som har bättre kamera än min som var ganska precis tre år gammal. Den gamla mobilen bytte jag in i Apple-butiken samtidigt som den nya införskaffades, det var en smidig lösning även om jag troligen hade fått ett par hundralappar till på Blocket för den. Just nu värderade jag smidigheten och tiden högre.

Jag har nu släppt taget om alla mina gravidkläder. Ni som läst bloggen länge vet säkert att det funnits en önskan om ett tredje barn, detta i kombination med att jag tyckt om mina gravidkläder (liksom att vara gravid) har gjort att det känts onödigt att göra mig av med dem förut. Men nu börjar förnöjsamheten över de två underbara barn vi faktiskt har samt andra skäl göra att jag kunnat släppa gravidplaggen. Nu får de leva vidare en tid genom någon annan med större behov än jag.

Kommentarer Minimalisterna

I takt med att barnen blir större och det blir mer skidåkning och skidsemestrar för familjen så har behov av att kunna frakta slalomskidor och längdskidor uppkommit. Vi har så litet bagageutrymme att vi inte får in skidor där och kan heller ej fälla enskilda säten i vår bil. Längdskidorna har förvarats hos mina föräldrar i Dalarna för att vi inte får ner dem till Stockholm på något sätt, vilket funkat under småbarnsåren men nu finns både tiden och intresset igen så det var bara att lösa genom att köpa takräcke samt skidlås. En ”ny” bil känns mer avlägset att vi köper då den är ”good enough” utifrån våra behov och takbox valdes bort då vi främst behöver frakta skidor, inte ytterligare generellt förvaringsutrymme.

Och barnen fick till slut ett par gardiner i sitt sovrum för ökad myspysfaktor.

Färre barn för klimatets skull

Att skaffa barn belastar klimatet, det har framkommit i flera forskningsstudier. I Sverige fick forskare vid Lunds universitet stor uppmärksamhet för ett par år sedan när de konstaterade att valet att inte skaffa ett barn till var den enskilt största uppoffring man kan göra för klimatet.

För mig som då var tvåbarnsmamma med stor längtan efter ett tredje barn, etsade sig den där studien verkligen fast och jag har inte kunnat släppa den. Lite som när polletten plötsligt kan trilla ner inom vad som helst. Man får en insikt som gör att något plötsligt skaver eller att man börjar göra en konkret förändring utifrån den nya kunskapen.

Kanske har det gått för långt när klimatdebatten tar sig in i sängkammaren. Samtidigt som vi måste börja kompromissa med många av de stora klimatpåverkande bekvämligheter och friheter vi skaffat oss genom åren. Ett hållbart liv handlar inte längre bara om källsortering, bilism och ekologisk mat.

Att sukta efter fler barn men låta bli på grund av klimatet, är det att ge upp? Eller är det snarare att ta ett av flera potentiella miljöansvar som man som individ faktiskt kan påverka? Liksom ett sätt att öva sig i att vara förnöjsam med det man har. I mitt fall två underbara barn.

Jag har alltid drömt om en stor familj, sett mig som en mamma till många barn. Gillar kaoset som uppstår när alla mina syskon och syskonbarn är samlade och umgås vid högtider och semestrar. Samtidigt kan jag inte släppa den där forskningsrapporten från Lund.

”Om vi inte skaffar barn, för vems skull ska jorden finnas kvar?” läste jag i någon debattartikel. Men jag tycker inte det handlar om barn eller inte barn. Utan om att fler kanske kan nöja sig med färre. Jag tror att barn kan vara det som för många ger mening till livet och ge en ändå större vilja att kämpa för någons framtid. Med det sagt behöver inte mer, eller snarare fler, vara det som skapar större kämparglöd eller lycka.

Rent faktamässigt tror jag de flesta förstår att en befolkningsminskning skulle innebära ett lättat tryck på ekosystemen och våra resurser. Det finns en bortre gräns för hur många individer vår planet klarar av. Samtidigt är det en grundläggande drift i människan att fortplanta sig. Men det är också en grundläggande drift i människan att vara missnöjd och ständigt söka efter mer, fler, större och bättre. Det är det som hittills drivit evolutionen framåt och som gjort att vi som människor kommit dit vi är idag. Med ett klimathot hängande över oss som följd.

Vi måste börja ta ägandeskap och fundera kring hur vi vill och behöver forma vår framtid inom en rad områden. För att överhuvudtaget ha någon framtid. Vi behöver rädda miljön både för de människor som redan finns och för de som kommer efter oss. Vi måste göra förändringar på flera fronter samtidigt; resor, konsumtion, mat, investeringar och transporter. Och vi måste skapa ett samhälle som inte bygger på att vi blir fler för att få tillväxt och hålla samhällsekonomin igång.

När det skrivs om att skaffa färre barn ur klimatsynvinkel görs det numera sällan utan att nämna ordet barnskam. Men det handlar inte om skam eller vem som ”offrar mest”. Om klimatfrågan blir en tävling mellan individer tror jag tyvärr miljön står som förlorare.

Och istället för att se det som att jag väljer bort ett barn, kan jag se det som att jag faktiskt väljer mer tid och energi med de två barn vi redan har. Göra det till ett aktivt och medvetet val, se fördelarna som det innebär och försöka landa i förnöjsamhet och acceptans kring det.

Hur tänker du kring det här med att nöja sig med färre barn för klimatet oavsett om det är noll, ett eller fyra?

Barnens leksaker

Jag har fått många frågor om barnens leksaker, så här kommer ett inlägg där du får inspiration kring just det, liksom två tips kring förvaring av leksakerna. Barnen är nu 3 år respektive 4,5 år.

Vi fokuserar hellre på ett fåtal bra leksaker som både håller fysiskt och som barnen kan leka med under lång tid. Vilket allt eftersom åren går blir en allt större utmaning har vi märkt. :) Men det har varit en generell regel i kombination med att vi aktivt tagit ett beslut att vi inte behöver äga allt som ”alla andra barn” har. Lite samma två grundregler som vi har för oss vuxna; långsiktiga och kvalitativa köp men inte äga ”allt” och utgå från behov, snarare än bara kutym.

Många av barnens leksaker är ärvda eller second hand-köpta. Några av barnens favoritleksaker inomhus är förutom böcker vi lånar och läser är:

  • Duplo. Majoriteten är ärvt men lite har även kompletterats som presenter genom åren. Inom något år byts detta ut mot vanligt lego/smålego. Då flyttar nog duplot hem till barnens mormor och morfar istället.
  • Fordon. Lillebror leker väldigt mycket med olika fordon och har med åren fått ett par sådana, både små och stora, och såväl nya som second hand-köpta eller vid leksaksbyten. De flesta i trä, till golvets nackdel. ;)
  • Leksakskök. Briokök köpt på Blocket, medan själva maten barnen leker med i köket är en salig blandning mellan nyköpt, virkat i gåva och second hand-köp.
  • Pyssel. Vi har ett skåp i köket med diverse pyssel; pennor, kritor, pysselböcker, ritpapper, pärlplattor och pärlor. Då jag själv inte är så pysslig av mig tycker jag att detta räcker långt att ha hemma.
  • Tågbana. Till största del ärvd och några delar har kompletterats second hand och vid leksaksbytardagar. Roligast är såklart att bygga. :)

Om barnen önskar uteleksaker som även innebär aktivitet så är tröskel för oss att konsumera något lägre, jämfört med inomhusleksaker. Jag vill gärna att de ska vara aktiva och vara utomhus, samt få öva på olika sporter under leksamma former. Än så länge har vi ingen studsmatta och inte heller så mycket ”småleksaker”/spel ute, men utomhus har vi:

  • Cykel (köpt begagnad)
  • Sparkcyklar (ärvd + köpt begagnad)
  • Balanscykel (ärvd)
  • Bobycar (köpt på second hand-affär)
  • Innebandymål och klubbor (nyköp)
  • Fotbollsmål och bollar (nyköp)

Och så har jag två avslutande tips när det gäller leksakerna i hemmet:

  • Lättstädad förvaring. Skapa lättstädad förvaring som barnen själva kommer åt och låt alla saker ha en egen plats. Vi har all leksaksförvaring i en höjd som barnen lätt kommer åt vilket gör att de själva kan ta fram och lägga städa undan saker. För oss innebär det två låga bokhyllor, där vi satt lådor längst ner för ett lugnare intryck, se bild nedan. I lådorna ligger pussel, i förvaringskorgar småbilar respektive leksaksmat och i två större förvaringspåsar ligger duplo och tågbanan.
  • Användandet i fokus. Förvara leksakerna där de mestadels används. Pyssla och måla gör vi oftast i köket så vi har vigt ett köksskåp till pärlor, papper, pennor, pysselböcker etc. Våra barn är än så länge små och vill helst leka i närheten av där vi är vilket gjort att halva vardagsrummet nere som gränsar mot köket blivit lekrum, se bild nedan. I barnens sovrum har vi ett fåtal leksaker, böcker och utklädningskläder, vilket är den typen av lek som brukar äga rum där.

Vad tänker du om ovanstående resonemang kring leksaker, och vilka ute- och inneleksaker är mest populärt hemma hos er? :)

Vill du läsa mer om det här med leksaker och få tips kring barnens leksaker och rensning kring desamma, så finns massor av tips i dessa inlägg:
Ordning och reda bland barnens leksaker
Låt leksakerna åka på semester
Flytten – Prylbanta barnens saker
Julrensning med barnen
Minimalistiskt barnkalas
Den ohållbara långtidsförvaringen av barnsaker

Fjällvandra med barn

Tidigt i våras bestämde vi att vi ville spendera mycket tid i naturen under sommarsemestern, både i vårt eget närområde men också på andra orter. En rapport från Skogsstyrelsen visar att 90% av de tillfrågade säger att utomhustid gör dagen mer meningsfull. Då borde ju mycket utomhustid under semestern göra att semestern känns mer meningsfull, eller? :)

Instagram och framför allt på Instastories har jag visat bilder från vår semester vilken bland annat innehållit fjällvandring med barnen i Lindvallen i Sälen. Vi har fått mängder med frågor kring just att vandra i fjällen med barn så jag tänkte att det får bli ett blogginlägg kring det.

Jag tycker det är viktigt att i tidiga år visa barnen hur vacker vår svenska natur är, dels för att de själva ska bli mer mån om den i vuxen ålder, vilket forskning visar att de blir genom att spendera tid i den som barn. Men också visa hur mycket vackert och häftigt det finns att uppleva och se, som inte kräver att man tar flyget eller åker iväg särskilt långt. Här kommer ett matnyttigt inlägg för dig som är nyfiken på att spendera tid i fjällen med barn.

Var är lämpligt att fjällvandra med barn?

Det finns otroligt många fina fjällområden i vårt land, från Dalarna i söder till Lappland i norr. Storasysters första sommar var vi i Hemavan, sedan har vi varit i Orsa, Höga Kusten-området (det kanske inte räknas som fjäll dock) och i år Lindvallen i Sälen.

Ställen vi medvetet har sparat till kommande år när barnen kan gå längre sträckor och bil-/tågresan blir längre för oss är; Åre, Idre Fjäll, Grövelsjön och Abisko. Men sen finns ju även Järvsö, Funäsdalen, Lofsdalen, Vemdalen, Jämtlandsfjällen och mycket mycket mer. Särskilt om man tar sig ända upp till Lappland.

För vissa är platsen att fjällvandra given; man har en stuga någonstans, kan hyra en stuga billigt genom kontakter eller har själv varit där som barn och vill tillbaka. Eller bara hittar ett fjällområde som blir favoriten både för små och stora dit man gärna åker tillbaka.

Har man inte det tycker jag man ska utgå från längden på resan dit, vad som är smidigast logistiskt för familjen, hur lång tid man har på sig, och vad man tror sig vilja göra på plats och kolla att det går. För våra 4-5 fjälldagar var Lindvallen lagom långt bort och vi har då även möjlighet att mellanlanda hos barnens mormor och morfar på vägen dit och hem.

Flera av de större fjällområdena är anpassade för barnfamiljer sommartid med aktiviteter både inomhus, badmöjligheter och sådant som även kan locka de som inte vill vandra flera dagar i rad. I just Sälen där vi var i år, upplever jag att det är Lindvallen som är mest lämpligt sommartid. Även om de flesta åker dit snarare för att cykla MTB eller Downhill, än att vandra.

5 konkreta tips vid fjällvandring med barn:

  • Extra tid. Alla fjällutflykter kommer ta längre tid med barn. Och det är så det ska vara, så se till att gott om tid så blir utflykten mer harmonisk. För det krävs många pauser för att vila små ben och kanske få något i magen för barn, och det finns mycket att stanna till och upptäcka längs vägen.
  • Resan är målet. Det viktigaste ur barnens perspektiv är sällan att komma fram till utsiktsplatsen, sjön eller den perfekta rastplatsen. Se resan dit som målet med vandringen och äventyret för dagen. Självklart är det kul när man lyckas locka dem att nå ända upp eller fram dit man tänkt, men bli inte besviken om ni inte kommer så långt eller högt som du hoppats.
  • God matsäck. Punkterna ovan för oss osökt in på den här punkten, nämligen att ha god matsäck med sig. Det är såå viktigt för att kunna ”muta” barnen och få dem att orka lite till. I fjällen är det nämligen helt okej att muta barn, oavsett vad man som förälder lärt sig i andra sammanhang. :) Fruktbitar, nötter, russin, torkade aprikoser, klämmis, kanske någon godisbit eller bulle vid fikastunden. Det här kommer påverka hur pass mysigt man tycker det är i fjällen som barn.
  • Bärhjälp eller starka armar. Riktigt små barn har du med fördel köpt, lånat eller hyrt en bärsele eller bärstol till så att de då och då kan vila benen. Själva kör vi numera på starka armar istället och bär våra barn de sträckor de inte orkar, men då har vi medvetet valt att inte gå så långa sträckor (3-4 km vandringar denna sommar). Medan vi hade en Ergo Baby bärsele som kunde bäras på ryggen när barnen var yngre.
  • Håll humöret uppe. Det är viktigt att du har energi kvar till ett bra humör även om barnens energi har tagit slut. Om du håller på att tappa motivationen så ta en paus, stoppa något i magen eller låt barnen leka en stund. När du har barn i släptåg är det oftast kontraproduktivt att själv bita ihop och snabba på stegen för att du vet att ni snart är nära ”målet”. Orkar man själv busa, sjunga och leka när regnet börjar falla, barnens energi börjar tryta (trots russin-mutor ;) ), så är mycket vunnet.

Hur långt orkar då barnen gå?

Väldigt individuell och kopplat till dagsform. Jag vet att vår 4-åring promenerat 6 km med förskolan, men i fjällen med oss orkade hon ca 4 km själv. Trots matsäck och mutor. Klagade någon dag över myggbett, en annan över ont i baksidan av knät (växtvärk?). Men tänk på att det är en sak att promenera på cykelväg hemma, och att gå i fjällterräng. Vår 3-åring fick bäras stundtals men traskade på ungefär lika långt. Med flera fikapauser och en del mutor såklart. :)

Tält vs stuga?

Vi är inga tältmänniskor även om någon enstaka natt i tält skulle vara kul, men vi äger inget tält och bor helst i stuga när vi är i fjällen. I den livsfas vi är i nu tycker vi det är skönt att ha en bas för alla bekvämligheter som små (och stora :) ) barn behöver. Från stugan gör vi sedan dagsutflykter, antingen till fots från stugan eller åker iväg med bilen till lämplig startplats. Innan vi fick barn fjällvandrade vi från stuga till stuga längs med mer eller mindre markerade leder.

Men bara för att man har hyrt en stuga ett visst antal nätter hindrar ju inte det att man tar med ett tält (eller hyr på destinationen) för en natt på lämplig plats på fjället. Då kan man dessutom vara flexibel och anpassa tältnatten utifrån väderleken. Är det så att du älskar att tälta och resten av familjen är positivt inställd på det, så go for it! Men har en back up-plan så inte fjällresan blir förstörd för att inte tältningen går enligt plan.

Specifikt i Lindvallen, vad kan man göra med barn?

Det var första gången vi var där sommartid och vi har heller inte utforskat Lindvallen vintertid. Men det bästa vi gjorde var att åka sittliften upp på toppen och vandra till Stensjön, den överträffade alla våras förväntningar och var lagom lång vandring för barnen, drygt 3 km t o r. Se bild över Stensjön ovan.

Utöver det så tog vi en dag bilen till Sveriges högsta vattenfall Njupeskär, även det är en lagom vandring på drygt 4 km t o r. Dock ligger Naturrum Fulufjället där vandringen startar, 1,5 timmes bilresa från Lindvallen. Men vi alla tyckte det var såå värt det trots några regnskurar under vandringen och att jag redan sett vattenfallet som barn.

Annat vi gjorde eller som finns att göra utomhus i Lindvallen för stora och små;

  • Plocka blåbär eller hjortron (gjorde vi varje kväll till morgondagens frukost).
  • Besöka Fäboden och dess djur.
  • Åka till Hundfjället och gå Trollstigen (det är en skidnedfart med diverse troll där alla, ljudeffekter etc är på även sommartid, var uppskattat av våra barn).
  • Vandra Södra Kungsleden till Östfjällsstugan (start vid Högfjällshotellet).
  • Bada i Närsjön eller vid sämre väder – i det (överprisade?) äventyrsbadet i Lindvallen.
  • Springa trail och testa utegymmet bredvid Experium.

Och det mesta av det uppräknade ovan finns ju att göra någon variant av även vid andra större fjällområden. Liksom ju högre upp du kommer i fjällområdena, desto fler vandringsleder, typ.

Vilket är ditt bästa tips för att vara i fjällen med barn generellt? Och har du något Lindvallen-tips att dela med dig av som vi missade, så kommentera gärna nedan. :)

Den ohållbara långtidsförvaringen av barnsaker

Vad ska vi spara efter barnen? Den ständiga frågan man som förälder ställer sig allt eftersom barnen växer. Särskilt när man landat i att det inte blir fler barn och man inser att vissa leksaker inte längre används utan har växts ifrån och de därför behöver gå en annan väg tillmötes. Men vilken väg ska man välja?

Det är bra att ha i åtanke att det kortsiktiga enklaste alternativt i princip alltid är att behålla. Det är betydligt jobbigare att fatta ett slutgiltigt beslut att släppa taget, vilket dessutom oftast innebär ytterligare aktiviteter, som att på lämpligt sätt sälja, skänka eller återvinna sakerna. Att det är så enkelt att spara är en av anledningarna till att det ackumuleras allt för mycket onödiga leksaker och andra prylar i många bostäder.

Vår åsikt är att undvika långtidsförvaring av barnsaker. Visst finns det en liten charm i att se barn och barnbarn leka med något man själv lekte med som barn. Men om vi lyfter blicken och tittar på det holistiskt istället för känslomässigt, så är det ohållbart att alla vi föräldrar ska spara och förvara lådvis med leksaker och barnkläder på vindar, i källare och förråd i sisådär 30 år. Bara för att vi kanske, eventuellt, kommer få barnbarn någon gång i framtiden, och som då kanske kommer tycka om att leka med just dessa saker, och kanske kan ha klädesplaggen vi längtansfullt sparat. Istället för att låta sakerna komma till användning medan de är fräscha och aktuella.

Tänk vad mycket alla dessa barnkläder, leksaker och andra barnsaker skulle kunna bli lekta med och användas av flera andra barn under dessa 30 år. Och sen köpa likartade begagnade den dag det finns faktiska barn/barnbarn att köpa till? För det är enbart du och möjligtvis dina föräldrar, inte barnen, som bryr sig om att det var precis den skallran, bodyn, dockan eller tågbanan du lekte med som barn.

Hur många är vi inte som fått ärva plastiga dockor, Barbies eller My Little Ponys, som vi ändå inte vill att våra barn leker med. Liksom omoderna bebisplagg där stretchen försvunnit efter 30 år i en låda på en fuktig vind?

Själva ärvde vi flera lådor med bebiskläder som inte alls kändes fräscha efter 35 års väntan på att få användas, dessutom hade det visst skett en del produktutveckling på bebisplagg fronten sedan början av 80-talet. Likaså avstod vi gärna gamla ärvda plastiga leksaker som både luktade skumt och kändes klibbiga, eftersom vi föredrar så giftfria leksaker som möjligt. Visst är det kul att barnen leker med samma tågbana som vi gjorde som barn, men i ärlighetens namn, både de och vi hade haft lika roligt med en låda blandad tågbana vi köpt second hand.

Att långtidsförvara mängder med barnsaker är inte miljömässigt försvarbart. Vårt tips är att våga släppa taget om barnens kläder och leksaker. Självklart är det okej att spara snuttefilten, första bebisplagget eller favoritbarnboken. Men stoppa dig någonstans där och låt det inte växa från en till både två och tre lådor med barnsaker. Att spara barnsaker i väntan på syskon inom familjen är självklart en annan sak, det vi skrivit ovan är när man landat i att det med största sannolikhet inte blir fler barn. Enklast att släppa taget om just barnsaker tycker jag brukar vara om de kan skänkas till en släkting eller vän med yngre barn än en själv. Att de får fortsätta leva vidare och generera värde inom bekantskapskretsen.

Vad tycker du, är det hållbart att vi alla sparar massa barnkläder och leksaker i väntan på eventuella framtida barnbarn?