Etikettarkiv: barnkläder

Första klädbytardagen

I helgen var jag på mitt första klädbytarevent. Jag har velat testa konceptet tidigare men det har aldrig riktigt passat med tid och plats. Helt enkelt prioriterats bort. ;) Men nu när det var i lokala Kulturhuset där vi nu bor så var det nära och bra.

Jag hade egentligen inga större förväntningar på att hitta något riktigt bra, men jag hoppades på att hitta något plagg till lillebror då han har viss klädbrist. Vi ärver mest kläder från två tjejiga tjejkusiner så det kan vara kul för honom att ha något annat än kjol och klänning ibland. Sen hade det såklart varit kul att hitta något till mig själv eftersom jag har shoppingfritt 2018, men samtidigt är jag väldigt kräsen när det gäller kläder till mig själv.

Jag lämnade själv in fyra barnplagg och fick då fyra kort som ”betalning” mot eventuella fynd. Det var mycket folk i alla åldrar på klädbytet. Och alla verkade tycka det var så roligt att leta, botanisera och få fynda. Helt gratis. Tonåringar som fick fynda, mammor (likt jag själv) som lyckades hitta plagg till barnen, och äldre som fick med sig några ”nya” plagg till garderoben.

Jag vet inte hur noga organiserade kläderna brukar vara på klädbyten. Här hängde en del plagg på klädstänger men de flesta låg i högar på bord. Jag fick aldrig någon riktig kläm på om det var uppdelat i barnkläder, vuxenkläder, ytterkläder eller olika storlekar etc på olika bord. Jag upplevde att det var ganska blandat.

Det hade gärna fått finnas skyltar för då tror jag färre hade ”rivit” runt på måfå i jakten på de där fynden i klädhögarna, vilket ju bara gjorde oordningen än värre efter ett tag. Ni som varit på klädbytardagar tidigare, hur pass uppdelat i storlekar, plaggtyp mm kan eller hinner man göra? Ofta tycks det vara tajt om tid mellan inlämning och klädbyte.

Det slutade med att jag kom hem med lika många barnplagg som jag lämnat in tidigare på dagen nämligen fyra stycken. Så en in en ut. Eller snarare fyra. :)

  • Överdragsbyxor från PoP i storasysters storlek. Väldigt bra timing då hon inte äger några och morgnarna ute på förskolan börjar bli kyligare. Fothällorna behöver bytas men i övrigt i fint använt skick.
  • Strumpbyxor till storasyster. Ej med på bilden då hon ville använda dem direkt. Gott tecken på ett bra fynd! :)
  • T-shirt lillebror. Han behöver ”nya” plagg så detta var rent behovsstyrt val. Har sett flera killar på förskolan ha liknande t-shirts så detta blir säkert toppen.
  • Tröja långärmad till lillebror i en kommande storlek. Den får vänta något år i förrådet. Faktum är att han hade en exakt likadan tröja från samma butik fast i en mindre storlek i våras.

Kläderna som fyndades på klädbytardagen, saknas på bild gör storasysters strumpbyxor.

Spontant tänker jag att det inte är de finaste kläderna som lämnas till klädbytardagar, utan de man tänker att man ändå inte kan sälja. Men bland barnkläderna fanns det åtminstone flera PoP-plagg på borden. Och överdragsbyxorna ovan kändes som ett riktigt fynd.

Jag tyckte evenemanget med sin positiva stämning gav mycket energi och blev sugen på att besöka fler liknande event. Eller kanske vara med och orda. :) Finns det klädbytardagar med fokus på barn med inslag av barnleksaker? Eller med inriktning kvalitativa märkeskläder? Tror nämligen många ”fegar” lite i vad de lämnar in. Man vill kanske inte lämna in fina Odd Molly-koftan om man bara kan få med sig halvslitna plagg från H&M tillbaka…

Vad är din upplevelse från klädbyten? Och har du gjort något riktigt fynd på en klädbytardag?

5 saker att höstrensa

Hösten är i likhet med våren en högsäsong för att prylbanta. Dels för att många vill känna en form av nystart efter semester och lata dagar, men också för att vi börjar spendera mer tid inomhus och det blir tydligare vad mycket saker vi (ofta) har. Här kommer därför 5 tips på saker som är lämpliga att rensa en kylig höstkväll eller regnig höstdag:

  • Tidningar. Har du en hel hög med halvlästa tidningar som blivit liggandes sedan somras? Högar med tidningar och magasin som blir liggandes i väntan på hantering och genomgång fyller ingen direkt funktion i hemmet mer än att skapa oordning. Inga tidningshögar = inget behov av tidningsställ eller tidskriftssamlare. Sparar du dem för att barnen ska kunna klippa ut bilder etc? Spara då ett begränsat antal för detta ändamål.
  • Fritidsutrustning. Har barnen växt ur cyklarna eller inlinesen under året, fiskade ni inte i år heller eller upptäckte att tälta inte var er grej? Sport- och fritidsutrustning är ofta skrymmande och kan vara något som tillhör ditt fantasi-jag och därför blir kvar år efter år. Men här finns även ofta en hel del pengar att få tillbaka som minskar för varje år du prokrastinerar och sparar sakerna utan att använda dem. Igen. Upp med dem på Blocket, skänk bort dem eller lägg en påminnelse i kalendern för att sälja dem under rätt säsong.
  • Kläder. Plagg som är för små eller för stora, som du inte gillar eller som du inte använder har utrensningspotential. Syna klädesplaggen i sömmarna, varför används de inte, är de inte längre ”du” eller var det ett felköp redan från början i hopp om att lägga på dig mer muskler eller gå ner i vikt? Om du verkligen gillar plagget och tror dig komma att använda det kan du sätta ett datum inom överskådlig framtid som deadline, nås inte målet får plagget lämna garderoben då. Är jag osäker brukar jag ”tvinga” mig att använda plagget varje vecka en period. Hittar jag inte tillfällen att använda det eller väljer något annat plagg gång på gång, brukar det vara ett tillräckligt tydligt tecken. ;)

Rensa garderoben med hjälp av de fyra s:en.

  • Barnkläder. Oavsett ålder på barnen känns det alltid som de växer en eller två storlekar under sommaren. För vår del hade båda barnen hoppat upp en klädstorlek och lillebrors fötter två skostorlekar. Det skapade både rotation och utrensning av barnkläder. Då får man chansen att gå igenom allt och rensa bort det som inte behövs. Även om barnen mot förmodan inte växt ur kläder kan du ofta gå igenom och höstrensa de allra somrigaste klänningarna, shortens, solhattarna, uv-plaggen etc.
  • Lakan. Gamla, slitna, omatchande och urblekta sängkläder som aldrig används kan du med gott samvete göra dig av med genom att skänka till kvinnojourer, härbergen, katthem eller liknande. Risken är stor att du bara använder ett par favoriter och resten blir liggandes längst in i skåpet år efter år. När vi gjorde vår första rejäla rensning bland lakan fick vi betydligt mer plats och struktur i linneskåpet.

Tänk på att mycket av dina avlagda saker kan du få en slant för på köp- och säljsajter om du drivs av att se pengarna komma in på kontot. Eller skänk bort på lokala Facebook-sidor för köp- och sälj. Du slipper ha något som bara förvaras och tar plats, och någon annan får möjlighet att fynda något som hen behöver.

Vi har ett skoställ som användes i lägenheten men inte behövs i huset som vi tänkte försöka skänka bort i en lokal FB-grupp. Vi hade kunnat köra det till tippen direkt, men ur miljösynvinkel kändes det inte rätt. Försök att förlänga livslängden på det som redan producerats genom att laga, ändra, skänka eller sälja.

Var väljer du att prylbanta i höst?

Flytten – Prylbanta barnens saker

Barnens saker har vi medvetet valt att prylbanta sent i flyttprocessen eftersom vi ville att de skulle ha något att göra medan vi vuxna flyttpackar om kvällarna. ;) Vi ville även involvera barnen i att prylbanta bland sina egna saker inför flytten. Vi delade upp deras rensning i tre delar som vi tog vid olika tillfällen under en dag; leksaker, böcker respektive pussel.

Vi pratade lite kort om att vi skulle rensa för att de växt ifrån vissa av leksakerna, och för att vi ska flytta. Ikväll fick de vara med och packa ner de kvarvarande leksakerna i en flyttlåda. Och sedan får de vara med och packa upp leksakerna i den nya bostaden när vi kommit på plats.

Barnen har inte jättemycket leksaker, de har det som ryms i bokhyllan du ser nedan i bilden nedan samt en hög pussel som förvaras i vår bokhylla. Den ena röda förvaringslådan nedan innehåller duplo och den andra blandade leksaker och det var den som var i fokus först.

Även Minimalisternas barn har leksaker. Så här kan det se ut hos oss, för att 3 minuter senare vara helt rent på golvet.

  • Barnen lyckades släppa taget om flertalet leksaker som de ansåg var ”bebisleksaker”. Eller framför allt storasyster 3,5 år var väldigt bestämd med vad som var ”bebisleksaker” och vad som var ”storbarnsleksaker”. De utrensade leksakerna skänktes till Stadsmissionen.
  • Senare samma dag tog vi oss an bokhyllan, det vill säga de två övre hyllorna i samma bokhylla. Även här hade storasyster starka åsikter kring vilka böcker som var för bebisar och vilka som var för henne och lillebror.
  • Högen med pussel har växt sig allt större med åren, vilket är naturligt med barn i olika ålder som båda gillar pussel. De flesta pussel är köpta second hand eller ärvda, och nu fick flera återgå till second hand-marknaden via Stadsmissionen. Cirkeln är sluten för vår del. :) Fem pussel lyckades de tillslut släppa taget om.
  • Även bland barnkläder har det rensats, men då av mig (Fru Minimalist). Båda barnen har växt en hel storlek under sommaren känns det som. Tre stora kassar med kläder i storlek 80, 86/92 respektive 98/104 skänktes till Stadsmissionen. Jag hade en tanke om att skänka dem till någon person, men tiden inför flytten har gått fort så det fick bli den ”enkla” vägen.

Några av de leksaker som barnen släppte taget om och prylbantade.

På bilden ovan syns en del av de leksaker och böcker som barnen enkelt kunde släppa taget om och prylbanta bort. En intressant notis från rensningen av barnens leksaker och böcker, var att jag upplevde barnen ha lättare för att släppa taget om vissa saker, än vad jag själv hade om leksaker jag vet att de lekt mycket med som små eller böcker som var favoriter som bebis. Kanske är det för att känslan av varje utrensning av omtyckta bebissaker blir som ytterligare ett steg mot att det inte blir fler barn för oss.

Barnen ärver mycket kläder från sin kusiner och jag ser enormt mycket fram emot att i husets förråd äntligen få ordning på dessa med någon form av lådor som på bilden nedan. Bilden är från ett hus vi var på visning på för ett par år sedan är min inspiration på temat ordning och reda i förrådet. :)

Har du fått dina barn att prylbanta? Eller har de utvecklat starka band till sina leksaker och kära ägodelar? ;)

Använd second hand-marknaden som förråd

Här om dagen när jag vabbade passade jag på att rensa ut barnkläder som lillebror växt ur. Eftersom det är oklart huruvida vi kommer försöka skaffa fler barn i framtiden känns det bättre om dessa kläder kommer till användning hos någon annan nu, än att de ska ligga i en låda hos oss på obestämd tid. Skulle vi få ett tredje barn i framtiden kan vi köpa kläderna second hand.

Det här tillvägagångssättet kallar vi att använda second hand-marknaden som externt förråd. När du inte behöver något under en längre tid eller på obestämd framtid, så säljer du helt enkelt sakerna direkt. Skulle behov uppstå igen i framtiden så införskaffar du en begagnad men fullgod lösning igen. Detta fungerar såklart allra bäst för saker som du inte är så noga med, men gör också att saker kommer i omlopp medan de fortfarande är aktuella.

Hur många har inte fått lådor av mor- och farföräldrar med gamla leksaker och kläder från sin egen barndom, där stor del av det som sparats, av olika anledningar inte kunnat användas? Kanske för att kläder tappat i elasticitet, blivit förstörda av fukt, att man numera vet att vissa plastleksaker är giftiga och därför inte vill att ens barn ska leka med dem, med mera.

Tänk om alla dessa saker som förvarats i ibland 30-års tid, hade fått komma till användning medan de fortfarande var aktuella och fräscha. Då hade andra familjer sluppit köpa nyproducerade varor (för dina hyllvärmare kan ju orsaka andras nykonsumtion). Istället för att vänta och vänta på att det någon dag ska komma ett lämpligt barnbarn som kanske, eventuellt kan ha eller leka med vissa av sakerna.

Är det värt att förvara något i flera decennium för att få uppleva några enstaka tillfällen då ens barn eller barnbarn bär något jag själv en gång burit? Eller för att de ska få åka samma barnvagn, samma pulka eller leka med samma dockhus. Är det inte bättre att saker kommer till användning här och nu tills de slitits ut?

Behöver jag säga att våra eventuella framtida barnbarn inte kommer bära plagg som deras föräldrar (dvs våra barn) hade när de var små. Eller få åka samma cykel etc. ;)

Hur tänker du kring det ovanstående och kan du tänka dig att använda second hand-marknaden som externt förråd?

Storasyster i samma pulka som jag åkte i som barn och som mina föräldrar sparat.

Våra barn får inga julklappar

När vi skrev på Instagram om att våra barn inte får några julklappar av oss föräldrar på julafton, och inte heller några adventsklappar eller liknande, fick vi väldigt många kommentarer. Allt från positiva hejarop till att det var snålt mm. Norges största kvinnomagasin KK Magazine fångade upp vårt ställningstagande och intervjuade oss kring varför vi valt att inte ge våra barn julklappar och hur vi ser på konsumtionshetsen kring jul, artikeln hittar du här.

Svenskarna lägger mest pengar av alla nordiska länder på julen. Varför är vi så besatta av att konsumera? Vi tycks ha skapat en kultur där julen handlar mer om materiell kapprustning än det som egentligen borde vara viktigast, dvs kvalitetstid tillsammans med dem man älskar. Idag när tid är en bristvara och alla ständigt distraherar sig med diverse skärmar så borde just kvalitetstid räknas som något av det finaste man kan ge.

Nedan utvecklar vi resonemanget kring varför vi valt att inte ge julklappar till våra barn. Vi upplever att fler än man tror i smyg önskar att även de och deras närmaste skulle våga genomföra en liknande förändring. Vi hoppas inspirera andra till en sundare inställning till prylar och gåvor genom att vara öppna med hur vi tänker.

Behöver inget. Vår filosofi är att införskaffa prylar baserat på konkreta behov, och vi menar att våra barn i hög utsträckning redan har allt de behöver materiellt sett för att utvecklas, vara harmoniska och klara vardagen. Visst har de färre leksaker än genomsnittsbarnen i Sverige, och de skulle absolut inte tacka nej till fler leksaker, men vi har valt att inte äga allt. Mer är väldigt sällan bättre när man nått en kritisk massa.

Får julklappar av andra. De får ändå julklappar av mor- och farföräldrar och kusiner. På själva julafton får de 2-4 julklappar vardera. Och sedan lika många igen när vi firar jul med andra delen av släkten i mellandagarna. Vi försöker vara tydliga och bara önska böcker och leksaker eller pyssel som vi tror går hem hos barnen, och helst kvalitativa och giftfria.

Två second hand-fyndade pussel från Stadsmissionen.

Sprida ut julen. Våra barn fick en varsin ”julklapp” av oss på Lucia, de fick ett varsitt pussel inhandlat på Stadsmissionen för 20 kr/styck. Dels för att slippa koncentrera allt kring julafton, men mest för att lillebror firade 1,5 år den dagen och som uppmuntran för att båda barnen varit med i förskolans luciatåg.

Inte koll på givare. Våra barn är fortfarande så pass små (3 respektive 1,5 år) att de inte reflekterar över vem som ger vad eller att de inte får julklappar från alla som närvarar vid julfirandet. Vad vi märkt tycker de inte att det är märkligt att de inte får något från oss.

Kommer vi köpa julklappar till barnen när de blir äldre? Ja, det kommer vi med största sannolikhet att göra, men med ambitionen att minimera gåvor i form av onödiga prylar, till fördel för sådant barnen verkligen behöver samt upplevelser och liknande. Kanske var detta sista julen vi kunde låta bli att köpa julklappar till våra barn, det återstår att se.

Kan du tänka dig att låta bli att köpa julklappar till dina barn? Eller att köpa begagnade julklappar?

Ordning och reda bland leksakerna

I Sverige har barn 3-5 år i genomsnitt 500 leksaker var, utan att räkna varje lego/duplo bit för sig. Medan barnen är små är det sällan alla dessa leksaker håller till på deras eventuella egna rum. Snarare är leksakerna i gemensamma utrymmen som vardagsrum och kök, till både fasa och trygghet för föräldrarna.

Det är lätt att störa sig på alla dessa leksaker som ligger framme och stökar till hemmet överallt, och att samtidigt inte göra något åt det utan acceptera att det nu under småbarnsåren är stökigt. Det finns kanske varken tid eller energi, eller också har man inte skapat förutsättningar för ordning och reda.

Om vi som bor i en tvåa hade ett synsätt som tillät att våra barns leksaker ständigt låg utspridda i hemmet, skulle vi aldrig få ro i sinnet. Vi behöver få ett lugnt och ”vuxet” hem att röra oss i den timmen som är kvar på dygnet när barnen sover och gärna även en stund på morgonen.

Våra barn är som de flesta andras; de drar ut olika leksaker och lämnar kvar dem där de befann sig när de plötsligt bytte fokus eller tröttnade. Nu bor vi bara på 60 kvm så leksakerna kommer inte så långt bort, mer än när lillebror släpper ner något från balkongen, men vi har gjort aktiva val för att undvika permanent leksaksstök. Vi ser inte stök som normen i en småbarnsfamilj. Om barn inte lär sig plocka undan efter sig och hålla ordning hemma, när ska de då lära sig det?

Så här kan det se ut hos oss, för att 3 minuter senare vara helt rent på golvet och alla leksaker på sin plats.

Våra tips och det vi själva aktivt gjort för att ha ordning och reda bland leksakerna är:

  • Begränsa antalet leksaker in. Begränsa inflödet genom att tänka till innan vid kalas och andra högtider. Finns det något barnet faktiskt behöver som ni kan önska? Någon typ av leksak du hellre ser att barnet får? Eller kan flera personer gå ihop och köpa något större så att det blir två rejäla saker in istället för tio små? Själva köper vi än så länge inga presenter till våra barn vid födelsedagar och jul.
  • Rensa regelbundet. Gör dig av med barnsaker allt eftersom barnen växer ifrån, slutar använda och leka med det; allt från nappflaskor och babyskydd, till leksaker och gåvagnar. Vill ni skaffa syskon? Kanske kan någon ni känner låna och därmed förvara en tid, eller ställ ner i förrådet/källaren så får du färre saker som skapar oordning i hemmet i vardagen. Dina hyllvärmare orsakar indirekt andras nykonsumtion, som vi skrivit om här. :)

Tågbanan är en av leksakerna vi roterar och behöver på så vis inte ta plats i lägenheten varje vecka.

  • Rotera leksaker. Lägg undan leksaker och rotera för variation. Våra två största ”set” med leksaker är duplo samt en tågbana i trä, se bild ovan. Tågbanan har vi i förrådet och tar bara fram någon vecka per månad. Då leker båda barnen intensivt med den, men så snart de tröttnat tar vi ner den i förrådet igen. Samma sak med böcker, vissa böcker tar vi bort en period, där är det oftast vi föräldrar som tröttnar snarare än barnen. :)
  • Äg inte allt. Vi lånar böcker på biblioteket, på så sätt slipper vi äga många egna böcker men kan ändå ha stor variation som följer barnens utveckling. Tidigare hyrde vi leksaker genom företaget Bundling (som tyvärr inte finns kvar). Vi har lånat barnskor av vänners barn och lånade ut vårt babygym när Storasyster växt ifrån det och innan lillebror växt i det.

Lånade böcker från biblioteket där vi är stammisar.

  • Skapa snabbstädad förvaring. Skapa förutsättningar för att hemmet ska vara lättstädat och enkelt för barnen att hjälpa till. Vi har alla barnens leksaker (utom tågbanan) i bokhyllan på bilden nedan. Barnen vet att böckerna står på ena hyllan och diverse stora leksaker på hyllan bredvid. Att den ena röda lådan innehåller allt duplo och den andra alla småleksaker. Samt att pussel förvaras i leksaksugnen/spisen. Har du fler saker att hålla reda på och sortera kan du göra bilder på var olika leksaker ska förvaras, exempelvis bilder på bilar, målargrejer, dockor etc. Om barnen är äldre kan du skriva orden på det som ska förvaras och sätta upp lappar på respektive hylla/låda etc.
  • Involvera barnen. Varje kväll innan vi påbörjar ”nattningsprocessen” plockar vi gemensamt undan de leksaker som ligger framme. Vi uppmanar barnen att hjälpa till och de gör det oftast bra, ibland bara litegrann och ibland busar de mest runt som barn i 1-3 årsåldern gör. Genom att visa att vi plockar undan medan barnen är vakna finns det en pedagogisk funktion. Att de inte kommer ut till ett undanplockat hem morgonen efter. Det är ingen ”städfe” som lägger allt på sin rätta plats medan man sover, utan det gör man själv.

Med det sagt så får du ha det stökigt hemma. Inte minst om du har småbarn. Du kanske till och med tror att du mår bra av det, fast de flesta gör det inte vilket märks först när de testar motsatsen. ;) Eller så har du gjort ett aktivt val att prioritera viktigare delar i livet och föräldraskapet.

Visst finns det kvällar då vi knappt mäktar med att plocka undan alla utspridda leksaker. Och både änglatofflor och dammråttor förökar sig i farligt snabb takt när man bor 4 personer på liten yta varav två är hemma stor del av dygnet (föräldraledighet). Men vi har skapat rutiner och förutsättningar för att snabbt och enkelt skapa ordning, och försöker uppfostra våra barn att göra detsamma. Den av oss som inte lägger barnen ansvarar för att ”återställa” och plocka undan kläder och eventuella barngrejer, så att lekrummet åter förvandlas till ett vardagsrum.

För dig som har svårt att motivera att plocka och skapa ordning varje dag, så tänk på att du slipper lägga lång tid på att städa senare i veckan. Att dammsuga och dammtorka ett hem med färre leksaker och där allt ligger på sin rätta plats går förvånansvärt fort!

Vad tycker du om det här med att barns leksaker gör hemmet stökigt? Eller har du några tips på hur du håller ordning och reda på barnsakerna?

En hållbar garderob är inte perfekt

Under vår- och sommar är det många som rensar i garderoben. Ett projekt som är högst lämpligt de semesterdagar då regnet smattrar mot fönsterrutorna. När du väl rensat garderoben och tagit något eller flera steg mot en mer minimalistisk garderob så kommer en ny utmaning. Nämligen att förvalta nystarten och behålla garderoben minimalistisk.

Det gäller att vara på sin vakt för att inte falla tillbaka i gamla hjulspår, slentrianshoppa och konsumera kortsiktigt, slå till på reaplagg bara för att de är billiga eller på annat sätt komma hem med kläder som får spendera större delen av sin livstid instängda i en garderob eller byrålåda.

Många förknippar hållbarhet när det gäller kläder med skuldkänslor och dåligt samvete. Kanske har man sett filmen ”The true cost”, läst boken ”Modeslavar” eller något tidningsartikel på ämnet som öppnat ögonen för att någon annan betalar väldigt dyrt för att du ska kunna köpa billiga kläder.

Fundera kring vad du redan gör bra på området. Kanske brukar du laga plagg istället för att köpa nytt utan att du tänker att det är en hållbarhetshandling. Kanske har ett par gamla jeans blivit shorts eller en jeansväska. Kanske ärver eller köper du barnkläder second hand. Hur kan nästa steg se ut för att ta det ett steg längre?

Lappade och lagade barnkläder och byxor omsydda till shorts.

Var snäll mot dig själv även om du faller tillbaka in i gamla konsumtionsmönster. Mångas konsumtionsmönster och shoppingvanorna har tagit tid att forma och kan behöva tid att bytas ut mot ett nya beteenden och vanor. Dra lärdom när du gör mindre bra val och se det positiva i att du nu blivit medveten och uppmärksam på ditt beteende. En hållbar garderob bygger på medvetenhet, eftertanke och långsiktighet. Kvalitet bör gå före kvantitet, och hållbarhet och minskad miljöpåverkan bör gå före prislapp och en kortvarig dopaminkick.

En viktig aspekt för att skapa dig en långsiktigt hållbar garderob är att ha med sig är att det inte handlar om att skaffa dig den perfekta garderoben. Det finns inget recept att följa till punkt och pricka för att det ska bli optimalt och få bästa möjliga resultat. Självklart beror det på vem du är och vilket liv du lever. Som med minimalism generellt ska garderoben vara behovsstyrd och hjälpa dig i din vardag.

Att minimera inköpen av nya kläder, skor och accessoarer besparar dig tid, energi, fokus och inte minst pengar, men kanske framför allt belastas miljön mindre. Förr eller senare kommer förmodligen behov uppstå av att köpa kläder och fylla på i garderoben. Oavsett när, var eller hur ett behov av att köpa ett specifikt plagg uppstår, så är det bra att då ha värderingar och krav för den nya garderoben klara.

Hitta dina ”krav” som ett plagg behöver uppnå för att rättfärdiga köp och förtjäna en plats i just din garderob. Kanske kikar du på andrahandsmarknadens utbud först? Har krav på färger, material, prisnivå eller klädmärkets transparens gällande produktion och kemikalier? Fundera på om du kan se dig själv bära plagget även om 5 år?

Mer om en hållbar garderob och utrensning av kläder kommer du kunna läsa i vår bok ”Prylbanta – Färre saker, större frihet” som kommer ut 2017-09-29.

Vad gör du för att göra din eller dina barns garderob mer hållbar?