Etikettarkiv: boendekostnad

Bostad och minimalism

Vissa tycks ha en fördom att man som minimalist måste bo litet. Gärna väldigt litet. Att man inte kan bo i villa utan ska trivas i antingen en lägenhet, ett litet radhus eller kanske till och med sträva mot en tiny house-lösning. En väldigt tråkig inställning som exkluderar en hel drös människor som strävar efter eller redan lever minimalistiskt.

I likhet med att vi inte förespråkar extrem minimalism där du lever med maximalt 100 saker, utan istället en behovsorienterad och värdebaserad minimalism som grundar sig i vad du eller din familj har behov av och ger just er värde. Så är inte valet av bostadstyp eller bostadsstorlek avgörande för om du kan kalla dig minimalist eller sträva mot en mer minimalistisk livsstil.

Nu bor ju vi just i en liten lägenhet på två rum och kök, 60 kvm, med två barn. Extremt i mångas ögon. Men det är snarare för att vi inte känt något större behov av ytterligare utrymme utan istället sett fördelarna med att bo litet och ha nära till det vi tycker om att göra eller regelbundet nyttjar. Sen är det klart att ett till sovrum hade varit skönt i perioder när barnen sovit dåligt, varit sjuka etc, och som vi skrivit tidigare letar vi större bostad. Men eftersom det fungerat så pass bra att bo i vår tvåa har det inte känts nödvändigt eller brådskande att flytta.

Vår syn är att minimalism inte har något att göra med om du bor i villa, radhus, hyresrätt eller bostadsrätt. Det som minimalism och rensning däremot kan leda till är att möjliggöra att du kan bo mindre och billigare om du vill, genom att du har färre prylar och möbler som tar upp plats. Likaså att du känner dig friare med färre saker och därmed enklare kan flytta och inte är lika förankrad av prylar i hemmet som tyvärr många är idag.

När vi ändå är inne på ämnet flytta så är ju det ett av de bästa tillfällena att passa på att rensa och prylbanta hemmet. En rejäl rensningsomgång av alla saker och såväl en praktisk som mental nystart i den nya bostaden! Men du behöver inte vänta tills du ska flytta för att tänka som om du skulle flytta i rensningen, något vi skrivit om i inlägget ”Låtsas att du ska flytta”.

Vi skulle gärna bo i hus i framtiden, sen får vi se om det ligger ett eller flera år fram i tiden. Kanske kommer vi då ha några köksskåp som ekar tomma, luftiga garderober och halvfulla förråd. För även den dag vi bor större så har vi inte för avsikt att fylla vår bostad till brädden med överflödiga prylar, utan med de 20% vi behöver som adderar värde och som vi verkligen tycker om. :)

Hur tänker du kring kombon minimalism och bostad?

Fördelar med att bo litet

Att bo fyra personer uppdelat på 2 rum och kök på 60 kvm är ibland påfrestande. Det händer både en och två gånger i veckan att vi behöver påminna oss själva om att det finns många fördelar med att bo litet och trångt.

Som vi skrivit om i inlägg som ”Hemnet-knarka bort sin fritid”, eller ”Är du en vinnare i bostadslotteriet” så letar vi större bostad. Att hitta huset, eller kanske lägenheten, som känns rätt är inte enkelt. Och de gånger vi så har gjort har vi än så länge förlorat i den efterföljande budgivningen. När det känns jobbigt är det bra att snegla på listan nedan för att påminna oss om att det trots allt finns många fördelar med att bo litet och trångt, och att det inte gör något att vi får göra det ett tag till.

  • Du är aldrig mer än tio steg bort när något av barnen skriker.
  • Du blir duktig på att rensa och minimera antalet saker.
  • Du tvingas till smarta och kompakta förvaringslösningar.
  • Det är liten yta att städa och hålla rent.
  • Du blir duktig på att plocka undan efter dig och lägga tillbaka saker på sin plats.
  • Du säljer av eller skänker saker snabbt så de lämnar hemmet och kommer till nytta igen.
  • Du tackar inte automatiskt ja när någon erbjuder dig, ofta onödiga, prylar.
  • Familjen kommer varandra väldigt nära.
  • Du konsumerar onödiga saker i mindre utsträckning.
  • Du hittar dina konkreta behov när du bara får plats och har det du verkligen behöver.
  • Du etablerar nya och mer miljövänliga vanor som Bundling och Hygglo.
  • Ni börjar samäga inom familjen, exempelvis träningsutrustning och datorer.

Sist men inte minst är att bo på liten yta den bästa minimalistkursen du kan gå. :) Du tvingas till ett minimalistiskt tänk, får prioritera och fundera kring dina prylar och kläder, om de används och om du behöver ha kvar dem, samt om det är värt att låta dem ta upp förvaringsyta.

För vissa kan det säkert vara ekonomiskt fördelaktigt att bo litet. I Stockholmsområdet har dock det mest ekonomiska de senaste ca 10 åren varit att köpa stor bostad redan från början.

Vad tycker du är de främsta fördelarna med att bo trångt?

Hemnet-knarka bort sin fritid

Även om vi anser oss vara minimalister och inte har överflöd av prylar som många andra, så börjar det bli trångt i vår tvåa på 60 kvm med två barn. Visst är det mysigt att sova allihopa i samma sovrum, men det är också jobbigt när barnen väcker varandra på nätterna, eller att försöka amma i en 160 cm bred säng med fyra personer i bredd. Varav minst en på fel ledd. Liksom när mor- och farföräldrarna är på besök och vi bor och sover 5-6 personer + en hund på dessa 60 kvm. Trångt och mysigt var orden. :)

Med undantag för sommaruppehåll i juli så har de flesta söndagarna det senaste halvåret spenderats på en, ofta två visningar. Liksom vissa vardagskvällar i form av förhandsvisningar eller omvisningar. Vi är nog uppe i ett 50-tal visningar totalt, allt från större lägenheter i närområdet till radhus söder om stan och villor norr om stan.

hemnet

Ungefär hälften av objekten har framför allt jag, Fru Minimalist, både möblerat, renoverat och flyttat in i. Hunnit kolla upp förskolor och grundskolor i närområdet, och hur vardagslogistiken med pendling till/från jobb, hämtning/lämning och matinköp skulle kunna lösas.

Vi har lagt ner energi, drömmar och känslor på flera objekt. Drömmar som försöker glömmas och förträngas när det återigen inte blivit någon affär. I slutet av veckan börjar hela proceduren om igen med nya objekt. Då och då undrar vi hur länge vi kommer orka leta. Hur lång tid tar det innan vi ger upp någon av våra viktigaste punkter på ”krav-listan”.

Vissa vänner har köpt bostäder i områden vi inte en visste om att de letade i, eller som betalat mer pengar än vad som kan anses normalt för området och bostadstypen. Med tiden börjar vi inse vad som ligger bakom detta till synes märkliga beteende. Till slut slår man till bara för att slippa få drömmar krossade, känslor sårade och energi förbrukad. Ofta blir det ju bra när du väl bestämd dig, fattat beslut och kommit på plats.

Jag längtar efter att lägga fritiden på annat än att kolla bostäder, lusläsa prospekt, researcha nya områden, kolla upp förskolor och mäta pendlingsavstånd. Jag ser verkligen fram emot att deleta hemnet-appen. För du vet väl att det är hemnet-förbud minst ett år efter att du väl köpt din bostad? :) Än är vi inte där, men för varje visning och budgivning kommer vi ett steg närmre.

Har du hemnet-knarkat och hur tog du dig ur det? :)

Maximalistiska föreställningar kring husägande

Under våren har våra söndagar spenderats runt om i Stockholms förorter för att leta större bostad eftersom vi inom kort blir fyra personer i minimalistfamiljen. Vi har egentligen inte haft för avsikt att köpa något av objekten, utan en önskan om att komma fram till vilken typ av boende vi skulle vilja ha, hur stort, vilket område, hur långt från stan, med mera.

Ena veckan är vi väldigt sugna på en stor och ny lägenhet. Inte behöva lägga tid och energi på att fixa i trädgård eller andra göromål som ett hus kräver och som vi inte har intresse av eller vill lägga tid på. Medan vi en husvisning senare kan känna att radhus eller villa är det som skulle skapa frihetskänsla och underlätta under småbarnsåren genom att bara kunna släppa ut barnen i trädgården, få vänner i grannhusen. Och framför allt inte behöva packa ihop oss och göra en mindre utflykt med alla barn bara för att en vill gunga eller sparka boll.

När vi kollar på hus/radhus vill vi att de ska vara byggda senaste tio åren för att slippa så mycket ”huskrävande” arbete som möjligt. Samtidigt har vi för avsikt att bo kvar i 15-20 år om vi och barnen trivs i området och under dessa år kommer vi såklart behöva fixa båda det ena och andra. Eller lägga tid och energi på att ta in offerter så någon annan kan göra det åt oss. :)

Vår bild av ett husköp är att du inte bara köper själva huset. Du köper även en livsstil som husägare och ett projekt som kräver underhåll och därmed såväl din tid och energi, som nya prylar. Ingen av oss har ägt ett hus, men båda är uppväxta i villor på ca 180 kvm med garage, förråd och vindsutrymme fyllda med saker.

Saker vi inbillar oss att många husägare har i sina hem, garage och förråd är: Bil, gräsklippare, sopborste, snöskyffel, vattenslang, skottkärra, stege, liksom en hel del småprylar som vattenkanna, kratta, spadar, räfsor, häcksax, jord med mera för diverse trädgårdsskötsel. Kanske har vi bara maximalistiska (van)föreställningar gällande husägande (?). :)

Vissa saker tror vi oss inte behöva äga, förvara och underhålla även om vi skulle bo i ett hus. Exempelvis skulle vi kunna leasa en bil, bilpooler är ju tyvärr inte lika vanliga i villaområden långt utanför stan. Gräsklippare skulle i teorin kunna köpas gemensamt med en granne. Likaså skottkärra och stege, om sådana behövs över huvud taget? Det börjar även komma tjänster där vissa trädgårdsprylar går att hyra, men oklart hur tillgängligt det är för gemene man.

Vad säger du som är husägare, vilka prylar har du införskaffat mer eller mindre enbart för att du bor i hus? :)

Är du en vinnare i bostadslotteriet?

Bostäder. Ett vanligt diskussionsämne vid sammankomster med vänner och ett gissel för många flyttsugna i våra storstäder där priserna skenat de senaste åren. Vi har fått en del frågor om hur vi tänker kring bostad och att köpa större boende nu när vi fått barn.

När är ”rätt” tajming? Kommer priserna alltid gå upp? Var vill du bo? Var klarar du av att bo rent ekonomiskt? Hur mycket är du beredd att belåna dig? Hur långt ut kan du flytta för att få ihop vardagen och fortfarande ha livskvalitet? Vilka bekvämligheter värderar du högst? Hur ser kravlistan för bostaden ut? Och vad är viktigast av närhet till jobb, förskola, gym, mataffär, natur, kommunala färdmedel etc?

Vi ska inte sticka under stol med att sommaren med Bebis Minimalist fått oss att bli sugna på större och annat typ av boende. Vi har besökt vänner i villa och bott i mor- och farföräldrars villor. Att kunna plocka hallon, smultron och vinbär på tomten, bara öppna dörren och släppa ut barn, äta ute på altanen eller i skuggan av ett träd, ha en svalkande liten barnpool eller en studsmatta på tomten. Sådant längtar vi efter, särskilt när Bebis Minimalist blir äldre.

Idag bor vi på 60 kvm högt upp i en hyfsat nyproducerad lägenhet. Som ni kunnat se i vår serie blogginlägg om förvaring i vår bostad, bor vi hyfsat rymligt. Lägenheten är otroligt ljus med fönster i tre väderstreck liksom bra planerad. Vi har dessutom 1 minut till tunnelbanan, 1 minut till köpcentrum, 5 minuter till två gym där vi har medlemskap, 10 minuters jogging till tre olika vattendrag, 10 minuter med tunnelbana in till stan. Flyttar vi till större kommer flera av dessa bekvämligheter få stryka på foten.

Sedan vi fick barn har vikten av ett tryggt bostadsområde blivit en av våra viktigaste parametrar, närhet till förskola och grundskola likaså. Att bo nära en tunnelbana och stort centrum är bekvämt, men har också en förmåga att samla ett för barn olämpligt klientel. Vi har haft såväl alkohol- som drogpåverkade boendes i våra källargångar och garage under vinterhalvåren.

Egentligen känner vi ingen brådska att köpa större boende. Samtidigt har det visat sig de senaste 10-15 åren att de som tagit störst risk, köpt stort och dyrt, också varit de största vinnarna, generellt sett. I dagsläget är det svårt att spara ihop pengar på sin vanliga lön i samma takt som priserna stiger, så frågan är om det lönar sig att sitta stilla i båten och vänta? Redan för 30 år sedan hördes kommentarer som att ”nu är det så dyrt”, och ”nu kan inte priserna gå upp mer”, lika aktuella för 5 år sedan, liksom idag.

Vi velar över huruvida vi vill bo i en större lägenhet eller i ett radhus, båda har sina för- och nackdelar. Som minimalister har vi några fördelar, dels kan vi tänka oss att bo på färre kvadratmeter än många andra, och dels äger vi färre saker så att vi rent praktiskt kan få plats på färre kvadratmeter. Tyvärr är det sällan möjligt att bestämma antalet kvadratmeter och planlösningar helt fritt, men vi tror att vi skulle klara oss gott på 100 – 120 välplanerade kvm. I en storstad kan en extra kvadratmeter kosta 3 års amortering á 1000 kr/månad, det kan plötsligt bli mycket pengar om du inte behöver den extra boendeytan du betalar för.

På vår kravlista står:

  • Inte för lång pendling till jobb. Frågan är var gränsen går, vid 30, 40 eller 60 minuters resa?
  • Ett varsitt rum till alla barn. Men hur många barn har vi om 5-10 år, 1, 2 eller kanske 3?
  • Två toaletter, båda med dusch eller badkar.
  • Närhet till mataffär, om än liten och dyr, för akutinköp av mjölk, frukt eller toapapper.
  • Närhet till någon form av träning; naturområde, löparbana eller gym.

Ibland tröttnar vi på storstadspriserna och skämtar om att flytta till någon mindre stad. Kanske skulle vi slippa viss stress och press på köpet. De höga bostadspriserna i en storstad står ju inte i paritet med högre lön. Oftast känns uppslaget dock mer som ett skämt än något vi kommer realisera.

Vi har insett att vi måste vara 110% trygga i varför vi gör de val vi gör den dag vi köper större boende. Oavsett vad vi köper och var så kommer personer i vår närhet att ifrågasätta, vilket kan få oss att tvivla på vårt val. Vissa kommer tycka att vi köper för dyrt, andra att vi väljer fel område, att vi köper för litet eller för stort, fel typ av bostadsform, med mera. Som sagt, det är ett ständigt hett ämne att diskutera där i princip alla har en åsikt de gärna yttrar.

Hur bor du och vad är dina prioriteringar inför köp av ny bostad?

Värt att tänka på innan köp

Saker, saker och åter igen saker. Vi har den senaste månaden skrivit om våra rensningar av överflödiga glas, träningsprylarböcker, handväskinnehåll, sällskapsspel, gratisartiklar i badrummet och saker i nostalgilådan. Men varför rensar vi så mycket? Jo, därför att shoppandet och ägandet av mer saker än vi behöver kommer med ett flertal negativa aspekter, till exempel:

1. Bortkastade pengar

Köp av onödiga och överflödiga prylar är mer eller mindre att kasta pengar i sjön. Pengar som du jobbat ihop i utbyte mot din relativt begränsade livstid och som borde konsumeras eller investeras med maximal omsorg.

Dessutom följer ofta ytterligare kostnader av att äga som behovet av större boende för att få plats med allt alternativt extern magasinering i väntan på det slutgiltiga rensningsbeslutet. En hel del prylar kräver dessutom kostsamma reparationer och underhåll, även vid relativt begränsat användande.

2. Bortkastad tid

Det finns undersökningar som visar att ett svenskt hushåll skulle spara 34 timmar per år, på att ha saker bättre organiserat hemma. Färre saker gör det betydligt lättare att hålla ordning och sparar indirekt på din dyrbara tid.

Det är bra att underhålla och reparera befintliga kläder och prylar istället för att köpa nya, men det är också tidskrävande. Fler saker betyder mer tid till att underhålla, rengöra, organisera och jobba, och mindre tid till att använda och uppleva.

Dessutom är själva shoppingprocessen ofta tidskrävande i form av letande i diverse butiker, både offline och online, efter bästa produkt i förhållande till pris.

3. Onödigt utrymme

När saken väl tagit sig in i vårt hem betalar vi indirekt för platsen saken tar. Vilket i många större städer kan handla om stora kostnader. Ibland är det inte bara saken i sig som tar plats, utan även särskilda tillbehör, speciella rengöringsprodukter och accessoarer kopplade till saken.

Om det inte vore för att mina föräldrar hade så otroligt mycket saker, tror jag faktiskt att de hade övervägt att flytta till något mindre boende närmre sina barn och barnbarn. Ekvationen är enkel: ju fler saker desto större yta behövs. Bloggläsaren Fru Granath har i ett tidigare inlägg berättat om hur hennes familj om fyra personer bor trivsamt på 66 kvadratmeter. För att klara av det krävs rensning och begränsning för vad som får komma in i hemmet.

4. Förlorat fokus

Vi är bra på att ha många bollar i luften men våra hjärnor fungerar bäst när vi fokuserar på en sak i taget. När det är stökigt i hemmet eller ligger saker utspridda på skrivbordet är det större risk att distraheras. Hjärnan hoppar fram och tillbaka mellan den uppgift du ska utföra och saker den uppfattar och noterar i periferin vilket skapar onödig inre stress.

5. Miljöpåverkan

En sak börjar inte sitt liv i affären där vi köper den. Miljön och våra begränsade naturresurser har redan tagit en kostnad vid tillverkningen. Ju fler som inte kan tänka sig att dela på saker enligt delningsekonomins filosofi, desto mer behöver tillverkas eftersom befolkningen hela tiden växer och u-länder utvecklas mot i-länder.

Billiga prylar med tveksamt innehåll kan ofta kosta i form av människors hälsa, skövling av regnskog och förbrukning av andra ändliga resurser. Och då har vi inte ens kommit till miljöpåverkan vid transport av varorna från fabrik till butik, eller från butik till konsument.

Detta var fem huvudpunkter. Har vi barn eller djur kan saker även ta energi genom att vi oroar oss över att de ska gå sönder. När vi reser eller flyttar behöver vi packa och ta med oss saken, och när vi väl börjar tröttna på den kan problem uppstå hur vi på bästa sätt kan göra oss av med den.

Är du fortfarande sugen på att köpa massa saker? :)

Dolda kostnader för förvaring

Vi har vänner som köpt större boende enbart på grund av att de inte längre anser sig få plats med alla prylar och möbler i sin nuvarande bostad. Vi har även bekanta som efter att ha flyttat ihop valt att till en relativt hög månatlig kostnad och under en längre tid magasinera både möbler och kartonger fyllda med diverse saker i väntan på ett större gemensamt boende.

Många kan nog hålla med om att båda lösningarna ovan är dyra i förhållande till vad de får, det vill säga mer utrymme att förvara saker de troligen inte använder eller dagligen behöver. Vad samma personer som instämmer i tidigare mening ofta inte tänker på är att de kanske själva indirekt betalar stora summor pengar varje månad för att förvara minst lika onödiga prylar i sitt eget hem. Det kanske låter konstigt men låt oss förklara.

Förvaring av saker i hemmet sker vanligtvis i garderober, byråer, tv-bänkar, bokhyllor, kommoder, köksskåp, skrivbord, skohyllor, hatthyllor och klädkammare. Sammanlagt motsvarar dessa platser rätt många procentenheter av den total boytan och då räknar vi inte med andra ytor avsedda för ren förvaring som vindar, förråd och garage. I vårt fall med en lägenhet på 60 kvadratmeter uppskattar vi att vi har mellan 5 och 10 kvadratmeter avsedda för ren förvaring, lite beroende på hur man räknar (vi räknar inte med vårt separata källarförråd här). Med en årskostnad på cirka 1 800 kronor per kvadratmeter boyta innebär detta att vi betalar mellan 9 000 och 18 000 kronor per år för ren förvaring.

Resonemanget och beräkningen ovan ska naturligtvis tas med en nypa salt eftersom man aldrig helt kan komma från behovet av förvaring, men det kan ändå vara värt att ha i åtanke framför allt inför köp av ny och större bostad. Hur många kvadratmeter behöver du och din familj egentligen och hur många av dessa kommer enbart att användas till att förvara saker och möbler som faktiskt inte används eller behövs?