Etikettarkiv: delningsekonomi

Enkelhet och hållbarhet på agendan

Allt fler är i behov av förenklingar i sina liv. Grogrunden för minimalism, downshifting eller enkelhet har kanske aldrig varit starkare. Vad innebär denna trend för företag och organisationer? Hur ser affärsmodellerna och tjänsterna ut som underlättar våra val? Och hur kan utvecklingen leda oss mot en hållbar framtid?

Detta och mycket mer kommer det pratas kring under tidningen Caminos stora hållbarhetsdag – Framtiden är enkel, måndag den 9 mars på Clarion Hotel på söder i Stockholm.

Det kommer flera intressanta personligheter till dagen, inte minst den amerikanska minimalistgurun Joshua Becker som förutom att skriva böcker driver den populära bloggen Becoming Minimalist. Även komikern Karin Adelsköld och psykologen och författaren Jenny Jägerfeldt deltar i varsitt pass, samt flertalet andra intressanta personer.

Två av passen som jag mest ser fram emot att lyssna på under dagen är:

  • Minimalism: The Life-Giving Pursuit of Less. Även om minimalism handlar mycket om att minska antalet prylar så handlar det också mycket om vad man lägger sin tid på. Med Joshua Becker.
  • Enkelhetens psykologi: Mår människan bättre av färre val och hur gör vi det enklare för människor att leva hållbart? Med Jenny Jägerfeldt, Niklas Laninge och Caroline Petersson.

Programmet i sin helhet för dagen hittar du här där du också kan anmäla dig. Sista anmälningsdag är 23 februari 2015.

Jag och Herr Minimalist kommer till dagen, kommer du?! :)

Ägd – Jakten på ett rikare liv

Två medelålders vita, rika män står på scenen och pratar om att samhället måste ändra sitt konsumtionsmönster innan allt är för sent. De pratar om ekonomi, tillväxt och om hur Sverige blev framgångsrikt ur ett historisk perspektiv. Liksom om skuld, vinstmaximering och om jordens resurser. De pratar om det på ett humoristiskt, igenkännande och ibland överdrivet sätt.

Vi har i helgen varit på föreställningen ”Ägd – Jakten på ett rikare liv” med Henrik Schyffert och Fredrik Lindström som nu spelas på Rival i Stockholm och som till hösten turnerar i hela Sverige. Föreställningen är rapp och omväxlande. Monologer blandas med intima samtal mellan den busigare Schyffert i rosa kostym och den pedagogiska Lindström i syrénfärgad dito.

Med hjälp av diagram, myskoxar och charm får de publiken att förstå att ingenting är billigt eller gratis. Fläskfilén har haft samma kilopris sedan 70-talet för att vi förväntar oss kunna köpa billig fläskfilé, men den kostar i form av dålig djurvård, hemska slaktmetoder och import från tveksamma länder.

De raljerar över svensken som överkonsumerar och lånar allt mer pengar på spekulation om allt högre framtida vinster, men som samtidigt skäms lite och känner skuld över detta leverne. Vi öppnar upp oss och blir allt mer privata på sociala medier och där skapar vi även vårt privata varumärke genom glassiga instagram-bilder och präktiga Facebook-uppdateringar. Samtidigt har vi svenskar två helt tabubelagda ämnen som ingen talar om: Hur mycket vi tjänar och döden.

Barnen har aldrig haft så många leksaker som nu, svensken har aldrig druckit så mycket champagne, och vi har aldrig haft så många amerikanska yrkestitlar på våra svenska företag som nu. Det lätt sarkastiska budskapet lyder: Vi har det gott ställt och det är lite pinsamt och osvenskt att erkänna, men livet är härligt, vi kan inte fortsätta så här i all evighet och borde göra något åt det, men vi gör det sen, nästa år.

Schyffert och Lindström lyckas bra med att göra komik av det de flesta innerst inne redan vet, men kanske inte vill se eller förstå innebörden av på djupet. Det är stor igenkänningsfaktor genom hela föreställningen och i princip 1,5 timme full av skratt.

I våra ögon skrapar dock Schyffert och Lindström bara på ytan av problematiken och kunde vågat gå några steg längre i ifrågasättandet av överflödssamhället, konsumtionshetsen och vad detta i längden kan leda till. Hur kommer det sig att vi kör på när vi vet att alla tidigare ekonomiska bubblor slutat i gigantiska krascher, och varför blir vi inte nöjda av all vår identitetsskapande konsumtion?

Går ”Ägd – Jakten på ett rikare liv” i din stad kan vi hur som helst varmt rekommendera dig att se den. :)

Politik, miljö och minimalism

I Sverige har vi sedan 1919 ett system som innebär att åtta timmars arbetsdag räknas som normalarbetsdag och fram till så sent som 1971 jobbade majoriteten av människorna i Sverige även på lördagar. Hela vår arbetsmarknad är utformad för män och kommer från en tid då kvinnor var hemma och lagade mat, tvättade, städade och tog hand om barnen.

Men idag förväntas båda parter arbeta. Inte minst för att upprätthålla vårt konsumtionssamhälle och strävan efter tillväxt. För hur skulle det se ut om vi istället började jobba mindre och fördelade ut jobben på fler personer? Den frågan ställer sig bloggaren Clara Lindström, mer känd som bloggaren UnderbaraClara, i tv-programmet De obekväma, som handlar om synen på arbete, pengar och konsumtion.

Det är ett jättekonstigt system egentligen, och det här systemet som vi har nu, det fungerar ju inte. Det är lätt att tro att det fungerar för vi lever i det nu, men dels innebär det stor arbetslöshet och dels så kan vi ha ett sådant här system enbart för att vi lever på krita. Vi gör det på lånade pengar men vi lånar också från naturen mer än vi kan betala tillbaka. Så egentligen är det här systemet kört. Det handlar bara om att förmå se det.

Det här systemet bygger inte på några djupa och logiska analyser, utan det bygger på att vi människor inte tänker efter. Utan att vi bara köper premisserna för hur ett lyckat liv ska vara rakt av. För om folk bara börjar ifrågasätta det så skakar samhällsbygget i grunderna.

Eftersom jag (Fru Minimalist) hade tv-förbud under april månad när tv-programmet kom ut har vi inte kunnat se det förrän nu. Om du har 30 minuter över någon kväll framöver kan jag varmt rekommendera dig att se det, programmet börjar lite trevande men blir bara bättre och bättre.

Det är lätt att tänka att frihet handlar om hur mycket pengar man har, men för mig handlar det också mycket om hur lite utgifter man kan ha. Hur lite kan jag leva på? Istället för att tänka hur mycket och hur maxat vill jag ha och hur fett vill jag bo så kan man tänka hur lite kan jag nöja mig med?

Kanske är det dags att downshifta, hoppa av konsumtionskarusellen eller i alla fall fundera över hur lite du kan leva på och ändå känna att du har livskvalitet och är nöjd?

Tv-programmet De obekväma går att se på UR-play fram till 23 oktober 2014.

Är du redo för delningsekonomin?

Föreställ dig ett samhälle där inga verktyg samlar damm i förrådet, inga lägenheter står tomma över semestern, inga leksaker ligger och skräpar på vinden och ingen kör en tom bil några längre sträckor. Det är tanken med den snabbväxande trenden från USA som kallas delningsekonomi och som förhoppningsvis även etableras i Sverige inom en snar framtid.

Delningsekonomin och delningssamhället går ut på att människor istället för att äga eller kunna allt hyr ut och lånar både saker och kompetens.

Vi som är minimalistiskt lagda och uppväxta i villaområden där varje granne ägde ett helt arsenal av verktyg och prylar som på sin höjd användes någon gång per år och där alla dessutom skulle ha både tid och kunskap att fixa det mesta på egen hand, tycker att den här trenden är jätteintressant. Det finns enligt oss massor av positiva effekter som till exempel:

  • Minskad resursförbrukning och konsumtion, vilket såklart är miljövänligt.
  • Ökat nyttjande av olika människors specialkompetens.
  • Bredare utbud av enkla småjobb för exempelvis ungdomar och pensionärer.
  • Minskat behov av att äga prylar och stora förvaringsutrymmen.
  • Mer kontakt med sina grannar och andra nya människor.

Men om det ska fungera i praktiken så krävs det nog investeringar och förbättringar inom följande områden:

  • Förtroende att låta mer eller mindre främmande människor använda mina prylar, bo i mitt hem och köra mina dyra och personligt utvalda leksaker som bilar och båtar.
  • Hög kvalitet så att exempelvis slagborren som tidigare användes en gång vart tredje år tål att användas varje vecka.

Om trenden slår igenom ska det bli intressant att se hur företag som specialiserat sig på ett köp- och slängsamhälle eller vars affärsidé bygger på att var och en ska äga en egen uppsättning verktyg och liknande, får anpassa sina affärsmodeller.

Några intressanta exempel är företaget Vint som kopplar samman människor som vill träna med andra personer, och företaget Taskrunner som kopplar samman uppgifter som klippning av gräsmattan, hundpassning eller inoljning av staketet med ungdomar som är villiga att utföra arbetet.

Andra intressanta företag som redan sett trenden komma och med framgång anpassat sina affärsmodeller är till exempel Airbnb som gör det möjligt för människor att hyra lägenheter av varandra när de är bortresta samt företag är Toolpool och Streetbank där du kan både erbjuda utlåning och efterlysa saker du skulle vilja låna.

Vad ser du för fördelar, nackdelar och utmaningar med en delningsekonomi?