Etikettarkiv: depression

Det blir sällan som man tänkt sig

Idag är vi många som går tillbaka till jobbet efter julledigheten. För mig, Fru Minimalist, är det de sista tre dagarna på min nuvarande arbetsplats, och det är med å ena sidan lätta, och å andra sidan tunga steg jag går till jobbet denna vecka efter två veckors semester.

Efter föräldraledigheten bytte jag, Fru Minimalist, arbetsgivare. Jag valde ett stort välkänt företag med gott renommé, och som brukar hamna högt upp vid rankingen över Sveriges bästa arbetsgivare etc. Det som lockade var en förväntad bättre löneutveckling, lovord om utbildning och arbetsuppgifter inom stimulerande arbetsområden.

Ofta blir det ju sällan som man tänkt sig, men ibland blir det dock betydligt värre än man kunnat tänka sig. Kort sammanfattat var den sökta tjänsten i praktiken inte vad som utlovades i teorin vid de tre intervjuer jag gick igenom för att få jobbet. Jag tvingades jobba med arbetsuppgifter jag inte vill hålla på med i en otroligt stressig arbetsmiljö, vilket inte alls lämpade sig efter 7 månaders föräldraledighet där jag saknade Bebis Minimalist enormt från första arbetsdagen. Dessutom kände jag ingen större förståelse för familjelivet och min önskan om att gå ner på deltid kändes svår att förverkliga i realiteten. Jag fick heller inget gehör för att få en riktig datorskärm eller tangentbord istället för enbart den lilla bärbara datorns, vilket gjort att jag haft ont i rygg och axlar mer eller mindre konstant i fyra månader. 

Första månaden var det många kvällar av gråt och nätter av ont i magen på grund av jobb-situationen. Det här var ju jobbet jag tänkt ha lång tid framöver under småbarnsåren, och så kändes det fel på så många plan. Jag har aldrig förstått ordet söndagsångest tidigare, men nu förstår jag precis vad folk talar om. Att inte känna glädje på en plats där man spenderar 40 timmar i veckan, är väldigt jobbigt mentalt och spiller över på resten av livets beståndsdelar vare sig du vill eller inte. Jag har exempelvis aldrig varit så sjuk som under denna höst, feber, förkylning och magsjuka har avlöst varandra, och då går Bebis Minimalist inte på förskola än.

Plötsligt blev jag dock indragen i en intervjuprocess för ett helt annat jobb jag sökt i somras men där semester och omorganisation gjort att processen dragit ut på tiden. Jag erbjöds en tjänst som känns rolig och utvecklande, på en arbetsplats där förståelsen för familjelivet och livspusslet är mer utbredd. Förhoppningsvis är även stressnivån lägre mot där jag är nu, där folk bränner ut sig till höger och vänster.

Min nya arbetsgivare erbjöd en lägre lön än min tidigare liksom en sämre löneutveckling på sikt. Först fick detta mig att tveka något, men när jag tänkte tillbaka på hur hösten varit, hur jag mått och känt mig, tvekade jag inte längre att ta jobbet. Pengar betyder otroligt lite när man har ont i magen inför nästa arbetsdag eller känner att man inte kan påverka sin arbetssituation.

Det finns forskning som visar att över en viss basal nivå så spelar inte mer pengar någon roll för lycka. Själv känner jag att det är så otroligt mycket viktigare att kunna vara en närvarande, glad och harmonisk förälder till sitt barn och sin partner, än att tjäna några tusenlappar extra i månaden. Visst kan de där tusenlapparna göra ett ni exempelvis kan resa långt bort någon gång per år. Men en harmonisk, fungerande, rolig och kärleksfull vardag är otroligt mycket viktigare än att försöka lappa ihop ett förhållande och en familj ett par gånger per år.

Det är första gången jag slutar ett jobb under en provanställning, och då har jag ändå jobbat sedan jag var 14 år. Det var kanske inte bara jobbet eller arbetsgivarens fel, ibland får man bara inse att man är fel person, på fel plats vid fel tillfälle i livet. För ett par år sedan hade jag kanske varit som klippt och skuren för den här rollen, men nu passade den mig inte alls.

Jag kan naturligtvis inte med 100% säkerhet säga att jag kommer känna glädje och lycka på kommande arbetsplats, men magkänslan för att det kommer bli så är väldigt stark. Jag lägger arbetsåret 2015 bakom mig och blickar med tillförsikt fram emot år 2016!

Trivs du på jobbet eller är det dags att förändra din arbetssituation under året?

Har du blivit utsatt för phubbing?

Virala succéer som youtube filmerna ”I Forgot My Phone” och ”Look Up” har fått oss att tänka till gällande hur vi använder mobiltelefoner och sociala medier. Vi småler och skäms lite igenkännandet åt filmerna, men samtidigt är det få av oss som gör någon konkret och långsiktig för att minska användandet eller (o)vanan.

Bloggen Psyblog presenterade här om veckan en studie som visar att användarmönstret av mobiltelefoner kan kopplas samman med depression och lägre tillfredsställelse och mindre glädje i relationen till sin partner. Det som undersöktes var om personer blivit utsatta för fenomenet ”phubbing” av sin partner. Phubbing kommer av kombinationen ”phone” och ”snubbing”, att man bivit avvisad genom att partnern fipplat med mobiltelefonen. Det vill säga att personen tittar i mobilen istället för att rikta uppmärksamheten till den som söker kontakt.

Spontant låter det kanske bisarrt. Att phubbing inte är något som goda vänner och par i bra relationer håller på med. Men säkert har du någon gång suttit och tittat i mobilen samtidigt som din partner börjat prata med dig, och du nickar instämmande eller svarar nonchalant, för att inte släppa det ”viktiga” som äger rum på skärmen framför dig. Eller att en vän på en middag tagit upp mobiltelefonen och sugs upp av skärmens innehåll istället för den intressanta konversationen som ni andra för i bakgrunden.

46% av de tillfrågade hävdade att de hade blivit avvisade med mobiltelefonen av sin partner. Exempelvis genom att medvetet placera mobiltelefonen så man kan hålla koll om något händer, eller ha mobilen redo i handen om det skulle uppstå en mikrosekund av ostimulerad tid eller paus i konversationen, eller genom att titta på skärmen samtidigt som en konversation förs. 23% menade att phubbing skapade någon form av konflikt i relationen och 37% menade att de kände nedstämdhet relaterat till partnerns mobiltelefonanvändande.

Även vi kan tyvärr relatera till fenomenet även om det inte är vanligt förekommande. På jobbet svarar man kort och snabbt utan att lyfta blicken från datorskärmen. Hemma kan jag sitta och läsa något på mobiltelefonen samtidigt som Herr Minimalist ställer en fråga. Och istället för att titta upp, få ögonkontakt, tänka efter och svara i dessa situationer, så replikerar jag mer eller mindre automatiskt och förmodligen oengagerat utan att lyfta blicken. Jag är ju ändå kvinna och anser mig kunna konsten att multitaska. ;) Undersökningen gav mig en tankeställare och jag ska bli bättre på att lyfta blicken, fundera över det som sades, och ge ett mer närvarande svar.

Nedan kan du kika på den två minuter långa youtube-filmen ”I Forgot My Phone” som visar hur phubbing kan se ut i vardagen.

Har du varit utsatt för phubbing av vänner eller din partner? :)

Solen lyser hos minimalisterna

Bor du i Växjö, Stockholm eller Borlänge har du säkert noterat att november månad varit ovanligt solfattig. Endast 1, 2 respektive 3 soltimmar har dessa tre städer skrapat ihop hittills under hela november.

Hemma hos minimalisterna lyser dock ”solen” varje morgon vid frukostbordet. För lite drygt ett år sedan berättade vi i ett blogginlägg om Herr Minimalist ljusterapilampa som då fungerade som vår väckarklocka om morgnarna genom att gå igång 20 minuter innan vår vanliga väckarklocka. Nu när det varit ovanligt solfattigt och mörkt har vi börjat använda lampan på samma sätt som när Herr Minimalist införskaffade den för flera år sedan, det vill säga som ljusterapi vid frukostbordet.

Förutom att äta frukost med lampan på köksbordet, skriver Herr Minimalist även journal framför lampan vissa morgnar och Fru Minimalist läser en tidning och får samtidigt tillräckligt mycket starkt ljus för att kroppens ska sluta tokproducera melatonin under den vakna delen av dagen. Vi inbillar oss att vi känner oss piggare de morgnar vi börjar på detta sätt även om resten av dagen förblir novembergrå.

Vad är ditt bästa tips för att undvika att drabbas av vintertrötthet under den gråare och mörkare tiden av året?

Ljusterapilampa mot vintertrötthet

Under årets mörkare del drabbas många av så kallad vintertrötthet. Symptomen är inte helt olika dem man får under en depression fast inte lika omfattande.

De nervcentra i hjärnan som kontrollerar vår dagliga rytm stimuleras normalt av den ljusmängd som träffar ögonen. Om natten producerar tallkottkörteln i hjärnan ett ämne som kallas för melatonin som gör oss trötta. Vid soluppgången stoppas produktionen av melatoninet. Men när det är mörkt mest hela tiden utsöndras även melatonin mest hela tiden och vi blir allmänt trötta och kraftlösa.

För Herr Minimalist var det här ett riktigt problem för ett par år sedan och resulterade i många snooze-tryckningar, sena ankomster till jobbet och allmän trötthet under hela dagen. Lösningen på problemet blev en väldigt ominimalistisk pryl, nämligen en ljusterapilampa. Lampan användes vid införskaffandet ca 30 minuter per dag, normalt sett under frukosten, och gjorde en enorm skillnad i energinivån under hela dagen.

Idag är Herr Minimalist inte längre lika trött under vinterhalvåret och hans tillvaro lyses numera istället upp av Fru Minimalists närvaro under frukosten, men ljusterapilampan har fått en ny användning. Den agerar numera väckarklocka!

Lampan är kopplad till en timer och tänds cirka 20 minuter innan den vanliga väckarklockan ringer. Ljuset lurar våra kroppar att gå från djupsömn till ett mer vaket tillstånd innan vi vaknar på riktigt och morgnarna känns inte alls lika tunga längre.

I kombination med väckarlampan så låter vi även bli att stirra in i tv, dator- och mobilskärmen strax innan läggdags. Ljuset från dessa är enligt forskning tillräckligt starkt för att motverka melatoninproduktionen och hålla oss vakna när vi istället borde sova.

Vad har du för knep för att vakna pigg och fräsch under hösten och vintern?