Etikettarkiv: ekologisk

Shoppingfritt 2018 – Mars

Nu har det gått tre månader på mitt shoppingfria år och det går förvånansvärt lätt. Man brukar ju säga att det tar 21 dagar/3 veckor att etablera en vana och det känns nästan som det var det som hände.

En av mina förhoppningar inför detta shoppingfria år var att minska shoppingsuget. Att det inte skulle snurra plagg i huvudet som jag suktar efter. Att jag inte skulle gå in och favoritmarkera kläder på Tradera etc. Att jag inte skulle göra romantiserade behovsanalyser om hur mycket bättre och mer kompatibel garderoben skulle bli med just det där plagget. Och just detta tycker jag är det som blivit största skillnaden mot tidigare.

Jag tänker inte på shopping i samma utsträckning som tidigare och jag besöker inte fysiska butiker, webbshoppar eller appar som Tradera längre. Jag suktar inte längre efter plagg jag inte har. Det här känslorna och tankarna upplever jag har släppt allt eftersom veckorna med shoppingfritt 2018 gått. Som att jag distanserat mig från konsumtion ett steg till mot tidigare. Och som ytterligare frihetskänsla.

Kanske känns det annorlunda om något jag verkligen behöver och använder går sönder och jag inte ”får” köpa och ersätta det, men just nu landar jag i att jag känner mig fri från att shoppa.

Har jag köpt något under månaden? Ja, men inte något som jag inte fick köpa enligt mina förhållningsregler. :) Jag köpte en ny mascara eftersom den jag haft senaste månaderna inte alls fungerar för mig. Men som du kan läsa i mina förhållningsregler är smink ok. Jag använder bara mascara till vardags och visste att jag skulle vilja ha en ny under året.

Under våren brukar jag årligen köpa ett par nya sneakers, helt enkelt för att de jag använt i princip dagligen under ett år(japp, även vintertid) brukar ha slitits ut. I år blir det inget sådant inköp, istället får jag ta hand om de jag har. I likhet med att jag lämnade kläder på lagning här om veckan. Näst på tur att lagas är mina solglasögon som gick sönder under påskhelgen när vi åkte skidor, men bara båda skalmarna så det kommer gå att laga hos en optiker.

Hur har det gått för er andra som har någon form av köpstopp under 2018?

Besök på ReTuna Återbruksgalleria

I söndags höll jag (Fru Minimalist) en föreläsning för Naturskyddsföreningen på Retuna Återbruksgalleria i Eskilstuna. Jag har velat besöka gallerian länge, vilket var ett trevligt sammanträffande, så jag passade såklart på att gå runt i den efter föreläsningen. ReTuna är ett så otroligt bra initiativ att jag vill lyfta fram och sprida information om det här i bloggen.

Självklart kan du äta och fika ekologiskt på Retuna.

De flesta förknippar nog gallerior och köpcentrum med konsumtion som på ett eller annat sätt inte är bra för miljön. I ReTuna Återbruksgalleria har de tänkt annorlunda, hit kommer kunder med prylar de inte längre behöver eller vill ha. När varor tas emot görs en första gallring och därefter fördelas sakerna ut till de olika återbrukande butikerna i gallerian. Butikspersonalen gör sedan en egen gallring och väljer ut vad de vill reparera, fixa till, omvandla, förädla och sedan sälja vidare till nya ägare.

Gallerian har funnits sedan 2015 och är den första i sitt slag i Sverige (Världen?). Gallerian har i dagsläget ca 12 butiker med olika inriktning; Stadsmissionen, Rebuyke som säljer begagnade trädgårdsredskap och diverse sportartiklar (allt från styrkemaskiner och kläder, till skidor och cyklar), fixade teknikprylar hos Re:Compute-IT men också flera butiker som säljer återbrukade möbler och inredningsdetaljer, och självklart finns även barnbutik. Med mera.

Ett hållbarare sätt att skapa ett unikt hem.

Sådana här kluster av flera olika återbruksbutiker och second hand-affärer på samma ställe skulle jag vilja se fler initiativ till runt om i landet. Jag upplever själv att det tar tid att köpa saker second hand när butiker ligger utspridda som i Stockholm. De flesta second hand-butiker har ju olika inriktning (sportutrustning, kläder, inredning, barnsaker etc) och det underlättar enormt när alla dessa butiker finns samlade på ett ställe. Som i vilken galleria som helst, men mer hållbart och klimatsmart! :)

Fynda skidor, cyklar och träningsgrejer second hand på ReBuyke.

ReTuna är en plats där det gamla blir det nya. Och jag tror det är lite så vi behöver tänka framöver för att konsumera mer hållbart. Görs det dessutom lättillgängligt för kunderna så minskar tröskeln till att välja den vägen.

Efter föreläsningen fick jag en jättefin blomsterbukett. Inslagen i gammalt notpapper. Köpt på den ekologiska blombutik som finns i ReTuna Återbruksgalleria. Minimalistisk och hållbar gåva. :) Har du vägarna förbi Eskilstuna kan jag varmt rekommendera ett besök!

Har du varit på ReTuna och vad tyckte du i så fall?

Fin vårbukett inslagen i gamla notpapper – otroligt vackert!

Två ekologiska deodoranter

På Instagram har jag under hösten visat bild två ekologiska deodoranter som jag testat. Jag använder numera ekologiska produkter på det mesta i badrummet, men någonstans där jag inte hittat en fungerande produkt är just deodoranter. Tills nu.

Jag blir lätt varm och jag kan bli väldigt varm, så jag behöver en riktigt bra deo och har inte tyckt att någon av de ekologiska och mer naturliga varianterna hållit måttet. Efter att ha läst gott om Maria Åkerbergs saltdeo kände jag mig tvungen att testa den, kunde det var sant att en så pass naturlig deo verkligen fungerar? Den innehåller alltså enbart salt och vatten (!). Då jag använder flera andra hudvårdsprodukter från Maria Åkerberg var steget att testa deras deo lätt att ta.

När jag visade upp den på Instagram i slutet av sommaren fick jag samtidigt tips om en deodorant från C/O Gerd som andra som också letat länge efter fungerande ekologiska deo tyckte fungerade. Du ser båda deodoranterna nedan.

Saltdeon använde jag varje dag under två veckor ungefär. Själva deon doftar inget alls. Jag använde den som Saraseviga rekommenderar; dvs jag tvättar mig under armarna med tvål och vatten, sköljer deo-stiftet under kallt vatten och rollar i ena armhålan. Sen sköljer jag stiftet igen och upprepar i andra armhålan. Jag avslutar med att skölja stiftet en sista gång under kallt vatten och ställer sen undan det för att torka. Jag sätter inte på det medföljande locket för att stiftet ska kunna torka ordentligt.

Efter två veckor gav jag upp och gick tillbaka till min vanliga ”giftiga” deo på arbetsdagar. Tyvärr. Jag fortsatte med saltdeon på helgerna när tempot och svettfaktorn ofta är lägre. ;)  För mig fungerande tyvärr inte saltdeon från Maria Åkerberg. Kanske måste jag stå ut längre än två veckor för att kroppen ska vänja sig (?). Det positiva för den som kan använda den är att den tycks vara väldigt dryg. Och som sagt helt naturlig och kemikaliefri.

Detta nederlag fick mig att istället köpa deodoranten från C/O Gerd som jag fick tips om i samband med att jag visade upp saltdeon på Instagram. Deon från C/O Gerd är unisex och har en neutral och örtig doft som passar både män och kvinnor. Jag som gillar naturen skulle beskriva doften som friskt, skog och mossa. :) Det tog någon vecka att vänja sig men nu tycker jag det luktar gott och fräscht. Om jag blev besviken över att inte saldeon fungerade som jag hoppats, så blev jag istället positivt överraskad vad bra den här deon funkade för mig.

Bästa naturliga och ekologiska deon? För mig funkar den utmärkt.

Trots vinterns ibland svettiga lämningar och hämtningar på förskolan, kontorsjobb och träningspass så har den hållit måttet. Den funkar från morgon till kväll 99% av dagarna. Jag är riktigt nöjd och det känns roligt att äntligen, efter flera års letande, ha hittat en ekologisk deo jag kan använda och känna mig trygg med. Den här kommer jag fortsätta köpa framöver och känner inget behov av att ha någon annan mer kemikaliestinn deo igen.

Jag fick höra att C/O Gerds deo var väldigt odryg, men det upplever jag inte. Jag har använt den varje dag i snart två månader och har ca 2/3 kvar. Det kan nog jämföras med mina tidigare kemikaliedeodoranter, som ju dock varit billigare i inköp. Men jag lägger hellre några kronor extra på en kemikaliefri deo som ett mindre svenskt bolag tagit fram, än på en kemikaliestinn deo som ett globalt bolag producerat.

Vi måste komma ihåg att vi kan ”rösta” med plånboken i både stora och små frågor, varje dag. Det vi väljer att stötta växer och det vi väljer att inte stötta minskar.

Har du testat någon av deodoranterna som nämns i inlägget eller någon annan bra ekologisk deo?

Detta är inget sponsrat inlägg utan jag skriver bara om min upplevelse av två produkter jag själv valt ut att testa och använda.

Minimalism och hållbarhet på allas tunga

Varje år utser Språkrådet nya ord som ofta speglar vad som varit aktuellt i samhället under det gångna året. Orden visar på språkliga trender och på att vi är i behov av nya ord för beskriva nya fenomen.

Nedan går vi igenom några av år 2016 nya ord med anknytning till hållbarhet och minimalism:

  • Cirkulär ekonomi. Kretsloppsbaserat sätt att driva företag med fokus på miljö, hållbarhet, återvinning och att skapa så lite avfall som möjligt. Både företagen Bundling och Hygglo med sina geniala tjänster inom delningsekonomi borda falla under denna kategori.
  • Fomo. En oro för att missa något extra intressant eller roligt, från det engelska uttrycket ”fear of missing out”. En klassisk missuppfattning är att de som väljer att leva mer mini-malistiskt skulle missa det roliga eller njutningsfulla i livet. Så behöver det naturligtvis inte vara, snarare tvärtom då det onödiga och överflödiga skalas av blir bara det viktigaste och bästa i livet kvar.

Ny-gamla giftfria leksaker levereras varje månad av Bundling. Ett exempel på cirkulär ekonomi.

  • Förpackningsfri. Något som säljs utan förpackning. Alla har vi väl stört oss på diverse produkter vi köpt som haft onödigt stora förpackningar. Jag tänker inte minst på alla skönhetsprodukter i små burkar men desto större pappersförpackningar. Tänk om fler företag vågade sälja sina saker helt utan förpackningar för miljöns skull.
  • Lånegarderob. Ett ställe där du kan låna kläder istället för att köpa dem. Inom 10 år tror jag vi lånar kläder på lånegarderober i samma utsträckning som vi lånar böcker på biblioteket. Särskilt lite finare kläder till bröllopsfest, nyårsmiddag, jobbintervjuer och dylikt. Plagg du bara använder ett par gånger per år, vilket naturligtvis är olika för var och en.

Två av Fru Minimalists klänningar som varit perfekta att låna i en lånegarderob vid de få tillfällen de kommer till användning.

  • Matsvinnsbutik. Livsmedelsaffär där varor som annars skulle kasseras säljs till låga priser. Det här är också något jag tror kommer växa och bli större. Det har redan kommit appar som stödjer den här verksamheten och det känns som ett steg i rätt hållbarhetsriktning.
  • Preppare. Person som förbereder sig för att kunna överleva en samhällskatastrof. Det brukar handla om att ha prylar och mat hemma för att klara sig ett par dagar utan ström och rinnande vatten etc. Exempelvis alternativa värmekällor, ljus, ficklampa, vatten, konserver, skafferivaror, kontanter. Att styras av rädsla kan vara en anledning att spara prylar, detta har vi skrivit om i inlägget ”Fattigdoms- eller välståndsmedvetande

Mer konserver och skafferivaror än här lär behövas om vi blir utan ström och rinnande vatten en längre tid.

  • Proteinskifte. Förändring av matvanor som går ut på att byta ut kött mot proteinkällor som har mindre påverkan på klimatet. Det här är också en trend som växer sig allt starkare och om bara ett par år är vi övertygade om att vegetariska rätter ligger på var mans tallrik till vardags. Hos oss gör det redan det, men hur ser det ut hemma hos dig?
  • Samlarsyndrom. Sjukligt tillstånd där samlandet övergår vad som kan anses vara normalt. Samlingar är ofta döda, tar tid, är beroendeframkallande, kostar pengar, har dåligt andrahandsvärde samt lågt värde mot insats. Detta och mycket mer har vi skrivit om i blogginlägget Samlingar är farliga.

Fru Minimalists samling av klistermärken är numera ett minne blott.

Vi vill inför 2017 passa på att tipsa Språkrådet om ordet ”villhöver”, som är en blandning av vill och behöver. Det är väldigt mycket vi vill ha men inte särskilt mycket vi egentligen behöver om vi utgår från behov. Vi skapar oss romantiserade behovsanalyser men inser innerst inne att det är något vi snarare villhöver än behöver. :)

Vilket av årets nyord tycker du bäst om? Eller har du tips på något ord du saknar?

Sponsrat inlägg: 5 matiga minimalisttips

Nedan presenterar vi 5 tips kring hur vi tänker när det gäller matinköp och matplanering. Listan är ett samarbete med MatHem men är fullt ut sammansatt av oss själva utifrån hur vi agerar och planerar vår vecka och vardag.

1. Äta ekologiskt. Vi köper ekologisk mat i stor utsträckning och främst när det gäller frukt och grönt och mejeriprodukter. Naturskyddsföreningen rekommenderar att du åtminstone köper ekologiska produkter när det gäller kaffe, bananer, vindruvor, mejeriprodukter, kött och potatis. Vi äter väldigt lite kött och dricker inte kaffe men övriga produkter är vi noga med att välja ekologiska alternativ. Och eftersom vindruvor är med på listan är det även noga att köpa ekologiska russin och vin. Tyvärr tror vi att devisen, ”tar du dig inte tid att träna får du senare ta dig tid att vara sjuk” även gäller på detta område, det vill säga; ”tar du dig inte råd att köpa ekologiskt, får du senare betala för sjukvård”. Vi blev själv förvånade över det stora utbud av ekologiska produkter som finns på MatHem när vi handlar online.

Bra ekologiskt utbud hos MatHem.

Bra ekologiskt utbud hos MatHem.

2. Mer vegetariskt. Då Fru Minimalist inte ätit kött mer än kyckling senaste 15 åren och kyckling-produktionen tyvärr inte är vad vi skulle önska, äter vi väldigt lite kött i minimalistfamiljen. Det blir desto mer vegetariskt, fisk och skaldjur. För att underlätta att äta näringsrikt och vegetariskt har vi i perioder haft färdig vegetarisk matkasse. Ett utmärkt tips till dig som vill äta mer vegetariskt i vardagen. Efter ett par månader med den typen av kasse har du samlat på dig en hög nya favoritrecept som du kan återanvända på egen hand.

3. Planera veckan. Vi veckoplanerar på söndagskvällarna. Då går vi igenom våra kalendrar vad som händer till veckan, vilka sociala aktiviteter vi har, när vi ska träna och vad som kan vara lämpligt att äta till middag. Sen handlar vi utifrån detta maten online med leverans dagen därpå. Veckoplaneringen har även gjort oss bättre på att ta med matlåda till jobbet.

klean_kanteen_matlada

Matlåda i rostfritt stål från Klean Kanteen innehållandes vegetarisk linssoppa redo att tas med till jobbet.

4. Enkel omväxling. Här är några tips för att enkelt variera vardagsmaten:
– Bestäm att ni ska äta en vegetarisk-, en fisk- och en kycklingrätt i veckan och leta recept utifrån det. Eller utifrån typ av mat; en soppa, en paj, en gryta, en lasagne etc.
– Välja 3-4 middagar som ni äter första veckan i månaden, andra rätter vecka två och ytterligare andra vecka tre osv, och börja om med det rullande schemat när det är dags för ny månad.
– Skapa en lista med ca 15 vardagsrätter som alla i familjen tycker om, varje söndag väljer du veckans middagar utifrån listan. Eller låt var och en i familjen välja varsin rätt och om möjligt vara med och tillaga den.
Lägger du in favoritrecepten utifrån tipsen ovan på din sida på MatHem går handlingen av matvarorna väldigt snabbt och smidigt med leverans fram till din dörr! :)

5. Färdiga matkassar. Ett tips för att hitta nya favoritrecept, slippa planera och tänka, är färdiga matkassar. För oss är det även ett sätt att få inspiration till nya rätter, inte minst när vi använt oss av helt vegetariska matkassar. Även MatHem erbjuder färdiga matkassar och det finns såväl ”vanliga” som, vegetarisk respektive ekologisk matkasse i sortimentet. För dig som inte tycker någon färdig matkasse passar din kosthållning eller barnens smak, kan du hos MatHem komponera din egen veckomeny och själv välja antal dagar, personer och rätter. Väldigt bra för den kräsne. :)

Vilket är ditt bästa tips när det kommer till matplanering och vardagsmiddagar?

Detta inlägg är ett samarbete med MatHem.

Nya och gamla kläder till barnen

Våra båda barn har ärvt majoriteten av sina kläder från fyra äldre kusiner. I samband med första besöket efter de föddes liksom vid högtider har även nya plagg hittat sin väg in från släkt och vänner. Detta då de tycker så synd om våra barn som bara får gå i slitna, urtvättade och ärvda kläder. Nej, vi skojar såklart när det gäller den där sista meningen. :) 

Här tänkte vi berätta om hur vi går tillväga när vi införskaffar kläder till barnen. Vad vi försöker tänka på och vad vi gör innan vi besöker en klädbutik. För trots en del ärvda plagg har vi behövt komplettera barngarderoben då och då, inte minst när Storasyster Minimalist började förskolan nu i höst och det plötsligt blev lag på regnkläder, gummistövlar och många ombyten. :)

Hur går vi då tillväga när vi införskaffar kläder till barnen?

1. Ärva. Vi börjar naturligtvis med att kika igenom vad vi ärvt. Det är inte alltid kläderna passar i storlek då alla kusiner är födda olika tider på året och växer olika fort. Hittar vi inte lämpligt plagg i rätt storlek brukar vi även kika i nästa storlek. Ofta går det ju att vika upp ärmarna eller byxbenen, och olika märken är olika stora i sina storlekar.

2. Second hand. Tradera, Second hand-butiker, FB-grupper, Blocket och loppisar. För vår del har vi i princip bara testat de två förstnämnda. Finns inte det önskade plagget i steg 1 bevakar vi plagg på Tradera och följer budgivningarna i 2-4 veckor. Vinner vi inte lämpligt plagg under den tiden brukar vi göra en utflykt till en second hand-butik för barnkläder som vi gillar och som är kräsna med vad som tas in. Visserligen märks ju det även på prislappen på plaggen, men det känns ändå bättre ekonomiskt och framför allt miljömässigt än att köpa nytt. Vi besöker ytterst sällan loppis, är inte med i någon lokal FB-grupp och har inte använt Blocket för just barnkläder.

3. Nyköp. Det är sällan vi köpt något barnplagg helt nytt, men i takt med att barnen växer kommer det förmodligen ske i större utsträckning då plaggen slits mer. Det vill säga vi ärver färre plagg och utbudet second hand blir tunnare. Vid nyköp försöker vi göra så bra val som möjligt. Helst ska plagget vara GOTS-certifierat. GOTS är en förkortning av Global Organic Textile Standard och innebär att varan innehåller 70-95% ekologisk bomull, men reglerar även begränsningar av skadliga ämnen och utsläpp i hela produktionskedjan, samt har sociala krav. Våra favoritmärken för barnkläder är Geggamoja och Polarn O Pyret. Även KappAhls Newbie och Mini Rodini gör fina plagg men de förstnämnda (Newbie) har dålig onlinebutik för oss som i princip aldrig besöker fysiska butiker, och de sistnämnda upplever vi dyra även på andrahands-marknaden. Samtliga ovannämnda märken säljer GOTS-certifierade plagg.

Ärvda plagg med stora plasttryck brukar vi inte använda på barnen på grund av risken att de innehåller ftalater. När det gäller ärvda plagg är vi inte lika noga med att plaggen kommer från GOTS-certifierade märken, men vid köp second hand är vi det.

barnklader_gots

Många snöar in på att köpa kläder av ekologisk bomull, men det säger egentligen inte så mycket som man kan tro. Plagget kan fortfarande ha färgats och mögelbehandlats med starka kemikalier och kan ha tryck på sig som innehåller ftalater.  Ett plagg med märkning att det är av ekologisk bomull betyder alltså bara att bomullen odlats utan kemiska bekämpningsmedel.

Öko-tex är också en märkning som många leverantörer slänger sig med. Den märkningen ställer krav på att produkten är fri från förbjudna azo-färgämnen, ftalater, tungmetaller och flamskyddsmedel. Den kontrollerar dock inte produktionsförloppet och säger inte huruvida varan eller dess innehåll är ekologiskt. Öko-tex-märkning förekommer både för leksaker, hudvårdsprodukter, kläder och andra textilier.

Med ett syskon i minimalistfamiljen har vi upptäckt glädjen i att försöka syskonmatcha barnen lite, även om det skett väldigt sporadiskt hittills. Det försvåras av att inte köpa så mycket nya kläder.

Vad är dina ”krav” när det gäller köp av nya och begagnade kläder till barn?

Detta blogginlägg är inte sponsrat av något av de nämnda klädmärkena, vi är bara vanliga nöjda kunder. :)

Second hand fyndad vindfleeceoverall från Polarn och Pyret. Övriga plagg på bilden är ärvda.

Second hand fyndad vindfleeceoverall från Polarn och Pyret. Övriga plagg på bilden är ärvda.

Så tvättar Minimalisterna

Vi har i flera omgångar fått frågor om hur vi tvättar våra textilier och andra tvättrelaterade frågor, så nu tänkte vi klargöra detta för er läsare som är nyfikna på tvätt och minimalism. :)

På bilden till inlägget syns vårt badrum där vi har en tvättpelare. Om du en gång vant dig vid en bostad med tvättmaskin tror jag det är svårt att flytta till en bostad utan tvättmaskin. :)

Vi kan inleda med att berätta att du förmodligen inte behöver tvätta dina kläder så ofta som du gör, utan skulle kunna vädra dem ”rena” istället. Testa att hänga ut använda plagg i friska luften ett par timmar och se om de inte blir fräscha igen. Likaså plagg som legat i en säsongslåda, byrålåda eller garderob en längre tid. Nu över till själva tvättningen.

Frekvens. Vi försöker bara tvätta fulla maskiner. När vi hade ett barn tvättade vi varannan helg. En färgad 40 gradig tvätt med kläder, en 60 gradig med sängkläder, och en med handdukar mm. Ungefär var tredje vecka tvättade vi en ljus/vit 40 gradig tvätt. I perioder när vi använt tygblöjor tvättades dessa efter ett par dagars användning, oftast tillsammans med tvättrasor /torktrasor. Nu med två barn i familjen tvättar vi en till två färgad 40 gradig tvätt i veckan, och en ljus 40 gradig tvätt ca varannan vecka. Under den värsta pollensäsongen samt i förkylnings-tider byter och tvättar vi sängkläder och handdukar varje vecka, men vanligtvis varannan vecka.

Temperatur. Generellt kör vi alla kläder i 40 grader. Om det inte anges att det ska vara 30 grader, handtvätt eller kemtvätt, men vi har ytterst få sådana plagg numera. Sängkläder, handdukar, torktrasor och tygblöjor tvättar vi i 60 grader. Ibland åker strumpor, barnkläder eller underkläder med tvätten av handdukar eller sängkläder.

Färger. Jag är uppväxt i en familj där vi tvättade en maskin med röda/rosa kläder, en med gula/orange, en med svarta/mörkblå, en med ljusa, en med helt vita etc. Någonstans längs vägen lärde jag mig att kläder nuförtiden i princip aldrig färgar av sig. Själva delar vi endast upp kläderna i färgad tvätt och ljus tvätt.

tvatt_hanga

Tvättmedel. Vi tvättar i princip all tvätt med flytande tvättmedel för färgad tvätt då vi sällan fyller en hel tvättmaskin med enbart vita plagg. Ofta är kläder i ljusa nyanser med i den ljusa/vita tvätten vilket gör att vi föredrar tvättmedel för färgade kläder. Vi väljer alltid miljömärkta tvättmedel men val av märke varierar. Hör du till de 80 procent av hushållen i Sverige som har mjukt vatten? Då löddrar tvättmedlet lättare och mindre tvättmedel behövs för att göra tvätten ren. Information om mängd brukar finnas på förpackningen. Tvättnötter är något vi aldrig kommit oss för att testa.

Sköljmedel. I sköljmedel döljer sig ofta hormonstörande ftalater. Även om du själv vänjer dig vid doften av sköljmedel så finns ftalaterna där, släpper från kläderna och förstör våra vattendrag. Jag minns inte själv när jag slutade med sköljmedel eller exakt varför, men det var under högskoletiden när jag flyttat hemifrån för drygt 10 år sedan. Kanske hade jag läst om hur dåligt det var för miljön, eller också var det ett rent ekonomiskt val, som jag inte upplevde påverkade textilierna negativt. Hur som helst så har jag inte saknat sköljmedlet.

Torka. Vi har turen att ha en tvättställning som alltid kan stå i badrummet utan att direkt synas då den gömmer sig mellan vår tvättpelare och duschvägg. Det ryms ungefär två fulla tvättmaskiner med kläder på torkställningen. Eftersom det inte stör oss att tvätten hänger där kan det dröja flera dagar från tvättillfället till att vi viker tvätten. De plagg som behöver strykas hänger vi oftast in längst till vänster i garderoben, och styrker när tillräckligt många plagg behöver strykas eller vi vill använda ett specifikt ostrykt plagg, då mass-strycker vi kläderna. Vi använder inga klädnypor när vi hänger tvätten, det hade ju varit väldigt ominimalistiskt. :)

Klädnypor med veckodag från Make & Create.

Klädnypor med veckodag från Make & Create.

Torktumla. Vi torktumlar sängkläder, handdukar, tvättrasor/torktrasor, även vissa strumpor, underläder, barnkläder och ett fåtal av våra egna klädesplagg. I likhet med att bara tvätta fulla maskiner försöker vi att bara torktumla när vi har många plagg att torktumla.

Mangla. Manglade lakan anser många är skönt. Det har varit en självklarhet under hela min uppväxt och jag manglade alla lakan och handdukar när jag flyttade hemifrån. När jag efter studierna flyttade till Stockholm och blev inneboende frågade han jag bodde hos varför jag manglade lakan och handdukar, det tog ju sådan tid. Jag hade aldrig reflekterat över alternativet och testade att låta bli. Sedan dess har jag inte manglat ett enda lakan eller handduk och kan ärligt talat säga att jag inte känner någon skillnad. Inte ens när jag kommer hem till mina föräldrar och återigen får sova i manglade lakan och torka mig med manglade handdukar. :)

Rengöra. För fläckborttagning på kläder stryker vi oftast på lite av det flytande tvättmedlet på fläcken. Är det fettfläckar gnuggar vi med galltvål. Vi rengör tvättmaskinen någon gång om året genom att tvätta en tom tvättmaskin i 90 grader med ättiksprit i tvättmedelsfacket.

Vad är ditt bästa tips vad gäller miljövänlig tvättning?