Etikettarkiv: flytta-hemifrån-saker

Kniviga beslut i köket

Brödkniv, kockkniv, fruktkniv, köttkniv, filékniv, grönsakskniv, universalkniv, skalkniv, urbeningskniv och trancherkniv. Det finns onekligen goda möjligheter att lägga stora summor pengar på att fylla kökslådorna enbart med diverse olika köksknivar om man har det intresset.

Nyligen besökte vi mina föräldrar som, till vår stora förtjusning, på många områden börjat rensa bland alla sina prylar och pinaler. Kökslådorna tycks de dock inte ha kommit till ännu för i en av dessa helt tillägnad knivförvaring hittade jag så många som 23 stycken knivar i olika storlekar, färger och former. Naturligtvis fanns det flera knivar av samma typ där brödknivar, kockknivar och universalknivar var de vanligast förekommande.

Tidigare i somras frågade vi oss, i samband med att vi skrev om redundanta normalprylar för oftaanvändning, om vi verkligen behöver och använder våra fyra olika köksknivar. Det visade sig vara en knivigare fråga än vi först trodde då Herr Minimalist anser att vi skulle klara oss med enbart den största kockkniven medan jag fortfarande ser ett behov av två av våra totalt fyra knivar.

Vi är dock helt överens om att den minsta fruktkniven är onödig samt att en separat brödkniv faktiskt inte behövs. Något som jag för övrigt inte alls var övertygad om tidigare. Jag är uppväxt med och upplärd att en brödkniv ingår i varje knivset. När mina köksknivar i samband med samboskapet fick ge vika för Herr Minimalists mer kvalitativa knivset, insåg jag dock att har man bara tillräckligt vassa knivar så behövs faktiskt ingen speciell brödkniv. Dock är det ibland svårt att ifrågasätta och ändra vanor och tankemönster vi är uppväxta med, som att det till exempel krävs en specialkniv för bröd, fisk eller frukt.

Hur många köksknivar har du och hur många av dem använder du så gott som dagligen?

Kasta glas i glashus

Vattenglas, ölglas, rödvinsglas, vitvinsglas, shotsglas, champagneglas, whiskeyglas, drinkglas, martiniglas, snapsglas, dessertvinsglas, glögglas och barnglas. Många svenska hem tenderar att husera en stor del av glasen ovan och naturligtvis inte enbart lika många som man är personer i hushållet utan oftast någonstans mellan åtta och tjugofyra identiska glas av varje sort. Men måste det vara så?

Det första du bör fråga dig är ifall vissa av glasen kanske kan användas för flera olika typer av drycker? Hur smakar till exempel det vita vinet om vi måste dricka det ur ett något mindre rödvinsglas och hur skulle middagsgästerna reagera om champagnen serverades ur ett vinglas?

Det andra du bör fråga dig är ifall alla dessa glas fyller ett frekvent och konkret behov eller om du primärt införskaffat många av dem för att du förväntar dig att omgivningen i sin tur förväntar sig att du ska ha dem? Kan det vara så att vissa av glasen i praktiken inte använts på flera år eller till och med aldrig kommit till användning?

Det tredje du bör fråga dig är ifall du verkligen behöver en fullt så stor uppsättning av de glastyper du frekvent använder? Hur många är ni i hushållet, hur ofta har ni någon form av bjudning och hur många är ni oftast vid de tillfällena?

Det sista du bör fråga dig är om din glasuppsättning skulle se annorlunda ut om du hade möjligheten att hyra in glas vid de få tillfällen då dina behov växer utöver det vanliga? Hur många glas skulle du i så fall behöva äga för vardagsbruk?

Den sista frågan låter kanske hypotetisk men i de flesta större städer går det idag att hyra olika typer av glas för 3-4 kronor styck. Det gör inköpet av de 24 champagneglasen, som görs för säkerhets skull, för att man bör ha dem i sin glasuppsättning, helt onödigt. 

Så hur ser det ut hemma hos oss? Jo, även vi har samlat på oss en hel del glas över tiden även om vi även här redan rensat rätt friskt sista året, framför allt i samband med att vi blev sambos:

  • Vattenglas 10
  • Vinglas 12
  • Champagneglas 12
  • Whiskeyglas 4
  • Snapsglas 20
  • Glögglas 6

Idag har vi alltså 32 glas per person i hushållet!

För vår del har vi sakta med säkert och relativt omedvetet samlat på oss de mängder av glas vi har idag. Några har köpts för att användas dagligen, några har vi fått i gåva och andra har vi köpt för ett speciellt tillfälle. Några av glasen används frekvent medan andra står oanvända år ut och år in och väntar på beröring, vilket förmodligen kommer att ske först om eller då vi flyttar till nytt boende, om vi inte hinner rensa ut dem innan dess vill säga.

Att vi har ett stort antal snapsglas beror på att jag (Fru Minimalist) tidigare köpte och samlade på snapsglas som souvenirer vid resor. Ett snapsglas per land eller stad som besöktes. Med nya minimalistiska glasögon på ser det dock ut som att denna typ av glas snart kommer lämna vårt hem.

Vi skulle förmodligen få diska glas för hand om vi hade färre vattenglas och kanske skulle det uppstå något tillfälle då vi blir tvungna att dricka någon dryck ur ett otypiskt glas då och då, om vi bortser från hyralternativt, men det skulle garanterat inte gå någon nöd på oss om vi gjorde oss av med några sorters glas och minskade på antalet. 

Hur många glas har ni per person i hushållet? Och vilken typ av glas kan du tänka dig att göra dig av med om du måste välja minst en glastyp?

Tio års sparande till vilken nytta?

När jag var runt fjorton femton år gammal började jag vid födelsedagar och jul få diverse husgeråd som glas, dukar, bestick, porslin och handdukar. Liknande gåvor fick jag vid konfirmation, studenten, examen och liknande tillfällen och snart hade jag inte bara en utan hela tre flyttkartonger fyllda bra-att-ha-prylar och flytta-hemifrån-saker. Utan att jag ens lämnat föräldrahemmet.

Grundtanken av initiativtagaren, det vill säga min mor, var god. Genom att få dessa saker tidigt i livet skulle jag inte behöva lägga ut så mycket pengar när jag väl skaffade ett eget boende. Hela släkten visste dessutom vilken servis jag samlade på vilket gjorde det väldigt enkelt att köpa presenter till mig.

Efter ett par år boende utomlands, fem år av korridorsboende samt inneboende låg två tredjedelar av alla saker fortfarande orörda i samma flyttkartonger. Detta drygt tio år efter att de första prylarna packades ner. Så äntligen vid 27 års ålder köpte jag och min dåvarande pojkvän en egen lägenhet tillsammans. I den rymliga tvåan skulle väl slutligen alla sparade dukar, bäddset, matchande handdukar, porslinsserien och diverse glas för alla tillfällen, komma till användning? Problemet var bara att två hushåll skulle bli ett och naturligtvis valde vi bara det bästa från respektive håll. Det innebar att när vi fyllt lägenheten stod fortfarande två av flyttkartongerna kvar hos mina föräldrar.

Dessa två kartonger med oanvända saker står kvar på samma plats än idag. Under åren har jag då och då tittat i lådorna för att se om det är något jag behöver och ibland har jag kommit hem med en gammal tårtspade eller duk, men allt som oftast ger dessa flyttlådor mig bara enormt dåligt samvete. Egentligen borde jag åka hem till mina föräldrar, hämta lådorna och gå igenom dem enligt principen om de fyra s:en. Men avstånd, tid och avsaknaden av bil gör att det inte blir av.

Vad har jag då lärt mig av detta? Jo, att aldrig köpa saker proaktivt och såklart att inte göra om samma misstag till våra framtida barn. Personliga preferenser, mode, teknik och intressen förändras för mycket över tiden vilket gör det smartast att köpa liknande saker först då behov verkligen uppstår.

Ett skräckexempel är servisen på runt 50 delar vars färg jag inte alls gillade när jag började använda den drygt tio år efter färgvalet gjordes. Eller som den dyra köksmaskin jag fick i studentpresent som många år senare var fullständigt omodern och därför aldrig tagits i bruk utan fortfarande ligger kvar orörd i originalförpackningen i en av flyttkartongerna.

Är det någon mer än jag som, mer eller mindre på eget initiativ, tidigt börjat samla husgeråd som sedan inte kommit till användning? Är detta ett kvinnligt fenomen eller finns det även män med liknande kartonger hemma hos sina föräldrar?