Etikettarkiv: harmoni

Minimalistiska apptips – Yoga Studio (iOS)

Det här är det nionde inlägget i serien Minimalistiska apptips där jag går igenom appar för iOS som tillför mycket nytta i våra liv och på ett eller annat sätt passar in i vår minimalistiska livsstil.

Den app jag recenserar denna gång är appen Yoga Studio. Den kostar 39 kr vilket är relativt mycket för en mobilapp. Men efter att ha letat efter den optimala yoga-appen alternativt de optimala yoga-filmerna i flera år, fick jag av en slump syn på denna app i slutet av sommaren. Det tog mig cirka 5 sekunder att nå ett köpbeslut, ett beslut jag inte ångrar idag!

Appen har nämligen allt jag letat efter och lite till:

  • Totalt 280 olika yoga-poser i färdigpaketerade pass av olika längd, svårighetsgrad (tex nybörjare, medel, avancerad) och syften (tex smidighet, styrka, balans och ryggont).
  • Möjligheten att komponera ihop egna pass av de 280 olika yoga-poserna då man tröttnat på de färdiga passen samt byta bakgrundsmusik om man även tröttnar på den.
  • Enkel, elegant och samtidigt otroligt intuitiv design av appen. Även de filmsnuttar som utgör poserna och passen är väldigt stilrent komponerade.
  • Stöd för att stream upp bilden på TV:n via AirPlay och vår Apple TV om iPhone eller iPad-skärmen känns för liten.

Redan efter första passet med Yoga Studio tog vi bort de yoga-filmer vi använt oss av tidigare då det var rätt uppenbart att vi aldrig kommer att använda oss av dem igen.

Sedan vi köpt appen har det blivit mycket roligare att yoga och vi har gått från att yoga någon enstaka dag i veckan till en snudd på daglig rutin. Nedan ser du en skärmdump av vår yoga-kalender under september månad. Ibland kör vi passen var för sig, ibland tillsammans.

Yoga Schedule

Och varför yogar vi över huvud taget? Dels ser vi det som ett komplement till löpning och gymträning för att öka styrka i muskler vi normalt sett inte aktiverar men även för ökad flexibilitet och balans. Dessutom tycker vi oss bli mer närvarande av att yoga, vilket är något vi hela tiden eftersträvar. Utöver det så är det mysigt att yoga tillsammans, både tidiga morgnar innan jobbet samt sena kvällar innan sängdags.

Är du en yogi och har du testat appen Yoga Studio?

En månad med långsamhet

Bättre sent än aldrig var det dags för mig, Herr Minimalist, att berätta om december månads utmaning som går ut på att använda mig av långsamhet, speciellt i arbetslivet.

Jag har fått feedback av en äldre kollega, som jag ser litegrann som en mentor, att jag tenderar att vara väldigt snabb. Jag talar snabbt, jag tänker snabbt, jag agerar snabbt och jag till och med rör mig snabbt. Det kanske låter som något bra men det finns nackdelar, både för mig själv och min omgivning:

  • Att tala snabbt gör att mottagaren måste anstränga sig hårdare för att hänga med och kanske till och med tenderar att bli stressad. Att tala långsammare är behagligare för mottagaren, ger öppningar för andra att bemöta det jag säger och ger dessutom mig själv mer tid att bättre formulera mina tankar och idéer.
  • Att tänka snabbt gör att jag snabbt anser mig kommit fram till en lösning och kan gå vidare, men risken finns att lösningen inte alltid är den bästa. Att ge mig själv tid att tänka ett par extra varv, speciellt kring viktiga eller komplexa beslut eller ämnen gör att jag kan ta fler aspekter i beaktning, ta klokare beslut samt förankra eventuella insikter och kunskap i mig själv innan jag går vidare. Att helt försöka låta bli att tänka och bara lyssna när andra pratar ligger även det i målbilden.
  • Att agera snabbt gör att saker och ting blir gjorda och kan strykas från min att-göra-lista, men kanske inte alltid de högst prioriterade sakerna och mina åtgärder är kanske inte alltid heller tillräckligt förankrade på samtliga håll. Att agera långsammare kommer ge mig möjlighet att identifiera det jag inte borde göra, utföra det jag bör fokusera på bättre, samt förankra det som förankras bör.

Att hela tiden vara snabb tar dock mycket onödig energi. Energi som jag hellre har kvar vid arbetsdagens slut. Samtidigt finns det något tilltalande med känslan av att vara snabb som jag gillar. Det ger en känsla av att komma framåt, av att vara effektiv och ha flow men den kommer jag att ignorera denna månad.

Tanken är med andra ord att fokusera på kvalitet framför kvantitet både i kommunikation, fokus och handling med hjälp av långsamhet. Något som vi ofta förespråkar när det gäller konsumtion men som även går att applicera på många andra områden. Andra exempel är att inte springa för att hinna med tunnelbanan eller att snabbt äta upp maten för att korta ner lunchrasten.

Vad tror du om att vara medvetet långsam, blir allt bättre eller finns det uppenbara nackdelar?

Sammanfattning: En månad med livsbalans

Nu är november månads utmaning över som gick ut på att testa hur livet kan förändras med en sund balans mellan arbetsliv och fritid.

Det är egentligen inga nya insikter som trillat ned i huvudet denna månad utan det handlar mer om repetition av insikter jag redan fått tidigare i livet. Men det är som bekant en ganska stor skillnad på att veta vad som är rätt och på att faktiskt agera därefter.

Så hur reagerade omvärlden på mitt nya beteende?

  • I stort sett ingen har reagerat negativt på att jag dragit ned på tempot en aning och inte längre överlevererar på alla fronter. Saker får ta lite längre tid alternativt göras lite mindre noggrant och det är ok.
  • Mina kollegor blir mer förvånade än irriterade när jag plötsligt börjat säga nej till uppgifter som är lågt prioriterade alternativt utanför mitt ansvarsområde. De hittar snabbt någon annan att delegera till som är sämre på att säga nej än vad jag numera är eller någon som faktiskt har tid över.
  • Att själv delegera arbetsuppgifter till kollegor inom andra delar av företaget har fungerat relativt bra. När jag inte längre agerar smörjmedel i dåligt fungerande interna processer och problemet landar på rätt ägares bord börjar man kika på mer långsiktiga och automatiserade lösningar.
  • Ingen har kommenterat kring att jag numera arbetar normala tider och inte längre svarar på mail eller löser uppgifter på helger. Möjligen har någon i mitt team snarare varit positiv till förändringen. Troligen för att jag numera inte stressar dem att göra samma sak.
  • Det har funnits en stor förståelse från min chef och HR för att jag vill lämna ifrån mig några av mina ansvarsområden inför bebisens ankomst. Att de själva haft spädbarn en gång i tiden hjälper säkert till i kombination med en insikt kring hur överbelastad min arbetssituation varit under hösten.

Och hur reagerade jag själv på mitt nya beteende?

  • Till en början var det lite läskigt att släppa kontrollen genom att delegera, säga nej och ignorera diverse statusmöten, men det blir bättre och bättre. Att be människor om hjälp är även det en smula stressande och ovant, speciellt till en början.
  • Vetskapen om att jag inte längre tillåter mig själv att arbeta ikapp på kvällar och helger gör att jag numera tvingas prioritera och arbeta med rätt uppgifter under normal arbetstid.

Och vad är de större insikterna från denna månad?

  • Så länge man är tydlig med att något kommer att ta längre tid eller inte hinnas med alls så är det helt ok. Det blir ett problem först när en försenad eller utebliven leverans dyker upp som en överraskning, vilket går att undvika med planering och tydlig kommunikation.
  • För att lyckas med förändringen har jag varit väldigt noga med att inte fuska. Datorn stannar på kontoret, jag går hem då dagen är över oavsett om saker är kvar på min prioriterade att-göra-lista. Jag läser inte ens arbetsrelaterad litteratur på fritiden längre, inte ens spännande jobbrelaterade bloggar.
  • Jag har fortfarande inte tagit en enda fika borta från datorn. Den vanan verkar svår att bryta. Jag avundas de kollegor som kommer från tidigare jobb inom industrin eller statliga inrättningar som med gott samvete tar en halvtimmes fika, ibland både på förmiddagen och eftermiddagen. Jag kollar normalt sett inte ens Facebook och privatmailen en enda gång under arbetsdagen.
  • Jag har observerat att de äldre kollegorna är enormt duktiga på att be om hjälp samt delegera arbetsuppgifter speciellt på yngre, överambitiösa kollegor med mycket energi. Det är något jag kommer att vara medveten om samt möjligen ta efter i mindre skala.
  • När man drar ned på tempot och stressen blir man generellt en bättre människa. Plötsligt ökar empatin för andra människor samt förmågan att lyssna på kollegor och prioritera både sina egna och andras uppgifter.
  • Chefen och resten av företaget kommer inte sätta stopp eller dra ned på tempot. Det får man ansvara för på egen hand. Inte heller blir man belönad för att man sliter ut sig, frågan är om någon ens ser det. Däremot börjar de flesta rätt snabbt se överleverans som ett normaltillstånd om man inte passar sig.
  • Ju mer man jobbar och presterar desto mer arbete får man på sitt bord. Att dra ned på tempot och sluta överleverera samt kommunicera och maila så mycket, får med andra ord trevliga följdeffekter av snöbollskaraktär.
  • Livet blir oändligt mycket bättre då man ger sig själv tillåtelse att vara ledig både praktiskt och mentalt. Plötsligt finns det mycket mer tid för återhämtning, träning och umgänge med familj och vänner.
  • Trots att jag har ambitionen att inte låta tankarna gå till arbetet på kvällarna och helgerna är det extremt svårt att kontrollera. Det enda som fungerar är i stort sett att aktivera eller stimulera sig på ett eller annat sätt med något som tar ens fulla koncentrationsförmåga eller fokus.

Sammanfattningsvis ska det bli spännande och se vad skillnaden i mitt beteende får för konsekvenser på längre sikt. Kommer jag bli sedd som en slacker av mina kollegor inom några månader, kommer jag till slut lyckas med att helt släppa jobbtankarna på fritiden, kommer jag plötsligt en dag ta mig tid för fika och kommer jag på lång sikt att bli harmonisk eller i själva verket understimulerad av mitt nya sundare tempo?

En månad med livsbalans

Då var det dags för mig, Herr Minimalist, att berätta om november månads utmaning som kommer gå ut på att etablera vanan att ha en sund balans mellan arbetsliv och fritid, det vill säga försöka skapa livsbalans i tillvaron.

Jag har sedan jag kom tillbaka från semestern i slutet av augusti jobbat alldeles för mycket. Jag har majoriteten av veckorna jobbat 50 timmar eller mer med ett extremt högt tempo och tunga leveranskrav. Det finns flera omständigheter och anledningar jag kan skylla på, exempelvis:

  • Vårt företag är i en extremt expansiv fas med nästan 40% tillväxt per år
  • Jag ansvarar för två avdelningar
  • Medlemmarna i båda avdelningar är relativt nya och behöver mycket hjälp
  • Jag är dessutom direkt ansvarig för två av våra produktlinjer
  • Vi har gjort en stor satsning med att definiera nästa generation av våra huvudprodukter
  • Jag har dessutom drivit en EU-bidragsansökan och andra småprojekt parallellt
  • Osv…

Men i slutänden handlar det om mina prioriteringar, respekten för min egen tid och hälsa samt konsten att säga nej. Det är ju precis ett sådant liv jag levt sedan sommarsemestern som jag absolut INTE vill leva. Att försöka etablera harmoni i livet med till exempel meditation, vilket var förra månadens utmaning, är att angripa symptomen och inte grundproblemet.

Och trots att arbetsuppgifterna är väldigt utvecklande och intressanta, är det inte hållbart att sitta i möten 30-40 timmar i veckan, svara på mail och sköta egna arbetsuppgifter på kvällarna, samt läsa på om marknaden och konkurrenter på helgerna. Speciellt eftersom jag och Fru Minimalist ska bli föräldrar om bara ett par månader.

Därför kommer jag göra det till en vana att framöver lämna jobbet på jobbet, jobba max 40 timmar per vecka, ta mig tid för fikapauser, men kanske allra viktigast även börja lämna ifrån mig en del av mina nuvarande ansvarsområden. Jag kommer även att vara extremt selektiv med vilka möten jag tackar ja till så att jag har tid över till mina egna åtaganden under normal arbetstid. Jag läste förresten en bok på just det ämnet häromdagen som heter Time Warrior som jag kan rekommendera.

Det är lite lurigt att avsluta med en fråga på ett inlägg likt det ovan men om du har tips kring hur man lyckas med livsbalansen, både på kort och lång sikt, så tar jag tacksamt emot dessa!

Vad pysslar du med?

Sticka, virka, sy, rita, måla, klippa och klistra. För många är pyssel minst lika rogivande som att läsa en bok eller se en film. Men går liknande intressen att kombinera med minimalism?

Jag ser idag inte mig själv som någon pysslare, men när jag tittar i backspegeln tycks jag ändå ha varit en. Som liten broderade jag korsstygnstavlor och gav bort i julklapp till mormor och farmor. På den tiden man framkallade foton i större utsträckning än idag skapade jag scrapbook-album och på gymnasiet sydde jag om kläder för att göra dem mer personliga.

Idag har jag dock inte kvar några spår av mina broderier, fotona förvaras mestadels digitalt och någon symaskin äger jag inte sedan mitt behov av att bära annorlunda kläder gått över. Bara för att något var ett stort intresse tidigare i livet så måste man inte behålla alla relaterade prylar för all framtid. 

Och i likhet med att det sällan är optimalt att hålla på med för många olika typer av sporter och fritidsintressen parallellt så anser jag att du på samma sätt bör fundera över vilken typ av pyssel du vill lägga ner tid, pengar, plats och utrustning på. Engagerar du dig i för många områden samtidigt resulterar det ofta i att inget av dessa får tillräckligt med tid eller fokus.

I många fall är det dock inte råmaterialet till pysslet som är boven i dramat, utan själva resultaten. Vem behöver ytterligare en halsduk, raggsockor eller tavla i hemmet? Om just stickning är det stora intresset går det säkert att skänka till välgörenhetsorganisationer i din stad, eller exempelvis Hjälpstickan som endast tar emot stickade gåvor.

Så visst går pyssel ihop med minimalism, om det skänker glädje och harmoni till ditt liv fyller det en viktig funktion. Jag gjorde exempelvis en inbjudan till 30-årsfest med tema huvudbonad med ytterst få verktyg här om dagen bara för att det var roligt och avkopplande (se bild). Men våga välja bort, rensa och prioritera även bland pysslet, både vad gäller det du skapar som vilka resultat du behåller.

Vad tycker du om att pyssla med och vad förvarar du för pyssel där hemma?

Minimalistiska lägenheter säljer

Har du tänkt på att de tips en mäklare ger säljaren av en bostad skulle kunna vara hämtade direkt ur en guide för ett minimalistiskt hem? Nedan följer några av de punkter (riktiga exempel) som vi fått av våra mäklare vid tidigare försäljningar:

  • Håll rena golvytor, plocka undan eventuella möbler som är i vägen.
  • Håll avställningsytor rena, plocka undan på bordsytor och fönsterbänkar.
  • Ta bort eventuellt överflöd, personliga ting och bilder.
  • Köket är ett av bostadens viktigaste rum. Se till att disk, disktrasa och diskborste är undanplockat, att papperskorgar är tömda och att bänkar och ytor är avtorkade.
  • I badrummet ska det vara snyggt och rent. Plocka bort schampoflaskor och annat, se till att handfat och toalettstol är rena (nedfällt toalettlock) och att det finns rena handdukar.
  • Ha lugn och ro. Stäng av radio och tv, diskmaskin, tvättmaskin och annat som kan störa.
  • Bädda sängar, städa av skrivbord och stäng garderobsdörrar.
  • Se till att bostaden är ordentligt utvädrad och fräsch.
  • Ställ undan cyklar och se till att varje sak är på sin plats.
  • Ställ undan kläder och skor i ytterhallen.
  • Dölj synliga sladdar.
  • Rensa i bokhyllor.

Det finns såklart alltid ytterligare punkter på mäklarens lista som att ställa fram värmeljus på toaletten, snittblommor i fönstren och en skål med godis eller frukt i köket. Majoriteten av tipsen leder dock till ett, i våra ögon, minimalistiskt hem om du väljer att följa dem.

Mäklarna själva motiverar oftast åtgärderna med att det är viktigt att hemmet ger ett positivt första intryck och att avskalade och rena ytor skapar ett behagligt lugn hos de som kommer in i lägenheten och gör att boendet känns luftigt. Vilket i sin tur ska attrahera så många spekulanter som möjligt.

Men om det är så att ett minimalistiskt hem är ett hem som majoriteten av alla människor känner sig harmoniska i samt attraheras av, varför är det då så vanligt med hem där ägaren ger intryck av att försöka åstadkomma raka motsatsen? Kan det vara så att många inte är medvetna om vad de egentligen blir harmoniska av? Kan det vara så att många inte har självdisciplinen att följa råden ovan fast de egentligen vill? Eller är grundproblemet att många helt enkelt har så mycket prylar att det inte ens är praktiskt möjligt?

Om du vet med dig att du egentligen gillar känslan av en lägenhet förberedd för visning så föreslår vi att du testar att implementera tipsen ovan i en veckas tid. Vem vet, det kanske leder till nya vanor och en livslång förändring till det bättre?