Etikettarkiv: hem

Fördelar med att bo litet

Att bo fyra personer uppdelat på 2 rum och kök på 60 kvm är ibland påfrestande. Det händer både en och två gånger i veckan att vi behöver påminna oss själva om att det finns många fördelar med att bo litet och trångt.

Som vi skrivit om i inlägg som ”Hemnet-knarka bort sin fritid”, eller ”Är du en vinnare i bostadslotteriet” så letar vi större bostad. Att hitta huset, eller kanske lägenheten, som känns rätt är inte enkelt. Och de gånger vi så har gjort har vi än så länge förlorat i den efterföljande budgivningen. När det känns jobbigt är det bra att snegla på listan nedan för att påminna oss om att det trots allt finns många fördelar med att bo litet och trångt, och att det inte gör något att vi får göra det ett tag till.

  • Du är aldrig mer än tio steg bort när något av barnen skriker.
  • Du blir duktig på att rensa och minimera antalet saker.
  • Du tvingas till smarta och kompakta förvaringslösningar.
  • Det är liten yta att städa och hålla rent.
  • Du blir duktig på att plocka undan efter dig och lägga tillbaka saker på sin plats.
  • Du säljer av eller skänker saker snabbt så de lämnar hemmet och kommer till nytta igen.
  • Du tackar inte automatiskt ja när någon erbjuder dig, ofta onödiga, prylar.
  • Familjen kommer varandra väldigt nära.
  • Du konsumerar onödiga saker i mindre utsträckning.
  • Du hittar dina konkreta behov när du bara får plats och har det du verkligen behöver.
  • Du etablerar nya och mer miljövänliga vanor som Bundling och Hygglo.
  • Ni börjar samäga inom familjen, exempelvis träningsutrustning och datorer.

Sist men inte minst är att bo på liten yta den bästa minimalistkursen du kan gå. :) Du tvingas till ett minimalistiskt tänk, får prioritera och fundera kring dina prylar och kläder, om de används och om du behöver ha kvar dem, samt om det är värt att låta dem ta upp förvaringsyta.

För vissa kan det säkert vara ekonomiskt fördelaktigt att bo litet. I Stockholmsområdet har dock det mest ekonomiska de senaste ca 10 åren varit att köpa stor bostad redan från början.

Vad tycker du är de främsta fördelarna med att bo trångt?

Den säkra framtidslådan

I takt med att vår familj och våra barn växer, så gör även behovet av större utrymme och bostad det. Eftersom vi bor kvar i vår tvåa på 60 kvm behöver saker numera lämna hemmet när nya kommer in. Det är principen en in en ut som gäller av utrymmesskäl, nästan i alla fall. :)

Vissa saker i hemmet vet vi att vi kommer både vilja och behöva använda så snart vi bor lite större. Dessa har därför känts onödiga att rensa ut för att sedan införskaffa samma eller liknande igen inom något års tid. Vi kom därför fram till att vi behöver en ”framtidslåda”.

Framtidslådan ska endast innehålla saker som du med säkerhet kommer använda inom överskådlig framtid, men som inte behöver ta upp förvaringsyta i bostaden just nu och som därför förvaras på annan plats, exempelvis i förrådet, vinden eller i dina föräldrars garage. För vår del har vi exempelvis lagt nedanstående saker i vår framtidslåda, som rent praktiskt består av en flyttkartong som förvaras i vårt källarförråd:

Sängkläder till spjälsäng. I dagsläget har vi två uppsättningar i linneskåpet vilket räcker till Storasyster Minimalist, men när Lillebror Minimalist växt ur sitt babynest och slutat samsova kommer vi behöva fler set. Tills dess behöver extra uppsättningar inte ta upp plats i bostaden.

Taklampor. Vi har två taklampor som vi i nuvarande bostad inte behöver men verkligen tycker om. Dessa får vila i framtidslådan tills vi bor större och har fler rum i behov av lampor.

Ramar. Vi har tidigare haft fina ordspråk och liknande i ramar, men allt eftersom vi möblerat om och gjort hemmet mer barnanpassat har dessa fått flytta på sig. Det senaste året har de bara legat i en låda i lägenheten. Vi gillar ramarna tanken på tavlor med tänkvärda texter, men vi vill ha det i ett hem som har mer plats för den typen av inredning än nuvarande bostad.

Dukar. Vi har ett par dukar som Fru Minimalists mamma vävt och som är väldigt fina. Med två små barn som drar i saker och spiller mycket har vi dock ingen användning för dukar. Vi är övertygade om att dessa kommer användas när barnen är liksom boendet är större.

Behovet av en framtidslåda finns framför allt hos dem som bor litet och är i en livsfas där större bostad eller annan större förändring i livet finns inom räckhåll.

Risken med en framtidslåda är att du lägger ner saker du egentligen borde rensa ut och göra dig av med. Gemensamt för ovanstående saker är att vi vill och är säkra eller övertygade om att sakerna kommer användas inom allt från ett par månader till något år. Finns det osäkerhet kring den framtida användningen av sakerna ska de istället läggas i en tremånaderslåda där du efter 3 månader utvärderar huruvida du saknat sakerna eller kan gör dig av med dem.

Vad skulle du lägga i din framtidslåda?

Hemnet-knarka bort sin fritid

Även om vi anser oss vara minimalister och inte har överflöd av prylar som många andra, så börjar det bli trångt i vår tvåa på 60 kvm med två barn. Visst är det mysigt att sova allihopa i samma sovrum, men det är också jobbigt när barnen väcker varandra på nätterna, eller att försöka amma i en 160 cm bred säng med fyra personer i bredd. Varav minst en på fel ledd. Liksom när mor- och farföräldrarna är på besök och vi bor och sover 5-6 personer + en hund på dessa 60 kvm. Trångt och mysigt var orden. :)

Med undantag för sommaruppehåll i juli så har de flesta söndagarna det senaste halvåret spenderats på en, ofta två visningar. Liksom vissa vardagskvällar i form av förhandsvisningar eller omvisningar. Vi är nog uppe i ett 50-tal visningar totalt, allt från större lägenheter i närområdet till radhus söder om stan och villor norr om stan.

hemnet

Ungefär hälften av objekten har framför allt jag, Fru Minimalist, både möblerat, renoverat och flyttat in i. Hunnit kolla upp förskolor och grundskolor i närområdet, och hur vardagslogistiken med pendling till/från jobb, hämtning/lämning och matinköp skulle kunna lösas.

Vi har lagt ner energi, drömmar och känslor på flera objekt. Drömmar som försöker glömmas och förträngas när det återigen inte blivit någon affär. I slutet av veckan börjar hela proceduren om igen med nya objekt. Då och då undrar vi hur länge vi kommer orka leta. Hur lång tid tar det innan vi ger upp någon av våra viktigaste punkter på ”krav-listan”.

Vissa vänner har köpt bostäder i områden vi inte en visste om att de letade i, eller som betalat mer pengar än vad som kan anses normalt för området och bostadstypen. Med tiden börjar vi inse vad som ligger bakom detta till synes märkliga beteende. Till slut slår man till bara för att slippa få drömmar krossade, känslor sårade och energi förbrukad. Ofta blir det ju bra när du väl bestämd dig, fattat beslut och kommit på plats.

Jag längtar efter att lägga fritiden på annat än att kolla bostäder, lusläsa prospekt, researcha nya områden, kolla upp förskolor och mäta pendlingsavstånd. Jag ser verkligen fram emot att deleta hemnet-appen. För du vet väl att det är hemnet-förbud minst ett år efter att du väl köpt din bostad? :) Än är vi inte där, men för varje visning och budgivning kommer vi ett steg närmre.

Har du hemnet-knarkat och hur tog du dig ur det? :)

Är du en vinnare i bostadslotteriet?

Bostäder. Ett vanligt diskussionsämne vid sammankomster med vänner och ett gissel för många flyttsugna i våra storstäder där priserna skenat de senaste åren. Vi har fått en del frågor om hur vi tänker kring bostad och att köpa större boende nu när vi fått barn.

När är ”rätt” tajming? Kommer priserna alltid gå upp? Var vill du bo? Var klarar du av att bo rent ekonomiskt? Hur mycket är du beredd att belåna dig? Hur långt ut kan du flytta för att få ihop vardagen och fortfarande ha livskvalitet? Vilka bekvämligheter värderar du högst? Hur ser kravlistan för bostaden ut? Och vad är viktigast av närhet till jobb, förskola, gym, mataffär, natur, kommunala färdmedel etc?

Vi ska inte sticka under stol med att sommaren med Bebis Minimalist fått oss att bli sugna på större och annat typ av boende. Vi har besökt vänner i villa och bott i mor- och farföräldrars villor. Att kunna plocka hallon, smultron och vinbär på tomten, bara öppna dörren och släppa ut barn, äta ute på altanen eller i skuggan av ett träd, ha en svalkande liten barnpool eller en studsmatta på tomten. Sådant längtar vi efter, särskilt när Bebis Minimalist blir äldre.

Idag bor vi på 60 kvm högt upp i en hyfsat nyproducerad lägenhet. Som ni kunnat se i vår serie blogginlägg om förvaring i vår bostad, bor vi hyfsat rymligt. Lägenheten är otroligt ljus med fönster i tre väderstreck liksom bra planerad. Vi har dessutom 1 minut till tunnelbanan, 1 minut till köpcentrum, 5 minuter till två gym där vi har medlemskap, 10 minuters jogging till tre olika vattendrag, 10 minuter med tunnelbana in till stan. Flyttar vi till större kommer flera av dessa bekvämligheter få stryka på foten.

Sedan vi fick barn har vikten av ett tryggt bostadsområde blivit en av våra viktigaste parametrar, närhet till förskola och grundskola likaså. Att bo nära en tunnelbana och stort centrum är bekvämt, men har också en förmåga att samla ett för barn olämpligt klientel. Vi har haft såväl alkohol- som drogpåverkade boendes i våra källargångar och garage under vinterhalvåren.

Egentligen känner vi ingen brådska att köpa större boende. Samtidigt har det visat sig de senaste 10-15 åren att de som tagit störst risk, köpt stort och dyrt, också varit de största vinnarna, generellt sett. I dagsläget är det svårt att spara ihop pengar på sin vanliga lön i samma takt som priserna stiger, så frågan är om det lönar sig att sitta stilla i båten och vänta? Redan för 30 år sedan hördes kommentarer som att ”nu är det så dyrt”, och ”nu kan inte priserna gå upp mer”, lika aktuella för 5 år sedan, liksom idag.

Vi velar över huruvida vi vill bo i en större lägenhet eller i ett radhus, båda har sina för- och nackdelar. Som minimalister har vi några fördelar, dels kan vi tänka oss att bo på färre kvadratmeter än många andra, och dels äger vi färre saker så att vi rent praktiskt kan få plats på färre kvadratmeter. Tyvärr är det sällan möjligt att bestämma antalet kvadratmeter och planlösningar helt fritt, men vi tror att vi skulle klara oss gott på 100 – 120 välplanerade kvm. I en storstad kan en extra kvadratmeter kosta 3 års amortering á 1000 kr/månad, det kan plötsligt bli mycket pengar om du inte behöver den extra boendeytan du betalar för.

På vår kravlista står:

  • Inte för lång pendling till jobb. Frågan är var gränsen går, vid 30, 40 eller 60 minuters resa?
  • Ett varsitt rum till alla barn. Men hur många barn har vi om 5-10 år, 1, 2 eller kanske 3?
  • Två toaletter, båda med dusch eller badkar.
  • Närhet till mataffär, om än liten och dyr, för akutinköp av mjölk, frukt eller toapapper.
  • Närhet till någon form av träning; naturområde, löparbana eller gym.

Ibland tröttnar vi på storstadspriserna och skämtar om att flytta till någon mindre stad. Kanske skulle vi slippa viss stress och press på köpet. De höga bostadspriserna i en storstad står ju inte i paritet med högre lön. Oftast känns uppslaget dock mer som ett skämt än något vi kommer realisera.

Vi har insett att vi måste vara 110% trygga i varför vi gör de val vi gör den dag vi köper större boende. Oavsett vad vi köper och var så kommer personer i vår närhet att ifrågasätta, vilket kan få oss att tvivla på vårt val. Vissa kommer tycka att vi köper för dyrt, andra att vi väljer fel område, att vi köper för litet eller för stort, fel typ av bostadsform, med mera. Som sagt, det är ett ständigt hett ämne att diskutera där i princip alla har en åsikt de gärna yttrar.

Hur bor du och vad är dina prioriteringar inför köp av ny bostad?

God jul önskar minimalisterna!

Vi har fått en del frågor kring hur vi gör med julpynt och juldekorationer, så julaftonen till ära bjuder vi på ett par julbilder från vårt hem. Vi julpyntar sparsamt med en handfull tomtar, byter ut lamporna i fönstren mot juligare dito, tar fram ett par julljusstakar, en julbock samt sätter upp julgardiner i köket. På kylskåpsdörren låter vi de finaste julkorten från släkt och vänner stå för julpyntet.

Svårare än så behöver det inte vara. Det tar vanligtvis en kväll att julpynta och ändra om här hemma och samtliga våra julsaker ryms i en flyttkartong där ljusstakarna tar största utrymmet i anspråk. Någon julgran har vi inte eftersom vi än så länge firat julafton hos någon av våra föräldrar, eller som förra året, varit utomlands, kanske blir det ändring när vi snart bildar en egen liten familj.

Tomten och snögubben nedan på tv-bänken är mina personliga juldekorationsfavoriter.

juldekoration glas

Den här tomten med sitt vänliga ansikte från JIE keramik tycker jag också mycket om.

jultomte och ljusstake

Vardagsrumsbordet pryds av dessa ljusstakar. Vi försöker att hålla vardagsrumsbordet helt avplockat från tidningar och fjärrkontroller bland annat för att skapa lugn i rummet.

ljusstakar värmeljus

Julbocken står på vakt utanför sovrummet, det känns tryggt. :)

halmbock

Med detta vill vi önska dig en riktigt god jul! Hoppas du inte får några julklappar innehållandes prylar som inte fyller ett konkret behov! ;)

Kniviga beslut i köket

Brödkniv, kockkniv, fruktkniv, köttkniv, filékniv, grönsakskniv, universalkniv, skalkniv, urbeningskniv och trancherkniv. Det finns onekligen goda möjligheter att lägga stora summor pengar på att fylla kökslådorna enbart med diverse olika köksknivar om man har det intresset.

Nyligen besökte vi mina föräldrar som, till vår stora förtjusning, på många områden börjat rensa bland alla sina prylar och pinaler. Kökslådorna tycks de dock inte ha kommit till ännu för i en av dessa helt tillägnad knivförvaring hittade jag så många som 23 stycken knivar i olika storlekar, färger och former. Naturligtvis fanns det flera knivar av samma typ där brödknivar, kockknivar och universalknivar var de vanligast förekommande.

Tidigare i somras frågade vi oss, i samband med att vi skrev om redundanta normalprylar för oftaanvändning, om vi verkligen behöver och använder våra fyra olika köksknivar. Det visade sig vara en knivigare fråga än vi först trodde då Herr Minimalist anser att vi skulle klara oss med enbart den största kockkniven medan jag fortfarande ser ett behov av två av våra totalt fyra knivar.

Vi är dock helt överens om att den minsta fruktkniven är onödig samt att en separat brödkniv faktiskt inte behövs. Något som jag för övrigt inte alls var övertygad om tidigare. Jag är uppväxt med och upplärd att en brödkniv ingår i varje knivset. När mina köksknivar i samband med samboskapet fick ge vika för Herr Minimalists mer kvalitativa knivset, insåg jag dock att har man bara tillräckligt vassa knivar så behövs faktiskt ingen speciell brödkniv. Dock är det ibland svårt att ifrågasätta och ändra vanor och tankemönster vi är uppväxta med, som att det till exempel krävs en specialkniv för bröd, fisk eller frukt.

Hur många köksknivar har du och hur många av dem använder du så gott som dagligen?

Kasta glas i glashus

Vattenglas, ölglas, rödvinsglas, vitvinsglas, shotsglas, champagneglas, whiskeyglas, drinkglas, martiniglas, snapsglas, dessertvinsglas, glögglas och barnglas. Många svenska hem tenderar att husera en stor del av glasen ovan och naturligtvis inte enbart lika många som man är personer i hushållet utan oftast någonstans mellan åtta och tjugofyra identiska glas av varje sort. Men måste det vara så?

Det första du bör fråga dig är ifall vissa av glasen kanske kan användas för flera olika typer av drycker? Hur smakar till exempel det vita vinet om vi måste dricka det ur ett något mindre rödvinsglas och hur skulle middagsgästerna reagera om champagnen serverades ur ett vinglas?

Det andra du bör fråga dig är ifall alla dessa glas fyller ett frekvent och konkret behov eller om du primärt införskaffat många av dem för att du förväntar dig att omgivningen i sin tur förväntar sig att du ska ha dem? Kan det vara så att vissa av glasen i praktiken inte använts på flera år eller till och med aldrig kommit till användning?

Det tredje du bör fråga dig är ifall du verkligen behöver en fullt så stor uppsättning av de glastyper du frekvent använder? Hur många är ni i hushållet, hur ofta har ni någon form av bjudning och hur många är ni oftast vid de tillfällena?

Det sista du bör fråga dig är om din glasuppsättning skulle se annorlunda ut om du hade möjligheten att hyra in glas vid de få tillfällen då dina behov växer utöver det vanliga? Hur många glas skulle du i så fall behöva äga för vardagsbruk?

Den sista frågan låter kanske hypotetisk men i de flesta större städer går det idag att hyra olika typer av glas för 3-4 kronor styck. Det gör inköpet av de 24 champagneglasen, som görs för säkerhets skull, för att man bör ha dem i sin glasuppsättning, helt onödigt. 

Så hur ser det ut hemma hos oss? Jo, även vi har samlat på oss en hel del glas över tiden även om vi även här redan rensat rätt friskt sista året, framför allt i samband med att vi blev sambos:

  • Vattenglas 10
  • Vinglas 12
  • Champagneglas 12
  • Whiskeyglas 4
  • Snapsglas 20
  • Glögglas 6

Idag har vi alltså 32 glas per person i hushållet!

För vår del har vi sakta med säkert och relativt omedvetet samlat på oss de mängder av glas vi har idag. Några har köpts för att användas dagligen, några har vi fått i gåva och andra har vi köpt för ett speciellt tillfälle. Några av glasen används frekvent medan andra står oanvända år ut och år in och väntar på beröring, vilket förmodligen kommer att ske först om eller då vi flyttar till nytt boende, om vi inte hinner rensa ut dem innan dess vill säga.

Att vi har ett stort antal snapsglas beror på att jag (Fru Minimalist) tidigare köpte och samlade på snapsglas som souvenirer vid resor. Ett snapsglas per land eller stad som besöktes. Med nya minimalistiska glasögon på ser det dock ut som att denna typ av glas snart kommer lämna vårt hem.

Vi skulle förmodligen få diska glas för hand om vi hade färre vattenglas och kanske skulle det uppstå något tillfälle då vi blir tvungna att dricka någon dryck ur ett otypiskt glas då och då, om vi bortser från hyralternativt, men det skulle garanterat inte gå någon nöd på oss om vi gjorde oss av med några sorters glas och minskade på antalet. 

Hur många glas har ni per person i hushållet? Och vilken typ av glas kan du tänka dig att göra dig av med om du måste välja minst en glastyp?