Etikettarkiv: inspiration

Gästminimalister berättar: Jonas

I serien gästminimalister berättar ger vi våra läsare och bloggrannar möjlighet att med sina egna ord beskriva och inspirera med sin minimalistiska resa.

Nedan hittar du Jonas rörande och inspirerande berättelse om hur han efter en lång tid av alltför många åtaganden och högt tempo gick in i väggen och hur han hittade tillbaka till ett balanserat liv med hjälp av bland annat minimalism.

Jag är en man i drygt 40 års åldern. 3 barn, skild sen några år tillbaka. Alltid haft massa projekt på gång, tyckt det varit kul! Allt från renovera båtar till hus, ha stall med hästar, odlingar osv. Inte för pengars skull, utan mera haft ett driv att åstadkomma saker.

För drygt 10 år sedan startade jag ett företag. Började anställa folk efterhand. Där någonstans slutade jag med projekt för egen del, utan hjälpte folk med renoveringar av deras hus, deras projekt. Alltid haft svårt att säga nej, både för att jag inte ville missa något kul, men även för att jag inte ville göra någon besviken, att inte ställa upp.

Livet gick på högvarv! Ju mer jag jobbade, desto mer energi fick jag. Förstått nu i efterhand att hjärnan var boostad med fullt av adrenalin som ger en energikick. Men efter några år så gick det som det gick. Blev semester. Kroppen värkte lite varstans. Tog en restresa tillsammans med min då 14 årige son. Väl framme kunde jag bara hålla mig vaken 2-3 timmar åt gången. Där i mellan sov jag ett par timmar, sen sov jag hela nätterna när det äntligen blev kväll. Efter semestern var det fortfarande så. Mådde pyton med massa ångest och trötthet. Vart hade all energi tagit vägen?

Efter ytterligare en månad orkade jag till slut ta mig till en läkare. Berättade hur jag mådde och om min livssituation. Hon tittade mig i ögonen och frågade ”Har du aldrig hört talas om utbrändhet?” Vadå jag?? Jag har ju alltid hållit på så här. ”Jo, men du är inte 20 år längre” :)

Blev en lång resa tillbaka. Jag var ju tvungen att jobba 25% ändå på grund av mina anställda. Ville inte avskeda dem på grund av att jag var sjuk. Väldigt tacksam, de ställde upp till hundra för mig. Tänkte att jag är väl tillbaka om ett par månader max. Det tog ett år innan jag kunde vara vaken 8 timmar i sträck.

Under det året lärde jag känna mig själv mycket bättre. Märkte hur enormt mycket energi vissa personer och även saker sög av mig. När energireserven är så ytterst liten, så behövdes det så lite för att den skulle ta slut och jag somnade. Även minnet försämrades kraftigt.

I samband med minnet nästan försvann fick jag skriva upp allt som skulle göras. Då blev jag medveten om hur mycket bollar jag hade runt om mig. Allt från tvätt och handla till att betala ut löner. Listorna var långa.

Där någonstans började mitt minimalistiska liv. Jag hade inget val.

När jag efter det åkte hem till folk för att räkna på jobb, vad de ville bygga om hemma, så märkte jag hur jag hade tappat lusten. Jag undrade i mitt huvud, ”Vill ni verkligen detta? Har ni inte det bra som ni har det?” Efter ett år ringer de igen, nytt kök, sen nästa år, nytt badrum osv. Sen beklagar de efter ett par år över att de är så skuldsatta på sina hus och att de inte får låna mer. Kände att jag inte längre ville vara en del i detta. Det är inte på det här sättet man blir lycklig. Inte bestående i varje fall.

Har lagt ner mitt företag nu. Jobbar nu som anställd chef istället. Mina före detta anställda följde med och vi jobbar fortfarande tillsammans. Känns otroligt bra att släppa alla tidigare krav jag själv och andra satte på mig.

Hittade den här bloggen i samband med att jag sökte efter mindfulness. Jag mediterar regelbundet numera. Känner efter hur jag mår. Inte förrän jag stannat upp som jag verkligen noterar det. Tittar in här med jämna mellanrum för att få inspiration, bekräftelse från likasinnade och få energi.

Haha mina barn skrattar åt mig, i mina strävanden på att minska saker. Hur det rensas upp i garderober, i kök osv. Men jag märker också att de faktiskt anammat det. De kommer med urvuxna kläder som jag sen skickar till bättre behövande eller alternativt second hand. Tror de ser att deras pappa mår så mycket bättre nu. Är mera närvarande.

Så, det var lite om mig. Ifall någon är mitt i att vara utbränd vill jag bara säga, så som du mår nu kommer du inte må resten av ditt liv. Det kommer bli bra. Låt det ta den tiden det behöver. Lär dig lyssna på dig själv. Hitta ditt sätt att känna lugn. Minimalism är definitivt ett sätt för mig att hitta ett lugn. Kanske fungerar det för dig med? :)

Om du är intresserad av att medverka som gästminimalist på bloggen så hittar du all information om hur du går till väga här.

Gästminimalister berättar: Jeanette

I serien gästminimalister berättar ger vi våra läsare och bloggrannar möjlighet att med sina egna ord beskriva och inspirera med sin minimalistiska resa.

Nedan hittar du Jeanettes berättelse om hur hennes liv ser ut och hur rensning, enkelhet och minimalism blivit en del av hennes liv på olika plan.

Jag är en 51-årig kvinna med fem barn varav två bor hemma i vår trea. På övervåningen har de två barnen varsitt rum, medan jag har min säng i vardagsrummet då jag inte tycker den behöver eget rum att bo i.

Den 1 oktober 2015 startade jag ett nytt köpstopp efter att ha haft ett under år 2010. Huvudmålet är att bli fri från konsumtionen av kläder, så tanken är att detta köpstopp skall hålla i i 10 års tid. Då jag gått ner 25 kg senaste året har jag sakta bytt hela min garderob och har nu endast plagg som passar vikten jag har nu, vilket jag hoppas kan vara ett motiv i sig till att hålla vikten. :) Min största passion i livet är löpning så undantaget från köpstoppet är löparskor, samt underkläder.

Jag skänker, slänger, röjer och rensar alltid. I min ena walk in closet har jag en papperskasse att droppa prylar och plagg i. När den är full tar jag den med till Returen/insamling eller till en person som jag vet vill ha.

I min värld skulle tillverkningsindustrin stoppas i stor utsträckning så att vi kan använda klart det som redan finns. Det finns ju kläder, bilar och kaffemuggar så det räcker länge utan att behöva tillverka nya. Allt som behövs i ett hem finns att köpa på loppis och secondhand. Jag tittar alltid där först innan ett köp av nytillverkat är oundvikligt.

Visst handlar jag i vanlig butik också, men då presenter till presentskåpet. Presentskåp kanske någon undrar? Ja, folk fyller år, föds och döps stup i kvarten och jag älskar att ge bort presenter. Jag både får från andra och köper smått och gott här och där, och tänker ut till vem. På så sätt finns hela tiden presenter hemma, oftast redan innan inbjudan dimper ner i brevlådan, och jag har aldrig behövt åka iväg och handla i sista stund inför kalas.

Jag har en del märkeskläder, bland annat tack vare att det finns bortskänkes- och bytessidor på Facebook. Mina senaste fynd är örhängen från Marc Jacobs och S.N.Ö of Sweden. Bytte dessa mot en kasse dessertskålar, lite kläder och en tidning. Jag tycker det är ett roligt sätt att leva. Det borde finnas klädbibliotek på varje ort, så folk slipper köpa engångsplagg såsom festblåsa och kostym. Jag gillar nål och tråd så jag kan alltid ändra på plagg, sy i knappar och laga små hål. Det kommer vara än viktigare i och med köpstoppet, på så vis kan kläderna i garderoben förhoppningsvis användas under de kommande 10 åren, eller ännu längre.

Vill du läsa mer om Jeanettes liv och vardag kan du göra det på hennes blogg; En och 63.

Om även du är intresserad av att medverka som gästminimalist på bloggen så hittar du all information om hur du går till väga här.

Att leva med en icke-minimalist

Om du väljer att leva mer minimalistisk kommer du stöta på opposition, mothugg och skepticism längs vägen. Vissa i din omgivning kommer helt enkelt se vissa vanor som väldigt provocerande. Att det är dina kollegor, bekanta och vissa vänner kan du förmodligen stå ut med, men vad gör du när person som vanligtvis är din största hejarklack och stöttepelare, det vill säga din partner, inte vill minimera och prioritera som du?

Den frågan fick vi i kommentarsfältet på bloggen av en tjej som själv anammat en minimalistisk livsstil med ett fåtal kvalitativa klädesplagg och prylar, medan sambon är raka motsatsen, sparar allt från gamla kläder till souvenirer och tackar aldrig nej till gratisprylar.

Den här och liknande situationer kompliceras naturligtvis av att bo under samma tak och dela hem och prylar, det vill säga den yta och de saker som den ena personen nu vill ändra på, ha på ett visst sätt, eller kanske inte ha alls. Nedan kommer våra tips för att den aspirerande minimalisten ska slippa skilja sig från sin andra hälft. ;)

  • Kommunicera. Berätta om dina tankar kring minimalism. Varför gör du det, vilka fördelar ser du och hur skulle du vilja gå tillväga? Välj ett tillfälle att ta upp ämnet när ni har en lugn dag eller kväll tillsammans, inte när du blir irriterad över alla prylar hen envisas med att sprida ut överallt eller när byrålådan är så full att den inte går att stänga. Då kan det uppfattas som en attack mot personen ifråga och mottagligheten och öppenheten minskar markant. Låt sedan din partner berätta hur hen ser på minimalism och på det sätt varpå du önskar leva framgent.
  • Agera förebild. Dina handlingar påverkar mer än ord. Att din sida i er walk-in-closet är minimalistisk och i ordning, att ditt nattduksbord är prydligt och avplockat. Sådant kommer påverka mer och vara mer övertygande, än att förklara capsule wardrobe-konceptet, paretoprincipen eller att prata om ordning och reda. Du kan inte förändra någon som inte själv vill förändras. Satsa istället på att inspirera och föregå med gott exempel.
  • Bort med tassarna. Det kan vara otroligt svårt, men frestas inte av att börja rensa bland din partners prylar och kläder utan att ha tillåtelse, i likhet med att du inte ska rensa bland dina föräldrars tillhörigheter utan godkännande. Börja med dina egna saker, förmodligen blir du förvånad över hur mycket du kan göra dig av med utan att behöva röra någon annans eller gemensamma tillhörigheter.
  • Gemensamt bohag. När det gäller just gemensamma tillhörigheter är vårt tips att diskutera er fram till en lösning. Kanske kan vissa rum få vara mer minimalistiska och avplockade än andra, eller vissa specifika delar av rum.
  • Bredda minimalismen. Kom ihåg att minimalism handlar om så mycket mer än att rensa bland onödiga prylar. Det blir tragikomiskt om prylar är det som ska komma emellan och skapa irritation i förhållande, när prylar är det du inte vill fokusera på. Se och testa andra delar av minimalism, som att minska digitala distraktioner, antalet fokus eller öva på att bli mer närvarande med mera.

Kom ihåg att minimalism är som att skala en lök lager för lager, där det är resan och inte målet som räknas. Det du kan göra är att vara närvarande under resans gång och njuta av de framsteg du själv gör. I bästa fall sår du ett frö genom ditt engagemang och genom att synliggöra fördelarna med dina framsteg, och får tillslut med dig din partner på den minimalistiska resan. Lycka till!

Vad är ditt bästa tips för att leva minimalistiskt med en icke-minimalist?

Gästminimalister berättar: MinimalistFia

I serien gästminimalister berättar ger vi våra läsare och bloggrannar möjlighet att med sina egna ord beskriva och inspirera med sin minimalistiska resa.

Nedan hittar du MinimalistFias inspirerande resa om hur hon förändrade sin vardag från ett fullspäckat schema och hem mot mer enkelhet på flera plan i livet.

Jag vill först och främst tacka för den inspiration ni skänker mig och helt säkert många andra runt om i landet. Ni har med er blogg inspirerat mig med minimalistiska funderingar, tips och utmaningar, tack!

Min resa mot enkelheten började i januari förra året. Under hösten 2013 började jag känna av att jag inte riktigt orkade med allt som jag hade tagit på mig att göra. Arbete och studier vid sidan av under en tid hade tagit ut sin rätt. Jag bytte arbete och gick ner i tid, samt avslutade en kurs till våren. Framförallt var det stökigt hela tiden och bergen med saker var inte bara i vägen utan började också förlora sitt värde.  Jag började fundera kring om livet var mer än att arbeta, studera, städa och sova. Svaret blev ja, det fanns andra saker i livet som jag ansåg viktiga. Jag beslutade mig för att under 2014 göra ett köpstopp och att rensa ut 365 saker, en sak för varje dag. Resan mot enkelhet hade börjat.

I början av 2014 verkade mitt beslut vara busenkelt. Jag hade redan rensat ut en hel del saker och det mentala bagaget blev lättare och lättare ju fler saker jag rensade ut. Helt klart en god start på det nya året! Efter ett tag började det dock bli svårare att möta människor eftersom de ifrågasatte mina nya val. Man anses helt klart som konstig om man börjar ge bort sina saker och inte köper några nya. Varefter månaderna gick blev bagaget ännu lättare och jag började äntligen känna ro. Jag började åter njuta av att bjuda hem vänner utan att behöva stressa för att städa undan saker i sista minuten. Livet började sakta men säkert förändras.

Nu när ett år har gått har jag omprövat mina tidigare vanor och beslut. Det som har skett under det här året är att jag har blivit mer medveten om mina egna val och hur det påverkar andra. När jag öppnar mitt kylskåp och skafferi idag ser man nästan uteslutande ekologiska matvaror. Jag har även dragit ner på köttkonsumtionen vilket också har förbättrat min hälsa. Jag har tagit ett steg bort från konsumtionssamhället och konsumerar nu på ett mer hållbart sätt. Kläderna jag använder har jag i den takt de blir uttjänade börjat byta ut mot ekologiska alternativ.

Kort och gott kan man säga att 2014 har förändrat mitt liv. Livet har börjat bli mer och mer meningsfullt och jag kan se en ljusare och roligare framtid. Jag vill dela med mig av mina tankar för att tacka er för den inspiration ni har givit mig och för att förhoppningsvis ge dig som läser detta den kickstart du behöver till en förändring. För en förändring är möjlig!

Om även du är intresserad av att medverka som gästminimalist på bloggen så hittar du all information om hur du går till väga här.

Gästminimalister berättar: Karin Nordlander


I serien gästminimalister berättar ger vi våra läsare och bloggrannar möjlighet att med sina egna ord beskriva och inspirera med minimalistiska tankegångar.

Nedan finner du sparterapeuten Karins kloka ord om hur du står emot julstressen och samtidigt får mer pengar kvar i plånboken. Vill du läsa fler tips från Karin om hur du förbättrar din vardag och ekonomi för att få mer tid över till annat så hittar du bloggen hon skriver för här.

Nu är vi inne i december och julstressen börjar tränga sig på. Butikerna basunerar ut ”måste ha-produkter” och TV-reklamen förmedlar romantiska bilder av den perfekta julen.

Vi har ofta en stark föreställning om hur julen borde vara och det är många gånger den bilden som vi vill försöka förverkliga när vi ger oss ut i shoppingkaoset i december. Men priset för den perfekta julen är ofta skyhögt, både i pengar och energi räknat. Och frågan är om det är värt det. För även om du skulle lyckas uppnå den perfekta julen så håller det kanske inte i sig mer än några timmar. Det nydammsugna golvet fylls av granbarr och julpapper, ungarna bråkar om vem som ska få hålla nya iPaden, soffan får knäckfläckar och farmor behöver åka hem för att hon fått ont i huvudet. 
Verkligheten blir sällan till den idyll som vi har föreställt oss, hur mycket pengar och omsorg vi än har lagt ned.

Trots att vi kanske är medvetna om det här, är det lätt att åka med i julhetsen. Här är några tips för hur du kan stå emot:

  • Tänk efter vad som faktiskt är viktigt för dig kring jul. Kanske att få vara ledig ett par dagar? Ha chansen att umgås med nära och kära? Eller vill du helst vara ensam? Fokusera på att förverkliga det som är betydelsefullt för just dig.
  • Har du en familj omkring dig med tusen önskemål om hur julen borde firas? Sätt er tillsammans och prioritera. Låt var och en komma till tals och fundera kring hur ni kan skapa en jul som alla blir nöjda med. Kom bara ihåg att det är familjens vuxna som bestämmer hur mycket pengar ni ska göra av med.
  • Sätt ett tak. Både för hur mycket julklapparna får kosta och för hur mycket pengar ni ska lägga på julmat och julpynt. Kostnaderna drar lätt iväg om vi tänker ”klart vi ska unna oss, det är ju jul”. Och visst ska vi unna oss – men vi behöver inte ruinera oss på kuppen.
  • Våga strunta i det sociala trycket. Det finns inget som säger att vi måste fira jul alls om vi själva inte tycker det är roligt. Och vi behöver heller inte lägga tiotusentals kronor på att fly till Thailand bara för att undkomma julen och andras åsikter. Oavsett hur du väljer att fira – utgå ifrån vad som passar dig och dina nära – inte vad grannarna ska tycka.
  • Ha glädjen som vägvisare. Gör bara de julförberedelser du tycker är roliga! Känslor av stress eller måsten är tecken på att du är inne i ”perfektfällan”. Och julen behöver som sagt inte vara perfekt. Det viktiga är att du och dina nära kan ta vara på juldagarna på det sätt som ger er mest glädje.

Med önskan om en lycklig och fridfull jul,
Karin Nordlander
, Sparterapeut Advisa

Jag tycker att Karin fångar flera områden som många känner skulle kunna förbättras kring julen men som de flesta ändå låter förbli sig likt år efter år. Kanske på grund av traditioner inom släkten, olika åsikter eller förväntningar kring hur julen borde firas.

Personligen tycker jag att punkt två, att prata om hur ni vill fira årets jul, är bland de viktigaste när ni är en större grupp som firar jul tillsammans. Och att våga ta upp frågan i god tid innan jul så folk hinner smälta, förbereda och i värsta fall ändra planerna om det inte passar dem.

Om även du är intresserad av att medverka som gästminimalist på bloggen så hittar du all information om hur du går till väga här.

Gästminimalister berättar: Angelica Alm

I serien gästminimalister berättar ger vi våra läsare och bloggrannar möjlighet att med sina egna ord beskriva och inspirera med sin minimalistiska resa.

Nedan hittar du Angelicas kloka berättelse om hur hon ser på minimalism. Vill du läsa mer om hur Angelica tänker kring aktier, privatekonomi, personlig utveckling och konsumtion så hittar du hennes blogg här.

Jag läser många bloggar om ekonomi, men det är få som jag varit så hängiven som minimalisterna.se. Jag kan inte påstå att jag hade en klar bild av vad jag trodde att minimalistiskt leverne skulle vara när jag först hittade hit, kanske trodde jag att det skulle vara att leva på de lägre av livets marginaler hela tiden och att det handlade mer om harmoni i att överleva istället för att leva.

Jag kunde inte ha mer fel och jag måste erkänna att jag blev såld redan när jag läste första inlägget. Sedan dess tänker jag ofta på min syn av minimalistiskt leverne och försöker handla så i de allra flesta beslut.

För mig handlar livet numer om investeringar. Jag investerar mina pengar i aktier som på sikt ska ge mig större frihet i livet. Inte nödvändigtvis frihet som i att köpa dyra prylar utan möjligheten att arbeta med något som inte ger så mycket betalt för att jag tycker det är roligt, inte bara för att betala räkningarna. Jag vill kunna resa om jag vill eller ligga i en hängmatta om jag vill, jag vill kunna arbeta mycket för att det är roligt eller lite mindre om någon jag älskar blir sjuk. Jag vill kunna bidra till andra med både tid och pengar, oavsett om det är en hem för gatuhundar eller en nära vän.

För mig handlar minimalistiskt leverne om att göra investeringar i vardagen som ger avkastning i framtiden, investeringar som förökar sig med tiden. Låt mig försöka förklara:

Om jag köper en ny bil imorgon så ger det mig delvis ett ögonblickligt värde och dels ett värde för framtiden. Det ögonblickliga ligger i doften av ny bil, hur den accelererar vid rödljusen och de fiffiga mugghållarna bredvid sätet. Den känslan av ”Wow!” försvinner på bara ett par dagar och sedan är det en vana. Jag kommer också bli påmind om att jag inte har det allra bästa när nästa modell dyker upp på marknaden med ännu bättre motor och ännu fiffigare mugghållare.

Förutom det värdet finns det ett långsiktigt värde i att äga en bil; jag har större frihet att se världen, jag kan besöka mina vänner i Malmö och dessutom får jag mer tid med min dotter eftersom jag kommer hem snabbare efter jobbet. Det är långsiktiga värden som jag kommer behålla längre och som dessutom kommer ge mig ett värde ur ett bakåtblickande perspektiv (”kommer du ihåg sommaren när vi bilade till Skåne?”). Det sistnämnda är det värdet jag eftersträvar eftersom det är en investering i mitt liv.

På samma sätt är jag mer benägen att lägga 40 000 kronor på en resa än en ny platt-tv med tillhörande ljud eftersom jag vet att resan kommer jag minnas under resten av mitt liv, den kommer förmodligen föra vår familj närmare varandra och det kommer ge mig energi för resten av året. Kanske kommer den ge min dotter större förståelse för andra kulturer och viljan att lära sig flera språk. Tv:n däremot kommer att imponera första veckan med sin knivskarpa bild men sedan kommer den vara precis som vilken tv som helst.

I teorin är det lätt att skilja på en investering i livet och rent slöseri, men i verkligheten är det lätt att inbilla sig att något har ett större värde än det faktiskt har. Dessutom är det ju inte lika för alla människor. En del hävdar att riktigt bra bioljud skapar minnen för livet och att resor bara är ett sätt att byta dåligt väder mot ännu sämre väder och hårdare sängar. Hur som helst skulle jag önska att fler tänkte på de långsiktiga konsekvenserna av det de handlar och att de kan lägga pengar på sådant som ger glädje långt efter att det har förbrukats. Att leva livet till fullo där vi gör skillnad tror jag är att leva minimalistiskt.

Om även du är intresserad av att medverka som gästminimalist på bloggen så hittar du all information om hur du går till väga här.

Gästminimalister berättar: Eva Maria

I serien gästminimalister berättar ger vi våra läsare och bloggrannar möjlighet att med sina egna ord beskriva och inspirera med sin minimalistiska resa.

Nedan hittar du Eva Marias berättelse om hur hon gått från att ha varit en saksamlare som ständigt behövde leta efter nycklar och viktiga papper i röran, till att ha skalat av ungefär en tredjedel av sina ägodelar och på köpet fått ett mer harmoniskt liv.

Inläggen här på Minimalisterna är alltid så tänkvärda. Själv kan jag inte kalla mig minimalist, inte ännu i alla fall. Kanske är jag en mini-minimalist där jag befinner mig nu. Jag har alltid haft många saker och dessutom haft väldigt svårt att släppa taget om dem.

Men sedan fyra år tillbaka har jag skalat av i runda slängar en tredjedel av mina ägodelar, inom vissa områden mer. Det har krävt mycket tid och mellan varven har jag verkligen fått ladda med ny motivation. Bland annat här på Minimalisterna. Det hjälper mig mycket att läsa om andra som rensar ut och vågar släppa taget om saker. Jag är långt ifrån klar och jobbar mig sakta men säkert framåt. Jag blir lättad och njuter av de fria ytor som kommer fram i hemmet!  Just nu håller jag på med loftet, det går långsamt fram, men framåt. Jag tror det är viktigt att acceptera att det tar tid att rensa ut, speciellt om man har svårt att göra sig av med saker. Varje liten sak är ett beslut att fatta.

Det som triggade igång min utrensning var att jag insåg att mitt hem stressade mig väldigt mycket. Saker låg överallt och varje dag fick jag leta efter nycklar och viktiga papper. En dag fick jag bara nog och satte igång. Personerna i min omgivning blev chockade, jag var lite ”känd” som stökig och saksamlare så de fick liksom vänja sig vid förändringen! Men de kom snabbt in i det och har stöttat mig mycket. Till exempel så ger de mig inte saker i present längre utan nu är det alltid något ätbart, biobiljetter, massage eller något annat som inte gör att mitt hem fylls på igen. Frågar de om jag ska med och shoppa lägger de snabbt till ”Men du behöver ju inte handla något! Vi kan fika!” Kan berätta att jag i början gick upp i vikt – tyckte så synd om mig själv när jag inte fick shoppa så jag kompenserade med muffins och kaffe latte. Helt galet, som att ett beroende ersatte ett annat! Men snart är jag tillbaka till matchvikt igen och hemmet likaså.

Samtidigt som jag började rensa ut började jag också blogga om mitt projekt. Min man som är tekniskt lagd riggade upp en blogg och jag fyllde på med innehåll. Det dröjde inte länge förrän jag fick kontakt med personer som också rensade ut. Det gav mig en jättekick! Jag trodde jag var ensam om att vilja skala av.

Jag inser att även om jag inte formulerade specifika mål när jag började så hade jag någon form av bild framför mig. Jag ville att mitt hem skulle bli lättare att använda. Att städa och bjuda hem vänner skulle bli lättare. Laga mat, baka och pyssla skulle få mer utrymme. Vissa ytor i hemmet ville jag använda till träning och barnen skulle kunna få plats till lek. Sedan starten har det även hänt mycket mer än det man direkt kan se med ögat. Jag känner mig friare och har lättare för att fatta beslut. När jag är hemma kan jag koppla av och njuta av den nya harmonin som jag tycker att ordningen ger.

Mina erfarenheter vill jag förmedla till andra, av den anledningen har jag skrivit boken ”Rensa ut & Lev lättare”, som kom ut nu i mars. Till alla er som kämpar med era utrensningar vill jag skicka med ett stort Lycka till! Nu ska jag gå in och kolla om någon har svarat på mina Blocket-annonser. Och de ligger under Säljes då såklart!

Om även du är intresserad av att medverka som gästminimalist på bloggen så hittar du all information om hur du går till väga här.