Etikettarkiv: kemikalier

No poo round two

För några år sedan testade jag no poo eller snarare balsammetoden. Den går ut på att man inte tvättar håret med schampo utan enbart med utvalda balsam. På så vis undviker du sulfater som torkar ut håret och kan ge problem med mjäll och kliande hårbotten.

För mig började no poo som en av mina många månadsutmaningar som jag testade på den tiden och skrev om på bloggen (en månad utan schampo, en månad utan tv, en månad utan Facebook mm). Jag gillade konceptet med no poo och höll fast vid det under något år om jag minns rätt. Sen tyckte jag inte håret mådde bra (vilket även kan berott på gavidhormoner).

I somras fick jag nys om att tvätta håret med aleppotvål och började läsa på mer genom Kemikalieklok som ger mycket tips kring hur man kan göra för att använda färre kemikalier i hemmet (och på förskolor mm). Och att tvätta håret med en aleppotvål var något jag fastnade för och bestämde mig för att ge en ärlig chans under ett par månader.

Den aleppotvål som jag använder med 24% lagerbärsolja.

Vid hårtvätt med aleppotvål, som har ett högt pH-värde ska pH-balansen i håret återställas med en ”sursköljning” eller liknande. Jag gör min surskölj av vatten blandat med äppelcidervinäger som jag häller i en tom balsamflaska (ca 2 dl vatten och 2 msk äppelcidervinäger). Jag har hört rykten om att vissa tycker håret kan lukta lite surt efter surskölj med just äppelcidervinäger om det regnar ute så håret blir fuktigt igen, men jag har inte alls upplevt något sådant.

Om jag tycker håret är finare? Nu har jag hållit på ca 2 månader och de senaste veckorna har jag börjat märka en positiv skillnad. Jag hade tidigare problem med torr hårbotten och jag upplever den mindre torr nu. Håret behöver tvättas ca var 5e dag och jag skulle gärna se att det räckte med att det tvättades en gång i veckan och bara sköljdes med vatten 1-2 gånger.

Det här var tänkt som en kort uppdatering och intro till mitt hårexperiment. Något jag skulle vilja ha är bättre förvaring av tvålen eftersom den lämnar tvålrester där jag ställer den. Likaså behöver jag en större flaska för balsamet, får se om jag hittar någon lämplig i skafferiet. Jag tänkte ge experimentet tre månader innan jag eventuellt byter tillbaka till att tvätta med vanligt schampo, men just nu är chansen större att jag köper en ny aleppotvål när nuvarande tar slut.

Har du testat aleppotvål, surskölk eller någon annan variant av no poo?

Två ekologiska deodoranter

På Instagram har jag under hösten visat bild två ekologiska deodoranter som jag testat. Jag använder numera ekologiska produkter på det mesta i badrummet, men någonstans där jag inte hittat en fungerande produkt är just deodoranter. Tills nu.

Jag blir lätt varm och jag kan bli väldigt varm, så jag behöver en riktigt bra deo och har inte tyckt att någon av de ekologiska och mer naturliga varianterna hållit måttet. Efter att ha läst gott om Maria Åkerbergs saltdeo kände jag mig tvungen att testa den, kunde det var sant att en så pass naturlig deo verkligen fungerar? Den innehåller alltså enbart salt och vatten (!). Då jag använder flera andra hudvårdsprodukter från Maria Åkerberg var steget att testa deras deo lätt att ta.

När jag visade upp den på Instagram i slutet av sommaren fick jag samtidigt tips om en deodorant från C/O Gerd som andra som också letat länge efter fungerande ekologiska deo tyckte fungerade. Du ser båda deodoranterna nedan.

Saltdeon använde jag varje dag under två veckor ungefär. Själva deon doftar inget alls. Jag använde den som Saraseviga rekommenderar; dvs jag tvättar mig under armarna med tvål och vatten, sköljer deo-stiftet under kallt vatten och rollar i ena armhålan. Sen sköljer jag stiftet igen och upprepar i andra armhålan. Jag avslutar med att skölja stiftet en sista gång under kallt vatten och ställer sen undan det för att torka. Jag sätter inte på det medföljande locket för att stiftet ska kunna torka ordentligt.

Efter två veckor gav jag upp och gick tillbaka till min vanliga ”giftiga” deo på arbetsdagar. Tyvärr. Jag fortsatte med saltdeon på helgerna när tempot och svettfaktorn ofta är lägre. ;)  För mig fungerande tyvärr inte saltdeon från Maria Åkerberg. Kanske måste jag stå ut längre än två veckor för att kroppen ska vänja sig (?). Det positiva för den som kan använda den är att den tycks vara väldigt dryg. Och som sagt helt naturlig och kemikaliefri.

Detta nederlag fick mig att istället köpa deodoranten från C/O Gerd som jag fick tips om i samband med att jag visade upp saltdeon på Instagram. Deon från C/O Gerd är unisex och har en neutral och örtig doft som passar både män och kvinnor. Jag som gillar naturen skulle beskriva doften som friskt, skog och mossa. :) Det tog någon vecka att vänja sig men nu tycker jag det luktar gott och fräscht. Om jag blev besviken över att inte saldeon fungerade som jag hoppats, så blev jag istället positivt överraskad vad bra den här deon funkade för mig.

Bästa naturliga och ekologiska deon? För mig funkar den utmärkt.

Trots vinterns ibland svettiga lämningar och hämtningar på förskolan, kontorsjobb och träningspass så har den hållit måttet. Den funkar från morgon till kväll 99% av dagarna. Jag är riktigt nöjd och det känns roligt att äntligen, efter flera års letande, ha hittat en ekologisk deo jag kan använda och känna mig trygg med. Den här kommer jag fortsätta köpa framöver och känner inget behov av att ha någon annan mer kemikaliestinn deo igen.

Jag fick höra att C/O Gerds deo var väldigt odryg, men det upplever jag inte. Jag har använt den varje dag i snart två månader och har ca 2/3 kvar. Det kan nog jämföras med mina tidigare kemikaliedeodoranter, som ju dock varit billigare i inköp. Men jag lägger hellre några kronor extra på en kemikaliefri deo som ett mindre svenskt bolag tagit fram, än på en kemikaliestinn deo som ett globalt bolag producerat.

Vi måste komma ihåg att vi kan ”rösta” med plånboken i både stora och små frågor, varje dag. Det vi väljer att stötta växer och det vi väljer att inte stötta minskar.

Har du testat någon av deodoranterna som nämns i inlägget eller någon annan bra ekologisk deo?

Detta är inget sponsrat inlägg utan jag skriver bara om min upplevelse av två produkter jag själv valt ut att testa och använda.

Ordning och reda bland leksakerna

I Sverige har barn 3-5 år i genomsnitt 500 leksaker var, utan att räkna varje lego/duplo bit för sig. Medan barnen är små är det sällan alla dessa leksaker håller till på deras eventuella egna rum. Snarare är leksakerna i gemensamma utrymmen som vardagsrum och kök, till både fasa och trygghet för föräldrarna.

Det är lätt att störa sig på alla dessa leksaker som ligger framme och stökar till hemmet överallt, och att samtidigt inte göra något åt det utan acceptera att det nu under småbarnsåren är stökigt. Det finns kanske varken tid eller energi, eller också har man inte skapat förutsättningar för ordning och reda.

Om vi som bor i en tvåa hade ett synsätt som tillät att våra barns leksaker ständigt låg utspridda i hemmet, skulle vi aldrig få ro i sinnet. Vi behöver få ett lugnt och ”vuxet” hem att röra oss i den timmen som är kvar på dygnet när barnen sover och gärna även en stund på morgonen.

Våra barn är som de flesta andras; de drar ut olika leksaker och lämnar kvar dem där de befann sig när de plötsligt bytte fokus eller tröttnade. Nu bor vi bara på 60 kvm så leksakerna kommer inte så långt bort, mer än när lillebror släpper ner något från balkongen, men vi har gjort aktiva val för att undvika permanent leksaksstök. Vi ser inte stök som normen i en småbarnsfamilj. Om barn inte lär sig plocka undan efter sig och hålla ordning hemma, när ska de då lära sig det?

Så här kan det se ut hos oss, för att 3 minuter senare vara helt rent på golvet och alla leksaker på sin plats.

Våra tips och det vi själva aktivt gjort för att ha ordning och reda bland leksakerna är:

  • Begränsa antalet leksaker in. Begränsa inflödet genom att tänka till innan vid kalas och andra högtider. Finns det något barnet faktiskt behöver som ni kan önska? Någon typ av leksak du hellre ser att barnet får? Eller kan flera personer gå ihop och köpa något större så att det blir två rejäla saker in istället för tio små? Själva köper vi än så länge inga presenter till våra barn vid födelsedagar och jul.
  • Rensa regelbundet. Gör dig av med barnsaker allt eftersom barnen växer ifrån, slutar använda och leka med det; allt från nappflaskor och babyskydd, till leksaker och gåvagnar. Vill ni skaffa syskon? Kanske kan någon ni känner låna och därmed förvara en tid, eller ställ ner i förrådet/källaren så får du färre saker som skapar oordning i hemmet i vardagen. Dina hyllvärmare orsakar indirekt andras nykonsumtion, som vi skrivit om här. :)

Tågbanan är en av leksakerna vi roterar och behöver på så vis inte ta plats i lägenheten varje vecka.

  • Rotera leksaker. Lägg undan leksaker och rotera för variation. Våra två största ”set” med leksaker är duplo samt en tågbana i trä, se bild ovan. Tågbanan har vi i förrådet och tar bara fram någon vecka per månad. Då leker båda barnen intensivt med den, men så snart de tröttnat tar vi ner den i förrådet igen. Samma sak med böcker, vissa böcker tar vi bort en period, där är det oftast vi föräldrar som tröttnar snarare än barnen. :)
  • Äg inte allt. Vi lånar böcker på biblioteket, på så sätt slipper vi äga många egna böcker men kan ändå ha stor variation som följer barnens utveckling. Tidigare hyrde vi leksaker genom företaget Bundling (som tyvärr inte finns kvar). Vi har lånat barnskor av vänners barn och lånade ut vårt babygym när Storasyster växt ifrån det och innan lillebror växt i det.

Lånade böcker från biblioteket där vi är stammisar.

  • Skapa snabbstädad förvaring. Skapa förutsättningar för att hemmet ska vara lättstädat och enkelt för barnen att hjälpa till. Vi har alla barnens leksaker (utom tågbanan) i bokhyllan på bilden nedan. Barnen vet att böckerna står på ena hyllan och diverse stora leksaker på hyllan bredvid. Att den ena röda lådan innehåller allt duplo och den andra alla småleksaker. Samt att pussel förvaras i leksaksugnen/spisen. Har du fler saker att hålla reda på och sortera kan du göra bilder på var olika leksaker ska förvaras, exempelvis bilder på bilar, målargrejer, dockor etc. Om barnen är äldre kan du skriva orden på det som ska förvaras och sätta upp lappar på respektive hylla/låda etc.
  • Involvera barnen. Varje kväll innan vi påbörjar ”nattningsprocessen” plockar vi gemensamt undan de leksaker som ligger framme. Vi uppmanar barnen att hjälpa till och de gör det oftast bra, ibland bara litegrann och ibland busar de mest runt som barn i 1-3 årsåldern gör. Genom att visa att vi plockar undan medan barnen är vakna finns det en pedagogisk funktion. Att de inte kommer ut till ett undanplockat hem morgonen efter. Det är ingen ”städfe” som lägger allt på sin rätta plats medan man sover, utan det gör man själv.

Med det sagt så får du ha det stökigt hemma. Inte minst om du har småbarn. Du kanske till och med tror att du mår bra av det, fast de flesta gör det inte vilket märks först när de testar motsatsen. ;) Eller så har du gjort ett aktivt val att prioritera viktigare delar i livet och föräldraskapet.

Visst finns det kvällar då vi knappt mäktar med att plocka undan alla utspridda leksaker. Och både änglatofflor och dammråttor förökar sig i farligt snabb takt när man bor 4 personer på liten yta varav två är hemma stor del av dygnet (föräldraledighet). Men vi har skapat rutiner och förutsättningar för att snabbt och enkelt skapa ordning, och försöker uppfostra våra barn att göra detsamma. Den av oss som inte lägger barnen ansvarar för att ”återställa” och plocka undan kläder och eventuella barngrejer, så att lekrummet åter förvandlas till ett vardagsrum.

För dig som har svårt att motivera att plocka och skapa ordning varje dag, så tänk på att du slipper lägga lång tid på att städa senare i veckan. Att dammsuga och dammtorka ett hem med färre leksaker och där allt ligger på sin rätta plats går förvånansvärt fort!

Vad tycker du om det här med att barns leksaker gör hemmet stökigt? Eller har du några tips på hur du håller ordning och reda på barnsakerna?

Minimalism och hållbarhet på allas tunga

Varje år utser Språkrådet nya ord som ofta speglar vad som varit aktuellt i samhället under det gångna året. Orden visar på språkliga trender och på att vi är i behov av nya ord för beskriva nya fenomen.

Nedan går vi igenom några av år 2016 nya ord med anknytning till hållbarhet och minimalism:

  • Cirkulär ekonomi. Kretsloppsbaserat sätt att driva företag med fokus på miljö, hållbarhet, återvinning och att skapa så lite avfall som möjligt. Både företagen Bundling och Hygglo med sina geniala tjänster inom delningsekonomi borda falla under denna kategori.
  • Fomo. En oro för att missa något extra intressant eller roligt, från det engelska uttrycket ”fear of missing out”. En klassisk missuppfattning är att de som väljer att leva mer mini-malistiskt skulle missa det roliga eller njutningsfulla i livet. Så behöver det naturligtvis inte vara, snarare tvärtom då det onödiga och överflödiga skalas av blir bara det viktigaste och bästa i livet kvar.

Ny-gamla giftfria leksaker levereras varje månad av Bundling. Ett exempel på cirkulär ekonomi.

  • Förpackningsfri. Något som säljs utan förpackning. Alla har vi väl stört oss på diverse produkter vi köpt som haft onödigt stora förpackningar. Jag tänker inte minst på alla skönhetsprodukter i små burkar men desto större pappersförpackningar. Tänk om fler företag vågade sälja sina saker helt utan förpackningar för miljöns skull.
  • Lånegarderob. Ett ställe där du kan låna kläder istället för att köpa dem. Inom 10 år tror jag vi lånar kläder på lånegarderober i samma utsträckning som vi lånar böcker på biblioteket. Särskilt lite finare kläder till bröllopsfest, nyårsmiddag, jobbintervjuer och dylikt. Plagg du bara använder ett par gånger per år, vilket naturligtvis är olika för var och en.

Två av Fru Minimalists klänningar som varit perfekta att låna i en lånegarderob vid de få tillfällen de kommer till användning.

  • Matsvinnsbutik. Livsmedelsaffär där varor som annars skulle kasseras säljs till låga priser. Det här är också något jag tror kommer växa och bli större. Det har redan kommit appar som stödjer den här verksamheten och det känns som ett steg i rätt hållbarhetsriktning.
  • Preppare. Person som förbereder sig för att kunna överleva en samhällskatastrof. Det brukar handla om att ha prylar och mat hemma för att klara sig ett par dagar utan ström och rinnande vatten etc. Exempelvis alternativa värmekällor, ljus, ficklampa, vatten, konserver, skafferivaror, kontanter. Att styras av rädsla kan vara en anledning att spara prylar, detta har vi skrivit om i inlägget ”Fattigdoms- eller välståndsmedvetande

Mer konserver och skafferivaror än här lär behövas om vi blir utan ström och rinnande vatten en längre tid.

  • Proteinskifte. Förändring av matvanor som går ut på att byta ut kött mot proteinkällor som har mindre påverkan på klimatet. Det här är också en trend som växer sig allt starkare och om bara ett par år är vi övertygade om att vegetariska rätter ligger på var mans tallrik till vardags. Hos oss gör det redan det, men hur ser det ut hemma hos dig?
  • Samlarsyndrom. Sjukligt tillstånd där samlandet övergår vad som kan anses vara normalt. Samlingar är ofta döda, tar tid, är beroendeframkallande, kostar pengar, har dåligt andrahandsvärde samt lågt värde mot insats. Detta och mycket mer har vi skrivit om i blogginlägget Samlingar är farliga.

Fru Minimalists samling av klistermärken är numera ett minne blott.

Vi vill inför 2017 passa på att tipsa Språkrådet om ordet ”villhöver”, som är en blandning av vill och behöver. Det är väldigt mycket vi vill ha men inte särskilt mycket vi egentligen behöver om vi utgår från behov. Vi skapar oss romantiserade behovsanalyser men inser innerst inne att det är något vi snarare villhöver än behöver. :)

Vilket av årets nyord tycker du bäst om? Eller har du tips på något ord du saknar?

Så tvättar Minimalisterna

Vi har i flera omgångar fått frågor om hur vi tvättar våra textilier och andra tvättrelaterade frågor, så nu tänkte vi klargöra detta för er läsare som är nyfikna på tvätt och minimalism. :)

På bilden till inlägget syns vårt badrum där vi har en tvättpelare. Om du en gång vant dig vid en bostad med tvättmaskin tror jag det är svårt att flytta till en bostad utan tvättmaskin. :)

Vi kan inleda med att berätta att du förmodligen inte behöver tvätta dina kläder så ofta som du gör, utan skulle kunna vädra dem ”rena” istället. Testa att hänga ut använda plagg i friska luften ett par timmar och se om de inte blir fräscha igen. Likaså plagg som legat i en säsongslåda, byrålåda eller garderob en längre tid. Nu över till själva tvättningen.

Frekvens. Vi försöker bara tvätta fulla maskiner. När vi hade ett barn tvättade vi varannan helg. En färgad 40 gradig tvätt med kläder, en 60 gradig med sängkläder, och en med handdukar mm. Ungefär var tredje vecka tvättade vi en ljus/vit 40 gradig tvätt. I perioder när vi använt tygblöjor tvättades dessa efter ett par dagars användning, oftast tillsammans med tvättrasor /torktrasor. Nu med två barn i familjen tvättar vi en till två färgad 40 gradig tvätt i veckan, och en ljus 40 gradig tvätt ca varannan vecka. Under den värsta pollensäsongen samt i förkylnings-tider byter och tvättar vi sängkläder och handdukar varje vecka, men vanligtvis varannan vecka.

Temperatur. Generellt kör vi alla kläder i 40 grader. Om det inte anges att det ska vara 30 grader, handtvätt eller kemtvätt, men vi har ytterst få sådana plagg numera. Sängkläder, handdukar, torktrasor och tygblöjor tvättar vi i 60 grader. Ibland åker strumpor, barnkläder eller underkläder med tvätten av handdukar eller sängkläder.

Färger. Jag är uppväxt i en familj där vi tvättade en maskin med röda/rosa kläder, en med gula/orange, en med svarta/mörkblå, en med ljusa, en med helt vita etc. Någonstans längs vägen lärde jag mig att kläder nuförtiden i princip aldrig färgar av sig. Själva delar vi endast upp kläderna i färgad tvätt och ljus tvätt.

tvatt_hanga

Tvättmedel. Vi tvättar i princip all tvätt med flytande tvättmedel för färgad tvätt då vi sällan fyller en hel tvättmaskin med enbart vita plagg. Ofta är kläder i ljusa nyanser med i den ljusa/vita tvätten vilket gör att vi föredrar tvättmedel för färgade kläder. Vi väljer alltid miljömärkta tvättmedel men val av märke varierar. Hör du till de 80 procent av hushållen i Sverige som har mjukt vatten? Då löddrar tvättmedlet lättare och mindre tvättmedel behövs för att göra tvätten ren. Information om mängd brukar finnas på förpackningen. Tvättnötter är något vi aldrig kommit oss för att testa.

Sköljmedel. I sköljmedel döljer sig ofta hormonstörande ftalater. Även om du själv vänjer dig vid doften av sköljmedel så finns ftalaterna där, släpper från kläderna och förstör våra vattendrag. Jag minns inte själv när jag slutade med sköljmedel eller exakt varför, men det var under högskoletiden när jag flyttat hemifrån för drygt 10 år sedan. Kanske hade jag läst om hur dåligt det var för miljön, eller också var det ett rent ekonomiskt val, som jag inte upplevde påverkade textilierna negativt. Hur som helst så har jag inte saknat sköljmedlet.

Torka. Vi har turen att ha en tvättställning som alltid kan stå i badrummet utan att direkt synas då den gömmer sig mellan vår tvättpelare och duschvägg. Det ryms ungefär två fulla tvättmaskiner med kläder på torkställningen. Eftersom det inte stör oss att tvätten hänger där kan det dröja flera dagar från tvättillfället till att vi viker tvätten. De plagg som behöver strykas hänger vi oftast in längst till vänster i garderoben, och styrker när tillräckligt många plagg behöver strykas eller vi vill använda ett specifikt ostrykt plagg, då mass-strycker vi kläderna. Vi använder inga klädnypor när vi hänger tvätten, det hade ju varit väldigt ominimalistiskt. :)

Klädnypor med veckodag från Make & Create.

Klädnypor med veckodag från Make & Create.

Torktumla. Vi torktumlar sängkläder, handdukar, tvättrasor/torktrasor, även vissa strumpor, underläder, barnkläder och ett fåtal av våra egna klädesplagg. I likhet med att bara tvätta fulla maskiner försöker vi att bara torktumla när vi har många plagg att torktumla.

Mangla. Manglade lakan anser många är skönt. Det har varit en självklarhet under hela min uppväxt och jag manglade alla lakan och handdukar när jag flyttade hemifrån. När jag efter studierna flyttade till Stockholm och blev inneboende frågade han jag bodde hos varför jag manglade lakan och handdukar, det tog ju sådan tid. Jag hade aldrig reflekterat över alternativet och testade att låta bli. Sedan dess har jag inte manglat ett enda lakan eller handduk och kan ärligt talat säga att jag inte känner någon skillnad. Inte ens när jag kommer hem till mina föräldrar och återigen får sova i manglade lakan och torka mig med manglade handdukar. :)

Rengöra. För fläckborttagning på kläder stryker vi oftast på lite av det flytande tvättmedlet på fläcken. Är det fettfläckar gnuggar vi med galltvål. Vi rengör tvättmaskinen någon gång om året genom att tvätta en tom tvättmaskin i 90 grader med ättiksprit i tvättmedelsfacket.

Vad är ditt bästa tips vad gäller miljövänlig tvättning?

Låt resan ta sin tid

När du väl börjat din resa mot ett mer minimalistiskt liv och hem, är det lätt att få mersmak och vilja re(n)sa allt oftare och mycket. För vissa tar entusiasmen och rensningsivern över förnuftet och långsiktigheten. Då gäller det att komma ihåg att minimalism är en livsstil och resa som aldrig tar slut. Eller som vi nämnt tidigare, som att skala en lök lager för lager. Du kommer ständigt ställas inför nya frestelser, prylar gör anspråk på att komma in i hemmet, distraktioner påkallar din uppmärksamhet och butiker vill få dig att konsumera.

Tanken med minimalism och att minska antalet onödiga saker, är inte att rensa ut allt för att sedan köpa nya i mer kvalitativa material eller miljövänligare alternativ. Exempelvis är inte tanken att du ska rensa ut hela din garderob och gå och köpa nya, kvalitativa plagg och bygga upp en bättre matchad garderob från grunden. Även om det är just det många vill så är det sällan bra för miljön, plånboken eller för en långsiktig och genomtänkt garderob med lagom antal plagg för just dina behov.

Låt rensningen få ta den tid som krävs för just dig. Ett konkret exempel är att använda sig av en tremånaderslåda där du lägger saker som behöver tänkas över. Ett annat sätt är att hålla utkik efter bra ersättare, kanske till och med begagnade varianter, åtminstone under en viss tid.

Nedan berättar vi om tre konkreta exempel där vi låtit rensningen ta tid, i vissa fall flera år, trots att vi länge velat göra en förändring och utrensning:

  • Te-silar. Vi dricker mycket te i minimalistfamiljen, vilket vi bland annat skrivit mer utförligt om i inlägget Te, påsar och burkar. Har vi gäster brygger vi oftast te i en tekanna, men till vardags använder vi tesilar. Små runda klassiska som finns att köpa lite här och var, har framför allt Herr Minimalist ogillat sedan vi flyttade ihop för tre år sedan och velat byta ut. Det här med att ge gåva till minimalister är ju inte det lättaste, men när jag, Fru Minimalist, hittade snygga tesilar på nätet slog jag till på en. Den blev så omtyckt att vi efter bara ett par veckor valde att köpa ytterligare en och i den vevan göra oss av med samtliga runda små tesilar. Rensningen fick ta tid med resultatet att vi gick från fem dåliga till två bra tesilar. :)
tesilar_inochut

Fem dåliga tesilar ut, två bra tesilar in.

De två nya tesilarna har redan blivit favoriter och används flera gånger dagligen i minimalisthemmet.

De två nya tesilarna har redan blivit favoriter och används flera gånger dagligen i minimalisthemmet.

  • Fru Minimalists garderob. Sedan bloggen startade har jag velat byta ut i princip hela min garderob, men istället har jag sakta men säkert hittat min ”stil”. Testat galgexperimentet och steg för steg rensat ut klädesplagg. Behållt favoriter, känt mig för, och kompletterat med nya favoriter utifrån behov. När jag nu har en capsule wardrobe får jag nya lärdomar som jag kommer ha nytta av framöver oavsett om jag har en capsule wardrobe eller inte, exempelvis gällande fördelningen mellan antalet över- och underdelar, vilka plagg jag faktiskt använder mest, vilka jag känner mig riktigt snygg, smart och stark i, med mera.
Två par kostymbyxor och två par jeans fler byxor än så behövs inte.

Två par kostymbyxor och två par jeans fler byxor än så behövs inte.

Tre långärmade och två kortärmade skjortor

Tre långärmade och två kortärmade skjortor.

  • Plastbantat köket. Vi har sakta men säkert minskat ner plasten i vårt kök. Allt från matlådor till köksredskap och bytts ut mot glas-dito eller alternativ i trä eller rostfritt. Visst går det att ta ett ryck och byta ut samtliga plastredskap mot mer miljövänliga alternativ, men vi har valt att ta det pö om pö och bytt ut plasten när vi hittat bra alternativ på loppis, rea eller helt enkelt bara stött på ett alternativ vi verkligen gillat. Vi är fortfarande inte i mål med plastbantningen, utan håller ständigt utkik efter alternativ för de få köksredskap där vi fortfarande har plastvarianter.
Sådana här förvaringslådor och matlådor i plast är nu ett minne blott i minimalisthemmet.

Sådana här förvaringslådor och matlådor i plast är nu ett minne blott i minimalisthemmet.

Spaghettislev i trä, fyndade för 5 kr på en secondhandbutik.

Spaghettislev i trä, fyndad för 5 kr på en secondhandbutik.

Har du något exempel där du låtit rensningen få ta sin tid, istället för att lockas till att göra en snabb rockad? Eller har du kanske ett exempel från ett område där du gjort en snabb rockad?

Ett år med Bebis Minimalist

I dagarna fyller Bebis Minimalist 1 år och i helgen stundar födelsedagskalas för den närmaste familjen. Här på bloggen tänkte vi uppmärksamma vår lilla tjej genom att skriva ner vad vi lärt oss under detta första år, ur ett minimalistiskt perspektiv och med glimten i ögat.

Utöver de 10 saker Bebis Minimalist lärt oss som vi skrev om tidigt i höstas, har vi under året lärt oss följande:

  • 2 nappar räcker långt. Vi har klarat oss med 2 NUK-nappar. Vi testade även en Natursutten-napp men den gick tyvärr inte hem hos Bebis Minimalist. Vi insåg först här om dagen att de nappar vi använt är för bebisar 0-6 månader, hon kan få nästa storlek i födelsedagspresent. :)
  • Öppna förskolan är bra mingelställe för lediga pappor och mammor. Vi träffar nya, oftast trevliga människor, får träna på att inleda samtal med främlingar, samt hålla konversationer vid liv med personer vi inte känner.
  • Livet med bebis är en materialsport. Vi vill ha en bästa barnvagnen utifrån våra behov, den varmaste och smidigaste vinteroverallen, den säkraste bilbarnstolen, osv. :)
  • Vi ler betydligt fler gånger per dag, åt allt från Bebis Minimalists utveckling och framsteg, till saker som sker som inte skulle hänt om inte hon var närvarande eller involverad.
  • EC/babypotting är ett bra sätt att minska antalet blöjor som används även för dem som inte orkar med tygblöjor, eller high-maintenance-blöjor som Herr Minimalist brukar kalla dem. :)
  • De bästa leksakerna hittas i köksskåpen och återvinningen, men kanske inte alltid de bästa ur hälso- eller hygiensynvinkel.

myra_brio

  • Prioriteringarna i livet kastas om totalt. Plötsligt vill vi jobba mindre för att ha mer tid och energi hemma med familjen.
  • Vi knyter familjen närmre oss. Både vår egna nya lilla familj, men även den större familjen med syskon, syskonbarn, mor- och farföräldrar etc blir viktigare och mer intressant av flera skäl.
  • Föräldrar är mer generösa än andra vuxna. Plötsligt får du saker i andra hand av vänner och bekanta i din närhet, allt från gravidkläder, till bebiskläder och leksaker. För att inte tala om alla tips och råd. :)
  • Vi får bebistunnelseende. Vi blir tråkiga vänner för vänner som ej har barn eftersom vi bara måste berätta om vår guldklimps senaste utveckling och framsteg, liksom inte har möjlighet att träffas för AW, bio eller umgänge i samma utsträckning som tidigare.
  • Vi tvingas bli mer relaxed och mindre kontrollerande och planerade, samt märker att livet faktiskt fungerar bra ändå. Allt från att dagen inte blir som planerat och saker inställda i sista stund, till att gå i kläder med amnings- eller kräkfläckar på.
  • Föräldrahemmets gömmor blir plötsligt intressanta. Vi letar kvalitativa träleksaker, duplo/lego, eller kanske en favoritbok från den egna barndomen.

Vad har ditt/dina barn lärt dig? :)

duplo_hus