Etikettarkiv: kläder

Vad händer med alla bortskänkta kläder?

Vi handlar allt mer kläder och textilier i Sverige, men hur ska vi hantera det snabbt växande berget av utrensade textilier? Det som allt för ofta hamnar i soporna och bränns. Varje svensk slänger ungefär 8 kilo textil i soporna varje år, och enligt statistik från H&M skulle ca 95 procent av alla kläder som slängs kunnat användas igen eller återvinnas.

En fråga vi får då och då är om det är bra att skänka textilier och kläder till exempelvis våra stora klädkedjor och andra mer eller mindre tvivelaktiga insamlingsaktörer? Tar de verkligen väl hand om den stora mängd plagg och textilier de samlar in? Och vad händer egentligen efter att du lämnat din påse i deras insamlingsbehållare i butiken? Det korta svaret är att det är tveksamt om de i dagsläget tar hand om insamlade textilier på mest önskvärda sätt. Nedan redovisar vi det vi vet om svaret på dessa frågor och vad bolagen själva säger att de gör.

De kedjor som vi vet samlar in textilier, kläder och i vissa fall skor, är; Lindex, H&M (inkl vissa av H&M:s andra butiksmärken), KappAhl, Indiska och Hemtex. Kommentera gärna om du vet någon ytterligare. Sen har även Human Bridge boxar här och var för klädinsamling.

De flesta företag som samlar in kläder och textiler skickar dem vidare till ett företag i Tyskland som heter I:CO/I:Collect. Där sorteras de in i olika kategorier:

  • Användas. Textilier som kan användas igen, säljas second hand eller användas av hjälporganisationer.
  • Omvandlas. Plagg och textilier som kan omvandlas till exempelvis rengöringsdukar och putstrasor som används i industrin.
  • Återvinnas. Återvinning som textilfibrer, som isoleringsmaterial eller stoppning i bilklädslar.
  • Förbrännas. En liten del går vidare till förbränning eller energiåtervinning med ett finare ord.

Vår dotter får ibland vara med och skänka prylar till välgörenhet och som i detta fall en påse textilier.

Lindex har startat ett samarbetar med Myrorna och vissa av de insamlade textilierna får därmed nytt liv genom försäljning i Myrornas butiker.

Att kläder skänks eller säljs på den utländska marknaden kan ju i teorin vara negativt genom att det hämmar lokal produktion och konsumtion. Exempelvis kvinnor i afrikanska länder som livnär sig på att sy kläder men slås ut av att våra västerländska plagg säljs billigare eller skänks.

Det positiva är att det händer mycket inom återvunnet mode nu. Jag är övertygad om att de stora bolagen måste bil tydligare i sin redovisning vad de gör med alla insamlade textilier, samt bli bättre på att återvinna material och faktiskt få dem att bli nya klädesplagg. Det vill säga ge kläder och textilier nytt liv och få ut dem i kretsloppet igen. Tekniken är idag bristfällig gällande återvinningen av textilfibrer och särskilt ur blandmaterial.

Ett svenskt bolag, Re:newcell, har kommit på ett sätt att återvinna textilfibrer ur bomull. De säger sig ha hittat en process där de i stor skala kan utvinna fibrer på ett effektivt sätt och skapa nya textilier av bra kvalitet. Re:newcells process lämpar sig bäst för ren bomull men i framtiden kan de förhoppningsvis även hantera vissa blandmaterial.

Naturvårdsverket har satt upp mål att vi senast 2025 ska ha minskat mängden textilavfall med 60 procent jämfört med år 2015. Samma år ska 90 procent av det insamlade textilavfallet förberedas för återanvändning eller materialåtervinning till nya textilier. Om vi når dessa mål får framtiden utvisa, men det är bra att frågan lyfts och att vi strävar mot bättring.

Värt att notera är att en stor del av all miljöpåverkan i ett plaggs livscykel infaller efter att det lämnat butiken. Se därför till att ta hand om dina kläder på ett hållbart sätt; vädra istället för att tvätta när det är möjligt, ha klädbytardag med vänner, laga, lappa eller sy om.

Gemensamt för kedjornas textilåtervinning är att du vid inlämningen av en påse kläder får en rabattkupong på 50 kr som du kan använda när du handlar för minst 300 kr. Vi har aldrig hämtat ut en sådan kupong eftersom vi ändå undviker nykonsumtion på dessa butiker i största möjliga mån, men behöver du köpa något från just dessa märken i samma veva kan det ju vara en bra idé att skänka en påse textilier för att spara en slant och samtidigt lätta samvetet. :)

Jag är övertygad om att flera av er läsare är mer pålästa och sitter på information som vi missat att ta upp ovan, kommentera och komplettera gärna med information i kommentarsfältet! :)

Vad gör du helst med dina kläder och textilier som av någon anledning inte längre används?

Modeslavar

Det har aldrig varit billigare att köpa kläder. De stora klädkedjorna möjliggör för alla att klä sig moderiktigt och hänga på de senaste trenderna. Nyheter släpps var och varannan vecka men i skuggan av de vackra modereportagen och leendena på stora reklamskyltar, döljer sig en smutsig och dyster baksida.

Eller egentligen döljs den inte längre särskilt väl, för de allra flesta anar eller förstår innerst inne att det bakom butikernas billiga kläder gömmer sig en tragisk historia i sömmarna. Förstörd natur och biologisk mångfald samt fattiga människor är några av dem som får betala för västvärldens shoppingorgie.

Boken Modeslavar kan till och från liknas vid en kriminalroman. Författarna reser till länder som Kina, Kambodja, Burma och Bangladesh för att finna sanningen bakom företagens uppförandekoder, minimilöner och miljöreglering. Människorna de möter är de som betalar det verkliga priset för västvärldens billiga mode. Barn som arbetar fler timmar per vecka än en högavlönad svensk vd, kvinnor som får sparken om de blir sjuka eller gravida och arbetare som tvingas arbeta i riskfyllda och underdimensionerade lokaler. För löner under minimilönen i landet. Den globala konkurrensen i modeindustrin är mördande. Bokstavligt talat.

Det finns flera intressanta historier i boken; Gina Tricots slappa inställning till realitet och fakta, den suspekta ägarstrukturen i JC, gripande livsöden i Burma och Kambodja, verkligheten kring kollapsade textilfabriker, den mörka sanningen bakom läderframställning, textilresan från Borås via billiga europeiska länder vidare till Asien. Visst är det många dystra historier men även positiva företag som försöker göra skillnad och skapa förändring i rätt riktning finns med, som exempelvis svenska Nudie.

Kläderna på bilden har inget med innehållet i boken att göra.

Sedan den globala handeln med textilier släpptes helt fri i början av 2000-talet har uppförandekoder, varumärkessanering, miljöreglering och minimilönlagstiftning kommit på tal. Och visst finns det fläckvisa förbättringar runt om i världen. Men att våra största klädkedjor med H&M i täten som sysselsätter en otroligt stor mängd människor och dessutom har de ekonomiska förutsättningarna att göra skillnad, ändå är väldigt passiva och inte tar aktivt ägandeskap för att göra skillnad, är både dåligt och pinsamt.

Under samma period som snittpriset på varor och tjänster tredubblats så har priset på kläder i princip stått still. Kunderna förväntar sig att kunna köpa ett klädesplagg för mindre än priset för en lunch. Baksidan är att en fattig kvinna eller ett barn långt bort betalar med riskfyllt och underbetalt arbete som knappt räcker till just en lunch.

I matindustrin väljer vi ofta att blunda för hur framställningen och av matvaror gått till och fokus ligger på prispress. Samma sak tycks ske inom modeindustrin där konsumtionshjulen snurrar vidare och affärsmodellen går ut på att jaga världens lägsta priser. Svenskar köper runt 13 kg textilier om året och slängar 8 kg rakt ner i soporna. Kan vi inte bryta den trenden?

Att köpa kvalitet och dyra kläder betyder inte per automatik att plagget producerats under bättre förhållanden. Men genom att köpa färre plagg av bättre kvalitet, håller kläderna längre och du är ofta mer mån om att laga dem vid behov. Du driver dessutom inte på hetsen att producera fort, billigt och ohållbart. Färre plagg betyder mindre utsläpp av giftiga kemikalier och färgmedel ut i natur och vattendrag.

Boken är verkligen läsvärd och jag fick mig en tankeställare, trots att jag sedan tidigare anser mig köpa hyfsat lite kläder och vara någorlunda påläst och insatt i ämnet.

Här är några tips på vad du kan göra i vardagen för minskad och mer hållbar klädkonsumtion:

  • Köp färre plagg. Kanske dags att våga testa konceptet capsule wardrobe? :)
  • Köp second hand. Second hand-butiker, Tradera, klädbytardagar mm, utbudet är stort och det har aldrig varit så enkelt att få tag på snygga second hand kläder.
  • Köp kvalitet. Du kan använda plagget längre och tänker oftast till en extra gång innan du köper ett dyrare plagg.
  • Läs på. Bli en medveten konsument om vilka märken som har tillräcklig transparens och koll på sin leverantörskedja för att det ska kännas bra i din mage att shoppa där.
  • Våga fråga. Ställ frågor i butik eller mejla specifika märken/butiker, om material, produktion och arbetsförhållanden i produktionslandet. Visa att du bryr dig och att frågorna är viktiga.

Har du läst boken Modeslavar? Vad är ditt bästa tips för mer hållbar klädkonsumtion?

361 dagar utan konsumtion

Att ha ett års köpstopp är något vi funderat över till och från sedan vi startade bloggen. Med två graviditeter, amningsperioder och barn tätt, det vill säga stora förändringar i livet, har det dock inte känts som rätt tid att genomföra ett sådant projekt.

Med minimalism i fokus under senaste åren har vi ändå förändrat våra konsumtionsbeteenden. I blogginlägget ”Sammanfattning av år 2016” skrev vi att 172 saker hade kommit in i hemmet när vi summerade våra in- och ut-listor för året. Majoriteten av dessa 172 är ärvda kläder till barnen. Vad som inte syntes i den ihopklumpade statistiken var att jag, Fru Minimalist, haft 9 av årets 12 månader utan något på in-listorna vi sammanställer varje månad. Inte heller syntes att jag endast köpt totalt 14 saker till mig själv under året, varav 10 var ett tio-pack strumpor. Motsvarande siffra för Herr Minimalist var 29 saker.

Åter till de 14 saker som jag, Fru Minimalist, shoppat under året. I det här fallet kan det breda ordet saker preciseras till kläder; 10 par likadana strumpor (!) som du kan läsa om i inlägget ”Hur många strumpor behöver du”, 3 par gravidrelaterade plagg som du kan se och läsa om i inlägget ”Fru Minimalists capsule wardrobe våren 2016” samt 1 par löparbyxor som jag suktat efter sedan innan graviditeten med Storasyster Minimalist 2014, se bild nedan. Totalt hade jag alltså 361 dagar då jag inte köpte något under år 2016 (som var ett skottår med 366 dagar)

Att jag bara shoppat under 5 av förra årets dagar är dock en sanning med modifikation. För ett par saker har jag köpt till det gemensamma hemmet som då hamnar under rubriken ”Minimalisterna” i våra in- och utlistor, men inte heller det uppgår till särskilt många.

Att ha ett uttalat köpstoppsår skulle inte ha särskilt positiv inverkan i dagsläget. Det skulle snarare göra det som vi inte vill att minimalism ska leda till, nämligen att det begränsar våra liv och snarare leder till en känsla av ofrihet. Men om jag ändå bara shoppar under 5 av årets dagar utan ansträngning, så gör det inte så mycket.

Har du någon gång funderat på att ha ett köpstoppsår? Kanske kan du börja med en månad och se hur det känns, kanske blir det två eller tre månader av bara farten. :)

Ökat shoppingsug vid trötthet

Att vi tar sämre beslut när vi är trötta kan vi både förstå och har förmodligen alla upplevt vid flera tillfällen i livet. Något jag som föräldraledig märkt är att jag dessutom lättare faller för frestelsen att shoppa när jag är trött. Jag får verkligen kämpa för att stå emot shoppingsuget eller till och med lämna tillbaka plagg jag ”råkat” köpa i ett svagt ögonblick, men insett att jag inte behöver i ett mer nyktert tillstånd.

Lillebror har trots sina snart 8 månader aldrig sovit mer än 2 timmar i sträck. Han tycks inte ha läst den delen i bebismanualen där det står att bebisar ska sova många timmar per dygn, flera timmar i sträck nattetid, och inte behöver äta på natten efter 6 månaders ålder. Här väcks gärna hela familjen, som ju sover i samma rum, en gång i timmen. Natt ut och natt in. Gäsp.

Jag gissar att mitt sug efter att shoppa egentligen bara är ett desperat försök att få upp energinivån och känna mig gladare. Innerst inne vet och förstår jag att konsumtion aldrig kan vara lösningen på sömnbrist, och fenomenet har fått mig till reflektion kring mitt beteende.

Enligt Handelstrender shoppar kvinnor och män på olika sätt. Kvinnor handlar mer på impuls medan män gör mer research innan och vet därför vad de är ute efter, och kan ta snabba beslut när de väl hittar det. Detta konsumtionsmönster borde missgynna trötta mammor som då spontanshoppar mer. Jag ser inte mig själv som någon impulsshoppande kvinna i grunden, men just nu är jag nog i riskzonen för att hamna där.

Här om dagen upptäckte jag att vissa butiker har provrum där man får ta in barnvagnen. Det är som gjort för trötta föräldralediga människor att shoppa loss. Dessutom måste man ju skynda sig med en otålig bebis i vagnen så risken att ta dåliga shoppingbeslut ökar med stressnivån. Likaså alla webbutiker som numera båda har snabb leverans och fri frakt, det är som gjort för att shoppa loss när bebisen väl somnar till och man får några minuter av lugn och frid. Eller när man sitter hålögd på kvällen och knappt orkar tänka, men är i stort behov av uppmuntran.

Tradera och liknande sajter kan också vara en dyr trötthetsfälla. Här är det dessutom lättare att rättfärdiga köp, både till sig själv och barnen. För det är ändå second hand och känns på en gång miljövänligare. Trots att det fortfarande handlar om onödiga köp om det inte är något du eller barnen egentligen har behov av.

Än så länge har jag kommit hem med en tröja och en kjol som jag tror att jag behöver och som kompletterar garderoben väl. Antalet återlämnade plagg till såväl fysiska butiker som webb-utiker uppgår till det dubbla. Om det är bra eller dåligt orkar jag knappt reflektera över. :)

Känner du igen dig från ovanstående, antingen från att du själv varit föräldraledig eller när du varit väldigt trött av andra skäl?

5 plagg du enkelt kan rensa ut

I inlägget ”Sluta betala för saken” skrev vi om svårigheten att rensa ut kläder och saker du betalat dyrt för. Just kläder kan hos många framkalla starka känslor och minnen som gör dem svårare att renas ut än prylar. Tröjan du hade på första dejten med sambon, t-shirten du fick efter ditt första marathon, tighta jeansen du knappt kommer i längre men som du upplevt så mycket kul i, eller kjolen du köpte under shoppingresan med vännerna.

Det finns även en del plagg som är lätta att rensa ut och som du borde göra dig av med, men som kanske ändå hänger kvar längst in i garderoben eller ligger underst i byrålådan. Nu är det dags att ta tag i kläderna nedan som relativt enkelt bör kunna lämna din garderob och ge en liten nystart till din garderob så här i början på den nya året:

  • För små eller för stora plagg. Det vill säga klädesplagg som du växt ur åt det ena eller andra hållet, eller köpt i en förhoppning om att gå ner i vikt eller lägga på dig mer muskler. Om du verkligen gillar plagget och tror dig komma att använda det i framtiden, kan du sätta ett datum inom överskådlig framtid som deadline när du ska kunna ha plagget. Har du inte nått målet då är det dags för det att lämna hemmet.
  • Trasiga och väldigt slitna plagg. Om du inte tycker det är värt att kosta på att få det lagat av en skräddare eller själv ta dig tid att laga det, är det förmodligen inget favoritplagg som är värt att spara.

stackars_strumpa

  • Plagg du inte gillar. Om du inte tycker om plagget beror det förmodligen på att det inte längre känns som du eller kanske aldrig har gjort det. Kanske var det ett felköp eller en gåva av någon med annan klädsmak än du. Med största sannolikhet kommer plagget inte kännas som du i framtiden heller.
  • Plagg som inte används. Kläder du inte använder men ändå behåller hindrar dig från att se klädesplagg som du faktiskt kan och vill använda. Syna dessa plagg i sömmarna och fundera över varför du inte använder dem. Kanske är det dags att släppa taget? Alternativt testa att använda dem ett par gånger närmsta veckorna och se hur det känns.
  • Dubbletter av likartade plagg. Har du liksom de flesta andra flera svarta klänningar och likartade jeans? Är det motiverat och används de frekvent? Annars finns här stor rensningspotential. Genom att bara spara favoriterna bland dubbletterna, eller kanske till och med tripletterna, kan du förmodligen rensa utan att känna att du saknar själva typen av plagg. Eller bestäm dig åtminstone för att inte köpa nya när du slitit ut nuvarande.

Just jeans tycks många ha en stor mängd av. Vi använder jeans flera dagar i veckan, ändå har Herr Minimalist bara ett par och Fru Minimalist två par, varav ett par röda och ett par blå. De sistnämnda syns på bilden nedan tillsammans med två kostymbyxor vilka tillsammans utgör samtliga Fru Minimalist fyra par byxor.

Har du tid över i helgen? Varför inte ta och rensa lite bland ovanstående sorts plagg. :)

Vilka klädesplagg har du själv lätt att rensa ut?

Två par kostymbyxor och två par jeans. Behövs fler byxor än så? :)

Två par kostymbyxor och två par jeans. Behövs fler byxor än så? :)

Börja ifrågasätta beteenden och vanor

Inför en semesterresa vi skulle gjort till varmare breddgrader med mor- och farföräldrarna vid nyår, köpte jag en ny bikini. Samtidigt gjorde jag mig av med min gamla som var nött i rumpan och med en resår som 3,5 år efter inköp var i princip obefintlig. Den har varit med under flera somrar, ett par utlandsresor, två graviditeter och fyra kurser i babysim. Det får vara godkänt för en billig bikinis livslängd.

Bikinin fick mig att tänka på det här med hur ofta vi köper och uppdaterar vissa plagg i garderoben. Just bikini var ett sådant plagg som jag som ung brukade köpa ny inför i princip varje sommar. Min mamma var likadan, men skillnaden var att hon samtidigt sparade de gamla och därför hade en hel byrålåda med diverse olika färger och modeller av badkläder.

Behövs det verkligen mer än en uppsättning badkläder? Jag har alltid klarat mig bra med bara en bikini och har inte känt något behov av att byta om till torra badkläder mellan doppen. Nu har jag dock börjat överväga om det inte skulle vara skönt att kunna göra det. Vi får se om jag köper ett par bikinitrosor till att växla med framöver.

Herr Minimalist har två badshorts som han byter mellan. Naturligtvis har ett par blivit favoriter som används mer frekvent och när det inte är aktuellt att byta mellan badtillfällena.

En ny, fin bikini in (vänster) och en gammal, sliten bikini ut (höger).

Egentligen är det väsentliga i sammanhanget inte om du anser dig behöva en eller två upp-sättningar badkläder. Utan att det är lätt att acceptera ett visst konsumtionsmönster och beteende, för att du är uppväxt med eller har fått lära dig att göra på ett visst sätt, utan att någonstans längs vägen haft anledning att ifrågasätta.

Det gäller dels vanan att kläder bör bytas ut med jämna mellanrum. Hur många är det inte som köper en ny sjal inför hösten eller byter vårjackan när den använts under två säsonger? Trots att den egentligen skulle hålla i ytterligare flera säsonger? Eller köper nya badkläder inför sommarsemestern eller utlandsresan. Bara för att vi är vana med den typen av beteende.

Dels att vi tror oss behöva flera uppsättningar fast vi inte ens testat på att ha färre. Hur många är det inte som har flera par jeans och flera svarta klänningar. Trots att de skulle klara sig bra med enbart en eller maximalt två av dessa vardera, och på köpet få en luftigare garderob. Eller flera uppsättningar badkläder även om en variant används majoriteten av tillfällena och de inte ens testat på att bara ha en.

Har du något plagg du har för vana att byta ut och köpa nytt trots att det kanske inte behövs? Eller som du har flera uppsättningar av trots att det är en favorit som används om och om igen?

När du trodde du rensat klart

Om du använder dig av säsongslåda för kläder som inte är i säsong, är det viktigt att se upp så du inte använder den för att prokrastinera jobbiga och slutgiltiga beslut, där plaggen egentligen skulle säljas, skänkas eller slängas. Det är nämligen lätt att glömma bort säsongslådan som utrensningsobjekt eftersom den ofta står gömd på en vind, i en källare eller något annat otillgängligt utrymme.

Efter ett par omgångar med capsule wardrobe börjar jag, Fru Minimalist, känna att garderobens storlek närmar sig slutstadium. Jag börjar bli nöjd med garderobens antal och typer av plagg. Nu i helgen gick jag igenom säsongslådan i samband med att det var dags att lägga undan sommarkläder som shorts och tunna linnen. För nu är väl hösten här för att stanna, eller? :)

I säsongslådan hade jag ”gömt” några plagg sedan någon av capsule wardrobe omgångarna och även kläder som plockats bort i samband med graviditeter och amningsperioder. Dessa skulle nu antingen hängas tillbaka i garderoben eller rensas ut. Även om vågen visar detsamma så kan det hända saker med kroppsformen efter två graviditeter. Därför började jag med att prova plaggen. Jag ställde även mig själv de kontrollfrågor vi tidigare skrivit om:

  • Känner jag mig riktigt snygg/smart/duktig/stark och som den bästa versionen av mig själv när jag bär plagget?
  • Skulle jag köpa samma plagg idag om jag såg det i en butik?
  • Om plagget gick sönder, skulle jag då ta mig tid att laga det eller kosta på att få det lagat av en skräddare?

Efter att ha svarat på frågorna och provat plaggen kunde jag utan något större motstånd rensa ut följande elva klädesplagg:

  • Kostymbyxor
  • Skjorta
  • Tröja
Tröja, kostymbyxor och skjorta. Några av plaggen på ut-listan denna månad.

Tröja, kostymbyxor och skjorta. Några av plaggen på ut-listan denna månad.

Fru Minimalists en skoltröja från utlandsstudier i USA rensades ut. Hög nostalgisk ränta på den! :)

Fru Minimalists en skoltröja från utlandsstudier i USA rensades ut. Hög nostalgisk ränta på den! :)

De plagg som är av bra kvalitet och av kända märken väljer vi att sälja med hjälp av Sellpy, men majoriteten lämnar vi till välgörenhetsorganisationer.

Har du någon ”klädgömma” som du kan gå igenom för att rensa ut plagg som bara förvaras och tar upp plats istället för att användas? :)