Etikettarkiv: konsumtion

Butiker jag inte längre besöker

För några år sedan hade jag, Fru Minimalist, ett stort inredningsintresse som tog sig uttryck i frekventa besök i diverse inredningsbutiker. Eftersom denna typ av butiker ständigt ändrar sitt utbud fanns det alltid något nytt att kika på och sukta efter.

Village, Designtorget, Granit samt små lokala inredningsbutiker fick regelbundna besök av mig. Jag upplevde att jag fick en härlig känsla när jag gick in i dessa och botaniserade bland snygga inredningsprylar och smarta förvaringslösningar. Jag drömde om prylar jag skulle köpa när jag fick mer pengar, köpte min första bostad, när vi bodde större, när vi fick barn, etc. Detta var även butiker jag besökte när jag letade julklappar och presenter till familj och vänner.

Allt för ofta kom jag hem med något som gav en tillfällig och kortvarig tillfredsställelse och konsumtionskick. Exempelvis ett fint ljus, en vas, fat, ljusstake eller någon annan onödig och överflödig inredningsdetalj som jag egentligen inte behövde. Att gå runt i denna typ av butiker och se alla fina nya inredningsprylar gjorde att jag blev mer missnöjd med det jag redan hade hemma. Jag ville ständigt förnya, komplettera och ändra om.

Ljustlykta Village

Nu kan jag inte ens dra mig till minnes när jag satte min fot i denna typ av butik eller besökte deras nätbutiker. Det var förmodligen 3-4 år sedan sist och när jag nu passerar dem känner jag inte det minsta sug att gå in och botanisera och förstrött kika efter något som skulle kunna vara bra att ha, snyggt eller ge mig en kortvarig dopaminkick och göra mig lite gladare för stunden. Numera är konsumtionen helt behovsstyrd och behov av inredningsprylar finns inte.

Det är som att ett stort behov plötsligt har blivit tillfredsställt och försvunnit. Fast egentligen fanns det ju inget behov där från början. Bara en illusion om att lyckan och tillfredsställelsen fanns där bland alla fina inredningssaker. Liksom det härliga i att drömma om den perfekta bostaden där butikernas alla fina inredningsprylar skulle passa perfekt. För i framtiden är det ju ofta så mycket bättre och ljusare, som det skrivs om i boken Nextopia.

Har du butiker som du tidigare brukade gå in i men som du slutat besöka eller som till och med försvunnit från din radar?

Mina oönskade pikétröjor

Tagen kostnad

För några år sedan besökte jag Åhlens höstrea. Jag konsumerade vid den tiden på mitt gamla sätt, vilket innebar att jag fortfarande spenderade tid i butiker utan att först säkerställa ett konkret behov. Den här dagen hittade jag två fina Boomerang-pikétröjor till halva priset. Trots att de egentligen inte satt speciellt bra på min kropp slog jag till med förhoppningen att de skulle krympa lite i tvätten och att jag skulle växa lite på gymmet. Men vad hände med dessa tröjor sen?

Idag drygt fyra år senare har jag använt dessa tröjor vid totalt två eller tre tillfällen. Jag har många gånger testat dem men alltid föredragit andra pikétröjor som passar min kroppstyp bättre. Anledningen till att jag inte gjort mig av med dessa är att de kommer med en ganska stor ”tagen kostnad” eller sunk cost som det ofta kallas. Det vill säga pengar jag lagt ut som jag troligen aldrig får tillbaka. Något som givetvis känns extra tråkigt när tröjorna knappt kommit till användning, vilket bidragit till att de blivit kvar i garderoben onödigt länge.

Men varför köpte jag tröjorna trots att de inte satt speciellt bra på kroppen? Troligen för att de var av kvalitativt statusmärke till lågt pris under en begränsad tid med begränsat lager. Det vill säga den klassiska reafällan som så ofta leder till kompromisser kring färg, passform, kvalitet och behov. Samma fälla som troligen är ansvarig för en oproportionerligt stor del av alla oanvända plagg i garderober världen över.

Men idag så paketeras dessa tröjor ned i den Sellpy-påse vi förvarar i källaren och successivt fyller med saker vi inte behöver. Förhoppnings kommer tröjorna på detta sätt någon annan till glädje och med lite tur får jag iallafall tillbaka en liten del av den tagna kostnaden.

Har du några plagg eller prylar i ditt hem som du inte använder eller behöver men ändå sparar främst på grund av en tidigare ”tagen kostnad”?

Vilken användningsfrekvens motiverar köp och ägande?

Hur ofta kommer klänningen du är sugen på att köpa komma till användning? Hur ofta används champagneglasen som tar upp plats i köksskåpet? Och hur ofta använder barnen egentligen sina skrymmande leksaker?

Hur många gånger behöver något komma till användning för att motivera och legitimera ett ägande eller ett inköp samt förvaring av en pryl? Den frågan har jag funderat på den senaste tiden. Det började med att jag blev sugen på att köpa en to-go-mugg/termosmugg (igen) och en joggingvagn, samt att vi övervägde att rensa ut alla vår champagneglas. Vi tar dem i turordning.

To-go muggen eller termosmuggen har varit en lång följetång för er som följt bloggen det senaste året. Först blev jag sugen på en to-go-mugg under sommarsemestern 2016 (läs mer här). Sedan insåg jag under hösten att det bara var en romantiserad behovsbild (läs mer här). Senaste månaderna har det varit flera tillfällen när jag saknat en to-go mugg. Allt från längre resor med bil, skogsutflykter och de dagar jag åker till jobbet innan frukost. Tillslut hade tillfällena då jag saknat att kunna ta med mig te blivit så många att jag ansåg mig kunna motivera ett köp. Det blev en från märket Contigo modell West Loop som många tipsade om i blogginlägget ”Romantiserat drickande på resande fot”. Vi äger ingen termos kan tilläggas.

Termosmuggen har redan fått följa med på flera utflykter och äventyr.

Gällande joggingvagn har vi ännu inte landat i om vi kan motivera ett köp. Hur många gånger behöver den komma till användning för att motivera ett köp, räcker det med 1 gång per vecka? Den skulle även fungera som ett utflyktsmedel genom att vi enklare kan besöka lekparker en bit bort, jogga eller cykla dit, leka en stund och sedan jogga hem. I dagsläget har vi problem med förvaring då vi redan har vår dubbelvagn i hallen. Vårt källarförråd är litet, relativt fullt, och har varit utsatt för inbrott. Ett alternativ är att först hyra en joggingvagn genom Hygglo för att testa och samtidigt slippa förvaringsproblematiken, men tyvärr finns ingen i vårt närområde ännu.

Våra champagneglas från Ikea har hängt löst tidigare och varit på väg att rensas ut. Vi använder dem i genomsnitt två gånger per år och inte samtliga i uppsättningen, utan 2 eller kanske 4. De få gånger vi skålar i champagne eller någon alkoholfri champagneimitation som lämpar sig för glasen, skulle vi lika gärna kunna göra det med våra vinglas. Eller också sparar vi 2 champagneglas, eller 4, eller 8… Hur många kan det vara värt att spara? :)

Vilken frekvens motiverar köp och ägande? Det finns inget enkelt och självklart svar på den frågan, det beror såklart på sakens karaktär. Men det är klokt att ha frågeställningen i åtanke när du funderar på att köpa ett plagg eller en sak nästa gång. Liksom när du rensar bland dina befintliga ägodelar, vad i hemmet har du inte använt det senaste året? :)

Brukar du fundera kring användningsfrekvensen vid köp och utrensning?

Varför konsumerar vi så mycket?

För att kunna bryta mönstret av onödig konsumtion och i slutändan överkonsumtion hjälper det att förstå varför så många konsumerar utan verkliga behov. Som ofta när ett beteende är svårt att förklara logiskt är det känslor istället för rationellt och logiskt tänkande som styr. I detta blogginlägg spånar vi kring varför människor egentligen konsumerar så mycket saker i onödan.

Några av de vanliga förklaringarna vi identifierat är följande:

Shopping som universallösning. Ryggradsreaktionen i vårt samhälle är att de allra flesta problem kan lösas genom konsumtion. När det uppstår ovälkomna eller obehagliga känslor börjar hjärnan fundera på en lösning alternativt ett sätt att smita från tankarna och oftast är det första området som beaktas konsumtion eller distraktion via prylar. Konsumtion används till att behandla symptomen istället för att på riktigt ta tag i obekväma problem och utmaningar.

Emotionella drivkrafter. Konsumtion påverkar oss emotionellt. Shopping ger oss som bekant energi, tröst, hopp, trygghet, mod och andra egenskaper vi människor ofta önskade att vi hade mer av. Men det aktiverar även hjärnans belöningssystem genom att trigga utsöndring av signalsubstansen dopamin, vilket gör att vi upplever ett litet rus av att konsumera. En annan emotionell drivkraft är att våra ständigt ökade förväntningar på morgondagen. Vi har byggt upp ett förväntningssamhälle där vi rusar mot nästa dejt, nästa jobb eller nästa pryl.

Sociala drivkrafter. Vi påverkas mycket av vår närmaste omgivning och dess krav, kultur och förväntningar. De sociala behoven kommer mycket ur behovet av identitet och av att känna tillhörighet till en specifik grupp samt ha hög status inom denna. Ofta är det just de sociala behoven som kan motivera en löjligt hög kostnad till förhållandevis liten praktiskt vinning. Vi vill känna tillhörighet och gemenskap med andra, vilket gör oss mottagliga för vår referensgrupps norm. Det kan låta som något som sker i unga år men ofta sker det även bland vuxna, till exempel i hipsterskulturen eller arbetsplatser med anonyma klädkoder som alla följer.

Kortsiktigt tänkande. Vi tänker sällan långsiktigt varken på ett globalt eller individuellt plan. På global nivå är en förklaring till detta att konsekvenserna för våra konsumtionsvanor sällan får omedelbar påverkan. Eventuella negativa effekter på miljö eller andra människor sker typiskt under längre tidsperioder, via beroendekedjor som inte alltid är intuitiva och ofta på platser vi inte kommer i kontakt med. Även på ett individuellt plan är många omedvetna om vad onödiga prylar i hemmet kan leda till. Vi tänker helt enkelt inte på att varje sak som införskaffas kommer med alla möjliga typer av ekonomiska, tidsrelaterade och mentala kostnader.

Vår natur är något alla borde vara mer rädd om.

Vanor och invanda mönster. Mycket shopping sker likt en dålig vana. Du vet innerst inne att det inte finns nya konkreta behov men trots det besöker du diverse butiker och gallerior några gånger i veckan av ren vana. Typiska tillfällen är butiker du passerar på väg till eller från jobbet eller under lunchen men det kan även röra sig om att du i brist på andra uppslag, regelbundet besöker en galleria på helger istället för att träffa vänner, träna eller ta dig ut i naturen.

Låg tröskel. Idag när en tröja kan vara billigare än en kopp kaffe på café är tröskeln låg till att konsumera. Låga priser får oss att tro att vi gör en bra affär och ger oss en känsla av att vara smarta konsumenter. Det kan till och med upplevas som att vi sparar pengar på att shoppa. Så är naturligtvis inte fallet när vi kommer hem med ännu ett klädesplagg till den redan överfulla garderoben, ännu en överflödig teknisk pryl som kändes rolig i butiken men snabbt faller i glömska eller ytterligare en billig leksak till barnens redan onödigt stora leksakssamling.

Akilleshälar vid konsumtion. De flesta har någon kategori av saker vi gärna shoppar trots att vi egentligen redan har allt vi behöver och lite till. Plötsligt hittar vi argument och orsaker som rättfärdigar ytterligare köp. Till exempel att något är kompatibelt, kompletterar, sticker ut, är unikt, är säsongens variant eller färg eller har en ny teknisk feature. Innerst inne vet vi att ännu en sjal, väska, app, klänning, pysselmaterial, armband, nagellack eller teknisk pryl inte kommer göra oss mer lyckliga, harmoniska och tillfredsställda. Men är det din akilleshäl kommer den kanske ändå lyckas argumentera sig med hem. Våra egna akilleshälar hittar du här. :)

Är det något av ovanstående som får dig att ibland konsumera i onödan eller är det någon helt annat som du identifierat som gör att du faller dit?

Att konsumera som nationella insatsstyrkan

Hur skulle ditt liv se ut om du konsumerade som nationella insatsstyrkan? Vi talar såklart inte om hur ditt liv skulle se ut om du började intressera dig för benhölster, kevlarvästar och nattkikare utan istället om hur din shopping skulle se ut om du angrep den på samma sätt som de löser sina uppdrag.

  • Skulle du besöka gallerian eller webbshoppen utan att ha behovet och målet klart?
  • Skulle du starta utan att först ha gjort din hemläxa kring alternativ och priser?
  • Skulle du spontant flanera runt mellan diverse butiker eller produktkategorier?
  • Skulle du dröja dig kvar i gallerian eller webbshoppen efter att uppdraget är slutfört?

Nä, det trodde vi inte heller så om lönehelg normalt innebär shopping för dig se då till att först säkerställa behovet, exekvera effektivt och raskt återvända till högre prioriterade aktiviteter som att spendera kvalitetstid med familj och vänner! GO GO GO! :)

Alternativ konsumtion och ständig tillväxt

Produktion och konsumtion är två stora drivande faktorer i dagens ekonomiska system. Många hävdar att det inte skulle fungera om vi slutar konsumera, att vi måste ha fortsatt tillväxt genom ökad konsumtion. Ju mer vi konsumerar, desto bättre går det för samhället och desto mer nya varor kan vi köpa. Att hävda att det fungerar idag är en sanning med modifikation när vi samtidigt tär på jordens ändliga resurser, raderar den biologiska mångfalden och låter människor lida för att vi i väst ska kunna konsumera mer än vad vi själva mår bra av att göra.

Andra hävdar tvärtom att vi måste sluta konsumera för att rädda världen. Vilket i teorin skulle kunna leda till ekonomisk kollaps, stor arbetslöshet, minskad välfärd och social utslagning. Vi är fast i ett ekorrhjul där vi måste springa snabbare och snabbare för att inte ramla ur, men om vi slutar springa så kraschar vi abrupt.

Hur skulle ett alternativt levnadssätt och ekonomiskt system kunna se ut? Det handlar i grund och botten inte om att sluta konsumera. Däremot handlar det om att tänka på vad och hur vi konsumerar. Det finns en hel del mer miljövänlig konsumtion som inte handlar om billiga prylar och kläder. Genom att köpa ett fåtal av bättre kvalitet, istället för många av sämre kvalitet, blir köpen ofta mer genomtänka. Är du beredd att lägga en större summa pengar kan du välja material som är gjorda för att hålla länge. Produkten kan vara tillverkad av någon som jobbar vettiga arbetstimmar och får en sund lön. Dessutom är det större chans att du väljer att reparera saken om den är noga utvald och du betalt mer för den. En kvalitativ produkt som du växer ifrån, växer ur eller tröttnar på, kan du sälja vidare eller lämna till second hand och på så vis får den leva vidare och komma till nytta för någon annan.

Ytterligare ett sätt är att konsumera tjänster då dessa oftast är mer koldioxidsnåla är varor. Genom att lägga motsvarande peng på att konsumera en tjänst eller upplevelse istället för en pryl, så genereras det arbetstillfällen och konsumtion, men till en lägre miljöbelastning. Det är till exempel mer koldioxidsnålt att du reparerar dina befintliga skor än köper nya. Liksom att köpa redan producerade varor second hand istället för att köpa nytt.

I teorin låter det klokt att hellre konsumera ett besök hos massören än att köpa massage-redskap som snabbt blir bortglömt i en låda, hellre köpa ett gymkort än ett helt eget hemma-gym som du slutar använda efter första veckans hajp, liksom att det är bättre för miljön att byta batteriet på din befintliga mobiltelefon än att köpa en helt ny. Likaså är det, tvärtemot vad många tror, bättre för miljön att köra din befintliga bil tills det är dags att skrota den, än att köpa en ny miljöbil. Även om det kan ta emot att inse och acceptera den typen av fakta.

Det krävs dock en vilja att förändra hos dig som konsument. Idag konsumerar många för att de tror att de vill konsumera det som bjuds ut. Marknadsföringen vill medvetet skapa otillfreds-ställelse och missnöje hos dig som konsument. För om du är nöjd med den standard du har idag, nuvarande hus, bil, kläder, golfset, dator och mobil. Då finns ingen större anledning till ytterligare inköp och så blir tillväxten sämre. Vi kan spendera våra pengar betydligt mer koldioxidsnålt genom att göra klimatsmarta val. Om vi som konsumenter börjar styra produk-tionen istället för att den styr oss, kan vi leda in produktutvecklingen på ett hållbart spår.

För det är upp till dig. Du är i slutändan är ansvarig för dina egna val och handlingar, vilket liv du vill leva, och vilken planet du vill lämna efter dig till dina barn och barnbarn. Kanske räcker det att rannsaka sig själv och känna efter vad som verkligen får dig att må bra. Du kommer förmod-ligen fram till att det varken är platt-tv:n, klänningen eller köksmaskinerna som gör dig lycklig.

Människan är i grunden anpassningsbar och kommer kunna ställa om till en ny livsstil. Varje generation har haft nästan dubbelt så hög materiell levnadsstandard som sina föräldrar hade i samma ålder. Och de tekniska framstegen och ekonomiska tillväxten har medfört att gemene man idag lever på minst samma nivå som kungligheter och extremt rika levde för bara hundra år sedan. Detta utan att det är något vi reflekterar över i vardagen utan successivt har ställt om och vant oss vid. När vi nu kan konstatera att mer och fler inte blev bättre eller gjorde oss lyckligare, behöver vi anpassa vår konsumtion och livsstil till att låta mindre och färre leda oss mot ett bättre och lyckligare liv. För vår egen, våra medmänniskor, kommande generationer och för vår planets skull.

Är du beredd att göra uppoffringen att minska och ändra din konsumtion här och nu?

361 dagar utan konsumtion

Att ha ett års köpstopp är något vi funderat över till och från sedan vi startade bloggen. Med två graviditeter, amningsperioder och barn tätt, det vill säga stora förändringar i livet, har det dock inte känts som rätt tid att genomföra ett sådant projekt.

Med minimalism i fokus under senaste åren har vi ändå förändrat våra konsumtionsbeteenden. I blogginlägget ”Sammanfattning av år 2016” skrev vi att 172 saker hade kommit in i hemmet när vi summerade våra in- och ut-listor för året. Majoriteten av dessa 172 är ärvda kläder till barnen. Vad som inte syntes i den ihopklumpade statistiken var att jag, Fru Minimalist, haft 9 av årets 12 månader utan något på in-listorna vi sammanställer varje månad. Inte heller syntes att jag endast köpt totalt 14 saker till mig själv under året, varav 10 var ett tio-pack strumpor. Motsvarande siffra för Herr Minimalist var 29 saker.

Åter till de 14 saker som jag, Fru Minimalist, shoppat under året. I det här fallet kan det breda ordet saker preciseras till kläder; 10 par likadana strumpor (!) som du kan läsa om i inlägget ”Hur många strumpor behöver du”, 3 par gravidrelaterade plagg som du kan se och läsa om i inlägget ”Fru Minimalists capsule wardrobe våren 2016” samt 1 par löparbyxor som jag suktat efter sedan innan graviditeten med Storasyster Minimalist 2014, se bild nedan. Totalt hade jag alltså 361 dagar då jag inte köpte något under år 2016 (som var ett skottår med 366 dagar)

Att jag bara shoppat under 5 av förra årets dagar är dock en sanning med modifikation. För ett par saker har jag köpt till det gemensamma hemmet som då hamnar under rubriken ”Minimalisterna” i våra in- och utlistor, men inte heller det uppgår till särskilt många.

Att ha ett uttalat köpstoppsår skulle inte ha särskilt positiv inverkan i dagsläget. Det skulle snarare göra det som vi inte vill att minimalism ska leda till, nämligen att det begränsar våra liv och snarare leder till en känsla av ofrihet. Men om jag ändå bara shoppar under 5 av årets dagar utan ansträngning, så gör det inte så mycket.

Har du någon gång funderat på att ha ett köpstoppsår? Kanske kan du börja med en månad och se hur det känns, kanske blir det två eller tre månader av bara farten. :)