Etikettarkiv: konsumtion

Vilka dyrgripar sparar du?

Det finns väldigt många anledningar till att vi sparar saker vi inte behöver i onödan, många av dessa orsaker skriver vi om i vår bok Prylbanta. En av dessa är ”Redan tagen kostnad”, eller som det också kallas ”sunk cost”.

Det här specifika fenomenet resulterar ofta i en obehaglig känsla som uppstår med insikten om hur mycket pengar eller tid du lagt på något som inte längre levererar värde i ditt liv. Samma känsla kan göra oss villiga att skiljas från ytterligare tid eller pengar relaterat till prylen eller plagget fast vi innerst inne vet att det är fel.

Det är samma princip som får besökare av kasinon och liknande ställen att hämta ut ytterligare spelmarker när de har gjort slut på sin budget, eftersom de är fast beslutna om att de kan hämta tillbaka tidigare förlust bara de spenderar ytterligare pengar. Man brukar tala om att ”kasta goda pengar efter dåliga”, det vill säga att göra ärliga ansträngningar att rädda en redan hopplös situation.

Att saken har kostat pengar är inget som automatiskt kvalificerar den att få stanna kvar i ditt hem. De flesta sakerna där har de facto kostat pengar. Acceptera istället att du fattat ett mindre bra köpbeslut. Lär dig av misstagen och gå vidare. Förhoppningsvis blir du mer noggrann i dina val av klädesplagg och prylar framöver eller inser vikten av att sälja vissa saker direkt medan de fortfarande har ett andrahandsvärde. Har du tur kan du rädda en del av anskaffningsvärdet istället för att hålla fast vid sakerna tills de blir omöjliga att sälja eller tappat allt värde.

Fin klänning från Karen Millen som tyvärr sällan kommit till användning och därför såldes på Tradera i höstas.

Själv köpte jag tidigare i livet många dyra klänningar, i tron (och kanske hopp) om att jag skulle gå på många fina tillställningar och fester där dessa skulle komma väl till pass. Flera av klänningarna är väldigt fina, vad sägs om den rosa ovan i bild exempelvis? Men tyvärr har dessa klänningar knappt kommit till användning så priset per användningstillfälle är otroligt högt. Några av klänningarna har jag sålt på Tradera genom åren för en bråkdel av nypriset, men ett par hänger fortfarande där i garderoben och påminner mig om mitt dåliga köp. I brist på finare tillställningar och stora fester borde jag realisera kostnaden genom att låta den dansa ut ur garderoben till någon annan med andra vanor än jag. ;)

Klänningar för julfest, glöggmingel, julfiranden, nyår mm. Den högra är numera utrensad.

För någon annan rör det sig kanske om en sparad mobiltelefon eller spelkonsol som inte längre används. Så länge den ligger oanvänd i en låda har man inte ”realiserat” förlusten. För mobilen eller spelkonsolen skulle ju rent teoretiskt kunna fylla sin funktion om den plötsligt började användas igen. Först den dag sakerna skänks eller säljs blir förlusten definitiv. ;)

Har du sparat några kläder eller prylar på grund av ”Redan tagen kostnad”?

Konsumtionsorgien bland influencers

Vi måste prata om det här med influencers som direkt och indirekt uppmanar följare och läsare till konsumtion. Som framställer nykonsumtion som vägen till lycka och vill få oss andra att hänga på tåget med inspirerande texter, bilder, filmer och lockande erbjudanden.

Innerst inne vet du att den riktiga lyckan inte sitter i det du konsumerar. Du blir inte långsiktigt lycklig av att köpa ett par nya skor eller en ny ögonskugga. Förmodligen inte ens av de flesta resor du gör. Det börjar på insidan hos dig själv och du skulle kunna hitta enorm lycka i många av de små sakerna som finns runt om dig i din vardag.

Men vi blir matade med bilder på sociala medier om att konsumtion är vägen mot lycka. Det är under resan till Karibien som kärleken sprakar eller som man hittar det inre lugnet. Att köpet av den senaste mobilmodellen, nya väskan eller outfiten är det som gjorde vår helg perfekt. Hur lägenheten blev top notch med den nya soffan och designkuddarna. Garderoberna svämmar över av kläder och ändå måste man ut och shoppa i helgen för att sedan visa upp det senaste fyndet. Helt utan reflektion eller eftertanke. Men däremot med en stor baktanke. Köpa nytt, få nytt, inspirera andra att köpa nytt så de själva kan köpa och få ändå mer.

Det finns inget hållbart i detta och jag vet att majoriteten av influencers som beter sig som ovan inte har en hållbarhetsprofil. Men det betyder inte att de helt saknar ansvar eller inte kan agera mer medvetet. De växer också upp och får barn en dag, om de inte redan har det idag.

”Kan du se dina barn och barnbarn i ögonen och säga att du kände till att vår tids konsumtionsvanor var en av de största anledningarna till klimatförändringarna, men att du ändå fortsatte att konsumera som om du inget visste?”

Så står det i vår bok ”Prylbanta – Färre saker, större frihet”. Det är våra egna barn och barnbarn som får betala priset för att vi lever som om det inte fanns någon morgondag. Hur ska vi kunna se våra barn i ögonen och säga att vi tyckte den kortsiktiga kick vi fick av att konsumera nytt gjorde att vi struntade i konsekvenserna? Att vi knappt märkte vad konstigt vädret blivit, att naturkatastroferna ökade, att isarna smälte mm, för vi var så upptagna med att söka lyckan i en ny jacka, eller fotografera och visa upp våra nya skor.

Men det är väl ingen som köper något bara för att en kändis eller halvkändis visar upp det på bild eller film? Jo, det är precis det som sker. Framför allt i den yngre generationen. Specifika plagg som visas upp säljer slut inom ett par dagar och en viss pryl säljer plötsligt bättre än liknande av andra märken. Det finns en anledning till att företag är villiga att betala dyrt för att synas hos vissa influencers. De påverkar sina följare/läsare i den riktning företagen vill.

Kan vi inte bli fler som reagerar på, pratar om och börjar ifrågasätta den här konsumtionsorgien som råder bland många influencers?

Ingen kan göra allt, men alla kan göra något extra och samtidigt vara en inspiration och förebild för andra. Om tillräckligt många börjar agera annorlunda blir det nya beteendet den rådande kulturen. Det krävs bara att en kritisk massa med människor agerar långsiktigt och medvetet.

Även om vi själva ibland visar upp prylar från vårt hem eller kläder i våra garderober, liksom har ett fåtal samarbeten per år, så hoppas och tror jag, att vi inte upplevs som uppmuntrande av icke behovsstyrd konsumtion (?).

Ett kärt återseende

Mot slutet av sommaren hände det som inte får hända, min absoluta favoritfleecetröja som varit med mig nästan dagligen sedan början av 2015 fick under en grillfest på något sätt ett stort och fult brännmärke på bröstet. Och sedan för att göra saken värre införskaffade jag raskt en ersättare innan jag undersökt möjligheterna till att rädda plagget. Det var först när jag satt och skrev in- och utlistan för augusti som jag insåg att det kanske fanns oanande möjligheter. Men vad hände sen?

Det visade sig efter lite efterforskningar att tillverkaren av tröjan, företaget Houdini, hade en omfattande miljöpolicy där de inte bara erbjöd möjligheten att återvinna uttjänta plagg, vilket var min första avsikt, utan även reparation av trasiga plagg. Därför passade jag på att besöka deras butik under en jobblunch på stan och hörde mig för kring eventuella möjligheter. Det visade sig att brännmärket skulle vara lättfixat, att en reparation skulle kosta 120 kronor och att jag skulle få tillbaka plagget inom fem veckor. En möjlighet som jag bara inte kunde låta bli att testa trots att jag var skeptisk till om reparationen verkligen skulle bli snygg och bra.

Men så ganska precis fem veckor senare fick jag ett SMS om att tröjan var fixad och fanns att hämta i butiken. Och döm om min förvåning när det visade sig att de fixat skadan med exakt rätt material och färg på ett kreativt sätt som nästan fick lagningen att se ut som knäppningen på en kappa eller motsvarande. Nu några veckor senare är jag faktiskt mer förtjust i min gamla tröja än dess betydligt nyare och numera lätt överflödiga ersättare. Den gamla tröjan upplever jag numera lite som ett ”kap” eftersom jag under en tid såg den som förlorad och dessutom har den numera lite karaktär. Ingen annan har ju faktiskt en tröja likadan som min.

Ett oväntat kreativt sätt att trolla bort ett fult litet brännmärke.

Ett oväntat kreativt sätt att trolla bort ett fult litet brännmärke.

Sammanfattningsvis kommer jag personligen vid framtida konsumtion alltid att favorisera företag med liknande miljöpolicys och tjänster. Av både miljö- och ekonomiska skäl. Och blir vi tillräckligt många som agerar likadant blir med lite tur liknande tjänster en självklarhet i framtiden.

Har du också använt dig av eller känner du till andra företag som erbjuder motsvarande tjänster?

Obs! Detta inlägg är inte på något sätt sponsrat av Houdini utan jag uppskattar helt enkelt bara företagets produkter och hållbarhetstjänster. :)

Butiker jag inte längre besöker

För några år sedan hade jag, Fru Minimalist, ett stort inredningsintresse som tog sig uttryck i frekventa besök i diverse inredningsbutiker. Eftersom denna typ av butiker ständigt ändrar sitt utbud fanns det alltid något nytt att kika på och sukta efter.

Village, Designtorget, Granit samt små lokala inredningsbutiker fick regelbundna besök av mig. Jag upplevde att jag fick en härlig känsla när jag gick in i dessa och botaniserade bland snygga inredningsprylar och smarta förvaringslösningar. Jag drömde om prylar jag skulle köpa när jag fick mer pengar, köpte min första bostad, när vi bodde större, när vi fick barn, etc. Detta var även butiker jag besökte när jag letade julklappar och presenter till familj och vänner.

Allt för ofta kom jag hem med något som gav en tillfällig och kortvarig tillfredsställelse och konsumtionskick. Exempelvis ett fint ljus, en vas, fat, ljusstake eller någon annan onödig och överflödig inredningsdetalj som jag egentligen inte behövde. Att gå runt i denna typ av butiker och se alla fina nya inredningsprylar gjorde att jag blev mer missnöjd med det jag redan hade hemma. Jag ville ständigt förnya, komplettera och ändra om.

Ljustlykta Village

Nu kan jag inte ens dra mig till minnes när jag satte min fot i denna typ av butik eller besökte deras nätbutiker. Det var förmodligen 3-4 år sedan sist och när jag nu passerar dem känner jag inte det minsta sug att gå in och botanisera och förstrött kika efter något som skulle kunna vara bra att ha, snyggt eller ge mig en kortvarig dopaminkick och göra mig lite gladare för stunden. Numera är konsumtionen helt behovsstyrd och behov av inredningsprylar finns inte.

Det är som att ett stort behov plötsligt har blivit tillfredsställt och försvunnit. Fast egentligen fanns det ju inget behov där från början. Bara en illusion om att lyckan och tillfredsställelsen fanns där bland alla fina inredningssaker. Liksom det härliga i att drömma om den perfekta bostaden där butikernas alla fina inredningsprylar skulle passa perfekt. För i framtiden är det ju ofta så mycket bättre och ljusare, som det skrivs om i boken Nextopia.

Har du butiker som du tidigare brukade gå in i men som du slutat besöka eller som till och med försvunnit från din radar?

Mina oönskade pikétröjor

Tagen kostnad

För några år sedan besökte jag Åhlens höstrea. Jag konsumerade vid den tiden på mitt gamla sätt, vilket innebar att jag fortfarande spenderade tid i butiker utan att först säkerställa ett konkret behov. Den här dagen hittade jag två fina Boomerang-pikétröjor till halva priset. Trots att de egentligen inte satt speciellt bra på min kropp slog jag till med förhoppningen att de skulle krympa lite i tvätten och att jag skulle växa lite på gymmet. Men vad hände med dessa tröjor sen?

Idag drygt fyra år senare har jag använt dessa tröjor vid totalt två eller tre tillfällen. Jag har många gånger testat dem men alltid föredragit andra pikétröjor som passar min kroppstyp bättre. Anledningen till att jag inte gjort mig av med dessa är att de kommer med en ganska stor ”tagen kostnad” eller sunk cost som det ofta kallas. Det vill säga pengar jag lagt ut som jag troligen aldrig får tillbaka. Något som givetvis känns extra tråkigt när tröjorna knappt kommit till användning, vilket bidragit till att de blivit kvar i garderoben onödigt länge.

Men varför köpte jag tröjorna trots att de inte satt speciellt bra på kroppen? Troligen för att de var av kvalitativt statusmärke till lågt pris under en begränsad tid med begränsat lager. Det vill säga den klassiska reafällan som så ofta leder till kompromisser kring färg, passform, kvalitet och behov. Samma fälla som troligen är ansvarig för en oproportionerligt stor del av alla oanvända plagg i garderober världen över.

Men idag så paketeras dessa tröjor ned i den Sellpy-påse vi förvarar i källaren och successivt fyller med saker vi inte behöver. Förhoppnings kommer tröjorna på detta sätt någon annan till glädje och med lite tur får jag iallafall tillbaka en liten del av den tagna kostnaden.

Har du några plagg eller prylar i ditt hem som du inte använder eller behöver men ändå sparar främst på grund av en tidigare ”tagen kostnad”?

Vilken användningsfrekvens motiverar köp och ägande?

Hur ofta kommer klänningen du är sugen på att köpa komma till användning? Hur ofta används champagneglasen som tar upp plats i köksskåpet? Och hur ofta använder barnen egentligen sina skrymmande leksaker?

Hur många gånger behöver något komma till användning för att motivera och legitimera ett ägande eller ett inköp samt förvaring av en pryl? Den frågan har jag funderat på den senaste tiden. Det började med att jag blev sugen på att köpa en to-go-mugg/termosmugg (igen) och en joggingvagn, samt att vi övervägde att rensa ut alla vår champagneglas. Vi tar dem i turordning.

To-go muggen eller termosmuggen har varit en lång följetång för er som följt bloggen det senaste året. Först blev jag sugen på en to-go-mugg under sommarsemestern 2016 (läs mer här). Sedan insåg jag under hösten att det bara var en romantiserad behovsbild (läs mer här). Senaste månaderna har det varit flera tillfällen när jag saknat en to-go mugg. Allt från längre resor med bil, skogsutflykter och de dagar jag åker till jobbet innan frukost. Tillslut hade tillfällena då jag saknat att kunna ta med mig te blivit så många att jag ansåg mig kunna motivera ett köp. Det blev en från märket Contigo modell West Loop som många tipsade om i blogginlägget ”Romantiserat drickande på resande fot”. Vi äger ingen termos kan tilläggas.

Termosmuggen har redan fått följa med på flera utflykter och äventyr.

Gällande joggingvagn har vi ännu inte landat i om vi kan motivera ett köp. Hur många gånger behöver den komma till användning för att motivera ett köp, räcker det med 1 gång per vecka? Den skulle även fungera som ett utflyktsmedel genom att vi enklare kan besöka lekparker en bit bort, jogga eller cykla dit, leka en stund och sedan jogga hem. I dagsläget har vi problem med förvaring då vi redan har vår dubbelvagn i hallen. Vårt källarförråd är litet, relativt fullt, och har varit utsatt för inbrott. Ett alternativ är att först hyra en joggingvagn genom Hygglo för att testa och samtidigt slippa förvaringsproblematiken, men tyvärr finns ingen i vårt närområde ännu.

Våra champagneglas från Ikea har hängt löst tidigare och varit på väg att rensas ut. Vi använder dem i genomsnitt två gånger per år och inte samtliga i uppsättningen, utan 2 eller kanske 4. De få gånger vi skålar i champagne eller någon alkoholfri champagneimitation som lämpar sig för glasen, skulle vi lika gärna kunna göra det med våra vinglas. Eller också sparar vi 2 champagneglas, eller 4, eller 8… Hur många kan det vara värt att spara? :)

Vilken frekvens motiverar köp och ägande? Det finns inget enkelt och självklart svar på den frågan, det beror såklart på sakens karaktär. Men det är klokt att ha frågeställningen i åtanke när du funderar på att köpa ett plagg eller en sak nästa gång. Liksom när du rensar bland dina befintliga ägodelar, vad i hemmet har du inte använt det senaste året? :)

Brukar du fundera kring användningsfrekvensen vid köp och utrensning?

Varför konsumerar vi så mycket?

För att kunna bryta mönstret av onödig konsumtion och i slutändan överkonsumtion hjälper det att förstå varför så många konsumerar utan verkliga behov. Som ofta när ett beteende är svårt att förklara logiskt är det känslor istället för rationellt och logiskt tänkande som styr. I detta blogginlägg spånar vi kring varför människor egentligen konsumerar så mycket saker i onödan.

Några av de vanliga förklaringarna vi identifierat är följande:

Shopping som universallösning. Ryggradsreaktionen i vårt samhälle är att de allra flesta problem kan lösas genom konsumtion. När det uppstår ovälkomna eller obehagliga känslor börjar hjärnan fundera på en lösning alternativt ett sätt att smita från tankarna och oftast är det första området som beaktas konsumtion eller distraktion via prylar. Konsumtion används till att behandla symptomen istället för att på riktigt ta tag i obekväma problem och utmaningar.

Emotionella drivkrafter. Konsumtion påverkar oss emotionellt. Shopping ger oss som bekant energi, tröst, hopp, trygghet, mod och andra egenskaper vi människor ofta önskade att vi hade mer av. Men det aktiverar även hjärnans belöningssystem genom att trigga utsöndring av signalsubstansen dopamin, vilket gör att vi upplever ett litet rus av att konsumera. En annan emotionell drivkraft är att våra ständigt ökade förväntningar på morgondagen. Vi har byggt upp ett förväntningssamhälle där vi rusar mot nästa dejt, nästa jobb eller nästa pryl.

Sociala drivkrafter. Vi påverkas mycket av vår närmaste omgivning och dess krav, kultur och förväntningar. De sociala behoven kommer mycket ur behovet av identitet och av att känna tillhörighet till en specifik grupp samt ha hög status inom denna. Ofta är det just de sociala behoven som kan motivera en löjligt hög kostnad till förhållandevis liten praktiskt vinning. Vi vill känna tillhörighet och gemenskap med andra, vilket gör oss mottagliga för vår referensgrupps norm. Det kan låta som något som sker i unga år men ofta sker det även bland vuxna, till exempel i hipsterskulturen eller arbetsplatser med anonyma klädkoder som alla följer.

Kortsiktigt tänkande. Vi tänker sällan långsiktigt varken på ett globalt eller individuellt plan. På global nivå är en förklaring till detta att konsekvenserna för våra konsumtionsvanor sällan får omedelbar påverkan. Eventuella negativa effekter på miljö eller andra människor sker typiskt under längre tidsperioder, via beroendekedjor som inte alltid är intuitiva och ofta på platser vi inte kommer i kontakt med. Även på ett individuellt plan är många omedvetna om vad onödiga prylar i hemmet kan leda till. Vi tänker helt enkelt inte på att varje sak som införskaffas kommer med alla möjliga typer av ekonomiska, tidsrelaterade och mentala kostnader.

Vår natur är något alla borde vara mer rädd om.

Vanor och invanda mönster. Mycket shopping sker likt en dålig vana. Du vet innerst inne att det inte finns nya konkreta behov men trots det besöker du diverse butiker och gallerior några gånger i veckan av ren vana. Typiska tillfällen är butiker du passerar på väg till eller från jobbet eller under lunchen men det kan även röra sig om att du i brist på andra uppslag, regelbundet besöker en galleria på helger istället för att träffa vänner, träna eller ta dig ut i naturen.

Låg tröskel. Idag när en tröja kan vara billigare än en kopp kaffe på café är tröskeln låg till att konsumera. Låga priser får oss att tro att vi gör en bra affär och ger oss en känsla av att vara smarta konsumenter. Det kan till och med upplevas som att vi sparar pengar på att shoppa. Så är naturligtvis inte fallet när vi kommer hem med ännu ett klädesplagg till den redan överfulla garderoben, ännu en överflödig teknisk pryl som kändes rolig i butiken men snabbt faller i glömska eller ytterligare en billig leksak till barnens redan onödigt stora leksakssamling.

Akilleshälar vid konsumtion. De flesta har någon kategori av saker vi gärna shoppar trots att vi egentligen redan har allt vi behöver och lite till. Plötsligt hittar vi argument och orsaker som rättfärdigar ytterligare köp. Till exempel att något är kompatibelt, kompletterar, sticker ut, är unikt, är säsongens variant eller färg eller har en ny teknisk feature. Innerst inne vet vi att ännu en sjal, väska, app, klänning, pysselmaterial, armband, nagellack eller teknisk pryl inte kommer göra oss mer lyckliga, harmoniska och tillfredsställda. Men är det din akilleshäl kommer den kanske ändå lyckas argumentera sig med hem. Våra egna akilleshälar hittar du här. :)

Är det något av ovanstående som får dig att ibland konsumera i onödan eller är det någon helt annat som du identifierat som gör att du faller dit?