Etikettarkiv: konsumtionssamhälle

Shoppingfritt 2018 – Mars

Nu har det gått tre månader på mitt shoppingfria år och det går förvånansvärt lätt. Man brukar ju säga att det tar 21 dagar/3 veckor att etablera en vana och det känns nästan som det var det som hände.

En av mina förhoppningar inför detta shoppingfria år var att minska shoppingsuget. Att det inte skulle snurra plagg i huvudet som jag suktar efter. Att jag inte skulle gå in och favoritmarkera kläder på Tradera etc. Att jag inte skulle göra romantiserade behovsanalyser om hur mycket bättre och mer kompatibel garderoben skulle bli med just det där plagget. Och just detta tycker jag är det som blivit största skillnaden mot tidigare.

Jag tänker inte på shopping i samma utsträckning som tidigare och jag besöker inte fysiska butiker, webbshoppar eller appar som Tradera längre. Jag suktar inte längre efter plagg jag inte har. Det här känslorna och tankarna upplever jag har släppt allt eftersom veckorna med shoppingfritt 2018 gått. Som att jag distanserat mig från konsumtion ett steg till mot tidigare. Och som ytterligare frihetskänsla.

Kanske känns det annorlunda om något jag verkligen behöver och använder går sönder och jag inte ”får” köpa och ersätta det, men just nu landar jag i att jag känner mig fri från att shoppa.

Har jag köpt något under månaden? Ja, men inte något som jag inte fick köpa enligt mina förhållningsregler. :) Jag köpte en ny mascara eftersom den jag haft senaste månaderna inte alls fungerar för mig. Men som du kan läsa i mina förhållningsregler är smink ok. Jag använder bara mascara till vardags och visste att jag skulle vilja ha en ny under året.

Under våren brukar jag årligen köpa ett par nya sneakers, helt enkelt för att de jag använt i princip dagligen under ett år(japp, även vintertid) brukar ha slitits ut. I år blir det inget sådant inköp, istället får jag ta hand om de jag har. I likhet med att jag lämnade kläder på lagning här om veckan. Näst på tur att lagas är mina solglasögon som gick sönder under påskhelgen när vi åkte skidor, men bara båda skalmarna så det kommer gå att laga hos en optiker.

Hur har det gått för er andra som har någon form av köpstopp under 2018?

Konsumtionsorgien bland influencers

Vi måste prata om det här med influencers som direkt och indirekt uppmanar följare och läsare till konsumtion. Som framställer nykonsumtion som vägen till lycka och vill få oss andra att hänga på tåget med inspirerande texter, bilder, filmer och lockande erbjudanden.

Innerst inne vet du att den riktiga lyckan inte sitter i det du konsumerar. Du blir inte långsiktigt lycklig av att köpa ett par nya skor eller en ny ögonskugga. Förmodligen inte ens av de flesta resor du gör. Det börjar på insidan hos dig själv och du skulle kunna hitta enorm lycka i många av de små sakerna som finns runt om dig i din vardag.

Men vi blir matade med bilder på sociala medier om att konsumtion är vägen mot lycka. Det är under resan till Karibien som kärleken sprakar eller som man hittar det inre lugnet. Att köpet av den senaste mobilmodellen, nya väskan eller outfiten är det som gjorde vår helg perfekt. Hur lägenheten blev top notch med den nya soffan och designkuddarna. Garderoberna svämmar över av kläder och ändå måste man ut och shoppa i helgen för att sedan visa upp det senaste fyndet. Helt utan reflektion eller eftertanke. Men däremot med en stor baktanke. Köpa nytt, få nytt, inspirera andra att köpa nytt så de själva kan köpa och få ändå mer.

Det finns inget hållbart i detta och jag vet att majoriteten av influencers som beter sig som ovan inte har en hållbarhetsprofil. Men det betyder inte att de helt saknar ansvar eller inte kan agera mer medvetet. De växer också upp och får barn en dag, om de inte redan har det idag.

”Kan du se dina barn och barnbarn i ögonen och säga att du kände till att vår tids konsumtionsvanor var en av de största anledningarna till klimatförändringarna, men att du ändå fortsatte att konsumera som om du inget visste?”

Så står det i vår bok ”Prylbanta – Färre saker, större frihet”. Det är våra egna barn och barnbarn som får betala priset för att vi lever som om det inte fanns någon morgondag. Hur ska vi kunna se våra barn i ögonen och säga att vi tyckte den kortsiktiga kick vi fick av att konsumera nytt gjorde att vi struntade i konsekvenserna? Att vi knappt märkte vad konstigt vädret blivit, att naturkatastroferna ökade, att isarna smälte mm, för vi var så upptagna med att söka lyckan i en ny jacka, eller fotografera och visa upp våra nya skor.

Men det är väl ingen som köper något bara för att en kändis eller halvkändis visar upp det på bild eller film? Jo, det är precis det som sker. Framför allt i den yngre generationen. Specifika plagg som visas upp säljer slut inom ett par dagar och en viss pryl säljer plötsligt bättre än liknande av andra märken. Det finns en anledning till att företag är villiga att betala dyrt för att synas hos vissa influencers. De påverkar sina följare/läsare i den riktning företagen vill.

Kan vi inte bli fler som reagerar på, pratar om och börjar ifrågasätta den här konsumtionsorgien som råder bland många influencers?

Ingen kan göra allt, men alla kan göra något extra och samtidigt vara en inspiration och förebild för andra. Om tillräckligt många börjar agera annorlunda blir det nya beteendet den rådande kulturen. Det krävs bara att en kritisk massa med människor agerar långsiktigt och medvetet.

Även om vi själva ibland visar upp prylar från vårt hem eller kläder i våra garderober, liksom har ett fåtal samarbeten per år, så hoppas och tror jag, att vi inte upplevs som uppmuntrande av icke behovsstyrd konsumtion (?).

Shoppingfritt 2018 – Herr Minimalist

En legitim fråga som uppstod hos många läsare/följare samtidigt som jag, Fru Minimalist, berättade att jag tänkte ha ett shoppingfritt 2018, var varför inte Herr Minimalist gör detsamma. Så i detta inlägg berättar Herr Minimalist varför han inte hängde på och varför han till och med tycker det kan vara en dålig idé med ett shoppingfritt år ur en minimalistisk synvinkel.

Precis som vi skriver om i vår bok Prylbanta, så vill jag (Herr Minimalist) att alla saker jag äger och de val och prioriteringar jag gör, ska vara värdeskapande. Efter att levt mer och mer minimalistiskt i snart 5 år, har jag funnit en bra balans där jag enbart konsumerar och äger prylar och kläder baserat på konkreta behov och i princip enbart har saker som skapar värde i mitt liv. Ett shoppingfritt år skulle inte ge något mervärde i livet, utan snarare göra det onödigt komplicerat. Om ett konkret behov uppstår vill jag kunna åtgärda det, vilket oftast innebär konsumtion, om än sällsynt sådan och eventuellt second hand.

Tanken är att minimalism ska fungera som ett verktyg för positiv förändring och frihet. Det ska fungera som en tjänare och positiv katalysator och inte som härskare eller diktator kring dina saker, din livskvalitet, personliga mål och värderingar i livet. Med ett shoppingfritt år blir det mer som en diktator som dikterar vad du får göra och inte göra, och den typen av minimalism kan bli mer hämmande och destruktiv än givande och konstruktiv. I mina ögon.

Med det sagt så skulle nog väldigt många må bra av ett shoppingfritt år. Och därifrån få med sig många positiva lärdomar och insikter om sig själva, sina beteenden och om samhället. Utan att verka för mer än andra, så tror jag att jag har kommit så pass långt i mitt minimalistiska tänk, att ett shoppingfritt år inte skulle ge mig något positivt som jag inte redan kommit fram till genom de 5 år vi experimenterat med vår minimalistiska livsstil.

Vad tycker du, hiss eller diss för shoppingfritt år? :)

I don’t Wish

Inkomstklyftorna i Sverige växer. Samtidigt tycks hållbarhetsklyftan växa sig ändå större. Å ena sidan har vi oss som funderar både en och två gånger inför ett köp, köper begagnat och researchar mer hållbara alternativ, köper kvalitet för att sakerna ska kunna vara i bruk länge (av oss eller någon annan), och funderar på flygstopp. Och på andra sidan sitter folk med mobilen i högsta hugg och shoppar via kinesiska Wish. Kväll efter kväll.

Varje dag landar över 100 000 paket från Kina på Arlanda från främst shoppingappen Wish (men även Alibaba och Ali express). Varje dag, året runt. Appen Wish har över 300 miljoner användare och är ett av världens största e-handelsföretag. Framgången? Att allt är löjligt billigt eftersom kunderna handlar direkt från fabrikerna i Kina utan mellanhänder. En gammal överenskommelse från mitten av 1900-talet då Kina räknades som u-land har dessutom gjort att frakten från Kina är kraftigt subventionerad. Nu har visserligen Postnord och Tullverket enats om att lägga på en avgift och moms på alla paket från Kina från och med 1 mars 2018. Kanske kan det dämpa vår självdestruktiva konsumtionsorgie något.

Skärmdump från Wish Instagramkonto.

Beräkningar visar att ett 100-gramspaket som skickas från Kina till butik i Sverige (tillsammans med tusentals andra varor via fraktfartyg) ger utsläpp på 23 gram växthusgaser. Flygfrakten för samma paket till Wish-shopparen ger utsläpp på 488 gram (!). Räkna då ut hur mycket mer växthusgaser det går åt för 100 000 paket. Varav de flesta väger mer än 100 gram.

Miljön får ta en enormt stor kostnad. En textsnutt från vår bok Prylbanta beskriver det väl:

Vår förmåga och vilja att förstå slitaget och konsekvenserna för vår planet och för människor bortom vår egen närmaste krets övertrumfas av de kortsiktiga kickar som vi tycker oss få av konsumtion. Vi förstör platser på jorden som ligger utom synhåll och blundar för de orättvisor som överkonsumtionen av billiga prylar och kläder medför. Om det hade varit människor i ens närhet som drabbats så skulle det ha varit lättare att känna ansvar och att identifiera sig med offren.

Men hur kunde vi hamna här? I Sverige är vi välutbildade, de flesta har tillgång till internet. Vi kan läsa oss till i princip vad som helst. Vad har hänt med oss medvetna och naturälskande svenskar?

Naturälskande folk å ena sidan och konsumtionsjunkies å andra sidan?

Jag blir provocerad av Wish och de som använder appen. Känner de inget ansvar och kan se annat än till just priset? Att något som verkar löjligt billigt på prislappen måste ha kostat i något annat led. Köper du något direkt från Kina så saknas de krav som svenska återförsäljare behöver förhålla sig till när det gäller bland annat kemikalier, säkerhet, miljö och barnarbete. Visst är det är ett privilegium att kunna välja bort det billiga. Men har man inte råd att betala vad det faktiskt kostar kanske man inte ska köpa det alls. Den allra billigaste konsumtionen är trots allt den som inte blir av.

Men för att inte avsluta i upprördhet och moll, så är medvetenhet ett första steg till förändring. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något och samtidigt vara en inspiration och förebild för andra. Om tillräckligt många börjar agera annorlunda blir det nya beteendet den rådande kulturen. Det krävs bara att en kritisk massa med människor agerar långsiktigt och medvetet.

Jag hoppas att om du som läser det här råkar ha appen Wish på din telefon raderar den och vågar agera annorlunda och vara en inspiration för andra att göra detsamma.

Vad tycker du om Wish?

Shoppingfritt 2018 – Januari

Så var januari månad till ända och den första shoppingfria månaden av tolv är slut. Hur har det gått, vilka utmaningar har jag stött på och hur har det känts så här första månaden?

Det har ju verkligen varit en månad när skyltarna som försökt locka till köp varit extra många. Det ska bli spännande att se om jag om ett år knappt lägger märke till dem längre. Sedan jag slutade gå i inredningsbutiker och sukta efter nya saker till hemmet, upplever jag att jag inte lägger märke till den typen av butiker. Kanske kan samma sak hända med rea-skyltarna?

Vi bor nära ett köpcentrum och behöver gå igenom det varje gång vi ska köpa mat. Flera gånger kände jag hur hjärnan försökte lura eller tycka synd om mig för att jag inte kunde passa på att fynda på rean. Jag gick miste om flera bra deals inbillade sig jägaren i mig. Men jag behöver ju inte direkt nåt. Och då är ju den bästa konsumtionen den som inte blir av. ;)

Drivkraften att göra bra affärer är en bidragande faktor till att våra hem fylls med saker vi inte behöver. Utförsäljningar och reor är verktyg som butiker använder för att dra igång drivkraften och jägarinstinkten i ett försök att övertyga dig om att köpa prylar och plagg som du inte behöver bara för att det är billigt. Men att köpa saker du egentligen inte behöver är inte billigt vare sig för dig själv eller för miljön.

Redan första veckan i januari lossnade några fjädrar och delar i locket till min to-go-mugg. Den som jag använt i princip varje enskild dag sedan den köptes förra våren, du ser den på bilden ovan. Det kändes lite som en käftsmäll mot mitt shoppingfria år. Men som tur var fanns den en video på youtube som visade hur man lagade to-go-muggen när detta händer. Hade jag letat efter en lösning som inte innebar konsumtion även om inte haft shoppingfritt år? Det är ju så lätt att gå på den snabba ”köpa ny-lösningen” när det är något omtyckt men hyfsat billigt som går sönder. Kanske hade jag kunnat reklamera muggen istället, nu gick det som sagt att laga med lite pill och hjälp av Herr Minimalist.

När man inte får shoppa till sig själv kan man ju få utlopp för konsumtionen i form av gåvor till andra. Skämt åsido, men vi har haft två födelsedagsbarn i familjen denna månad. Herr Minimalist och Storasyster.

Herr Minimalist har tidigare i höstas sagt att han behövde nya tofflor då hans tidigare gått sönder efter många år på nacken. Och Storasyster minimalist som vi började åka slalom med vid jul och då fick åka i cykelhjälm, kände vi behövde en riktig hjälm om vi ska åka mer framöver. Så det fick hon i födelsedagspresent av oss föräldrar och den kommer hon kunna ha i flera år framåt.

Som jag nämnde bland förhållningsreglerna för shoppingfritt 2018 så är tjänster och upplevelser undantagna. Att äta hotellfrukost med vänner och familj, eller lyckas få till en parmiddagar utan barn, det händer så pass sällan att jag vill ta vara på de tillfällena. Även i år. Mitt shoppingfria år handlar om att välja bort det som ändå inte kommer göra mig lycklig på lång sikt, som inköp av kläder och prylar. Men tid och upplevelser med vänner och familj det vill jag fortsätta lägga tid och pengar på. Den här månaden fick vi till både hotellfrukost i samband med födelsedag och jag (Fru Minimalist) kom ut på middag med en tjejkompis, vilket jag inte ens minns när det hände senast. Det kan ha varit innan lillebror föddes sommaren 2016… Då förstår ni varför denna typ av upplevelser är undantagna från #shoppingfritt2018. ;)

Nu är drygt 1/12 av det shoppingfria året avklarat. Hänger du också med och kör shoppingfritt i februari? :)

Shoppingfritt 2018 – Utmaningar

Som du kunde läsa i ett tidigare inlägg så har jag valt att ha ett shoppingfritt 2018. Varje månad planerar jag att ge en kort redogörelse för status och hur det gått och vilka utmaningar jag stött på i vardagen.

Men nedan kan du läsa om vilka utmaningar jag redan nu ser framför mig att jag kommer stöta på när jag har ett shoppingfritt 2018, liksom hur jag planerar att tackla dem.

  • Sakna plagg. I inlägget ”Klädesplagg jag saknar” berättade jag att det finns det en hel del plagg jag saknar i min garderob och gärna skulle införskaffa. Bland annat vanliga tröjor, vardagsklänningar och en varm kofta Men har jag klarat mig flera månader utan ska jag väl klara ytterligare 12. Genom att fokusera på det jag har och inte besöka butiker, webbshoppar eller liknande räknar jag med att inte sakna de saknade plaggen. ;)

Några plagg från Fru Minimalists capsule wardrobe våren och sommaren 2017.

  • Skobrist. Mina joggingskor börjar bli slitna, vanliga höst- och vårskor saknar jag och sneakers brukar jag behöva byta ut varje år. Höst- och vårskor kan jag säkert klara mig utan då jag ändå inte gillat de jag haft senaste året och därför knappt använt dem. Och så får jag helt enkelt hålla tummarna att joggingskor och sneakers håller längre än vanligt.

Kommer mina sneakers hålla året ut?

  • Projiceringsshoppa. Dvs att jag kommer köpa onödigt mycket av något annat bara för att jag inte får köpa prylar och kläder. Exempelvis äta mer på restaurang och café istället för att konsumera prylar, börja köpa nya hårprodukter i mängder, eller barnkläder vi inte behöver bara för att jag inte får shoppa till mig själv. Jag tror och hoppas vår minimalistiska livsstil och att vi försöker att enbart konsumera utifrån konkreta behov till alla i familjen, gör att detta inte inträffar.

  • Förlora favoriter. Att något jag bara har en av tappas, blir stulet eller går sönder och inte kan lagas. Det första jag får göra är att kolla om jag har redundans som substitut till prylen/plagget, eller om jag kan låna eller hyra en motsvarande. Går inget av detta så är ju det ”värsta” som kan hända att jag får lov att bryta förhållningsreglerna och shoppa något utifrån behov, värre än så är det ju inte. ;)

Tänk om mobilen skulle gå sönder eller bli stulen under året…

Vilka utmaningar ser du med ett köpstopp eller shoppingfritt år?

Shoppingfritt 2018 – Förhållningsregler och förhoppningar

Som jag tidigare aviserat på instagram kommer jag, Fru Minimalist, att ha ett shoppingfritt år under 2018. Ett helt år utan att slösurfa i webbutiker, vela mellan alternativ, jämföra priser för bästa dealen, hålla koll på när Tradera-annonser förfaller eller gå i butiker på lunchen på jobbet. Roligare saker kan man ju lägga sin tid på. ;)

Köpstopp, konsumtionsstopp, kalla det vad du vill. Jag tycker att shoppingfritt låter mer positivt och det är så jag ser det, som en positiv utmaning. Jag kommer alltså försöka att inte att köpa prylar och kläder till mig själv under 2018. Saker som jag skulle noterat under ”Fru Minimalist” i våra månatliga in- och ut-listor. Mer i detalj så är förhållningsreglerna enligt nedan. Fråga gärna om jag missat eller varit otydlig med något.

Förhållningsregler:

  • Shoppingstoppet gäller enbart saker till mig själv; kläder, prylar, accessoarer etc. Jag får inte heller köpa dessa second hand.
  • Underkläder och strumpor får inte köpas. Däremot hudfärgade nylonstrumpbyxor, som jag de senaste åren räknat som förbrukningsvara pga att de går sönder så snabbt.
  • Förbrukningsvaror ingår inte utan får köpas.
  • Tjänster/upplevelser som frisörbesök, gymkort, restaurangbesök, resor mm får köpas.
  • Saker till det gemensamma bohaget ingår inte heller i mitt shoppingfria år. Större bostad, nya sängkläder eller en ny diskmaskin skulle alltså vara okej.
  • Kläder till barnen eller saker de behöver får köpas. Ofta ärver vi kläder, så förmodligen behöver vi inte konsumera särskilt mycket.
  • Presenter får köpas till andra samt tas emot. Jag hoppas vi kan ge upplevelser eller förbrukningsvaror istället vilket vi ofta gör, men till vissa barn kanske det blir en pryl.
  • Smink får jag köpa. Jag räknar det som förbrukningsvara. Min sminkväska är redan extremt liten så jag gissar att det inköp som kommer göras under året är en ny mascara.

Förhoppningar:

  • Minska shoppingsuget. Det snurrar ständigt plagg i huvudet som jag suktar efter och funderar på när, var och hur jag kan få tag i på lämpligast sätt. Eller hur jag kan optimera min garderob ytterligare genom konsumtion. Nu när jag inte får shoppa under ett år hoppas jag minska fokuset på shopping och romantiserade behovsanalyser.
  • Spara tid. Eftersom jag inte får shoppa har jag i princip inget på webbutiker, fysiska butiker, Tradera eller prisjakt att göra. Jag hoppas minska såväl praktiskt shoppingtid som minska tiden jag går omkring och tänker på shopping, nästa köp etc.
  • Uppskatta det jag har. Nu tvingas jag fokusera på och vara tacksam över det jag har, och ta hand om det på bästa sätt.
  • Spara pengar. En snabbkoll i appen Tink visade för att jag shoppade kläder, hemelektronik och sportsaker för ca 25 000 kr under 2017. Då avsåg 10 000 kr en ny mobiltelefon. Borträknat den så borde jag alltså spara någon dryg tusenlapp per månad.
  • Inspirera andra. Jag hoppas kunna visa att det går att låta bli att konsumera saker under ett år och ändå leva ett vanligt liv. Samt att ett shoppingfritt år kan leda till positiva insikter som gör att du sparar tid, pengar och energi resten av livet, och samtidigt gör miljön en tjänst.

För er som hängt med på bloggen länge vet att jag brukar testa diverse nya grejer och har utmanat mig i många olika typer av sammanhang tidigare, under 2014 körde jag månadsutmaningar varje månad; en månad utan shopping, en månad utan alkohol, en månad utan Facebook, en månad utan sötsaker, en månad utan tv-tittande, en månad utan skärmtid, en månad utan schampoo, mm.  Vill du läsa vilka fler utmaningar som utfördes eller läsa inläggen kring ovannämnda utmaningar så hittar du dem samlade i inlägget här.

Jag är även fullt medveten om att det är en lyx att kunna välja att ha ett shoppingfritt år. För vissa är detta en påtvingad vardag. Det är en förmån att ha valet att välja bort.

I ett kommande inlägg kommer jag beskriva de utmaningar jag ser med ett shoppingfritt år för mig, samt låta Herr Minimalist berätta varför han inte tycker ett shoppingfritt år är någon bra idé.

Vågar du hänga med på #shoppingfritt2018 i 1 månad, 3 månader eller kanske hela året ut? ;)