Etikettarkiv: lästips

Inspiration till en hållbar livsstil

Vi är stolta över att vara med på Greenmatch lista över 40 inspiratörer för hållbar livsstil 2016! Utmärkelsen ges ut för andra året i rad och syftar till att lyfta fram utvalda inspiratörer och på så sätt öka medvetenhet kring hur vi kan bygga ett hållbart samhälle.

Gå gärna in på sidan och läs vad som fick oss att välja en hållbar livsstil, du hittar svaret en bit ner i flödet på denna länk. På sidan hittar du även fler bloggar som kan inspirera inom allt från minimalism, konsumtion och downshifting till grön energi, ekologisk matlagning och smink. Gemensamt för alla nominerade är strävan efter att göra världen mer hållbar. In och låt dig inspireras och kanske hitta några nya favoritbloggar bland de nominerade! :)

minimalisterna_gm

Gästminimalister berättar: Jeanette

I serien gästminimalister berättar ger vi våra läsare och bloggrannar möjlighet att med sina egna ord beskriva och inspirera med sin minimalistiska resa.

Nedan hittar du Jeanettes berättelse om hur hennes liv ser ut och hur rensning, enkelhet och minimalism blivit en del av hennes liv på olika plan.

Jag är en 51-årig kvinna med fem barn varav två bor hemma i vår trea. På övervåningen har de två barnen varsitt rum, medan jag har min säng i vardagsrummet då jag inte tycker den behöver eget rum att bo i.

Den 1 oktober 2015 startade jag ett nytt köpstopp efter att ha haft ett under år 2010. Huvudmålet är att bli fri från konsumtionen av kläder, så tanken är att detta köpstopp skall hålla i i 10 års tid. Då jag gått ner 25 kg senaste året har jag sakta bytt hela min garderob och har nu endast plagg som passar vikten jag har nu, vilket jag hoppas kan vara ett motiv i sig till att hålla vikten. :) Min största passion i livet är löpning så undantaget från köpstoppet är löparskor, samt underkläder.

Jag skänker, slänger, röjer och rensar alltid. I min ena walk in closet har jag en papperskasse att droppa prylar och plagg i. När den är full tar jag den med till Returen/insamling eller till en person som jag vet vill ha.

I min värld skulle tillverkningsindustrin stoppas i stor utsträckning så att vi kan använda klart det som redan finns. Det finns ju kläder, bilar och kaffemuggar så det räcker länge utan att behöva tillverka nya. Allt som behövs i ett hem finns att köpa på loppis och secondhand. Jag tittar alltid där först innan ett köp av nytillverkat är oundvikligt.

Visst handlar jag i vanlig butik också, men då presenter till presentskåpet. Presentskåp kanske någon undrar? Ja, folk fyller år, föds och döps stup i kvarten och jag älskar att ge bort presenter. Jag både får från andra och köper smått och gott här och där, och tänker ut till vem. På så sätt finns hela tiden presenter hemma, oftast redan innan inbjudan dimper ner i brevlådan, och jag har aldrig behövt åka iväg och handla i sista stund inför kalas.

Jag har en del märkeskläder, bland annat tack vare att det finns bortskänkes- och bytessidor på Facebook. Mina senaste fynd är örhängen från Marc Jacobs och S.N.Ö of Sweden. Bytte dessa mot en kasse dessertskålar, lite kläder och en tidning. Jag tycker det är ett roligt sätt att leva. Det borde finnas klädbibliotek på varje ort, så folk slipper köpa engångsplagg såsom festblåsa och kostym. Jag gillar nål och tråd så jag kan alltid ändra på plagg, sy i knappar och laga små hål. Det kommer vara än viktigare i och med köpstoppet, på så vis kan kläderna i garderoben förhoppningsvis användas under de kommande 10 åren, eller ännu längre.

Vill du läsa mer om Jeanettes liv och vardag kan du göra det på hennes blogg; En och 63.

Om även du är intresserad av att medverka som gästminimalist på bloggen så hittar du all information om hur du går till väga här.

Gästbloggar hos Ekofamiljen

Nu i helgen kan du läsa ett gästinlägg från oss hos Ekofamiljen. Vi beskriver bland annat hur vi började den minimalistiska resan och några av de insikter och fördelar som dykt upp längs vägen, men vi  vill även varna presumtiva minimalister som du kan läsa nedan:  :)

Vi lyfter dock ett varningens finger för att rensning och minimalism kan vara beroendeframkallande, för att leva minimalistiskt är som att skala en lök lager för lager. Efter varje rensning hittar du raskt ytterligare onödiga prylar att göra dig av med som du tidigare trodde var oumbärliga, för varje bortprioriterat onödigt fokus inser du att det finns ytterligare distraktioner som kan skalas bort till fördel för det som verkligen betyder något och bakom varje ny insikt gömmer sig en ofta djupare nivå av insikter kring dina egentliga behov och prioriteringar. Man blir aldrig klar och det är precis det som är minimalismens kärna; att det är resan och inte målet som räknas.

Du vet väl att du kan gästblogga även hos oss? Vill du berätta om hur du ser på minimalism, hur du/ni anammat rensning och minimalism i praktiken, eller problem som dykt upp längs vägen, får du gärna skriva som gästminimalist. Mer info finns här.

Trevlig helg!

Gästminimalister berättar: Angelica Alm

I serien gästminimalister berättar ger vi våra läsare och bloggrannar möjlighet att med sina egna ord beskriva och inspirera med sin minimalistiska resa.

Nedan hittar du Angelicas kloka berättelse om hur hon ser på minimalism. Vill du läsa mer om hur Angelica tänker kring aktier, privatekonomi, personlig utveckling och konsumtion så hittar du hennes blogg här.

Jag läser många bloggar om ekonomi, men det är få som jag varit så hängiven som minimalisterna.se. Jag kan inte påstå att jag hade en klar bild av vad jag trodde att minimalistiskt leverne skulle vara när jag först hittade hit, kanske trodde jag att det skulle vara att leva på de lägre av livets marginaler hela tiden och att det handlade mer om harmoni i att överleva istället för att leva.

Jag kunde inte ha mer fel och jag måste erkänna att jag blev såld redan när jag läste första inlägget. Sedan dess tänker jag ofta på min syn av minimalistiskt leverne och försöker handla så i de allra flesta beslut.

För mig handlar livet numer om investeringar. Jag investerar mina pengar i aktier som på sikt ska ge mig större frihet i livet. Inte nödvändigtvis frihet som i att köpa dyra prylar utan möjligheten att arbeta med något som inte ger så mycket betalt för att jag tycker det är roligt, inte bara för att betala räkningarna. Jag vill kunna resa om jag vill eller ligga i en hängmatta om jag vill, jag vill kunna arbeta mycket för att det är roligt eller lite mindre om någon jag älskar blir sjuk. Jag vill kunna bidra till andra med både tid och pengar, oavsett om det är en hem för gatuhundar eller en nära vän.

För mig handlar minimalistiskt leverne om att göra investeringar i vardagen som ger avkastning i framtiden, investeringar som förökar sig med tiden. Låt mig försöka förklara:

Om jag köper en ny bil imorgon så ger det mig delvis ett ögonblickligt värde och dels ett värde för framtiden. Det ögonblickliga ligger i doften av ny bil, hur den accelererar vid rödljusen och de fiffiga mugghållarna bredvid sätet. Den känslan av ”Wow!” försvinner på bara ett par dagar och sedan är det en vana. Jag kommer också bli påmind om att jag inte har det allra bästa när nästa modell dyker upp på marknaden med ännu bättre motor och ännu fiffigare mugghållare.

Förutom det värdet finns det ett långsiktigt värde i att äga en bil; jag har större frihet att se världen, jag kan besöka mina vänner i Malmö och dessutom får jag mer tid med min dotter eftersom jag kommer hem snabbare efter jobbet. Det är långsiktiga värden som jag kommer behålla längre och som dessutom kommer ge mig ett värde ur ett bakåtblickande perspektiv (”kommer du ihåg sommaren när vi bilade till Skåne?”). Det sistnämnda är det värdet jag eftersträvar eftersom det är en investering i mitt liv.

På samma sätt är jag mer benägen att lägga 40 000 kronor på en resa än en ny platt-tv med tillhörande ljud eftersom jag vet att resan kommer jag minnas under resten av mitt liv, den kommer förmodligen föra vår familj närmare varandra och det kommer ge mig energi för resten av året. Kanske kommer den ge min dotter större förståelse för andra kulturer och viljan att lära sig flera språk. Tv:n däremot kommer att imponera första veckan med sin knivskarpa bild men sedan kommer den vara precis som vilken tv som helst.

I teorin är det lätt att skilja på en investering i livet och rent slöseri, men i verkligheten är det lätt att inbilla sig att något har ett större värde än det faktiskt har. Dessutom är det ju inte lika för alla människor. En del hävdar att riktigt bra bioljud skapar minnen för livet och att resor bara är ett sätt att byta dåligt väder mot ännu sämre väder och hårdare sängar. Hur som helst skulle jag önska att fler tänkte på de långsiktiga konsekvenserna av det de handlar och att de kan lägga pengar på sådant som ger glädje långt efter att det har förbrukats. Att leva livet till fullo där vi gör skillnad tror jag är att leva minimalistiskt.

Om även du är intresserad av att medverka som gästminimalist på bloggen så hittar du all information om hur du går till väga här.

Gästminimalister berättar: Eva Maria

I serien gästminimalister berättar ger vi våra läsare och bloggrannar möjlighet att med sina egna ord beskriva och inspirera med sin minimalistiska resa.

Nedan hittar du Eva Marias berättelse om hur hon gått från att ha varit en saksamlare som ständigt behövde leta efter nycklar och viktiga papper i röran, till att ha skalat av ungefär en tredjedel av sina ägodelar och på köpet fått ett mer harmoniskt liv.

Inläggen här på Minimalisterna är alltid så tänkvärda. Själv kan jag inte kalla mig minimalist, inte ännu i alla fall. Kanske är jag en mini-minimalist där jag befinner mig nu. Jag har alltid haft många saker och dessutom haft väldigt svårt att släppa taget om dem.

Men sedan fyra år tillbaka har jag skalat av i runda slängar en tredjedel av mina ägodelar, inom vissa områden mer. Det har krävt mycket tid och mellan varven har jag verkligen fått ladda med ny motivation. Bland annat här på Minimalisterna. Det hjälper mig mycket att läsa om andra som rensar ut och vågar släppa taget om saker. Jag är långt ifrån klar och jobbar mig sakta men säkert framåt. Jag blir lättad och njuter av de fria ytor som kommer fram i hemmet!  Just nu håller jag på med loftet, det går långsamt fram, men framåt. Jag tror det är viktigt att acceptera att det tar tid att rensa ut, speciellt om man har svårt att göra sig av med saker. Varje liten sak är ett beslut att fatta.

Det som triggade igång min utrensning var att jag insåg att mitt hem stressade mig väldigt mycket. Saker låg överallt och varje dag fick jag leta efter nycklar och viktiga papper. En dag fick jag bara nog och satte igång. Personerna i min omgivning blev chockade, jag var lite ”känd” som stökig och saksamlare så de fick liksom vänja sig vid förändringen! Men de kom snabbt in i det och har stöttat mig mycket. Till exempel så ger de mig inte saker i present längre utan nu är det alltid något ätbart, biobiljetter, massage eller något annat som inte gör att mitt hem fylls på igen. Frågar de om jag ska med och shoppa lägger de snabbt till ”Men du behöver ju inte handla något! Vi kan fika!” Kan berätta att jag i början gick upp i vikt – tyckte så synd om mig själv när jag inte fick shoppa så jag kompenserade med muffins och kaffe latte. Helt galet, som att ett beroende ersatte ett annat! Men snart är jag tillbaka till matchvikt igen och hemmet likaså.

Samtidigt som jag började rensa ut började jag också blogga om mitt projekt. Min man som är tekniskt lagd riggade upp en blogg och jag fyllde på med innehåll. Det dröjde inte länge förrän jag fick kontakt med personer som också rensade ut. Det gav mig en jättekick! Jag trodde jag var ensam om att vilja skala av.

Jag inser att även om jag inte formulerade specifika mål när jag började så hade jag någon form av bild framför mig. Jag ville att mitt hem skulle bli lättare att använda. Att städa och bjuda hem vänner skulle bli lättare. Laga mat, baka och pyssla skulle få mer utrymme. Vissa ytor i hemmet ville jag använda till träning och barnen skulle kunna få plats till lek. Sedan starten har det även hänt mycket mer än det man direkt kan se med ögat. Jag känner mig friare och har lättare för att fatta beslut. När jag är hemma kan jag koppla av och njuta av den nya harmonin som jag tycker att ordningen ger.

Mina erfarenheter vill jag förmedla till andra, av den anledningen har jag skrivit boken ”Rensa ut & Lev lättare”, som kom ut nu i mars. Till alla er som kämpar med era utrensningar vill jag skicka med ett stort Lycka till! Nu ska jag gå in och kolla om någon har svarat på mina Blocket-annonser. Och de ligger under Säljes då såklart!

Om även du är intresserad av att medverka som gästminimalist på bloggen så hittar du all information om hur du går till väga här.

Gästminimalister berättar: Fru Granath

I serien gästminimalister berättar ger vi våra läsare och bloggrannar möjlighet att med sina egna ord beskriva och inspirera med sin minimalistiska resa.

Nedan hittar du fru Granaths berättelse om hur hon och hennes familj valt att leva på betydligt mindre yta än många andra tvåbarnsfamiljer, samt hur ett minimalistiskt förhållningssätt har gjort detta, inte bara möjligt, utan också enkelt.

”Grattis till tillökningen! Tänk, nu är ni tvåbarnsföräldrar. Då är det väl dags att flytta till något större?” Ehum, nej vi tänkte faktiskt bo kvar så länge som möjligt. Faktum är att vi trivs bättre än någonsin och att vår lägenhet aldrig har känts så hemtrevlig och rymlig som nu. Jag är fru Granath och bor med min familj på 66 kvadrat.

När vi väntade vårt första barn fick vi hem en checklista på över 100 nödvändiga prylar som vår närmaste barnbutik välvilligt sammanställt. Vi jämförde med vår egen lista på fem saker, såg oss runt i hemmet och insåg att nu var det dags att tänka smart.

Vår lägenhet består av två rum och kök. Som i de flesta flerbostadshus byggda under det senaste decenniet har förvaringsutrymmen som garderober och skåp omvandlats till en klädkammare. I vår lägenhet råkar denna klädkammare vara försedd med fönster och parkettgolv liksom i övriga rum.

I en handvändning (nåväl, det tog den blivande pappan en hel helg att med handkraft driva ut de decimeterlånga betongskruvarna till vägghyllorna, sedan ytterligare en helg för spackling, målning och tapetsering) så hade vi ett litet barnrum. Däremot hade vi inte längre något förvaringsutrymme. Det blev en prylrensning av historiska mått. Efteråt gick jag ned till vårt källarförråd flera dagar i rad bara för att beundra ordningen.

När vår dotter, som snart fyller tre år, föddes hoppades vi kunna bo kvar i vår lägenhet i ytterligare två år. Nu när den tiden har passerats och vi även har fått en liten son känns det inte alls overkligt att vi kommer att kunna bo kvar till dess att de börjar skolan. Ett minimalistiskt förhållningssätt har gjort det möjligt.

Idag ryms alla kläder i en dubbelgarderob och en byrå som står inne i vårt sovrum. De ytterkläder som vi använder för säsongen får plats i hallen och övriga förvarar vi i källarförrådet. I barnrummet sover numera båda barnen – sonen i en spjälsäng och dottern i en liten juniorsäng. Vid den ena sänggavel står en byrå med leksaker och vid den andra står en garderob som nu rymmer alla prylar från klädkammaren (jo, vi hade mer än bara kläder där) som undkom rensningen. Rummet är knappt fyra kvadratmeter och ändå får vi ständigt förtjusta tillrop av vänner som överraskas av hur rymligt det känns. När sonen vuxit ur spjälsängen tänkte vi byta till en liten våningssäng som vi hittat på internet. Den får plats längs kortsidan av rummet och på så vis kommer det att frigöras mer golvutrymme att röra sig på.

Barnrummet

Vi bor inte kvar i vår lägenhet av ekonomiska skäl. Tvärt om skulle vi för samma pengar som vi betalar i hyra klara av både ränta och amortering på en villa (åtminstone på pappret, kostnaderna för oförutsedda händelser och nödvändiga saker verkar dra iväg i samma stund som mäklaren lämnar över nycklarna). Att vi väljer att bo kvar beror främst på att vi trivs så bra i området, att hyran för en större lägenhet i samma område ligger i överkant och att vi vill leva en så enkel tillvaro som möjligt medan barnen är små.

Vårt boende kräver inget underhåll och det tycker vi känns jätteskönt när vi ser hur våra vänner lägger varje ledig stund på att fixa med något för att sedan byta av den andra som haft hand om barnen. Avsaknaden av trädgård har vi kompenserat med en odlingslott på 70 kvadratmeter som kostar oss en hundralapp i årsavgift och där barnen kan krypa runt bäst de vill bland jord, hallonsnår och potatisblast.

Vi saknar inget av det som vi har rensat ut. Att bara behålla saker vi använder eller tycker särskilt mycket om och att ha full koll på vad som ligger nedpackat i källarförrådet gör att vi inte längre köper på oss något onödigt. Barnkläder finansierar vi helt genom att sälja de plagg som blivit urvuxna på Tradera och sedan fynda fint och ofta oanvänt på loppisar (andrahandsmarknaden för barngrejer är oslagbar). Numera önskar vi oss även främst presentkort till barnkläder vid födelsedagar och liknande. Leksaker finns det onekligen gott om även i vårt hem men allt har sin plats.

Ett skåp i vardagsrumsskänken rymmer diverse pyssel, en hylla i tv-bänken gömmer spel och backar med lego och trätågbana står bakom soffans kortsida. Saker som barnen inte längre leker med tar vi ned till förrådet en tid och tar upp annat som de får återupptäcka. Detta gör att vår lägenhet går väldigt snabbt att städa. Det tar oss sällan mer än ett par minuter att återställa vardagsrummet (jag har hört att det är där leksakerna hamnar även hemma hos andra) från ett bombnedslag vilket gör att vi, när barnen slocknat för kvällen har gott om egentid. Det är bland annat då som pappan ägnar sig åt att skriva meterlånga inlägg på sin aktieblogg :)

Jag vill avsluta med att dela med mig av ett tankesätt som hjälper mig mycket i småbarnsvardagen och som jag tror kan appliceras rakt av för den som önskar få lite mer ordning och reda i sin tillvaro. Det är att varje sak man gör räknas. För min del kan det kännas som ett oöverstigligt berg att för tredje gången på en och samma dag ta reda på oredan kring matbordet och i köket efter en måltid. Eftersom vi har en öppen planlösning mellan köket och vardagsrummet kan jag inte stänga dörren om eländet heller. I den stunden försöker jag tänka att om jag så bara plockar upp ett enda majskorn från golvet så är det bättre än inget. Då känns det lättare. Och ser man på, har jag väl plockat upp ett så brukar alla de omkringliggande följa med av bara farten. Kanske att det kan fungera nästa gång du öppnar en skåplucka och ser några prylar som du inte använt på länge?

Om även du är intresserad av att medverka som gästminimalist på bloggen så hittar du all information om hur du går till väga här.

Halvtid med konsumtionsstopp

Det är halvtid för månaden utan konsumtion och än så länge har det inte shoppats något. Det har inte varit särskilt svårt trots stora skyltar och annonser gällande saker som nu efter julklappsinfernot reas ut till ibland halva priset mot för en månad sedan.

Det nya jobbet har tagit mycket tid och när jag väl kommit hem om kvällarna har butikerna utöver mataffärer ändå varit stängda för dagen. Resten av månaden blir nog lite lugnare på jobbfronten men det ska nog inte bli något problem att hålla i plånboken ändå då jag inte ser något akut behov som behöver fyllas.

I början av månaden hade DN en bra artikel på ämnet ”Så får du pengarna att räcka i januari” där ett av de främsta tipsen var i linje med min månadsutmaning.

Ha en ”köpstoppsmånad” där du bara handlar det absolut nödvändigaste. 

Även många av de övriga tipsen i artikeln var bra även om vi, och säkert många av er som läser vår blogg, redan lever enligt de flesta av tipsen varje månad året runt, som att betala räkningar direkt, skippa reashopping, ta med matlåda till jobbet flera dagar i veckan, baka eget bröd och använda mat som redan finns i hemmet.

Trots månadens konsumtionsstopp är saldot på bankkontot lägre än det brukar vara vid den här tidpunkten. Det beror dock endast på att pengarna gått till shopping av eller snarare investering i aktier.