Etikettarkiv: less is more

Gästminimalister berättar: Peter

I serien gästminimalister berättar ger vi våra läsare och bloggrannar möjlighet att med sina egna ord beskriva och inspirera med sin minimalistiska resa.

Nedan hittar du Peters mycket intressanta berättelse om sitt, i vårt tycke, extremt minimalistiska och anonyma liv. Det är också det som är en del av charmen och det positiva med minimalism, att alla kan hitta sin nivå utifrån sina egna förutsättningar och liv. Eventuella frågor och funderingar som Peters berättelse genererar besvaras i kommentarsfältet.

Jag har levt ett minimalistiskt och enkelt liv under ett par år. Efter ett par förändringar i mitt arbete blev jag mer intresserad av hur jag kunde anpassa livet till att bli mer anonymt och förhoppningsvis mer säkert. Med det avser jag att vara osynlig på internet och svårare att spåra IRL i kombination med minimalism tog jag mig an utmaningen. När du kommer in i mitt hem ska det avslöja så lite som möjligt om mitt privata jag.

Jag lever ensam, är inneboende i en direkt anslutande lägenhet och har inga barn. I arbetet bär jag uniformer. Detta är förutsättningar som gjort att jag kan leva med endast 92 saker. Fördelningen av saker ser ut som följer: kök 14, sovrum 11, kläder 47, övrigt 20.

Jag har inga konton på sociala forum, skapar tillfälliga mailadresser vid konversationer eller beställningar av biljetter. Jag har en annan krypterad mail som jag använder sparsamt. Jag har inget registrerat telefonnummer, äger dock en smartphone men alla funktioner med positioneringar är avstängda. Jag använder en sökmotor som inte spårar. Allt är krypterat och jag har vpn på både dator och telefon. Min dator och telefon har en mängd säkerhetsinställningar och minimalistiska inslag, jag har i princip inget på dem, inga foton, inga dokument, sådant rensar jag bort så fort jag kan.

Jag har en bank med bankfack, där jag sparar viktiga dokument som betyg, pass och cv. Jag använder främst kontanter, som jag tar ut en gång i månaden inne på banken. I och med att jag handlar med kontanter kan ingen se vart jag är eller vad jag håller på med eller vad jag är intresserad av.

All post som kommer till mig lämnar jag i sekretesspåsen på jobbet. Jag har avsagt mig adresserad reklam, jag finns inte med på listan utanför porten och för att komma in så krävs det portkod. En annan fördel med att bo inneboende är att jag inte behöver ha elavtal, internetabonnemang etc. En del av detta är ju en slump, men det passar mig väldigt bra.

På fritiden köper och läser jag mycket böcker vilka jag sedan skänker bort, alltså inga lånekort som avslöjar vad jag läser. Reser jag aktiverar jag ett tillfälligt konto för audiobooks som jag betalar med ett prepaidkort och registrerar kontot på en tillfällig mailadress. Jag lyssnar mycket på radio och spelar schack. Träning är ett stort intresse, men mitt arbete innehåller träning i ganska hög utsträckning och jag behöver därför inget gymkort. Jag lever ett ganska tillbakadraget och stillsamt liv.

Jag bär inte kläder som bara finns i Sverige, vilket faller sig väl i och med att jag föredrar främst engelska klädmärken. Jag har enkel och väldigt klassisk stil, om ett plagg slits ut köper jag ett nytt likadant. Anledningen till att det fungerar är att jag bara har klassiska plagg som aldrig går ur produktion. Jag har flera uniformer, och några av dem kan jag ha vid privata tillställningar vilket är praktiskt.

Ibland reser jag vilket alltid sker med en carry-on-väska. Jag skulle aldrig lämna ifrån mig min väska, för mig är det tillräckligt att låta den åka igenom röntgenmaskinen utan min hand på den. Reser jag inom landet så brukar jag åka buss, tåg och ibland lånar jag en bil av en kollega.

Initialt gav denna utmaning en del bryderier och ställningstaganden. Anledningen till denna omställning var dels att en del bekanta blev utsatta för skimning och någon av identitetsstöld, och dels så bytte jag arbete och ville då bli mer anonym. Det viktigaste är att livet ska vara enkelt och åtgärderna får inte komplicera det. Vänner och bekanta märker inte nämnvärt dessa åtgärder, vilket är ett syfte i sig.

Om du är intresserad av att medverka som gästminimalist på bloggen så hittar du all information om hur du går till väga här.

Allt eller inget

Ibland tror andra att leva minimalistisk och enklare innebär att leva väldigt spartanskt och begränsande. Att man exempelvis måste leva med max 100 saker eller på minsta möjliga antal kvadratmeter. När det egentligen handlar om att leva med det som är viktigast för var och en, och låta minimalismen förenkla livet, inte försvåra det.

Visst finns det minimalister som fokuserar på att leva med ett specifikt antal saker, eller som vill kunna bära med sig alla sina tillhörigheter i ett par väskor. Men de flesta av oss minimalister är nöjda med att leva med färre saker än vi hade tidigare. Beroende på familjestorlek, minimalistisk syn, fas i livet, med mera, kommer du antingen ha fler eller färre prylar än din minimalistiska vän.

Att leva med färre prylar är inte en tävling där den som har minst prylar när hen dör vinner. Syftet med att förenkla och rensa ut mindre viktiga saker, är att skapa tid och utrymme att använda och uppskatta det som betyder allra mest. Att reducera distraktioner och göra det lättare att fokusera på det väsentliga i just ditt liv.

När du börjar fokusera på det som är viktigt för just dig, kan du lära dig mer om dig själv. De prylar du väljer att behålla speglar vem du är som person och vad du tycker om. Du är inte dina prylar, men de bidrar till bilden av och berättelsen om dig. I vårt hem har vi exempelvis tavlor på väggarna, gjorda av foton från ett par av våra resor, vilket dels ger en bild av vad vi gillar, men också ger oss fina minnen varje gång vi tittar på dem. Och brinner du för hemmaträning kommer du förmodligen ha fler träningsprylar i hemmet än någon som har motsvarande förkärlek till att baka surdegsbröd.

Kom ihåg att det är ett stort hopp från allting till ingenting, från alla saker till inga saker, med väldigt många stopp emellan. Välj det stopp som passar dig bäst, vilket kan variera med tiden och livets faser.

Skulle du själv titulera dig minimalist, varför/varför inte?

Less is more

En vanlig missuppfattning kring minimalism är att det handlar om att skala bort så mycket som möjligt inom samtliga områden i livet. Att målet är att leva omänskligt spartanskt med minsta möjliga antal saker, åtaganden och fokus som möjligt. Att färre, eller till och med inget, alltid är bättre.

En vacker dag riskerar dock personer med den extrema inställningen till minimalism att vakna upp i ett hem utan personlighet som är så tomt att det hämmar vardagliga behov och ett välfungerande socialt liv. De riskerar att alla eliminerade distraktioner och åtaganden resulterat i att de plötsligt står utan en naturlig social krets att spendera sin fritid med och utan personliga och professionella utmaningar både på det fysiska och intellektuella planet.

Som tur var är det inte den formen av minimalism som vi förespråkar och eftersträvar. Vi vill inte skala bort allt, även om man kan tro det då man ser våra sammanställningar över månadens in och ut, utan istället eliminera det som är lågprioriterade och onödigt för att göra plats för det som är högprioriterat och värdefullt. Både på det fysiska och mentala planet.

Några bra exempel från mitt eget liv är hur jag numera är betydligt bättre på att vara närvarande och njuta mer av nuet efter att jag slutat ha ett fullständigt överfullt dagsschema, hur de prydnadssaker jag verkligen gillar numera framhävs då ytor och väggar runtomkring hålls rena samt hur jag numera har mer tid för läsning, träning och bloggande sedan jag i relativt hög utsträckning prioriterat bort TV och Facebook.

Var i ditt hem eller liv skulle du kunna applicera less is more?

Extrem minimalism och maximalism

Minimalism kan likt många ismer som förespråkar förändring upplevas som extrem. Detta beror ofta på att det likt många ismer är de mest extrema förespråkarna som skriker högst.

Ett relaterat exempel är feminismen som i praktiken förespråkar jämställdhet mellan män och kvinnor och logiskt sett kanske borde kallas humanism eller något liknande. Men eftersom obalansen är till kvinnornas nackdel så kallas rörelsen feminism då namnet under liknande omständigheter alltid speglar gruppen som kämpar i motvind. Ytterligare ett exempel är black power-rörelsen som kämpade för jämställdhet mellan vita och svarta i USA på 60- och 70-talet. I båda fallen ovan strävas det som sagt i praktiken mot balans och inte mot en ny obalans även om namnen och ibland även retoriken kan ge sken av motsatsen.

Om vi återgår till minimalismen så fungerar det på precis samma sätt. Det vill säga minimalismen är en motreaktion mot bland annat överkonsumtion och överstimulans men står absolut inte för en rumslig och själslig tomhet utan en hållbar och harmonisk balans vad det gäller bland annat prylar, konsumtion och mentalt fokus. För att illustrera vad jag menar så tydligt som möjligt har jag skapat tre diagram nedan.

Om vi börjar med diagrammet extrem maximalism nedan så representerar det hur en väldigt stor del av jordens befolkning, och speciellt företag, beskriver sambandet mellan lycka och antalet saker, åtaganden och intressen; mer av allt leder till ökad harmoni och lycka.

Extrem Maximalism

Ett typiskt exempel är personen som tror att de äntligen ska bli lyckliga bara de har en snabbare bil, en ändå högre lön eller en exklusivare garderob. Motivationen är med andra ord inte förankrad i konkreta behov utan driven av till exempel prestige, emotionella kickar eller rädsla.

Diagrammet extrem minimalism representerar däremot hur många offentliga minimalister beskriver sambandet mellan lycka och antalet saker, åtaganden och intressen; minimalt av allt leder till ökad harmoni och lycka.

extrem_minimalism

Ett typiskt exempel är personen som försöker leva med totalt 100 saker, enbart använda 33 klädesplagg i tre månader eller rensa ut en sak varje dag under ett helt år. Motivation är med andra ord även här inte förankrade i konkreta behov utan driven av till exempel tävling, en önskan att synas eller emotionella kickar.

Det tredje exemplet representerar vår syn på minimalism och sambandet mellan lycka och antalet saker, åtaganden och intressen; en balans där varken mer eller mindre ökar harmonin och lyckan.

Lagom Minimalism

Exakt var balansen ligger varierar från person till person och utmaningen är att hitta sin egen balans utifrån sina omständigheter. En flerbarnsfamilj, ett sambopar eller en storstadssingel har väldigt olika förutsättning och behov men kan ändå hitta sin unika form av minimalism.

Vad som till slut förenar oss minimalister världen över är oftast insikten om att varken mer, men inte heller alltid mindre, är bättre samt vetskapen om de många oväntade värden som ger sig till känna då konsumtion, onödiga prylar och allmän överstimulans inte längre är huvudfokus i livet.

Det är fullt upp

Those who are wise won’t be busy, and those who are too busy can’t be wise.
Lin Yutang

För ett tre-fyra år sedan hade jag alltid fullt upp, vardag som helg, jag jobbade mycket och hade ofta någon social aktivitet inplanerad efter jobbet. Helgerna hade gediget schema som på en dag kunde innehålla baka, tvätta, träna, städa, ärenden på stan, fika med vän, handla, laga trerätters för gäster på middag eller gå på fest. Detta beteende fick mig att känna mig viktig, duktig och behövd, och jag sa ja till allt utan att känna efter vad jag egentligen ville eller behövd.

Jag sa ofta ”det är fullt upp, som vanligt”. På den tiden var det, framför allt i konsultbranschen där jag då arbetade, inne att jobba mycket övertid och kunna säga ”det är mycket nu”, rynka pannan och låta lite trött på rösten. Att ha fullt upp var för mig synonymt med viktig, produktiv och att leva livet.

Jag tror vi är många som har en bild av att ”ha mycket att göra” är samma sak som att ”få mycket gjort”, vilket det inte alls behöver vara. Kanske har du också någon gång haft en lång och fullspäckad arbetsdag med möten och svarandes på e-post, där du vid dagens slut kan konstatera att inget väsentligt beslut har fattats och inget större framsteg har skett i något av dina projekt. Du har haft fullt upp men vad har du egentligen åstadkommit?

Och den frågan tror jag många borde ställa sig oftare, både i privatlivet och arbetslivet. Oavsett om det gäller vad du lägger din fritid på, vilka aktiviteter du skjutsar barnen till, vilka arbetsuppgifter du gör på jobbet eller om du kan hinna bocka av ytterligare en sak på to-do-listan innan läggdags. Gör du verkligen rätt saker för att må så bra som möjligt? Lägger du tillräckligt mycket tid på återhämtning och att njuta av livet?

Det är lätt att glömma att livet är själv resan här och nu, det vi fyller vår tid med idag, och i likhet med minimalism kommer du aldrig bli klar. Ta dig en rejäl funderar över vad du egentligen vill prioritera och lägga din tid på. I många fall handlar stress och att ha för mycket att göra, om felaktig prioritering och förmåga att inte kunna säga nej.

Plötsligt en dag började jag ifrågasätta mitt egna späckade schema, men hur gör man egentligen för att få mindre att göra? Allt startar med att fatta ett beslut: Jag vill ha mindre att göra. Punkt.

För mig resulterade det i att jag satte upp ett par regler för mig själv:

  • Sluta vara perfektionist och låt det vara lite skit i hörnen. Inse att lagom räcker väldigt långt både på jobbet och i privatlivet.
  • Att aldrig planera in mer än en social sak per dag på helgen. Kanske är vi bortbjudna på middag på lördagen och besöker familjen på söndagen. Men inte på samma dag och då klämmer jag numera inte även in en fika någon av dessa dagar.
  • Att inte säga ja utan att ha funderat över saken samt kollat kalendern så ovannämnda regel kan vidhållas. Dessutom känner jag efter vad jag verkligen vill lägga min tid på.
  • Att bara spendera tid med vänner som ger mer energi än de tar. Det har resulterat i att jag ”gjort slut” med vissa vänner liksom ifrågasatt varför vi egentligen umgås. Bara för att vi gick i samma klass under mellanstadiet och gick på gymnastik tillsammans så är det inget som säger att vi har något gemensamt kring 30 och måste umgås även då.
  • Se till att få egen tid genom träning varje helg, gärna ett längre joggingpass.

Hur ser ditt liv ut, är det ett fullspäckat aktivitetsschema från morgon till kväll eller innehåller det luckor för återhämtning och tid för spontanitet?

Vad minimalism är för oss

De flesta som hört talas om minimalism har säkert en mental bild av vad/hur en minimalist är eller borde vara. Vad som gör definitionen svår är samma problematik som med de flesta etiketter vi försöker sätta på människor, det vill säga att denna bild troligen är mer eller mindre unik för varje individ.

För vissa betyder minimalism att leva med maximalt 100 saker. För andra att enbart köpa och behålla saker man med säkerhet vet att man kommer använda sig av framöver. För en tredje att försöka hålla ytor i sitt hem rena från saker.

Så hur avgör man vem som har rätt? Enligt oss så går det inte. Alla har och bör ha sin egen tolkning av att leva minimalistiskt. Det viktiga är att göra sitt bästa utifrån sina förutsättningar och av goda anledningar. Däremot tänkte vi kort försöka beskriva vår tolkning i punktform nedan:

  • Vi konsumerar enbart nya saker vi med säkerhet vet att vi behöver och kommer använda frekvent framöver och det vi köper är av hög kvalitet.
  • Vi behåller enbart saker vi faktiskt använder frekvent. Det innebär att vi säljer, ger bort eller i värsta fall slänger det övriga.
  • Vi gör plats för det som är viktigt genom att eliminera det som är mindre viktigt. Både fysiskt och mentalt.
  • Vi har ordning och reda i hemmet och avplockade rena ytor. Var sak har sin bestämda plats.
  • Vi är medvetna om att resurser är ändliga. Allt från pengar, naturens resurser till vår egen livstid och försöker ha det i åtanke i vår vardag.
  • Vi är medvetna om att mentalt fokus är en bristvara som bör investeras klokt.

Den bild vi beskrivit ovan är såklart vår nuvarande bild och vi räknar med att den kommer förändras allt eftersom vi experimenterar, implementerar och lär oss mer om att leva minimalistiskt.

Vad är din tolkning av att leva minimalistiskt?